Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Relevanta dokument
Välkomna! Närträff 4 april Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Välkomna! Närträff för samordnare 14 december 2016

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Vad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Kvalitativa metoder II

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Systematiskt kvalitetsarbete

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Professionell i förskolan Pedagogers arbets- och förhållningssätt

Utveckla förskolan i linje med läroplansmålen

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Stödinsatser i skolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Nätverksträff Förskoleklass

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Beslut Dnr :5177. Beslut. efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun

Dnr : Beslut. efter tillsyn i den fristående grundskolan Internationella engelska skolan i Örebro

Vi har inte satt ord på det

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

BETYG GYMNASIESKOLAN

Beslut för grundskola

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för förskoleklass och grundskola

Planera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Skola Ansvarig Rektor:

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

för att komma fram till resultat och slutsatser

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Utbildningsinspektion i Haganässkolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 5, särskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Nyanlända elevers lärande

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp

Utbildningspolitisk strategi

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Utvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

Leda i utveckling och mot satta mål!

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Härjedalens.

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Beslut för grundskola

Huvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer

Lokal verksamhetsplan BUF

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Princip för medarbetarsamtal och bedömning av medarbetare inför lönesättning, Förskola, grundskola och fritidshem (Fastställt )

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Kvalitativa metoder I

Beslut för grundskola

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Skolbeslut för grundskola

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Beslut för grundskola och fritidshem

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Regelbunden tillsyn i Älvsåkersskolan

Skolbeslut för grundskola

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem. Center för Skolutveckling

Beslut för grundskola

Transkript:

Välkomna! Närträff 9 februari 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Dagplanering 9 februari - 17 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr - Örebroträff med skolverket den 27/3-17 - Vår sista träff för terminen 4/4-17 - Analys metoder för bearbetning av nulägesbeskrivningen 11.00 Erfarenhetsutbyte 12.15 - Lunch - 13.15 Värmlands Nya information och samtal 14.15 Kaffe och fortsatt erfarenhetsutbyte i grupper 15.30 Gemensamt avslut och vad göra till nästa gång.

Insatser via samordnare utveckla utbildningen för nyanlända elever

Systematiskt kvalitetsarbete Förskolechefen respektive rektorn bör tillsammans med personalen och utifrån uppföljningen analysera vad i enhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, analysera om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras, samt utifrån analysen identifiera utvecklingsområden tillsammans med personalen och därefter besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete, s. 30

Systematiskt kvalitetsarbete

Viktiga frågor att ställa för kvalitetssäkring Var det rimligt att lägga upp undersökningen på detta sätt? Fick vi svar på våra frågor? Har vi erhållit trovärdiga resultat? Är vi objektiva? Finns det ovidkommande variabler?

Är undersökningen tillräckligt omfattande? Har vi varit tillräckligt noggranna i mätningen? Har vi varit tillräckligt noggranna i tolkningarna? Hur kan vi veta att resultaten är att lita på? Har vi redovisat resultaten på ett, enligt god vetenskaplig praxis, överskådligt och sanningsenligt sätt?

Markera nuläget med uppfylls på god väg att uppfylla uppfylls inte

Kvalitativa eller kvantitativa studier Kvalitativa undersökningar kan vara en förberedelse till kvantitativa Kvalitativa undersökningar blir en uppföljning av den kvantitativa undersökningen. Kvantitativa och kvalitativa metoder används både under insamlingen och analysen av informationen Kvalitativ information kvantifieras under analysens gång

Erfarenhetsutbyte Använd gärna följande som utgångspunkt: - Var i processen vi befinner oss - När övergår nulägesbeskrivningen i en analys? - Vet vi att nulägesbeskrivningen räcker för att göra en analys? - Dessa hypoteser har vi ställt - Dessa effekter vill vi nå

Resultaten Resultaten baseras på underlag från t.ex. Intervjuer Enkäter Observationer Samtal Diagnoser Prov Skriftliga omdömen Betyg

Analys Bedöma kvaliteten i förhållande till de nationella målen samt att identifiera faktorer som har påverkat måluppfyllelsen och som kan vara utgångspunkt för utvecklingsarbetet Få kunskap och underlag för att kunna göra en välgrundad bedömning av var vi är, vad som påverkat resultaten och vad som behöver förändras när det gäller förutsättningarna, verksamhetens genomförande och måluppfyllelsen Vad säger forskning och utvärderingar om liknande frågor? Var finns utvecklingsbehoven, vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss?

Analysen utgår från material i nulägesbeskrivningen Kvantitativ information - olika intressenters uppfattningar och värderande utsagor - nationella prov och test - lokala prov/test - screening - systematiska observationer, etc. Kvalitativ information (iakttagelser, observationer, enkla beskrivningar och uppföljningar/utvärderingar) - elevers och barns uppfattningar och tolkningar - andra intressenters uppfattningar, tolkningar och bedömningar

Analys Innehållet Resultat som kan hänföras till läroplanen, allmänna råd eller riktlinjer som relaterar till läroplanen eller allmänna råd Faktorer som baseras på forskning, utvärdering och professionell erfarenhet

Analys Metoden Att jämföra Att tolka Att förklara Att problematisera Utifrån tillgängligt datamaterial som behandlats

Jämför Frågor att fundera över kan vara: Vilka skillnader i resultat och måluppfyllelse ser vi mellan till exempel klasser, ämnen, flickor och pojkar, föräldrarnas olika utbildningsbakgrund samt barn och elever med svensk och utländsk bakgrund? Hur ser utvecklingen över tid ut när det gäller olika resultat som till exempel betyg, prov eller enkäter och självskattningar i BRUK? Hur relaterar resultaten till varandra samt till kommunens och rikets resultat?

Tolka och förklara Frågor som kan underlätta dialogen: Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten? Hur har organisering av undervisning, arbetssätt och arbetsformer, våra förhållningssätt, förväntningar och kamrateffekter etc. påverkat resultaten och måluppfyllelsen? Vilken forskning och erfarenhet kan vi ta hjälp av för att inhämta ny kunskap och vidga våra perspektiv?

Problematisera och kritiskt granska Hur vet vi det vi vet? Vad saknar vi kunskap om och hur vi ska ta reda på mer? Hur kan de rimliga förklaringarna problematiseras i förhållande till relevant forskning?

Tillförlitlighet och trovärdighet Reliabilitet är ett mått på hur tillförlitlig en mätning är. Tillförlitlighetsaspekten berör hur väl instrumentet mäter det som det mäter, oberoende av vad det mäter. Validiteten i kvantitativa studier avser hur väl man lyckats mäta eller observera det man haft för avsikt att mäta och gäller mätningens giltighet. Validitetsfrågan handlar om hur säkert forskaren lyckats karakterisera sitt problem i form av mätinstrumentet och att det inte mäter något närliggande fenomen.

Analys av resultaten Förklara resultaten utifrån metod och material. Har dessa påverkat resultaten och i så fall på vilket sätt? Vilka för- och nackdelar har tillvägagångssättet? Vad betyder resultaten? Vilka tendenser ser ni? Vilka resultat är viktiga att ta i beaktande? Hur ska man tolka dem? Vilka konsekvenser får resultaten? Vad påverkar de?

Hur relateras resultaten till styrdokumenten? Hur relateras resultaten till forskning inom ämnet? Vilken effekt vill vi se? Hur ska vi följa upp effekterna? Hur gör skolorna/huvudmannen för att följa kunskapsutvecklingen i de olika ämnena och vad blir effekterna av detta? Vem ska följa upp detta och när/var/hur osv).

Tack för idag! Väl mött igen den 4 april 2017