Ansvarig utbildningsledare: Anders Hultqvist. Omfattning: 120 hp. Nivå: Avancerad nivå

1 Basfakta om programmet Programmets namn: Konstnärligt Masterprogram i musik(master musikalisk gestaltning) med inriktningarna Interpretation, Komposition, Improvisation och Musikteori Ansvarig utbildningsledare: Anders Hultqvist Omfattning: 120 hp Nivå: Avancerad nivå Examensbenämning: Konstnärlig masterexamen i musik med inriktning Interpretation alt. Komposition alt. Improvisation alt. Musikteori Startår i sin nuvarande form: hösten 2007 Huvudsakliga deltagande institutioner: Högskolan för scen och musik Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: --- Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Helt Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Varje höst Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: 25/25 Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: 142 tkr/hst Eventuell samordning med andra program: Konstnärliga kandidat- och masterprogram på Högskolan för scen och musik Webblänk till utbildningsplan mm: http://130.241.61.20/ny_utbstruktur/utb_struktur_oversikt.htm http://www.hsm.gu.se/utbildning/masterutbildningar/master_musik/

2 Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrekry tering, uppfölj-ning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Till 10/11 var det 109 sökande och 13 antagna. Till 11/12 var det 71 sökande och 18 antagna. Det finns idag 25 studerandeplatser sammanlagt för de två åren. Ingång Studenter med kandidatexamen från en konstnärlig högskola som vill fördjupa sitt konstnärliga arbete. Utgång Antingen gå ut i det professionella konstlivet eller söka sig vidare till en konstnärlig forskarutbildning. Arbetsmarknaden för högt utbildade musikaliska konstnärer är vid men det faller ju alltid tillbaka på den enskilde studentens förmåga att se möjligheterna utifrån sin kunskapsbas. Här hoppas vi att den kommande konstnärliga entreprenörsutbildningen, som KFN håller på att utarbeta, ska bli till ett starkt redskap för studenterna. Diskussionen kring antalet studentplatser inom de olika masterinriktningarna vid HSM kommer att aktualiseras och specificeras när vi går in den nya fakultetsorganisationen med alla de olika institutionskollegierna. Först då kan varje ämnesområde få en reell chans att hitta fram till en fördelning mellan de olika utbildningsnivåerna, från kandidat till forskarutbildning. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). Fördelning svenska och internationella studenter: Antagning utifrån sökande ht-2010 Internationella 43% av de antagna Antagning utifrån sökande ht-2011 Internationella 40% av de antagna 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 25 hst och i genomsnitt (varierar något mellan de olika terminerna) ligger hpr på omkring 90%.

3 II. Innehåll och utformning 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Under perioden 2007-2011 har cirka 10% av de studerande haft studieuppehåll om en termin eller mer. Den absolut vanligaste orsaken är erbjudande om arbete eller annan studieplats. Det flesta återkommer dock för att avsluta sin utbildning vid HSM. Genom hela utbildningen finns ett aktivt fungerande studentstöd, där både lärarlaget inom utbildningen och studenternas respektive handledare följer deras utveckling och process på nära håll. Till detta kommer studievägledning av utbildningsledare och kursledare. Hittills har det inte funnits någon formaliserad kvalitetskontroll av kursplanerna, men målet är nu att kvaliteten på kursplanerna skall utvärderas vid varje kursslut. De flesta kurser avslutas med olika konstnärliga gestaltningar och utvärderas då också utifrån dessa. Studenterna och ansvarig lärare går igenom och diskuterar mål och innehåll innan kursstart och efter kursens avslutning. Resultatet av samtalen tas upp i kollegiet för att där vid behov ta beslut om att revidera kursplanens innehåll. Undervisande lärare är idag ansvarig för att utvärdering av kurs/kursplaner sker. Detta sker på skilda sätt och med olika kvalitet. I samband med kursplanerevideringar 2011/2012 kommer detta att utvecklas vidare för att säkerställa fungerande metoder för utvärdering och med generellt högre kvalitet. Implementeringen av GUL är ett redskap för detta. Studenterna resultat bedöms utifrån kursplanernas lärandemål och studenterna examineras på respektive kurs enligt gällande examinationsform(er) i respektive kursplan. Lärandemålen i samtliga kursplaner utgör tillsammans utbildningsplanens lärandemål, vilka i sin tur är formulerade inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig masterexamen. En viktig grund för antagning är formuleringen av ett individuellt projekt med vilket man söker till programmet. Projektbeskrivningen bildar utgångspunkt för ett självständigt arbete som ska inbegripa en sammanhållen gestaltande och reflekterande del. Balansen mellan dem kan variera och ha olika tyngdpunkt men examensarbetet måste rymma aspekter av båda. Det syftar till att utveckla/träna reflektion som metod och redskap för ett kritiskt förhållningssätt till den konstnärliga praktiken, till musikområdets traditioner och potential för nyskapande samt professionens villkor, möjligheter och begränsningar. Med examensarbetet följer en individuell handledarresurs. Arbetet redovisas vid särskilda etappseminarier (25 och 50 %) och presenteras i sin helhet i slutet av utbildningen med en extern opponent som medlem i juryn. Med hjälp från GU centralt har språkstöd alternativt -utveckling kunnat integreras. Under hela utbildningstiden möter studenterna också representanter från yrkeslivet och andra institutioner som speglar nivån på utbildningen och den individuella nivån på studenterna. Examensarbetets kvalitet säkerställs dessutom genom granskning av bihandledare. Samtliga handledare är disputerade lärare alternativt professor (på konstnärlig grund) med handledarutbildning.

4 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. Alla lärarna är involverade i olika Konstnärliga forsknings- utvecklingsprojekt(se ovan). Dessa kommer studenterna till del både genom specialinriktade föreläsningar och seminarier som genom att forskningsverksamheten genomsyrar de olika handlednings-situationerna. Viss handledning ges också av en del doktorander inom konstnärlig forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. Undervisningen sker i ett flertal olika former. Allt från enskild handledning till föreläsningar med gästande konstnärer och vidare till seminarier och workshops. Ungefärlig fördelning mellan olika undervisningsformer: 50% enskild handledning 40% seminarier 5% workshops 5% föreläsningar Projekten redovisas i de konstnärliga former som det individuella projektet kräver. Seminarierna redovisas genom bla. litteratursammanfattningar och hemuppgifter (tentamina). Workshops redovisas i form av konstnärliga lab-uppgifter eller mer färdigställda artefakter. Föreläsningar redovisas i förekommande fall med inlämnade sammanfattningar. Det självständiga arbetet redovisas i form av en konsert, installation eller föreställning som åtföljs av ett seminarium. Detta redovisas inför en jury innehållande en extern opponent, huvudhandledare samt en ytterligare lärare inom relevant område. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Masterstudenterna är på institutionen ca.22 veckor per läsår. De har i snitt 4 timmar handledarledda seminarier eller lektioner under dessa veckor. Lärarna samt utbildningsledaren har under 2009 och 2010 genomgått en coachningutbildning på HSM/GU. Alla har nu, på olika sätt utifrån olika behov, börjat föra in coachningen och ett coachande förhållningssätt som pedagogiska verktyg i utbildningen. Hälften av kurserna har under de senaste två åren skrivits om utifrån lärares och studenters erfarenheter. Handledningssituationen är här under ständig omprövning vad det gäller fördelningen individuella möten respektive handledning i grupp. Ytterligare en viktig ingrediens är att huvudlärare, huvudhandledare och student träffas för att gemensamt diskutera det självständiga arbetets strategi och uppläggning.

5 D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). Masterprogrammet Musikalisk gestaltning består av fyra inriktningar: interpretation, improvisation, komposition och teori. Varje studerande har regelbundna möten med sin huvudämneslärare. Handledningen fokuserar den enskildes konstnärliga process i syfte att utveckla färdigheter på avancerad nivå för att hon/han självständigt och med en hög grad av medvetenhet ska kunna driva eller delta i krävande konstnärliga projekt i en professionell kontext. Ambitionen är att skapa tydliga kopplingar mellan gestaltning och reflektion. I höst startar vi ett formaliserat handledarkollegium för att kunna ta till vara och vidareutveckla den samlade kompetens som finns inom lärarkåren. Att förtydliga gemensamma bedömningskriterier är en fråga som står högt på dagordningen. 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. Studenterna resultat bedöms utifrån kursplanernas lärandemål och studenterna examineras på respektive kurs enligt gällande examinationsform(er) i respektive kursplan. Lärandemålen i samtliga kursplaner utgör tillsammans utbildningsplanens lärandemål, vilka i sin tur är formulerade inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig masterexamen. Bedömningar av utbildningens återkommande gestaltande moment i kombination med examensarbetet utgör grunden för att mer övergripande bedöma den studerandes resultat i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen. Här prövas de konstnärliga aspekterna men också förmågan till reflektion. Programmet ges engelska. Lärarutbyten inom utbildningsmiljön: Utresande lärare 2009/2010 2 Utresande lärare 2010/2011 1 Utresande studenter 2009/2010 1 Utresande studenter 2010/2011 2 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. En tredjedel av master-studenterna är internationella och kommer huvudsakligen från Europa och USA. Denna trend har varit stadig under de senaste fyra åren och ser ut att fortsätta förutom när det gäller studenter från USA som numera måste betala för sig. Studenterna från Iran och Irak mfl. länder med inriktning världsmusik har huvudsakligen gått sin grundutbildning i Sverige.

6 III. Lärarkompetens IV. Studentinflytande 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange och 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Beskriv/ange och 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. De fasta lärarna är internationellt verksamma konstnärer och artister med en lång erfarenhet från internationella projekt. Flera verkar också som sensorer, opponenter eller inom betygskommittéer under olika slags redovisningar och disputationer vid olika universitet och högskolor i Europa. Andelen disputerade lärare/handledare är 50%. Sex professorer arbetar vardera i snitt ca.15% av heltid på de olika masterinriktningarna. Tre av professorerna har gåt GUs handledarkurs. Endast lärare med en egen konstnärlig verksamhet på hög nivå kan komma i fråga för utbildningen. Vid anställning till lektor och professor tillämpas sakkunnigprövning. Det är inte möjligt att dra några direkta slutsatser av GU:s Studentbarometer 2010 då statistiken bygger på svar från studenter vid hela Konstnärliga fakulteten. Kurser och utbildningsstruktur diskuteras kontinuerligt inom masterkollegierna där studenterna också erbjuds plats. Det har tex.visat sig viktigt ur ett studentperspektiv att upprätthålla en stor närhet till de olika inriktningarnas kandidatmiljöer. Här får man en ytterligare fast referenspunkt som verkar inspirerande och den sätter samtidigt den egna utbildningens innehåll och position i fokus. Vid dessa diskussioner har också framkommit att det finns en diskrepans mellan hur en del studenter uppfattat utbildningen som sökande och utbildningens formulerade inriktning och tänkta profil. Den vikt som läggs vid examensarbetet och kopplingen mellan konst och forskning, uppövandet av förmåga till kritisk reflektion genom arbete med litterära och forskningsrelaterade texter samt studentens självständiga (ej lärarledda) arbete har ej varit tydligt för vissa studenter som förväntat sig en mer konventionell masterutbildning inom sin musikaliska genre. Masterkollegiet följer upp och dryftar kontinuerligt frågor om innehåll och kvalitet. Sedan hösten 2010 arbetar samtliga programutbildningar med Blue 11 version 1. Utgångspunkten att kollegialt (både internt och externt) granska de olika programmen utifrån ett kvalitetsperspektiv men också sätta programmet i ett omvärldsperspektiv och i ljuset av ett framtidsperspektiv. Detta systematiska

7 kvalitetsarbete inklusive analys innefattar till stor del en annan typ av frågeställningar än Blue 11 version 2 som redovisas här. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. Överlag stora svårigheter att rekrytera studerande till beredande och beslutande organ på HSM. På programnivå är studenternas engagemang däremot större. Studerande inbjuds att sitta i jury (yttranderätt ej rösträtt) i samband med antagningsprov till programmet. V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. Finns inga motsvarigheter inom GU. Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet är internationellt unik. Här finns utbildningar inom design, fotografi, filmregi, fri konst, konsthantverk, litterär gestaltning, musik, musikal, opera och teater. Förekomsten av fakultetens forskarutbildning och seniora forskning har lagt en relativt sett solid grund även för masterutbildningarna i musik bla. genom den ständigt närvarande diskussionen kring vad konstnärlig forskning kan vara. I ett europeiskt perspektiv så finns på många håll en intensiv diskussion kring utvecklingen av, och inriktningen på de i många fall nya konstnärliga masterprogrammen. I Wien vid Universität für Musik und Darstellende Kunst skriver man tex. att: Utvecklingen av utbildningens profil, corporate identity, pågår i spänningsfältet mellan tradition och innovation. Konst och forskning ses inte som oförbundna varandra, utan bedrivs sammanvävda med höga anspråk på kvalitet. Vår tids öppna konstbegrepp leder i dag till en mångfacetterad arbetsmarknad, vilket understryker vikten av en utbildning, där den studerande ges möjligheter till en personlighetsbildning mot en egen profil. Detta är något som också stämmer väl överens med utgångspunkterna här vid Hsm. En aktuell fråga, vid de flesta högskolor, gäller om det handlar om en förlängd musikerutbildning eller om tyngdpunkten ska ligga på ett forskarförberedande innehåll? Masterutbildningen mitt emellan konservatoriet och akademien. Som Henk Borgdorff, som också är gästprofessor vid Konstnärliga fakulteten, anför det i essän Artistic Research and Academia: An Uneasy Relationship så vill förhållandet mellan konst och akademi alltid vara förbundet med, vad han kallar uneasiness. Och här blir frågan mer en fråga till det akademiska: What is academism? Och han fortsätter: Discursive expressions may accompany the research, but they can never take the place of the artistic reasoning. At best, they can imitate, suggest or allude to what is being ventured in the artistic research, or can be employed in a post hoc reconstruction of the research process. And it is

8 precisely this type of methodology which allows for the intertwinement of researcher and researched, object and objective, and practice and theory that seems the most suitable framework for conducting artistic research. There is something about the arts, and hence also about artistic research, that generates this uneasy, apprehensive feeling. In conclusion, let me focus on that something. Artistic practices are reflective practices, and that is what motivates artistic research in the first place. ur Borgdorff, Henk (2008) Artistic research and academia: an uneasy relationship, i Vetenskapsrådets årsskrift kring konstnärlig forskning. Inom masterutbildningen arbetar vi efter vad vi kallar solfjädersmodellen eller 10-90%-modellen. Den vill indikera den öppenhet med vilken en student kan närma sig sitt konstnärliga och reflekterande examensarbete. Från 90% konstnärlig produktion och 10% reflekterande arbete till det omvända 90% skrivande och 10% konstnärligt arbete. 90-10% åt något av hållen utgör ytterligheter då de flesta studenter ligger i spannet 30-70%. En kort sammanfattning av de olika utbildningsnivåernas mål för examensarbetena är att i en kandidatuppsats reflekterar studenten kring sin konstnärliga praktik. I masteruppsatsen sätts den egna verksamheten in i ett vidare konstnärligt och socialt sammanhang och inom en doktorsavhandling generas ny kunskap till detta sammanhang. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Systematisk kunskap om alumners uppfattningar om sin tidigare utbildning och utbildningens användbarhet saknas i hög grad på programnivå. En rimlig slutsats är att HSM måste ta ansvar för alumnuppföljning på institutionsnivå och att det där blir möjligt att härleda alumnernas uppfattningar på programnivå. Tidigare student(2005-2007) som deltagit i utvärderingen av programmet inför Blue 11 skriver: Kärnfrågan för mig var hur jag skulle kombinera det vetenskapliga med det konstnärliga utövandet på ett sätt som verkligen skulle bli integrerat, snarare än separat sida-vid-sida. Det tog lång tid. Nu var ju själva vägen dit en viktig utveckling i sig, men jag kan föreställa mig att en student med mer tidspress än jag skulle kunna vara hjälpt av betydligt mer styrning. Jag anser att det är just rätt koppling (individuellt utformad förstås) som kan göra att utbildningen blir riktigt intressant för studenten, och begriplig. Detta gäller även för instrumentläraren. I början upplevde jag vetenskap och utövande som två olika saker medan de i slutet blev mer och mer samma sak. ( )Det är svårt att exakt beskriva förändringen i mitt utövande nu efter utbildningen, men jag upplever att jag är stärkt i mina konstnärliga val och aningen öppnare i min associativa kreativitet kontra musiken, på ett sätt som jag inte var i samma utsträckning innan.

9 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om program-met 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Beskriv/ange och 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange och 1. Organisation och ledning av programmet. De få alumnundersökningar som gjorts vid HSM och Konstnärliga fakulteten härrör sig från år 2000 och 2009. I undersökningen 2000 undersöktes etablering, likaså i rapporten Vad händer sen då? (2010), Musik, konst, teater (Rapp 2010:261). Båda rapporterna visar på liknande resultat, det vill säga att högre konstnärlig utbildning lönar sig i ljuset av etablering inom relevant yrkesområde. De studerande möter regelbundet tidigare studenter dels informellt då de ingår i samma professionella nätverk, dels formellt i utbildningen där tidigare studenter återkommer i rollen av professionella musiker i olika sammanhang. Det finns anledning att fundera på om det sammanhållna masterprogrammet i musikalisk gestaltning med sina fyra inriktningar istället ska göras om till fyra separata utbildningsprogram? När nu den Konstnärliga fakulteten organiseras i ett antal institutionskollegier(ämneskollegier) så finns en det en tydlig logik i att kollegierna också tar hand om den ämnesspecifika masternivån inom den kompletta miljön. Det skulle också kunna leda till en kvalitetshöjning av de olika inriktningarna i och med att man då kan renodla både forskningsfrågorna som timplanen så att den blir optimal för vart och ett av ämnena. Ett förslag är, som en konsekvens av detta, att Högskolan för scen och musik, i paritet med fakultetens forskarskola, inrättar en Masterskola inom institutionen eller alternativt inom hela fakulteten. Det sonderas f.n. inom fakulteten möjligheterna att dels etablera ett nationellt centrum för konst och entreprenörskap, dels införa kursobligatorier på avancerad nivå inom samma fält. Konstnärers arbetslivsvillkor innebär alltmer en tillvaro som frilansande egenföretagare. Området styrs av förutsättningar som skiljer sig från andra yrkesområden när det gäller denna typ av verksamhet och det ställs krav på särskilda kopplingar mellan näringsutveckling och konstutövning. Här fordras det stora pedagogiska satsningar inom den närmsta tiden. Förutom att programmet har växt i antal studieplatser så har utbildningens relativt fria och konstnärligt reflekterande identitet blivit internationellt erkänd som en plats där skapande konstnärer kan utveckla sin fulla potential. Organisationen och ledningen av programmet utgörs av: Utbildningsledare 30% Kursledare 10% Masterkollegium samt handledarkollegium

10 Den personal som administrerar verksamheten är i grunden högt kvalificerade musiker och/eller erfarna pedagoger vilket är nödvändigt för förståelse av utbildningens kvalitetskrav. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. Alla studenter tas emot under en introduktionsvecka som avslutas med fest. Studenterna arbetar ihop mot en gemensam Masterkonsert som återfinns i Artistens generalprogram. Se ovan VI.1 VIII. Sammanfattande bedömning 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. När det gäller programmets grundidéer kring att på sikt, och på ett produktivt sätt, få ihop det konstnärliga med det reflekterande arbetet så ligger Master musikalisk gestaltning i framkant ur ett internationellt perspektiv. 2. Programmets största svaghet. För närvarande är det svårigheterna att på ett produktivt sätt koppla masterstudenterna till både kandidatmiljöerna som doktorandkollektivet. Detta kan dock förhoppningsvis lösas inom de framtida institutionskollegierna om de får äga sina egna masterstudenter.(se ovan VI.1) 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Högre tilldelning av medel per helårsstudieplats för att på så vis kunna erbjuda ett större antal kurser inom utbildningen. Stipendiestöd för avgiftsskyldiga studerande.