Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2017 2018 Daghemmet Anna Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 1.8.2017

Innehållsförteckning 1. Basuppgifter... 2 2. Våra styrdokument... 2 3. Värdegrunden... 3 4. Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik... 4 4.1. Kort om Barnavårdföreningen i Finland... 4 4.2. Tidigt familjestöd... 5 4.3. Måltidspedagogik och egna kök... 5 4.4. Projekt inom föreningen 2017-2018... 6 5. Vårt daghem... 7 5.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet... 8 5.2. Personalen på vårt daghem... 8 5.3. Lärmiljön... 9 5.4. Vår verksamhetskultur... 9 5.5. Leken... 10 5.6. Barnets delaktighet... 10 5.7. Pedagogisk dokumentation... 12 5.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet... 12 6. Vårt pedagogiska program... 13 6.1. Mångsidig kompetens och lärområden... 13 6.2. Planering och genomförande av verksamhet... 14 6.3. Daghemmets mål 2017 2018... 15 6.3.1. Gemensamt mål för småbarnspedagogiken i Helsingfors 2014-2017... 15 6.3.2. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2017-2018... 16 6.3.3. Lilla Annas övergripande mål... 17 6.3.4. Stora Linjens övergripande mål... 20 6.3.5. Lilla Linjens övergripande mål... 18 7. Samabetet med vårdnadshavarna... 22 7.1. Vårdnadshavarnas delaktighet... 22 7.2. Samarbetsformer... 23 7.3. Tystnadsplikt... 24 8. Utvärdering... 24 1

1. Basuppgifter Daghemmets namn: Anna Enhetens adress: Andra Linjen 12, 00530 Helsingfors Föreståndare: Petra Oksanen Viceföreståndare: Linda Rehnström Personalstyrka: 3 barnträdgårdslärare varav en är föreståndare, 5 barnskötare varav en är reservperson på daghemmet Anna och daghemmet Brita Maria Renlund, 1 assistent, 1biträde,1 kock, 1 köksbiträde Barnmängd: 38 (49) Datum då verksamhetsplanen är behandlad på personalens möte 30.10.2017 2. Våra styrdokument Småbarnspedagogiken styrs på en nationell nivå av lagen om småbarnspedagogik och de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en normgivande föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen. Den har som uppdrag att stödja och styra hur småbarnspedagogiken ordnas, genomförs, utvecklas och utvärderas. Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska bidra till att verksamheten håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet. Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av vård, fostran och lärande, i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. Småbarnspedagogiken bygger på tanken on barnets rätt till småbarnspedagogik. Arbetet med barn på Barnavårdsföreningens daghem styrs av Barnkonventionen. Konventionens huvudprinciper är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnet bästa ska beaktas vid beslut som rör barn, alla barn har rätt till utveckling och rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Utgående från de nationella grunderna har en lokal plan för småbarnspedagogik skrivits för Helsingfors. Alla Barnavårdsföreningen enheter följer denna lokala plan. Planen kompletteras med en verksamhetsplan för enheten, som utarbetas varje verksamhetsår. Grupperna på våra daghem kommer överens om arbetssätt och arbetsfördelning i gruppavtalen. För varje barn utarbetas en egen plan för småbarnspedagogik i samarbete med vårdnadshavarna. 2

Bild 1 Förhållandet mellan styrdokumenten 3. Värdegrunden Småbarnspedagogiken har som uppdrag att skydda och främja barnens rätt till en god och trygg barndom. Småbarnspedagogiken bygger på uppfattningen om barndomens egenvärde. Varje barn är unikt och värdefullt precis så som det är. Alla barn har rätt att bli hörda, sedda, tagna i beaktande och förstådda som individer och som medlemmar i sin grupp. Andra viktiga värden som lyfts upp i de nationella grunderna är: Att växa som människa Barnets rättigheter Likabehandling, jämlikhet och mångfald Mångfald av familjer Hälsosam och hållbar livsstil Helsingfors stads sektor för fostran och utbildning har enligt Helsingfors stads strategiutkast för 2017-2021 som mål att se till att 1) Hela staden som lärmiljö 2) Helsingfors jämlikt för alla lärande 3) En välmående, lärande och bildad helsingforsare. Inom den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen har Helsingfors stad en enhetlig svensk lärstig från småbarnspedagogiken till den fria bildningen i Helsingfors. Kontinuiteten syns i vår gemensamma syn på vård, fostran, tillväxt och lärande i alla åldrar. Vi utvecklas, lär, och växer tillsammans i en uppmuntrade och respektfull interaktion. Våra lärmiljöer är pedagogiska och kvalitativa och vi står för en hållbar utveckling. Allas välmående, mångfald och glädje utgör grunden för vår verksamhet. Barnavårdsföreningens värdegrund styr verksamheten på våra daghem. Våra grundvärden är: 3

4. Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik 4.1. Kort om Barnavårdföreningen i Finland Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen i Finland (BF) är Finlands äldsta barnskyddsorganisation grundad 1893. Vi arbetar för en bättre barndom, ett stärkt föräldraskap och ett barnvänligare samhälle. Vi jobbar professionellt på både svenska och finska med en personalstyrka på omkring 120 anställda. Till BF hör ett barnhem och sex daghem med totalt 245 vårdplatser och fyra eftermiddagsklubbar. Vi har också familjeenheter som ger stöd och råd till barn och familjer som upplever vardagen som utmanande, exempelvis på grund av skilsmässa eller neuropsykiatriska problem. Även ferie- och kurscentret Högsand i Hangö är en del av oss. Vi betonar vikten av förebyggande åtgärder och vill stödja barn och vårdnadshavare i ett så tidigt skede som möjligt. Som Finlands enda svenska barnskyddsorganisation har vi ett särskilt ansvar att producera svenskspråkig service till barn och familjer. Dessutom fortbildar vi personal inom branschen. Daghemmen leds av en daghemsföreståndare, som har stöd av en viceföreståndare. Till daghemsföreståndarens uppgift hör att leda personalen och verksamheten. Daghemsförståndaren har helhetsansvar för daghemmets verksamhet. För att stödja daghemsföreståndaren i sin uppgift har BF en chef för småbarnspedagogik, vars uppgift är att leda småbarnspedagogiken som helhet. Till strukturerna hörs gemensamma möten för alla föreståndare tillsammans med chefen för småbarnspedagogik en gång per månad. Diskussionen inom föreståndargruppen spelar en avgörande roll för reflektion, verksamhetens utvärdering och utveckling. Alla föreståndare tar del av föreningens ledarskapsdagar (2-3 st./år) där fokus ligger på att stödja ledarskapet. 4

4.2. Tidigt familjestöd Tidigt familjestöd är en arbetsmodell som underlättar barnets dagvårdstart, ökar barnets trygghetskänsla i daghemmet och bygger upp samarbetet mellan vårdnadshavare och personal. Anknytningsteorin ligger som grund för modellen. Till modellen Tidigt familjestöd hör: att varje barn har en egenvårdare att egenvårdaren och föreståndaren gör ett hembesök till familjen innan dagvårdsstarten att barnet mjuklandar tillsammans med vårdnadshavarna och egenvårdaren i sin egen takt att egenvårdaren och vårdnadshavarna samarbetar för barnets bästa Modellen underlättar barnets anpassning till daghemmet och ger en bra grund för samarbetet mellan personalen och familjen. Egenvårdaren observerar barnets utveckling och fäster speciellt uppmärksamhet vid den emotionella anpassningen. Syftet med hembesöket är att skapa en god kontakt med familjen och att få information om barnet. Viktigt är att höra om vårdnadshavarnas förväntningar och deras egna erfarenheter av dagvård. Vårdnadshavarna får mer information och kan bearbeta sin möjliga oro inför dagisstarten med personalen och tillsammans med vårdnadshavarna kan vi fundera på hur vi kan göra starten så trygg som möjligt för barnet. Under hembesöket läggs grunden för en tillitsfull relation mellan alla parter. På BF:s daghem har alla barn egenvårdare hela daghemtiden. När barnet växer och byter grupp byts egenvårdaren. Egenvårdarens uppgift är fortsättningsvis att stödja barnet och familjen. Egenvårdaren ser till att just de barn som hen ansvarar för blir sedda och hörda varje dag. För att se till att informationen om barnet löper bra också vid gruppbyte ordnar vi överföringssamtal med vårdnadshavarna. 4.3. Måltidspedagogik och egna kök Bespisningen utgör en del av barnets småbarnsfostran och den ska vara ändamålsenligt ordnad och handledd står det i lagen om småbarnspedagogik. Varje måltidssituation är en situation där vård, fostran och lärande möts. Barnen bekantar sig med nya smaker och konsistenser. Samtidigt övar barnet grundläggande färdigheterna i att äta. Måltiden har en stark social betydelse och utgör en av de viktigaste formerna av träning i sociala färdigheter. Vi erbjuder god, från grunden tillredd och genomtänkt kost med beaktande av individuella allergier. Maten på daghemmen uppfyller de allmänna hälso- och näringskraven. Mat ska serveras i tillräckliga mängder och tillräckligt ofta allt enligt vårddagens längd. Näringsrekommendationerna är förnyade 2016 av Statens näringsdelegation. På nätet hittar du dem här: Tillsammans kring matbordet. Barnavårdsföreningen har egna tillredningskök på alla enheter. Matlistorna är komponerade med näringsrekommendationerna som grund. Varje vecka äter barnen en vegetarisk lunch och en lunch med fisk. Vid varje måltid serveras frukt, grönsaker eller bär. Vi strävar till att öka användningen av ekologiska produkter och använder i huvudsak inhemska, rena råvaror. 5

Principerna för tillredning av mat på våra daghem: Vi följer näringsrekomendationerna Ogärna tillsatsämnen Salt enligt rekommendationerna Inget tillsatt socker i maten, inte heller kontsgjorda sötningsmedel Ogärna halvfabrikat Så mycket inhemska råvaror som möjligt Ekologiskt inom ramarna för budgeten Vi vuxna jobbar för en god atmosfär i matsituationer och en positiv inställning till mat. Vid planering av måltidssituationen och serveringssättet tänker vi på barnets delaktighet. De äldre barnen övar sig att ta mat själva och att lära sig att själva bedöma mängden de äter. Vid måltider sitter vi vuxna i borden tillsammans med barnen, vilket ger möjlighet till att se och höra det enskilda barnet. Barnen uppmuntras att smaka på maten, men vi trugar inte och ingen blir tvingad att äta. Till varje måltid erbjuds knäckebröd som komplement till måltiden. Den som av någon anledning inte ätit sin mat är i ännu större behov av den näring brödet ger. Vi övar bordsskick och goda seder och ser matbordsdiskussionerna som pedagogiska möjligheter genom att själv vara goda förebilder. 4.4. Projekt inom föreningen 2017-2018 Barnavårdsföreningens 125-årsjubileum Barnavårdsföreningen firar sitt 125-årsjubileum år 2018. Jubileumsåret kommer att uppmärksammas på våra daghem på olika sätt, bland annat genom att lyfta fram barns rättigheter och hur det är att vara barn förr och nu. Tack för maten Marthaförbundets projektet Tack för maten! engagerar de privata svenskspråkiga daghemmen och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland. Projektet riktar sig till barn, föräldrar och personal. Genom projektet vill vi utveckla måltiden och bespisningen på våra daghem och eftisar. Vi jobbar för matglädje, barnens delaktighet, en ökad konsumtion av grönsaker och råvaror i säsong. Känn teknologin - IKT som stöd delaktighet och lärande Projektets vision är att barn är delaktiga i samhället och övar multilitteracitet och digital kompetens. Kravet på barnens och föräldrarnas delaktighet och utvecklandet av barnens mångsidiga kompetens har medfört ett utvecklingsbehov. Personalen behöver ny kunskap, inspiration, möjligheter att utveckla nya arbetssätt och handledning i arbetet med den nya teknologin. Projektet finansieras av Utbildningsstyrelsen. Projektet utvecklar den pedagogiska kompetensen genom att stärka barnens och vårdnadshavarnas delaktighet, genom att utveckla lärmiljöerna och den pedagogiska användningen av informations- och kommunikationsteknologin. Den pedagogiska dokumentationen lyfts upp som ett gemensamt utvecklingsområde. Informations- och kommunikationsteknologins möjligheter utvecklas under projektets gång. Den pedagogiska dokumentationen ger barnen möjlighet att följa och förstå sin egen lärprocess. Tänk språk I juni 2004 initierade Svenska kulturfonden ett projekt för att skapa en språkstrategi för dagvården. Målet var att barn med olika språkbakgrund skulle få språkstöd i vardagens alla situationer och att daghemmen skulle erbjuda en miljö som gav stimulans för en levande svenska. En ny reviderad upplaga av skriften gavs ut 2015 och i den lyfts frågor om flerspråkighet, kulturell mångfald, genusfrågor och digitalisering. 6

Strategin är indelad i fyra block och utgår från fyra olika perspektiv personalens, barnets, miljöns och föräldrarnas. De fyra blocken är: 1. Personalen som språklig modell 2. Barn som samtalar och berättar 3. Språkutvecklande miljö 4. Samarbete med hemmen För att språkstrategin ska vara framgångsrik måste alla delar beaktas och alla som arbetar inom dagis delta aktivt. I praktiken innebär det att arbetsteamet ska se över dagliga rutiner och arbetssätt för att bli mer medvetet om vilken roll språket har i arbetet. Genom att öka personalens språkliga medvetenhet och genom att förändra vissa arbetsrutiner så att språket får en viktigare roll i sammanhanget, kan var och en mer aktivt bidra till att stödja varje enskilt barns språkliga utveckling. Barn har behov av att få kommunicera både med vuxna och med andra barn, och personalens roll som modell eller samtalspartner har mycket stor betydelse för barnets språkliga utveckling. 5. Vårt daghem Daghemmet Anna har inlett sin verksamhet hösten 2012 och fått sitt namn till minne av Barnavårdsföreningens grundare Anna af Schultén. Vi har 49 platser på daghemmet för barn i åldern 0-5 år. Vi har öppet enligt familjernas vårdbehov mellan kl. 6.15-17.30. Daghemmet Anna erbjuder ändamålsenliga och inbjudande utrymmen i två våningar i en trävilla i Berghäll. Utelekarna sker på någondera av daghemmets två gårdar, varav den övre är nyrenoverad. På samma gård ligger Barnavårdsföreningens daghem Brita Maria Renlund, som vi har mångsidigt samarbete med. Vi utnyttjar också närmiljön, som består av bl.a. parker, strand, bibliotek och trevliga promenadvägar, på många olika sätt. Daghemmet Annas mål är att ta hand om varje barn och familj så att de känner sig trygga hela dagen. Tillsammans med vårdnadshavarna vill vi fostra och stöda barnen så att de med god självbild och självkänsla kan gå vidare i livet. Det barnet är, gör och upplever här och nu är värdefullt. Vi erbjuder mångsidig och helhetsskapande pedagogisk verksamhet som utgår från barnens intressen och behov. På Daghemmet Anna vill vi skapa, växa, mötas och glädjas tillsammans varje dag. Här växer barn och vuxna tillsammans. 7

5.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet Vår främsta uppgift är att främja barnets välbefinnande. Barnets bästa är alltid i centrum. Verksamheten utgår från det enskilda barnet och ett äkta respektfullt bemötande är centralt i dagens alla stunder. Vi vill att varje barn och familj ska känna sig välkommen, att vi lyssnar och att en öppen famn alltid står till förfogande. Personalen är mån om att varje barn ses som en unik individ med individuella styrkor, förmågor, intressen och behov. Barnet har rätt till en bra barndom där det själv har möjligheter att fungera som en aktiv aktör. Vi vägleder, stöder och möjliggör för barnet att aktivt delta i planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. På Daghemmet Anna förverkligas småbarnspedagogiken i grupper av olika storlek. Smågruppsverksamhet gör det möjligt att bemöta barnet individuellt, ökar barnets trygghetskänsla och möjliggör barnens delaktighet. Att jobba i smågrupper medför också en lugnare miljö med chansen till djupare växelverkan mellan barn och personal. På Daghemmet Anna arbetar vi för en hållbar utveckling. Vi vill öka barnens förståelse för naturen och strävar efter att vår verksamhet är ekologiskt medveten. Barnen ges möjligheter att vistas i och göra upptäckter i naturen och att lära sig respektera allt levande. Hållbar utveckling syns hos oss bl.a. i våra val gällande livsmedel, materialanskaffningar, sopsortering och återanvändning av material. 5.2. Personalen på vårt daghem På daghemmet Anna har vi i år en personal som består av tre barnträdgårdslärare varav en är föreståndare, fem barnskötare varav en är reservperson på Daghemmet Anna och daghemmet Brita Maria Renlund, en assistent, ett daghemsbiträde, en kock och ett köksbiträde. Förutsättningen för att vi ska kunna erbjuda barnen en trygg och kvalitativ småbarnspedagogik, är att det råder en trygg och förtroendefull växelverkan mellan personalen och vårdnadshavarna och att det finns funktionella och bärande strukturer på daghemmet. Det är viktigt att ha klara strukturer i arbetsgemenskapen så att alla vet vad som förväntas och vilka uppgifter var och en har. Personalens välbefinnande och välmående är lika viktigt som barnens. Det är viktigt att alla i personalen får känna sig betydelsefulla, uppskattade och delaktiga i arbetsgemenskapen. Välbefinnandet främjas genom gemensamma värderingar och strukturer som hela arbetsgemenskapen har utarbetat och förbundit sig till. På Daghemmet Anna arbetar vi för en atmosfär som är präglad av glädje, respekt för varandras åsikter, öppenhet och ärlighet, ett positivt förhållningssätt till reflektion, utveckling och nya möjligheter, tillvaratagande av varandras styrkor samt omtanke och stöd. Då personalen mår bra mår också barnen bra. För att utveckla daghemmets verksamhet ordnas reflektionsmöten och utvecklingseftermiddagar regelbundet. Personalens engagemang är viktigt och för att upprätthålla en god kvalitet på småbarnspedagogiken ordnas regelbunden arbetshandledning. Alla i personalen har minst ett utvecklingssamtal per år med sin chef. Syftet med dessa möten är att stödja personalen i att aktivt reflektera över, utveckla och utvärdera sitt eget arbete. Barnavårdsföreningen ser till att personalen har möjlighet att fortbilda sig minst 3 dagar per år. All personal deltar i de interna fortbildningstillfällena 2 gånger per år. Skilda tillfällen ordnas för vårdpersonal och personal inom stödfunktionerna. Dessutom träffas pedagogerna 2 gånger per år. 8

5.3. Lärmiljön Med lärmiljöer avses lokaler, platser, gemenskaper, metoder, redskap och tillbehör som stödjer barnens utveckling, lärande och kommunikation. Begreppet lärmiljö omfattar bland annat den fysiska, psykiska och sociala dimensionen. Informations-och kommunikationstekniken är också en del av en mångsidig och inkluderande lärmiljö för barnet. Personalen på Daghemmet Anna är måna om att upprätthålla och utveckla en varm, positiv och öppen atmosfär mellan barn och vuxen, mellan de vuxna och barnen sinsemellan. I en trygg, respektfull och uppmuntrande miljö där kulturell mångfald synliggörs och där jämställdhet, likabehandling och delaktighet främjas i all verksamhet, växer, utvecklas och lär sig barnen i växelverkan med andra. Vi arbetar även mycket för att varje barn skall känna tillhörighet till gruppen och gemenskap till sina vänner. Miljö och material har en betydande roll i det småbarnspedagogiska arbetet. På daghemmet Anna vill vi erbjuda en trygg och säker fysisk lärmiljö som skapar upplevelser, väcker barnens nyfikenhet och lockar till att leka, forska och vara kreativa. Lärmiljöerna är mångsidiga, föränderliga, inspirerande, tillåtande och ger möjlighet till olika aktiviteter. Lärmiljöerna planeras och utformas tillsammans med barnen. Barnens idéer, behov, intressen och initiativ beaktas i utformningen. 5.4. Vår verksamhetskultur Verksamhetskulturen är en helhet som omfattar värderingar, officiella och inofficiella regler, handlingssätt, beteendemönster, kunskap och föreställningar, lärmiljöer och arbetssätt, kommunikation och atmosfär. Det brukar sägas att man kan känna stämningen på daghemmet så fort man stiger in genom dörren. Den verksamhetskultur som råder återspeglas i sättet att bemöta varandra. Den genomsyrar all verksamhet. På daghemmet Anna är vi medvetna om betydelsen av en god verksamhetskultur då det gäller att främja barnets uppväxt och utveckling, lärande och välbefinnande. Vi utvecklar och utvärderar verksamhetskulturen kontinuerligt eftersom den påverkar starkt kvaliteten i den småbarnspedagogiska verksamheten. Det är viktigt att alla- personalen, vårdnadshavare och barnen deltar i utvecklingen av verksamhetskulturen. Vi behöver göra saker tillsammans och uppleva att vi är delaktiga. Vi är måna om att ta tillvara på arbetsgemenskapens, såväl barnens och personalens olika styrkor och att atmosfären skall vara positiv, öppen, inkluderande, uppmuntrande, stödande, innovativ, tillåtande och konstruktiv. Vi strävar efter att skapa en verksamhetskultur där alla vågar pröva på nya verksamhetsformer och sätt att genomföra verksamheten samtidigt som det är tillåtet att misslyckas. På Daghemmet Anna arbetar vi för en verksamhetskultur som värnar mångfald och välbefinnande samt uppmuntrar till lärande, lek, kommunikation och delaktighet. För oss är det viktigt att glädjas, få skratta och få ha roligt tillsammans. 9

5.5. Leken Barnet leker inte för att lära sig utan lär sig genom att leka. På Daghemmet Anna är leken den främsta verksamhetsformen och pedagogiska arbetsmetoden. I leken får barnet möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Vi erbjuder en trygg miljö för barnen, som utmanar, uppmuntrar och lockar till lek och aktivitet. Vi ger leken tid, rum och medel så att den får utvecklas. Hos oss får leken synas och höras. Lekande barn och vuxna ges lekro. Personalen är lyhörd och observerar leken samt har olika roller i leken. Personalen stöder barnets lek, tryggar förutsättningarna för leken och hjälper barnet att utvecklas genom leken. Genom att leka, fyller barnen sina ryggsäckar med många skatter och rikedomar i form av lärdomar och utveckling för framtiden. 5.6. Barnets delaktighet Barnens och familjernas delaktighet i uppgörandet av verksamhetsplanen En aktiv, positiv och fungerande växelverkan lägger grunden för och stärker barnens och vårdnadshavarnas känsla av delaktighet. Ett lyhört, respekterande, ärligt och tryggt bemötande både mellan personalen och barnen, men även mellan personalen och vårdnadshavarna, skall finnas. Både barngruppens samt det individuella barnets behov har tagits i beaktande i uppgörandet av verksamhetsplanen. Pedagogisk dokumentation, observation och samtalen med vårdnadshavarna och barnet då de individuella planerna för barnens småbarnspedagogik har utarbetats har synliggjort behoven. Barnen har också fått fundera över och beskriva hur deras drömdaghem ser ut och komma med sina önskemål. Vad vill jag göra där? Hur ser det ut där? Vad är roligt? Vad vill jag undersöka, forska, lära mig mera om? Vårdnadshavarna har fått vara delaktiga i uppgörandet av verksamhetsplanen under en aktiv föräldrakväll där de i smågrupper fick fundera över olika frågeställningar gällande den nya planen för småbarnspedagogik och komma med önskemål. Vårdnadshavarnas funderingar har sammanställts i ett s.k. ordmoln (se bilden)samt ett kollage som finns till påseende för alla i tamburen. I samband med uppgörandet av barnets plan för småbarnspedagogik har vårdnadshavarna också varit delaktiga. 10

Barnens delaktighet Grunden till barnens delaktighet ligger i de vuxnas bemötande av barnen. Att bli sedd, hörd och respekterad är det viktigaste för att du skall känna dig delaktig. Vi arbetar medvetet för en atmosfär där barnen känner sig trygga och vågar uttrycka sina åsikter, tankar och känslor. För oss är det viktigt att alla skall känna sig som en del av en grupp och att allas initiativ och åsikter värdesätts. Det är också viktigt att barnen får vara med och påverka sin vardag och vi vill kontinuerligt utveckla arbetssätt och lärmiljöer så att barnen har möjlighet att vara delaktiga. Vi tar vara på barnets inlevelseförmåga och spontanitet genom att vara lyhörda, respektera och förverkliga dess idéer, funderingar, intressen och tankar i vår verksamhet. På daghemmet Anna är barnen med och planerar, förverkligar och utvärderar dokumentation, verksamheten och lärmiljöer. Delaktighet handlar om att göra tillsammans. Ett utforskande förhållningssätt ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor. Vi undersöker, upptäcker, formulerar frågor och är nyfikna tillsammans. Barnen är delaktiga i uppgörandet av sin egen plan för småbarnspedagogik, där barnets önskemål och intressen beaktas och kartläggs. Familjernas delaktighet Vi strävar efter att ordna olika tillfällen för vårdnadshavare att delta och påverka planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Ett respektfullt och uppskattande bemötande samt att genuint lyssna till vårdnadshavarna är grunden för ett öppet och förtroendefullt samarbete. Vi arbetar för en atmosfär där tröskeln att ta kontakt med oss är låg och betonar vikten av samarbete för barnets bästa. Olika former för vårdnadshavarnas delaktighet på daghemmet Anna är bl.a.: Dagligt bemötande Månadsbrev Samtal/ Barnens plan för småbarnspedagogik Föräldrakväll Fester och sammankomster Morgonkaffe en gång i månaden Kundförfrågningar Föräldraföreningen 11

5.7. Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation är ett centralt arbetsverktyg för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla den småbarnspedagogiska verksamheten på Daghemmet Anna. Dokumentationen utvidgar personalens förståelse för barnet, dess individuella styrkor, intressen, behov, tankar, utveckling och inlärning. Genom att dokumentera barnens lek, kommunikation, konfliktlösning, skapande och konstruktioner blir man som vuxen mer lyhörd och respektfull för de förmågor barnet besitter. Fokus i dokumentationen ligger på processerna och inte på produkten. Dokumentationen gör barnens verksamhet och lärprocesser synliga förutom för de vuxna även för barnen själva. Dialogen och reflektion kring dokumentationen tillsammans är viktig. Syftet med pedagogisk dokumentation är att vara nyfiken, upptäcka, utvecklas och lära tillsammans. Med hjälp av pedagogisk dokumentation förverkligar vi småbarnspedagogisk verksamhet utgående från barnen och gör barnen och vårdnadshavarna delaktiga. När vi jobbar med pedagogisk dokumentation handlar det om att skapa en samarbetskultur där allas röster blir hörda. Därför är det viktigt att både barn och vuxna blir delaktiga i hela processen, från själva dokumenterandet till reflekterandet och i planeringen framåt. Att dokumentera för att fånga händelser i verksamheten kan göras på många olika sätt. På Daghemmet Anna dokumenterar vi genom att lyssna, uppmärksamma och anteckna, barnets alster, fotografera, filma, observera, använda dokument för planering och intervjua. 5.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet Då alla vårdnadshavare med tre ord skulle beskriva vad de associerar till kvalitativ småbarnspedagogik var det just ordet trygghet som lyftes fram framför alla andra. En trygg tillvaro är grundläggande för all vår verksamhet på Daghemmet Anna. Vi strävar efter att fungera och relatera till barnet på ett äkta och närvarande sätt så att barnet känner sig tryggt och bekräftat. Barnet vågar utforska sin omgivning eftersom barnet kan lita på att en vuxen är tillgänglig, finns där som tröst och trygghet ifall barnet behöver. En öppen famn, ögonkontakt, värme, empati och situationskänslighet är viktigt för oss i vår växelverkan med barnet. Även strukturer, regler och rutiner skapar trygghet för barnen. Utgångspunkten i uppgörandet av regler är barnens trygghet och välmående. Barnen är med och skapar gemensamma regler i sin grupp. På Daghemmet Anna är vi måna om att personalresursen är tillräcklig och att material samt utrymmena både inom-och utomhus är trygga och säkra. Daghemmet har en säkerhets- och räddningsplan som utarbetas och uppdateras kontinuerligt. Säkerhetsplanen omfattar planering av den övergripande säkerheten på daghemmet. Räddningsplanen utgår från riskidentifiering och -bedömning. I räddningsplanen beskrivs de centrala säkerhetsriskerna och förfarandesätten för att förebygga och hantera dem. I planen beskrivs hur personalen ska agera och utveckla sin verksamhet för att förebygga skador och olyckor, samt hur man ska gå tillväga om det trots allt sker en olycka. På Daghemmet Anna har de flesta i personalen utbildning i första hjälp. 12

6. Vårt pedagogiska program 6.1. Mångsidig kompetens och lärområden Inom småbarnspedagogiken skapas en grund för barnens mångsidiga kompetens. Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter och att agera på det sätt som situationen kräver. Barnens värderingar, attityder och vilja att agera påverkar barnens sätt att tillämpa sina kunskaper och färdigheter. Behovet av mångsidig kompetens uppstår ur de förändringar som sker i den omgivande världen. Att växa som människa, att studera och arbeta samt att fungera som samhällsmedborgare förutsätter både nu och i framtiden kompetenser som överskrider och förenar olika kunskaps- och färdighetsområden. Lärområdena beskriver den pedagogiska verksamhetens centrala mål och innehåll. Lärområdena styr hur personalen tillsammans med barnen ska planera och genomföra en mångsidig och helhetsskapande pedagogisk verksamhet som ökar barnens mångsidiga kompetens. Barnen har rätt att få mångsidiga upplevelser inom olika lärområden. Lärområdena ska inte genomföras som separata helheter, utan deras teman ska kombineras och anpassas utgående från barnens intressen och kompetens. Med följande bild vill vi förklara hur vi tänker om förhållandet mellan mångsidig kompetens och lärområden. På daghemmet erbjuds barnen möjlighet att bygga upp en mångsidig kompetens. Vi erbjuder en lärmiljö med mångsidig verksamhet som omfattar alla lärområden. Temat eller det vi undersöker eller vill förstå bättre utgår från barnens intresse och byggs på av den kunskap och erfarenhet vi vuxna har. Bild 2 Förhållandet mellan mångsidig kompetens och lärområden 13

6.2. Planering och genomförande av verksamhet Daghemmets pedagogiska verksamhet beskrivs i denna verksamhetsplan. Under augusti observerar personalen gruppen och de enskilda barnen. Under september och oktober förs samtal med vårdnadshavarna i vilka vi kommer överens om målen för barnets kompetensutveckling för verksamhetsåret. Samtidigt arbetar personalen med verksamhetsplanen. I verksamhetsplanen ställs målen för verksamhetsåret upp. Målen utgår från lagen, planerna och från barnens och gruppen behov. Under året planerar personalen utgående från målen i nationella och lokala planer och verksamhetsplanen och från sina observationer i gruppen. Den pedagogiska verksamheten dokumenteras, vilket ger oss ett redskap för reflektion och utvärdering. Utvärderingen påverkar planeringen av kommande verksamhet, vilket utvecklar verksamheten. I slutet av verksamhetsåret utvärderas det vi gjort, förverkligandet av verksamhetsplanen och de planer som skrivits för barnen. Denna process beskrivs i följande bild. Bild 3 Daghemmets pedagogiska verksamhet Under hela året arbetar vi med sakkunniga från olika områden. Specialpedagogen gör besök på enheterna, handleder personal och träffar föräldrar. Vi samarbetar också med t.ex. talterapeuter, ergoterapeuter och rådgivningspsykologer. Barnskyddet är också en samarbetspart när vi försöker hjälpa barn och familjer i vardagen. 14

6.3. Daghemmets mål 2017 2018 6.3.1. Gemensamt mål för småbarnspedagogiken i Helsingfors 2014-2017 Målet är valt på basen av Helsingfors stads kundtillfredsställelse förfrågan 2014. Den kommer att utvärderas när vi fått resultaten från förfrågan som görs hösten 2017. Nästa mål kommer från kundtillfredsställelseförfrågan 2017 och gäller för 3 år framåt, målet ökar gradvis under åren. Mål och motivering: Utveckla familjernas delaktighet och genom det skapa en fungerande vardag för barnet och familjen. Motivering resultaten från kundenkäten 2014 påvisade att vi ska utveckla denna bit. Arbetssätt: Vi använder e-post som kommunikationskanal mellan småbarnspedagogiken och hemmet. Vi utveckar mångsidiga sätt för familjer att vara delaktiga i daghemmets verksamhet. Vi utvecklar våra föräldramöten. Lärmiljö: Skapa en respektfull och tillitsfull lärmiljö genom att hålla regelbunden kontakt, genom att skapa gemensamma kommunikationskanaler. Delaktighet: Ta i beaktande familjernas önskemål och utvecklingsförslag angående delaktigheten. Förväntat resultat: Barnets vardag fungerar smidigt. Vårdnadshavarna får den information de behöver och vet mer om vad som händer på daghemmet. Tidsplan: Hösten 2017, våren 2018 Uppföljning: Vi utnyttjar resultaten från BF:s kundenkät våren 2017. Utvärdering och utveckling: Kundtillfredsställelseförfrågan 2017 15

6.3.2. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2017-2018 Mål och motivering av målet: Utgående från det nuvarande behovet, önskemål och planen för småbarnspedagogik har vi valt utvecklande av lärmiljöerna som vårt gemensamma övergripande mål för läsåret 2017-2018. Det är nödvändigt att uppdatera tankemönster, verksamhetsmodeller, arbetssätt och lärmiljöer till att motsvara dagens krav. Vi vill att barnen skall vara mer delaktiga i lärmiljön och att våra lärmiljöer skall bli ännu mångsidigare, mer lockande, föränderliga och kreativa. Vi vill också att digitala verktyg skall bli en del av mångsidig och inkluderande lärmiljö för barnet. Arbetssätt: Pedagogisk dokumentation, observation och reflektion med kolleger, barn och vårdnadshavare, fortbildning, strukturering av lokaler, digitala verktyg. Lärmiljö: Vi vill att lärmiljöerna skall ge barnen möjlighet att undersöka och upptäcka på egen hand, tillsammans med andra barn och vuxna. Vi vill skapa föränderliga och levande lärmiljöer som väcker tankar, nyfikenhet och utmanar barnen på ett lämpligt sätt. Barnen skall få känna glädje av att de lyckas och utvecklas. Lärmiljön fungerar som ytterligare en pedagog när den används medvetet tillsammans med barn och vuxna. Delaktighet/samarbete: Det är viktigt att personalen känner sig delaktig och förbinder sig till att utveckla lärmiljön för att vi skall uppnå målen. Gemensamma diskussioner, förståelse av olika begrepp och gemensam syn bidrar till detta. Det är viktigt att personalen skapar mångsidiga möjligheter för barnen att vara delaktiga i planeringen och utformningen av lärmiljöerna för att dessa skall stöda deras nyfikenhet, skapa upplevelser och locka till att utforska och upptäcka. Känn teknologin-projektet. Projektets syfte är att utveckla småbarnspedagogikens verksamhetskultur enligt planen för småbarnspedagogik speciellt gällande multilitteracitet och digital kompetens. Målet är att daghemmen utvecklar kreativa lärmiljöer som inspirerar barnen att utforska omvärlden och pedagogiskt användande av digitala verktyg. Projektet En Lockande lärmiljö, startar vid årsskiftet 2018 och har som mål är att utveckla lärmiljöerna så att de lockar till att experimentera och höjer kunskapsnivån när det gäller lärmiljöerna hos alla i personalen. Vi samarbetar även med granndaghemmet Brita Maria Renlund för att utbyta idéer, synpunkter och tankar om lärmiljön. Förväntat resultat: Att lärmiljöerna i ökad grad främjar växande, lärande och lockar till mångsidig lek, upplevelser och utforskande. Att barnen är mer delaktiga i lärmiljön och att miljön och material används medvetet som ytterligare en pedagog. Att digitala verktyg är en naturlig del av lärmiljön på ett ändamålsenligt, berikande, inkluderande och mångsidigt sätt. Tidsplan: 2017-2018 Uppföljning: Uppföljning sker kontinuerligt genom utvärdering, diskussioner, dokumentation, observation och reflektion tillsammans med personal och barn. Vi lägger tillsammans upp delmål och gör upp en tidsplan för dessa, samt kommer överens om tillvägagångssätt för att kunna förverkliga och uppnå målen. 16

Utvärdering och utveckling: Vi tar bilder på lärmiljön nu och senare för att kunna jämföra. Vi dokumenterar hur och när vi använder olika digitala verktyg i verksamheten för att kunna se och upptäcka fler tillfällen och möjligheter att använda digitala verktyg. 6.3.3. Lilla Annas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: 1 barnträdgårdslärare och 2 barnskötare Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Utgående från barngruppens behov har vi valt att stärka vardagskompetensen. Barnens delaktighet: Barngruppen har visat intresse för att undersöka och testa olika saker genom att använda alla sina sinnen. De yngsta barnen kommunicerar genom det de gör, genom kroppsspråk, handlingar och ansiktsuttryck. De tycker om sångsamlingar och sjunger sångerna i lekarna och vid olika vardagliga situationer. Barnen tycker om att få hjälpa till och att klara av att göra saker själv. Förmåga att tänka och lära sig Stöder och utvecklar barnets förmåga att göra saker i en bestämd ordning så att det fungerar (t.ex. vid påklädning) Kulturell och kommunikativ kompetens Utvecklar det svenska språket och förmågan att hjälpa kompisen som ännu övar t.ex. genom att fungera som modell, visa och hämta saker. Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Barnen lär sig enligt sina egna förutsättningar och utveckling att fungera mera självständigt i de olika vardagliga situationerna så som bl.a. på- och avklädning, mat- och toalettsituationerna samt att ta fram och plocka undan saker. Barnen lär sig att utnyttja och tolka bildstöd och symboler vi erbjuder som stöd vid de olika vardagliga situationerna Vi övar oss på att fotografera. Förmåga att delta och påverka Utvecklar förmågan att med hjälp av de vuxnas stöd alltmer själv kunna styra och påverka de vardagliga situationerna. Arbetssätt: Vi använder oss av lek, bilder, fotografier, böcker, sång, rim och ramsor för att stöda och uppmuntra barnen då de övar och utvecklar sina vardagskompetenser. Vi visar också konkret modell och uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Förutom att vi använder oss av bildstöd och konkret visar åt barnen hur man gör så fungerar personalen hela tiden som språkliga modeller och ordsätter situationerna. Vi fungerar i smågrupper. Pedagogisk dokumentation: Dokumentering sker främst via observation, diskussion och reflektion, men även fotografering och filmande av olika situationer för att synliggöra processerna även för barnen och vårdnadshavarna. 17

Lärmiljö: Vi skapar en lugn, positiv och stressfri miljö där barnen får öva och lära sig i lugn och ro. Övning av olika vardagskompetenser (så som bl.a. på-och avklädning, ätandet) ges tid och utrymme och ses som viktiga pedagogiska situationer. Olika vardagliga situationer är bildsatta. Familjernas delaktighet: Tillsammans med vårdnadshavarna har det för varje enskilt barn gjorts upp en plan för småbarnspedagogik där vi har kommit överens om vad och hur vi tillsammans stöder och stärker barnets vardagskompetens. Vi strävar till att ha en öppen kommunikation, gläds över framsteg tillsammans och utvärderar planen fortgående. Samarbete: Förutom vårdnadshavarna så samarbetar vi med BF:s sakkunniga inom special- och småbarnspedagogik. Förväntat resultat: Barnens vardagskompetens utvecklas enligt individuella förutsättningar. Barnets språk utvecklas och berikas av ord, rim och sånger vi använder vid de vardagliga situationerna. Tidsplan:2017-2018 Plan för uppföljning: Fortgående på team-möten, reflektion och diskussion kring observationer, fotografier och filmer både tillsammans med barn, vårdnadshavare och personal. Uppgörande av nya delmål för enskilt barn tillsammans med vårdnadshavarna. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Att alla samtal har hållits och barnens behov blir sedda. Det finns bildstöd. 6.3.1. Lilla Linjens övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Personalen i gruppen består av en barnträdgårdslärare och två barnskötare Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Utgående från behoven i gruppen har vi valt att satsa på kommunikation. För oss betyder kommunikation språkliga färdigheter, växelverkan, non-verbal kommunikation, samarbetsförmåga samt att uttrycka och avläsa känslor. Barnens delaktighet: Barnen var med och valde tema under en samling och vi märkte då att alla är på väldigt olika nivå då det gäller att kommunicera. I den dagliga kommunikationen behöver barnen kunna använda ett gemensamt språk. De har också nytta av att kunna uttrycka sina känslor till de andra barnen och förstå hur kompisen i gruppen mår eller vad kompisen vill och inte vill. 18

Förmåga att tänka och lära sig Stöda och utveckla intresset och förmågan till växelverkan och kommunikation med andra barn. Kulturell och kommunikativ kompetens Utveckla det svenska språket. Utveckla förståelse för olika sätt att kommunicera och uttrycka sig. Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Stöda och utveckla känslofärdigheterna så att barnet kan känna igen, namnge och reglera sina och andras känslor. Utveckla förmågan att uttrycka sina behov vid de olika vardagliga situationerna. Utveckla förmågan att läsa gester och miner hos andra. Mångsidig användning av digitala verktyg som stöder språket, kommunikation och växelverkan. Förmåga att delta och påverka Utveckla förmågan att uttrycka sina egna åsikter samt respektera andras åsikter. Arbetssätt: Vi har diskussionssamlingar där vi övar på att lyssna, delge åsikter och prata i tur och ordning. Vi använder oss av bl.a. taltorn. Vi fäster mycket uppmärksamhet vid den dagliga kommunikationen; vi hjälper, stöder, uppmärksammar och uppmuntrar barnen. Vi har mycket smågruppsverksamhet och kan då uppmärksamma och stöda barnen i kommunikationen. Vi leker, spelar, har samarbetsövningar, läser böcker, använder oss av olika pedagogiska material och drama för att stöda kommunikationen och öva på känslofärdigheter. Leken är viktig för utvecklingen av den sociala kompetensen och kommunikation. Vi är måna om att barnen dagligen har tid, utrymme och redskap för lek. För att kunna stöda kommunikationen är vi också måna om att vara närvarande med barnen i alla stunder. Pedagogisk dokumentation: Både barnen och personalen är med och fotograferar, filmar, observerar och gör anteckningar. Lärmiljö: Lärmiljön är i ständig växelverkan med verksamheten och barnens behov samt intressen. Vi strävar efter att utnyttja digitala verktyg på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt som stöder kommunikationen och utvecklande av känslofärdigheter. Vi kommer bl.a. att använda oss av appar som seesaw för att dokumentera tillsammans med barnen. Familjernas delaktighet: Under samtalen med vårdnadshavarna har det kommit flera önskemål om att att vi under verksamhetsåret lägger vikten på kommunikation och utvecklande av känslofärdigheter i gruppen. Familjerna har uppskattat månadsbrevet och månatliga morgonkaffet och upplever att det är låg tröskel att ta kontakt. Samarbete: Samarbete sker med granndaghemmet genom regelbundna träffar i smågrupper i båda husen där barnen får öva på att kommunicera. Samarbete sker även med rådgivningen gällande de aktuella Hyve-samtalen vid 4-årsgranskningen, med Barnavårdsföreningens sakkunniga inom special- och småbarnspedagogik samt mellan grupperna inom vårt daghem. 19

Förväntat resultat: Målet är att barnens språk utvecklas och berikas och de kommunicerar modigare. Barnen kan sätta ord på sina känslor och tolka andras känslor. Deras nyfikenhet växer och de blir mera medvetna om sitt och andras sätt att kommunicera. Då barnen utvecklar sina kommunikationsfärdigheter ökar deras samarbetsförmåga, självförtroende och självkänsla. Tidsplan: 2017-2018 Plan för uppföljning: Längs med året under team-möten. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Att appen Seesaw blir använd och att vi har diskussionssamlingar en gång i veckan. Vi använder Start och Stegvis som stöd och hjälpmedel för att utveckla känslofärdigheterna. Vi dokumenterar barnens kommunikativa färdigheter i början och slutet av verksamhetsåret för att kunna jämföra. 6.3.2. Stora Linjens övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Personalen i gruppen består av en barnträdgårdslärare och en assistent Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Utgående från barngruppens behov har vi i år valt att satsa på socialt samspel Barnens delaktighet: Barnen leker ofta rollekar där många barn är med, men behöver tidvis stöd för att inkludera flera barn så att ingen blir ensam utanför. Många av barnen är tvåspråkiga med en stark finska, men vi har också barn som inte har finska som ett av hemmaspråken. För att alla ska få känna sig delaktiga arbetar vi med att svenskan skall vara det gemensamma lekspråket. Vi har intervjuat barnen och diskuterat i samlingar, för att välja tema för vår verksamhet. Val av tema kan ske genom demokratiska val eller genom ett tydligt visat intresse bland de flesta i barngruppen. Tema kan också väljas enligt barnens lek och därmed intresse. Inom varje tema har barnen fått diskutera och planera hur man kan jobba med temat och sedan fått utföra temaverksamhet enligt sina egna planer. I slutet av varje tema är det också viktigt att låta barnen vara med i utvärderingen. Då kan de se sin egen lärprocess och hitta utvecklingsmöjligheter till nästa tema. 20

Förmåga att tänka och lära sig Barnen övar sig på att uttrycka sina tankar och åsikter i leken samt att kompromissa. Barnen utvecklar sin förmåga att hitta olika lösningar i olika situationer. Barnen övar på att stöda och uppmuntra varandra. Kulturell och kommunikativ kompetens Barnen utvecklar sin förmåga att lyssna på varandra, respektera varandra och varandras bakgrund. De får förståelse för olika språk och att familjekonstellationer kan se olika ut. Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Stöder och utvecklar empati och att känna igen känslor hos sig själva och hos varandra. Barnen utvecklar sin förmåga att sätta sig in i en annan persons situation. Stöder och utvecklar förmågan att avläsa varandras non-verbala kommunikation så som gester och miner. Barnen får öva på många sociala färdigheter då lärplattan används som ett mångsidigt arbetsverktyg och barnen får t.ex. fotografera eller filma tillsammans i grupper. Detta stärker barnens gruppsamhörighet, delaktighet och samarbetsförmåga. Förmåga att delta och påverka Barnen utvecklar sin förmåga att samarbeta och fungera som grupp. Samtidigt lär de sig att det i gruppen finns olika individer med olika åsikter, som bör beaktas och respekteras. Arbetssätt: Vi ger barnen möjlighet, tid och utrymme till lek både i stor grupp och i mindre grupper. Förutom via leken, lär sig barnen socialt samspel, bl.a. turtagning, respekt och att lyssna, t.ex. genom spel och samlingssituationer. Vi ger barnen tid och rum att uttrycka sig, så att alla ska få vara delaktiga. I samling använder vi oss ofta av ett s.k. taltorn, som ger det enskilda barnet möjlighet att berätta. De andra barnen lär sig då att lyssna och respektera sina vänner. Vi gör upp gemensamma trivselregler för gruppen och alla barn är delaktiga i kontraktet genom sin underskrift. Vi använder oss av pedagogiskt material som stöder och utvecklar de sociala- och emotionella färdigheterna samt konflikthantering. Pedagogisk dokumentation: Tillsammans med barnen observerar, fotograferar och filmar vi barnens lekar och ledda verksamhetssituationer för att utveckla verksamheten och för att kartlägga barnens intresseområden och behov av stöd. Lärmiljö: Vi vill skapa en positiv, uppmuntrande och tillåtande lärmiljö där allas åsikter och tankar beaktas och värdesätts. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och trygga i gruppen. Vi utvecklar våra fysiska lärmiljöer utgående från barnens intressen, behov och lekar. Lärmiljöerna är föränderliga och flexibla. Barnen får vara med och utforma lärmiljöerna. I våra utrymmen ska det finnas möjlighet till olika slags lekar. Då lärmiljöerna är ändamålsenliga och intressanta utvecklas både leken och den sociala kompetensen. 21

Familjernas delaktighet: På samtalen med föräldrarna har det framkommit att även de önskar att vi under verksamhetsåret fokuserar mycket på socialt samspel barnen emellan och vi har kommit överens om hur vi tillsammans stöder det enskilda barnet i detta. Samarbete: Vi utnyttjar mångsidigt närmiljön (parken, biblioteket mm.) och utvecklar då vår förmåga att förstå, följa och respektera spelregler på respektive plats. Vi lär oss att fungera som grupp. Samarbete sker med granndaghemmet genom regelbundna träffar i smågrupper i båda husen då barnen får öva på att samarbeta och lära känna varandra. Vi samarbetar även med Barnavårdsföreningens sakkunniga inom special- och småbarnspedagogik samt mellan grupperna inom vårt daghem. Förväntat resultat: Barnen känner sig trygga och delaktiga av gruppen. De vågar uttrycka sina åsikter, tankar och känslor. De har utvecklat sin förmåga att lyssna, respektera andra och att samarbeta. Barnens kompisfärdigheter har stärkts. Lekarna har ytterligare utvecklats. Tidsplan: Läsåret 2017-2018 Plan för uppföljning: Längs med året på team-möten Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Vi dokumenterar barnens lek och samarbete i början och slutet av verksamhetsåret för att kunna jämföra. Vi använder Start och Stegvis som stöd och hjälpmedel för att utveckla socialt samspel. 7. Samabetet med vårdnadshavarna 7.1. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har det primära ansvaret för barnets välfärd och fostran. Vårdnadshavarna och personalen diskuterar och skapar en gemensam praxis, som främjar barnets växande, utveckling och inlärning. För att komma överens om frågor gällande barnets vård, fostran och lärande ordnas också ett särskilt möte, där vårdnadshavarna och personalen tillsammans gör upp barnets plan för småbarnspedagogik. Samarbetet utgår från barnets behov och kombinerar kunskaperna och erfarenheterna hos två för barnet viktiga aktörer. Gemensamma samtal påverkar planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Samarbetet förutsätter lyssnande, dialog, respekt och ömsesidigt förtroende. God kommunikation och gemensamma tillställningar ökar vårdnadshavarnas delaktighet i daghemmet. Vårdnadshavarna har möjlighet att årligen besvara en kundenkät och i den anonymt komma med respons till daghemmet. Responsen behandlas av föreståndaren och personalen. När vi bygger upp följande verksamhetsplan tas responsen i beaktande vid uppställandet av mål för det kommande verksamhetsåret. 22