ÅRSREDOVISNING 2014 BANKEN NÄRA DIG SEDAN 1904

ÅRSREDOVISNING 2014 BANKEN NÄRA DIG SEDAN 1904

VD-KOMMENTAR VD kommentar Vi har fortsatt svåra tider ute i Europa och där t o m Tyskland är inne i en period som börjar närma sig recession. Detta kommer naturligtvis att påverka svensk export negativt och därmed den ekonomiska stabiliteten i Sverige. Sammantaget bedöms det ekonomiska läget i Sverige befinna sig i ett prekärt läge där Riksbanken kämpar med en alltför låg inflation vilket gjort att reporäntan sänktes till minus 0,10% i februari 2015. En unik situation för Sverige som bl a innebär att vi börjar närma oss ett läge med deflation. Detta är något som ingen egentligen har någon vana vid överhuvudtaget i Sverige och många kloka huvuden funderar just nu på hur en marknad agerar i en deflationsekonomi. Ovanan finns såväl inom den finansiella sektorn som bland bankkunderna och det är svårbedömt vilka effekter det får på svensk ekonomi. Syftet är naturligtvis att försöka få upp inflationsnivån och därigenom skapa bättre förutsättningar för tillväxt samt höja viljan för flertalet aktörer att våga och vilja investera för framtiden. Riksbanken har dessutom angett i sina prognoser att ränteläget kommer att fortsätta vara lågt under en relativt lång tid. Sammantaget har vi ett antal makroekonomiska faktorer som sannolikt inte kommer att gynna den finansiella sektorn under 2015. 2014 blev ett mycket framgångsrikt år för Sparbanken Tranemo som än en gång ger oss ett kvitto på att vår affärsidé håller. Att driva bank utifrån ett lokalt perspektiv med en bolagsform som medger långsiktiga satsningar visar sig vara ett framgångsrecept. Detta tillsammans med ett mycket starkt och viktigt samarbetsavtal med Swedbank ger oss mycket starka konkurrensfördelar. Vi kan visa på en god lönsamhet i banken och en ökning av affärsvolymen med 6,6 %. Vi är en finansiellt stark bank och vi har skaffat oss motståndskraft som är så viktig när dåliga tider infinner sig. Vår övertygelse är att våra kunder uppskattar och värderar en trygg bank. Det kan vi erbjuda. Den förändrade avdragsrätten för pensionssparande har inneburit att många kunder sökt sig till banken för pensionsrådgivning. Osäkerheten kring kunders framtida pensioner orsakar många frågor och det är här banken har sin roll att vid marknadsförändringar ge goda och kloka råd. Detta i syfte att ge våra kunder möjlighet till en god varaktig utveckling. En viktig fråga i vårt verksamhetsområde, Tranemo kommun, är anläggande av fiber i syfte att höja såväl säkerheten som hastigheten i allas vår digitala kommunikation. Banken stöttar dessa satsningar för att höja tempot i investeringarna. Fotografiet på omslaget visar fibersatsning i Hulared och får symbolisera bankens engagemang. Tack alla berörda parter för ännu ett framgångsrikt år i Sparbanken Tranemo. Tranemo i februari 2015 K-G Magnusson VD Sparbanksstämma med huvudmännen äger rum fredagen den 24 april 2015 kl. 18.00 på Hofsnäs Herrgård, Länghem. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Förvaltningsberättelse sid 4 2 Fem år i sammandrag sid 5 3 Förslag till disposition av årets resultat sid 6 4 Resultaträkning sid 7 5 Balansräkning sid 7 6 Kassaflödesanalys sid 8 7 Rapport över totalresultat sid 8 8 Noter till de finansiella rapporterna sid 9 Uppgifter om Sparbanken Tranemo - Not 1 sid 9 Redovisningsprinciper - Not 2 sid 9 Finansiella risker - Not 3 sid 14 Kreditrisk sid 15 Likviditetsrisk sid 17 Marknadsrisk sid 18 Operativa risker sid 20 Noter resultaträkning - Not 4-14 sid 20 Noter balansräkning - Not 15-30 sid 24 Finansiella tillgångar och skulder - Not 31 sid 28 Viktiga uppskattningar och bedömningar - Not 32 sid 29 9 Kapitaltäckning sid 29 10 Underskrifter - styrelse och revisor sid 31 11 Revisionsberättelse sid 32 12 Bolagsstyrning sid 33 13 Huvudmän, styrelse och revisorer sid 34 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Sparbanken Tranemo är en sparbank som erbjuder heltäckande bankservice och har Tranemo Kommun som huvudsakligt verksamhetsområde. Bankens affärsidé är att vara den naturliga bankpartnern för alla kommunens intressenter och aktivt verka för att ge dem förutsättningar för en god och varaktig ekonomisk utveckling. För att vara den naturliga bankpartnern för alla kommunens intressenter krävs det att banken har lokal kännedom, hög servicenivå och kompetens samt en lönsamhet för såväl kund som bank. UTVECKLING AV SPARBANKENS VERKSAMHET, RESULTAT OCH STÄLLNING Bankens totala affärsvolym ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 5.841 mnkr (+ 364 mnkr eller + 6,64 %). Ökningen hänför sig framförallt till en ökad utlåning samt en värdestegring på kundernas innehav i fonder. Bankens rörelseresultat för 2014 uppgick till 40,9 mnkr (- 0,8 mnkr eller 2 %). De största avvikelserna gentemot föregående år är förbättrat räntenetto (+ 0,6 mnkr), förbättrat provisionsnetto (+ 0,7 mnkr), högre personalkostnader (- 0,7 mnkr), högre IT-kostnader (- 0,5 mnkr), avsättning till Stiftelsen Sparbanken Tranemo (- 5,0 mnkr) samt lägre kredit förluster (+ 2,7 mnkr). Bankens egna kapital har ökat med 56,7 mnkr och uppgår nu till 646,4 mnkr (589,7 mnkr), kapitalbasen uppgår till 366,4 mnkr och kärnprimärkapitalrelationen uppgår till 29,76 % Bankens digitala tjänster har fortsatt att utvecklats och haft en stor efterfrågan av bankens kunder, vidare har de förändrade reglerna kring pensionssparandet uppmärksammats av kundkretsen under slutet av året. SPARBANKENS ORGANISATION En sparbank har inga enskilda ägare men har som yttersta syfte att främja sparsamhet och ekonomisk utveckling inom sitt verksamhetsområde. Bankens högsta beslutande organ är Sparbanksstämman vilken består av 24 huvudmän. Huvudmännen är samhällets och sparbankskundernas representanter och på den årliga sparbanksstämman utser de bankens styrelse. I styrelsen ingår också bankens VD. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens verksamhet och har också till uppgift att utse VD. VD är den som leder och utvecklar bankens operativa verksamhet. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker, likviditetsrisker, marknadsrisker samt operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har styrelsen i banken, som är ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen i banken, utarbetat och fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för bland annat likviditet, finansförvaltning samt bankens verksamhet i sin helhet. Dessa följs upp och utvärderas kontinuerligt av såväl banken som dess styrelse. Ytterligare information om finansiella risker finns under not 3. Bankens volymer och resultat påverkas av omvärldsförändringar där de främsta faktorerna är det allmänna ränteläget, börskursernas förändring samt det allmänna konjunkturläget. När det gäller den lokala marknaden har banken, tack vare sin associationsform, en viktig roll att aktivt utveckla bygden och dess näringsliv. Den största risken för banken finns i de förluster som förorsakas av kreditgivning. I bankens verksamhetsområde finns en blandning av olika branscher vilket också avspeglas i bankens kreditportfölj. En väl diversifierad kreditportfölj medför en bättre riskspridning. För att kunna bedöma riskerna i kreditportföljen bevakas kundernas återbetalningsförmåga kontinuerligt och de kreditengagemang som bedöms ligga i riskzonen ägnas särskild uppmärksamhet. Samtliga större kreditengagemang omprövas årligen. Under året har arbetet fortsatt med att analysera och kontinuerligt bevaka bankens likviditet i enlighet med fastställd likviditets- och finansieringsstrategi. Banken har ett starkt samarbete med Swedbank och det manifesteras bland annat genom ett aktieinnehav i Swedbank som vid årsskiftet hade ett marknadsvärde på 313 mnkr. Aktieinnehavet är en långsiktig och strategisk placering för banken och ingår även som en del i de fristående sparbankernas medvetna strategi att förstärka och behålla ett väsentligt inflytande över bankens viktigaste samarbetspartner. Samtidigt utgör aktieinnehavet en risk med tanke på det relativt stora innehavet i ett enskilt börsbolag. 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG Banken upprättar årligen en intern kapitalutvärdering (IKU) för att analysera bankens samtliga riskområden. Den fastställs av bankens styrelse och finns med kontinuerligt i den operativa verksamheten. Vad gäller den lokala fastighetsmarknaden har antalet affärer i verksamhetsområdet ökat, däremot är prisnivån i stort sett oförändrad. Antalet nybyggnationer av privata bostadsfastigheter i Tranemo Kommun är fortsatt låg. INFORMATION OM ICKE-FINANSIELLA RESULTATINDIKATIONER Banken har ett samarbetsavtal med Swedbank som sträcker sig fram till 30 juni 2017 och reglerar samarbetet inom framförallt IT-området, fondförvaltning och hypotekskrediter. Banken har, som certifierat miljöföretag enligt ISO14001, fortsatt att arbeta med de framtagna miljömålen där en av de viktigaste delarna är den fortsatta satsningen på försäljning av bankens självbetjäningstjänster. FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under 2015 bedöms bankens intjänandeförmåga försämras något på grund av flera negativa faktorer såsom det allmänna låga ränteläget, myndigheters krav på högre likviditet, lägre provisionsnivåer på fonder och hypotek från Swedbank samt en allt tuffare konkurrens på spara- och utlåningsprodukter. 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG Nyckeltal 2012 2011 2010 Volym (= av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Affärsvolym ultimo, Mkr 5.841 5.477 5.206 4.989 5.180 Förändring under året, % 6,64 5,22 4,34-3,69 5,56 Kapital Soliditet (= beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver i % av balansomslutningen) 25,94 24,44 21,45 19,51 20,22 Kärnprimärkapitalrelation, % 29,76 Ej. relev Ej. relev Ej. relev Ej. relev jämförtal jämförtal jämförtal jämförtal Resultat Placeringsmarginal (= räntenetto i % av MO) 1,74 1,78 2,10 2,21 2,02 Rörelseintäkter/affärsvolym (= räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym) 1,34 1,39 1,35 1,23 1,03 Rörelseresultat/affärsvolym (= rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym) 0,72 0,78 0,77 0,60 0,48 Räntabilitet, eget kapital (= årets res. i % av genomsn. eget kap) 6,62 8,02 5,98 6,35 5,60 Rörelseresultat i förhållande till Balansomslutningen, % 1,64 1,73 1,79 1,56 1,34 K/I-tal före kreditförluster (= summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,42 0,37 0,40 0,48 0,55 K/I-tal efter kreditförluster (= summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,46 0,44 0,43 0,52 0,54 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar (= nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto) 57,77 70,78 57,28 54,59 63,42 Andel osäkra fordringar (=osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)) 0,98 0,51 0,60 0,57 0,33 Kreditförlustnivå (= kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten) 0,24 0,46 0,17 0,17-0,06 Övriga uppgifter Medelantal anställda 19 19 22 23 22 Antal kontor 3 3 3 3 3 5

FEM ÅR I SAMMANDRAG FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Resultaträkning (tkr) 2012 2011 2010 Räntenetto 42.136 41.575 43.633 41.446 34.407 Utdelning 16.193 15.876 8.399 4.295 - Provisioner, netto 16.611 15.856 15.551 15.598 16.255 Nettoresultat, fin. transaktioner 541 364 383 286 401 Övriga intäkter 857 926 713 875 632 SUMMA intäkter: 76.338 74.597 68.679 62.500 51.695 Allm. administrationskostnader - 23.179-22.214-22.865-22.963-24.558 Avskrivningar, materiella tillgångar - 748-1.104-1.108-1.087-1.065 Övriga rörelsekostnader - 8.533-3.911-3.572-6.107-2.886 Kreditförluster - 2.973-5.627-2.105-2.138 746 SUMMA kostnader: -35.431-32.856-29.650-32.295-27.763 Rörelseresultat 40.907 41.741 39.029 30.205 23.932 Bokslutsdispositioner, netto 71 7.757-7.578 91-11 Skatter - 6.698-7.286-6.384-6.879-5.247 Årets resultat 34.280 42.212 25.067 23.417 18.674 Balansräkning (tkr) 2012 2011 2010 Kassa 2.561 3.639 4.223 6.743 8.747 Utlåning till kreditinstitut 231.957 222.399 147.632 188.401 187.235 Utlåning till allmänheten 1.339.515 1.236.860 1.217.493 1.227.668 1.271.788 Räntebärande värdepapper 585.186 639.348 588.094 343.036 145.324 Aktier och andelar 313.348 290.250 200.648 141.318 149.542 Materiella tillgångar 10.389 10.373 10.995 11.998 12.755 Övriga tillgångar 8.926 10.468 13.436 12.281 12.209 SUMMA, tillgångar: 2.491.882 2.413.337 2.182.521 1.931.445 1.787.600 Skulder till kreditinstitut 15.590 15.464 16.052 21.323 20.479 In- och upplåning, allmänheten 1.819.272 1.795.294 1.679.887 1.519.767 1.395.261 Övriga skulder 9.135 11.294 14.933 11.980 8.724 Avsättningar 1.350 1.379 1.408 1.437 1.465 SUMMA, skulder och avsättningar: 1.845.347 1.823.431 1.712.280 1.554.507 1.425.929 Obeskattade reserver 103 174 7.931 354 445 Eget kapital 646.432 589.732 462.310 376.584 361.226 SUMMA, skulder, avsättningar och eget kapital 2.491.882 2.413.337 2.182.521 1.931.445 1.787.600 3 FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt balansräkningen utgör 34.280 tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - Överföring till reservfonden med 34.280 tkr. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker samt ett beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår efter föreslagen resultatdisposition uppgår till 29,76 %. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen resultatdisposition till 366,4 mnkr (290,1 mnkr för 2013). Specifikation av posterna framgår av kapitel om kapitaltäckning som finns i slutet på denna årsredovisning. Den ekonomiska ställningen ger inte upphov till någon annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer. 6

RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING 4 RESULTATRÄKNING 1 januari 31 december Not Ränteintäkter 54.704 62.508 Räntekostnader - 12.568-20.933 Räntenetto 4 42.136 41.575 Erhållna utdelningar 5 16.193 15.876 Provisionsintäkter 6 19.005 18.423 Provisionskostnader 7-2.394-2.567 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 541 364 Övriga rörelseintäkter 9 857 926 SUMMA rörelseintäkter (inkl räntenetto) 76.338 74.597 Allmänna administrationskostnader 10-23.177-22.214 Avskrivningar, materiella anläggningstillgångar - 748-1.104 Övriga rörelsekostnader 11-8.533-3.911 SUMMA kostnader före kreditförluster - 32.458-27.229 Resultat före kreditförluster 43.880 47.368 Kreditförluster, netto 12-2.973-5.627 Rörelseresultat 40.907 41.741 Bokslutsdispositioner 13 71 7.757 Skatter 14-6.698-7.286 Årets resultat 34.280 42.212 5 BALANSRÄKNING Per den 31 december Tillgångar Not Kassa 2.561 3.639 Utlåning till kreditinstitut 15 231.957 222.399 Utlåning till allmänheten 16 1.339.515 1.236.860 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 585.186 639.348 Aktier och andelar 18 313.348 290.250 Materiella tillgångar: 19 - Inventarier 1.091 690 - Byggnader och mark 9.298 9.683 Övriga tillgångar 20 1.607 1.037 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 7.319 9.431 SUMMA tillgångar 2.491.881 2.413.337 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 15.591 15.464 Inlåning från allmänheten 23 1.819.272 1.795.294 Övriga skulder 24 3.350 4.995 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 5.785 6.299 Avsättningar 26 1.350 1.379 SUMMA skulder och avsättningar 1.845.348 1.823.431 Obeskattade reserver 27 103 174 Eget kapital: 28 - Reservfond 382.884 340.672 - Fond för verkligt värde 229.267 206.848 - Årets resultat 34.280 42.212 SUMMA eget kapital 646.431 589.732 SUMMA skulder, avsättningar, obeskattade reserver samt eget kapital 2.491.881 2.413.337 Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder - - Ansvarsförbindelser: - Garantier 29 13.966 9.869 Åtaganden 30 147.575 135.456 7

KASSAFLÖDESANALYS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 6 KASSAFLÖDESANALYS (Indirekt metod) 1 januari 31 december 2014-12-31 2013-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 40.907 41.741 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 748 1.104 Kreditförluster 2.973 5.627 Betald inkomstskatt - 6.626-7.667 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 38.002 40.805 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av utlåning till allmänheten - 105.628-24.994 Ökning av in- och upplåning från allmänheten 23.978 115.406 Minskning av skulder till kreditinstitut 127-588 Förändring av övriga tillgångar 1.542 2.968 Förändring av övriga skulder - 2.188-3.667 Kassaflöde från den löpande verksamheten - 82.169 89.125 Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar 206.846 151.309 Investeringar i finansiella tillgångar - 153.435-206.574 Försäljning av materiella tillgångar 148 - Förvärv av materiella tillgångar - 912-482 Kassaflöde från investeringsverksamheten 52.647-55.747 Finansieringsverksamheten Förändring av upplåning - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten - - Årets kassaflöde 8.480 74.183 Likvida medel Likvida medel vid årets början 226.038 151.855 Likvida medel vid årets slut 234.518 226.038 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa 2.561 3.639 Utlåning kreditinstitut 231.957 222.399 SUMMA likvida medel: 234.518 226.038 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: - De har en obetydlig risk för värdefluktuationer - De kan lätt omvandlas till kassamedel - De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. 7 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 januari 31 december Årets resultat 34.280 42.212 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 22.419 85.210 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat - - Årets övrigt totalresultat 22.419 85.210 Årets totalresultat 56.699 127.422 8

8 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA NOT 1» UPPGIFTER OM SPARBANKEN TRANEMO Årsredovisning avges per den 31 december 2014 och avser Sparbanken Tranemo. Sparbanken Tranemo har sitt säte i Tranemo och har gatuadressen Storgatan 22 samt postadressen Box 202, 514 24 Tranemo. Förutom huvudkontoret i Tranemo har banken också kontor i Dalstorp och Länghem. NOT 2» REDOVISNINGSPRINCIPER a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i noter. e) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m räkenskapsår 2015 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har sparbanken ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter. f) Intresseföretag Aktier i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valu- 9

tan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. h) Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med aktuell ränta. Räntekostnader inkluderar direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Bankens kostnader för den statliga insättarskyddsgarantin samt stabilitetsavgift. Utdelning på finansiella instrument klassificerade som tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen. i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Valutakursförändringar - Räntebärande värdepapper samt övriga finansiella instrument l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl a kostnader för konsulttjänster, telefon och porto, IT-, revisions- samt fastighetskostnader. m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. n) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder en ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. 10

o) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. p) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebeloppet utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen framförallt utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av andra finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen under posten Nettoresultat finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknas vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Bankens hela innehav av säkerställda obligationer, s k covered bonds, marknadsvärderas löpande då dessa ingår som en del i bankens likviditetsreserv. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. 11

Investeringar i aktier och andelar klassificerade som tillgångar som kan säljas och som inte är noterade på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt har värderats till sitt anskaffningsvärde. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (iv) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att en specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. q) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. r) Kreditförluster och nedskrivning på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning finansiella tillgångar Inför varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbanken Tranemos gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts mycket lågt och uppgår till 5 tkr. Den individuella och kontinuerliga uppföljningen av bankens krediter medför att någon ytterligare tillkommande gruppvis nedskrivning aldrig har gjorts eller görs inom Sparbanken Tranemo. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, kan de sedan ingå i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper om ett nedskrivningsbehov skulle kunna föreligga på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå, trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att sparbanken inte vid det tillfället anser sig ha full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat men som ännu inte kommit till sparbankens kännedom kan därför en tillkommande gruppvis nedskrivning göras. Nedskrivning (kreditförlust) redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas en kreditförlust enligt gällande regler. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisker. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall, lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. 12

Finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen. (ii) Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet ankaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivning av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivning av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivning av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. s) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Materiella tillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella tillgångar. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering, avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst eller förlust redovisas under posten Övrig rörelseintäkt. (ii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder: - Byggnader, rörelsefastigheter se nedan - Inventarier och installationer 5 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 12 100 år på dessa komponenter. 13

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader: - Stomme 100 år - Stomkompletteringar, innerväggar, m m 20-40 år - Installationer, värme, el, VVS, ventilation, m m 20-30 år - Yttre ytskikt, fasader, yttertak, m m 20-30 år - Inre ytskikt, m m 12 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. t) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som en annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. (ii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för resultatandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från de anställda och förpliktelsen kan beräknas vara tillförlitlig. u) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. v) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. NOT 3» FINANSIELLA RISKER I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, likviditetsrisker, marknadsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för bankens verksamhet inklusive den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansieringsverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i en särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och att de t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och ansvar. I Sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD vars uppgift är att kontinuerligt analysera utvecklingen av riskerna, rapportera till bankens styrelse samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. 14

KREDITRISK Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskilda instruktioner inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer där sedan återrapportering sker till styrelsen av beviljade krediter. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken fattas i enlighet med av styrelsen upprättade delegeringsbestämmelser. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till den utestående kreditvolymen och sett över en längre tidsperiod förhållandevis låga. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist till stora delar är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabellen på nästa sida. Kreditriskexponering brutto och netto 2014 Krediter mot säkerhet av: a) b) c) d) e) f) Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastighet (g) 583.643 1.644 581.999 554.150 27.849 - Pantbrev i flerfamiljsfastighet (h) 67.866-67.866 64.306 3.560 - Pantbrev i jordbruksfastigheter 308.116 3.650 304.466 304.466 - - Pantbrev i andra näringsfastighet 62.209 4.160 58.049 58.049 - - Företagsinteckning 128.784 3.195 125.589 108.988 16.601 - Övriga (i) 206.875 5.329 201.546 24.600 176.946 - Varav: kreditinstitut 71 71 - SUMMA: 1.357.493 17.978 1.339.515 1.114.559 224.956 Värdepapper * Emittenter: AAA 231.567 231.567 231.567 19.625 AA+, AA eller AA- 85.453 85.453 85.453 10.000 A+, A eller A- 120.389 120.389 120.389 BBB+ eller lägre 124.162 60.922 60.922 utan rating 53.240 53.240 53.240 SUMMA: 614.811 614.811 614.811 29.625 Åtaganden 98.517 98.517 98.517 - Utställda lånelöften 49.058 49.058 49.058 - Utställda finansiella garantier 13.966 13.966 13.966 - SUMMA: 161.541 161.541 161.541 - TOTAL KREDITRISKEXPONERING: 2.133.845 17.978 2.115.867 1.114.559 1.001.308 29.625 15

Kreditriskexponering brutto och netto 2013 Krediter mot säkerhet av: a) b) c) d) e) f) Statlig och kommunal borgen 71 71 71 Pantbrev i villa- och fritidsfastighet (g) 509.122 1.709 507.413 492.272 15.141 - Pantbrev i flerfamiljsfastighet (h) 74.019-74.019 67.686 6.333 - Pantbrev i jordbruksfastigheter 295.344 3.500 291.844 289.958 1.886 - Pantbrev i andra näringsfastighet 65.529 2.210 63.319 60.567 2.752 - Företagsinteckning 124.625 2.445 122.180 107.077 15.103 - Övriga (i) 183.669 5.655 178.014 20.393 157.621 - Varav: kreditinstitut 32 32 32 - SUMMA: 1.252.379 15.519 1.236.860 1.038.024 198.836 Värdepapper * Emittenter: AAA 253.223 253.223 253.223 - AA+, AA eller AA- 49.706 49.706 49.706 - A+, A eller A- 161.684 161.684 161.684 BBB+ eller lägre 101.112 101.112 101.112 utan rating 73.623 73.623 73.623 SUMMA: 639.348 639.348 639.348 - Åtaganden 90.367 90.367 90.367 - Utställda lånelöften 45.089 45.089 45.089 - Utställda finansiella garantier 9.869 9.869 9.869 - SUMMA: 145.325 145.325 145.325 - TOTAL KREDITRISKEXPONERING: 2.037.052 15.519 2.021.533 1.038.024 983.509 - * = Klassificering enligt Standard & Poors rating a) Total kreditriskexponering (före nedskrivning) b) Nedskrivning c) Redovisat värde d) Värde av säkerheter avs. poster i balansräkning e) Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter f) Inklusive exponering mot stat och kommun g) Inklusive bostadsrätter h) Inklusive bostadsrättsföreningar i) Inklusive krediter utan säkerhet Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. Kreditkvalitet Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter resp scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalité både inom företags- och privatsegmentet. Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys förfallna lånefordringar Fordringar förfallna 60 dagar eller mindre 4.232 4.759 Fordringar förfallna > 60 90 dagar 57 67 Fordringar förfallna > 90 180 dagar 1.437 965 Fordringar förfallna > 180 360 dagar 304 133 Fordringar förfallna > 360 dagar 2.073 1.723 SUMMA: 8.103 7.647 Sparbanken definierar en oreglerad fordran som en fordran som förfallit till betalning sedan 60 dagar. 16

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - Offentlig sektor - - - Företagssektor 274.873 276.797 - Hushållssektor 1.078.270 971.067 varav personliga företagare 412.591 381.499 - Övriga 4.351 4.515 SUMMA: 1.357.494 1.252.379 Varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - Företagssektor 994 996 - Hushållssektor 2.762 1.541 Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilken ränta intäktsförs - Företagssektor - - - Hushållssektor - - Osäkra lånefordringar 31.119 21.926 - Företagssektor 14.397 10.175 - Hushållssektor 16.722 11.751 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 17.979 15.519 - Företagssektor 8.356 5.936 - Hushållssektor 9.623 9.583 Lånefordringar, nettoredovisat värde - Offentlig sektor - - - Företagssektor 266.517 270.861 - Hushållssektor 1.068.647 961.484 varav personliga företagare 406.173 375.528 - Övriga 4.351 4.515 SUMMA: 1.339.515 1.236.860 Sparbanken definierar en osäker fordran i allmänhet som en fordran som förfallit till betalning sedan 60 dagar eller att det i övrigt finns information hos banken om kredittagarens eventuellt bristande betalningsförmåga. Som ett led vad gäller värdepapperslån har sparbanken tagit emot noterade värdepapper, vars värde uppgick till 10.460 tkr (5.160 tkr för 2013), som säkerhet för lån. Totalt uppgick dessa lån till 7.476 tkr (1.732 tkr). Dessa noterade värdepapper kan sparbanken sälja eller använda som säkerhet. Under år 2014 har sparbanken inte sålt eller behövt använda någon av dessa säkerheter. LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och få portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, dvs värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Bankens likviditet bevakas dagligen och rapportering sker kvartalsvis till styrelsen. Sparbankens likviditet består främst av dagslåneräkning och en värdepappersportfölj och som under normala förhållanden klarar minst 180 dagar. Banken har fastställt en minimilikviditet på 135 mnkr som klarar 30 dagar under ett stressat scenario. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av nedanstående tabell. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 17

Likviditetsexponering Nominella kassaflöden (mnkr) Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning 2014 a) b) c) d) e) Utan f) löptid Tillgångar Kassa 3 3 Utlåning till kreditinstitut 20 30 232 Utlåning till allmänheten 38 38 73 279 912 1.340 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 35 93 457 585 Övriga tillgångsposter 332 332 SUMMA Tillgångar 240 73 166 766 912 335 2.492 Skulder Skulder till kreditinstitut 16 16 Inlåning från allmänheten 1.486 185 138 7 1.816 Upplåning från allmänheten 3 3 Övriga skuldposter och eget kapital 657 657 SUMMA Skulder obesk res. 1.502 185 138 7-660 2.492 och eget kapital Oredovisade lånelöften 49 Skillnad redov tillg skulder och lånelöften - 1.311-112 28 759 912-325 - 49 2013 a) b) c) d) e) Utan f) löptid Tillgångar Kassa 4 4 Utlåning till kreditinstitut 222 222 Utlåning till allmänheten 41 29 70 260 837 1.237 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 87 88 454 10 639 Övriga tillgångsposter 311 311 SUMMA Tillgångar 263 116 158 714 847 315 2.413 Skulder Skulder till kreditinstitut 15 15 Inlåning från allmänheten 1.414 245 121 11 1.791 Upplåning från allmänheten 4 4 Övriga skuldposter och eget kapital 603 603 SUMMA Skulder obesk res. 1.429 245 121 11-607 2.413 och eget kapital Oredovisade lånelöften 45 45 Skillnad redov tillg skulder och lånelöften - 1.211-129 37 703 847-292 - 45 a) På anfordran b) Högst 3 månader c) Längre än 3 månader men högst 1 år d) Längre än 1 år men högst 5 år e) Längre än 5 år f) Totalt redovisat värde MARKNADSRISK Marknadsrisk är att risken för att ett verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör aktiekursrisken och ränterisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. 18

RÄNTERISK Ränterisken är risk för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen. Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering, mnkr 2014 a) b) c) d) e) f) g) Utan Totalt ränta Tillgångar Kassa 3 3 Utlåning till kreditinstitut 202 30 232 Utlåning till allmänheten 747 353 32 43 153 12-1.340 Obl. och andra räntebär. värdepapper 78 419 18 10 40 20-585 Övriga tillgångar 332 332 SUMMA Tillgångar 1.027 802 50 53 193 32-335 2.492 Skulder Skulder till kreditinstitut 15 15 Inlåning från allmänheten 1.329 120 128 10 6 0-223 1.816 Upplåning från allmänheten 3 3 Övriga skulder 11 11 Obeskattade reserver och eget kapital 647 647 SUMMA Skulder, obeskattade reserver samt eget kapital 1.344 120 128 10 6 0-884 2.492 Differens. Tillgångar och skulder -317 682-78 43 187 32 - -549 Kumulativ exponering -317 365 287 330 517 549 549 0 2013 a) b) c) d) e) f) g) Utan Totalt ränta Tillgångar Kassa 4 4 Utlåning till kreditinstitut 222 222 Utlåning till allmänheten 689 326 30 40 141 11-1.237 Obl. och andra räntebär. värdepapper 80 421 30 18 60 30-639 Övriga tillgångar 311 311 SUMMA Tillgångar 991 747 60 58 201 41-315 2.413 Skulder Skulder till kreditinstitut 16 16 Inlåning från allmänheten 1.285 169 109 11 11 - - 206 1.791 Upplåning från allmänheten 4 4 Övriga skulder 12 12 Obeskattade reserver och eget kapital 590 590 SUMMA Skulder, obeskattade reserver samt eget kapital 1.301 169 109 11 11 - - 812 2.413 Differens. Tillgångar och skulder -310 578-49 47 190 41 - -497 Kumulativ exponering -310 268 219 266 456 497 497 0 a) Högst 1 månad b) Längre än 1 mån men högst 3 månader c) Längre än 3 mån men högst 6 mån d) Längre än 6 mån men högst 1 år e) Längre än 1 år men högst 3 år f) Längre än 3 år men högst 5 år g) Längre än 5 år Räntenettoriskgenomslag på räntenettot under den kommande tolvmånadersperioden vid en ränteuppgång/-nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 3,8 mnkr. Motsvarande siffra vid föregående årsskifte uppgick till -/+ 6,2 mnkr. Beräkningen bygger på antagandet att alla tillgångar och skulder samt långa och korta positioner inom ett intervall förfaller i intervallets mitt. 19

VALUTARISK Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken Tranemo har en mycket begränsad valutarisk, vilken hänför sig enbart till det lager man har av utländska valutor. Övriga exponeringar i utländsk valuta har säkrats mot Swedbank AB. AKTIEKURSRISK Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas på marknaden). En generell förändring med 10 procent av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 31 mnkr. Motsvarande siffra vid föregående årsskifte uppgick till 29 mnkr. OPERATIVA RISKER Med operativ risk avses risken för att fel och brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar: - Kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner - Klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller - Behörighetssystem - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering - Informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. NOT 4-14» NOTER RESULTATRÄKNING NOT 4» RÄNTENETTO Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 1.178 2.106 Utlåning till allmänheten 41.593 45.783 Räntebärande värdepapper 11.933 14.619 SUMMA, ränteintäkter 54.704 62.508 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut 90 156 In- och upplåning från allmänheten 11.818 20.116 - Varav kostnad för insättningsgaranti 1.168 1.184 Stabilitetsavgift 660 661 SUMMA, räntekostnader 12.568 20.933 SUMMA räntenetto: 42.136 41.575 Medelränta utlåning 3,11% 3,65 % Medelränta inlåning (inkl kostnad för insättningsgaranti) 0,61% 1,08 % NOT 5» UTDELNING Swedbank AB 16.160 15.840 Sparbankernas Försäkrings AB 33 36 SUMMA: 16.193 15.876 20

NOT 6» PROVISIONSINTÄKTER Betalningsförmedlingsprovisioner 3.710 4.289 Utlåningsprovisioner 3.771 3.598 Inlåningsprovisioner 1.087 848 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 80 71 Värdepappersprovisioner 9.511 8.788 Avgifter från kredit- och betalkort 18 43 Övriga provisioner 828 786 SUMMA: 19.005 18.423 NOT 7» PROVISIONSKOSTNADER Betalningsförmedlingsprovisioner 1.291 1.083 Värdepappersprovisioner 436 397 Övriga provisioner 667 1.087 SUMMA: 2.394 2.567 NOT 8» NETTORESULTAT FINANSIELLA TRANSAKTIONER Räntebärande värdepapper samt övriga finansiella instrument 12 6 Valutakursförändringar 529 358 SUMMA: 541 364 NOT 9» ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Fastighetsintäkter 660 654 Bankomat AB 29 227 Övriga rörelseintäkter 168 45 SUMMA: 857 926 NOT 10» ALLMÄNNA ADMINISTRATIONSKOSTNADER Personalkostnader: - Löner och arvoden 8.445 8.137 - Sociala avgifter 3.040 3.021 - Kostnad för pensionspremier 1.503 1.567 - Avsättning till resultatandelsstiftelse, inkl löneskatt 788 170 - Övriga personalkostnader 380 523 SUMMA personalkostnader: 14.156 13.418 Övriga allmänna administrationskostnader: - Porto och telefon 328 315 - IT-kostnader 5.351 4.881 - Konsulttjänster 199 190 - Revision 491 523 - Hyror och andra lokalkostnader 387 472 - Fastighetskostnader 885 795 - Övriga 1.380 1.620 SUMMA övriga allmänna administrationskostnader: 9.021 8.796 SUMMA: 23.177 22.214 21

Pensioner m m till ledande befattningshavare Till VD och ställföreträdande VD: - Premier för pensionsförsäkring 542 664 SUMMA: 542 664 Berednings- och beslutsprocess Löner och övrig ersättning till VD har beslutats av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av VD. Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med sparbankens ledning avses VD och ställföreträdande VD. Med övrig bankledning avses bankens Ledningsgrupp exklusive VD. Löner och ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare 2014 Grundlön/ Övriga Pensions- Resultat- Övriga SUMMA styrelse- för- kostnad andels- ersättarvode måner stiftelse ningar Jörgen Ekdahl, ordf. 133 - - - 1 134 Claes Redberg v ordf. 44 - - - - 44 Fredrik Björkman 46 - - - - 46 Louise Elverlind 28 - - - 0 28 Bertil Hansson 40 - - - - 40 K-G Magnusson, VD 909 88 474 - - 1.471 Övrig bankledning (3 pers) 1.188 64 248 93 5 1.598 SUMMA: 2.388 152 722 93 6 3.361 2013 Grundlön/ Övriga Pensions- Resultat- Övriga SUMMA styrelse- för- kostnad andels- ersättarvode måner stiftelse ningar Jörgen Ekdahl, ordf. 137 - - - 1 138 Claes Redberg v ordf. 48 - - - - 48 Fredrik Björkman 64 - - - 1 65 Louise Elverlind 40 - - - - 40 Bertil Hansson 52 - - - - 52 K-G Magnusson, VD 913 87 474 - - 1.474 Övrig bankledning (3 pers) 1.412 49 336 22 6 1.825 SUMMA: 2.666 136 810 22 8 3.642 Avsättning till resultatandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. VD erhåller ej någon avsättning till denna stiftelse. Övriga förmåner avser tjänstebil, kost och ränteförmån. Pensioner Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning. Se även not t) under redovisningsprinciper. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Avgångsvederlag För VD finns det ett avtal som innebär att från bankens sida gäller en uppsägningstid på 12 månader och från VD:s sida 6 månader. Utöver lön under uppsägningstiden skall även ett avgångsvederlag motsvarande en årslön utbetalas om uppsägning sker av banken. Ledande befattningshavares lån i banken VD och ställföreträdande VD - - Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 11.229 9.267 SUMMA: 11.229 9.267 En övervägande majoritet av de ledande befattningshavarnas lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. 22

Antal arbetade timmar 33.947 33.154 Medelantalet anställda 19 20 - Varav män 8 8 - Varav kvinnor 11 12 Könsfördelning i ledningen 2014-12-31 2013-12-31 Styrelsen: - Antal kvinnor 1 2 - Antal män 6 5 Övriga ledande befattningshavare inkl VD 3 4 - Antal kvinnor 1 2 - Antal män 2 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Revisionsuppdrag, Andersson & Co, Växjö 137 146 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och VD:s förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. NOT 11» ÖVRIGA KOSTNADER Avgifter till centrala organisationer 1.276 1.261 Försäkringskostnader 514 542 Säkerhetskostnader 457 558 Marknadsföringskostnader 1.283 1.548 Avsättning för Stiftelsen Sparbanken Tranemo 5.000 - Övriga rörelsekostnader 3 2 SUMMA: 8.533 3.911 NOT 12» KREDITFÖRLUSTER, NETTO Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster - 701-276 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade kreditförluster 673 132 Årets nedskrivning för kreditförluster - 4.785-7.507 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 188 330 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 1.652 1.694 Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar: - 2.973-5.627 Ansvarsförbindelser - - Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser - - Årets nettokostnad för kreditförluster: - 2.973-5.627 NOT 13» BOKSLUTSDISPOSITIONER Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 71 - Upplösning av / Avsättning till periodiseringsfond - 7.757 SUMMA: 71 7.757 23

NOT 14» SKATTER Aktuell skattekostnad Årets skattekostnad 6.655 7.457 Uppskjuten skatt Återläggning av uppskrivning fastighet 29 29 Uppskrivning, obligationsportfölj - 72 142 SUMMA, totalt redovisad skattekostnad: 6.698 7.286 Avstämning av effektiv skatt: Resultat före skatt 40.977 49.498 Skatt enligt gällande skattesats (22 %) 9.015 10.890 Skatteeffekt ej avdragsgilla kostnader 1.202 60 Skatteeffekt ej skattepliktiga intäkter - 3.562-3.493 SUMMA, redovisad effektiv skatt: 6.655 7.457 NOT 15-30» NOTER BALANSRÄKNING NOT 15» UTLÅNING TILL KREDITINSTITUT Swedbank - Svensk valuta 225.722 209.138 - Utländsk valuta 6.235 13.261 SUMMA: 231.957 222.399 NOT 16» UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN Utestående fordringar, brutto: - Svensk valuta 1.357.493 1.252.172 - Utländsk valuta - 207 SUMMA: 1.357.493 1.252.379 Varav: Osäkra 31.118 21.926 Individuell nedskrivning - 17.978-15.519 Redovisat värde, netto: 1.339.515 1.236.860 Förändring av specifika nedskrivningar för individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 15.519 9.838 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade kreditförluster - 673-132 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster - 1.652-1.694 Årets nedskrivning för kreditförluster 4.785 7.507 Utgående balans 17.979 15.519 24

NOT 17» OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Obligationer och andra Ansk. Verkligt Red. Ansk. Verkligt Red. räntebärande värdepapper värde värde värde värde värde värde - Svenska bostadsinstitut 187.201 188.121 187.986 261.260 262.077 261.842 - Övriga svenska finansiella företag 161.242 161.042 160.167 124.690 123.998 123.609 - Icke finansiella svenska företag 239.104 239.739 237.033 254.226 254.308 253.897 SUMMA: 587.547 588.902 585.186 640.176 640.383 639.348 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 6.099 7.722 Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden 27 415 Samtliga obligationer och räntebärande värdepapper hänför sig till kategorin noterade värdepapper. NOT 18» AKTIER OCH ANDELAR Swedbank AB 312.800 289.600 Övriga 548 650 SUMMA: 313.348 290.250 Företag Antal (st) Börsvärde Redovisat värde Noterade: Swedbank AB, A-aktier 1.600.000 312.800 312.800 Onoterade: Sparbankernas Försäkrings AB 547-547 Övrigt 1-1 SUMMA: 313.348 NOT 19» MATERIELLA TILLGÅNGAR Inven- Byggn. Totalt Invent- Byggn. Totalt Anskaffningsvärde tarier & mark tarier & mark Ingående balans 21.791 15.355 37.146 21.309 15.355 36.664 Förvärv 912-912 482-482 Avyttringar - - - - - - Utgående balans 22.555 15.355 37.910 21.791 15.355 37.146 Avskrivningar Ingående balans - 21.101-9.192-30.292-20.382-8.909-29.291 Årets avskrivningar - 363-271 - 634-719 - 282-1.001 Utgående balans - 21.464-9.463-30.926-21.101-9.192-30.292 Uppskrivningar Ingående balans - 3.519 3.519-3.622 3.622 Årets avskrivningar - - 103-103 - -103-103 Utgående balans - 3.406 3.406-3.519 3.519 Redovisade värden 31 dec 1.091 9.298 10.389 690 9.683 10.373 25

NOT 20» ÖVRIGA TILLGÅNGAR Förfallna räntefordringar 4 3 Fordran aktuell skatt 563 - Övriga tillgångar 1.040 1.034 SUMMA: 1.607 1.037 NOT 21» FÖRBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Förutbetalda kostnader 141 174 Upplupna ränteintäkter 3.319 5.323 Swedbank AB, upplupna provisioner 3.741 3.678 Övrigt 118 256 SUMMA: 7.319 9.431 NOT 22» SKULDER TILL KREDITINTITUTET Swedbank: - Svensk valuta 10.610 10.565 - Utländsk valuta 4.980 4.899 SUMMA: 15.590 15.464 Beviljad limit hos Swedbank AB - - NOT 23» INLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN Allmänheten - Svensk valuta 1.813.131 1.781.899 - Utländsk valuta 6.141 13.395 SUMMA: 1.819.272 1.795.294 Inlåning per kategori kunder Offentlig sektor 105.759 72.304 Företagssektor 214.845 231.240 Hushållssektor 1.470.550 1.445.377 - Varav enskilda företagare 399.433 369.709 Övriga 28.118 46.373 SUMMA: 1.819.272 1.795.294 NOT 24» ÖVRIGA SKULDER Preliminärskatt räntor 1.217 2.310 Övriga skulder 2.133 2.685 SUMMA: 3.350 4.995 26

NOT 25» UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Upplupna räntekostnader 1.930 3.094 Semester- och övertidsskuld 881 718 Övriga upplupna kostnader 2.795 2.304 Förutbetalda intäkter 179 183 SUMMA: 5.785 6.299 NOT 26» AVSÄTTNINGAR Uppskjuten skatt avseende uppskrivning av fastighet 1.350 1.379 SUMMA: 1.350 1.379 NOT 27» OBESKATTADE RESERVER Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Ingående balans 1 januari 174 7.931 Årets avskrivningar utöver plan, inventarier - 71 - Periodiseringsfond, tax år 2013 - - 7.757 Utgående balans 31 december 103 174 NOT 28» EGET KAPITAL 2014 Reserv- Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget värde kapital Ingående Eget Kapital 340.672 206.848 42.212 589.732 Överföring till Reservfond enligt stämmobeslut 42.212-42.212 - Omvärdering redovisas direkt mot Eget kapital 22.419 22.419 Årets resultat 34.280 34.280 Utgående eget kapital: 382.884 229.267 34.280 646.431 2013 Reserv- Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget värde kapital Ingående Eget Kapital 315.605 121.638 25.067 462.310 Överföring till Reservfond enligt stämmobeslut 25.067-25.067 - Omvärdering redovisas direkt mot Eget kapital 85.210 85.210 Årets resultat 42.212 42.212 Utgående eget kapital: 340.672 206.848 42.212 589.732 Bundna fonder Reservfond I reservfonden finns bankens ackumulerade vinstmedel. Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas i resultaträkningen även om inte den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen. 27

NOT 29» ANSVARSFÖRBINDELSER Garantier: - Garantiförbindelser 13.966 9.869 SUMMA: 13.966 9.869 NOT 30» ÅTAGANDEN Kreditlöften 49.058 45.089 Outnyttjad del av beviljade räknings- och kortkrediter 94.164 86.014 Valutaterminer, nominellt belopp 4.353 4.353 SUMMA: 147.575 135.456 NOT 31» FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER 2014 Lånefordr. a) b) c) Totalt Kassa 2.561 2.561 Utlåning, kreditinstitut 202.332 29.625 231.957 Utlåning, allmänheten 1.339.515 1.339.515 Obl. och andra räntebär. värdepapper 363.288 221.898 585.186 Aktier 313.348 313.348 Upplupna intäkter 3.295 3.295 SUMMA: 1.547.703 392.913 535.246-2.475.862 Skulder, kreditinstitut 15.590 15.590 Inlåning från allmänheten 1.819.272 1.819.272 Övriga skulder 2.109 2.109 Upplupna kostnader 3.853 3.853 SUMMA: 1.840.824 1.840.824 2013 Lånefordr. a) b) c) Totalt Kassa 3.639 3.639 Utlåning, kreditinstitut 222.399 222.399 Utlåning, allmänheten 1.236.860 1.236.860 Obl. och andra räntebär. värdepapper 401.717 237.631 639.348 Aktier 290.250 290.250 Upplupna intäkter 5.152 5.152 SUMMA: 1.468.050 401.717 527.881-2.397.648 Skulder, kreditinstitut 15.464 15.464 Inlåning från allmänheten 1.795.293 1.795.293 Övriga skulder 4.995 4.995 Upplupna kostnader 3.200 3.200 SUMMA: 1.818.952 1.818.952 a) Investeringar som hålles till förfall b) Finansiella tillgångar som kan säljas c) Övriga skulder Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. 28

KAPITALTÄCKNING Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och att dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna aktier och andelar samt obligationer och andra räntebärande värdepapper. Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall och som inte ingår i bankens likviditetsreserv. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Aktieinnehavet i Sparbankernas Försäkrings AB redovisas till anskaffningsvärdet då ett tillförlitligt verkligt värde ej kunnat fastställas. NOT 32» VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Sparbanksledningen har med styrelsen diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för handel förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. - Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. - Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivning av kreditförluster Nedskrivning av kreditförluster sker utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. I Sparbanken Tranemo sker ingen gruppvis förlustreservering då den kundkännedom som finns inom banken bedöms tillräcklig för att i varje enskilt fall göra en korrekt individuell bedömning. 9 KAPITALTÄCKNING För Sparbanken Tranemo gäller enligt lag specifika minimikapitalkrav för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Det övergripande syftet med reglerna är att motverka finansiella störningar genom att värna om stabiliteten och effektiviteten i det finansiella systemet. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital) med marginal skall täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknads-risker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på - Sparbankens riskprofil - Identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan - Scenarioanalyser - Förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter - Ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. 29

KAPITALTÄCKNING Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2014:12. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbankens hemsida www.sparbankentranemo.se. På grund av ett nytt gällande regelverk vid beräkning av kapitaltäckning är siffrorna från 2013 ej jämförbara med årets siffror. Sparbanken Tranemo har därför valt att ej redovisa några jämförelsesiffror för år 2013. Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare 1 i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt. Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. 2014-12-31 Kapitalrelationer Kärnprimärkapitalrelation 29,76% Totalkapitalrelation 29,76% Kapitalbas Kärnprimärkapital 366.449 Supplementärt kapital - TOTAL kapitalbas: 366.499 Riskvägt belopp Riskvägt belopp för kreditrisk enligt schablonmetoden: - Exponeringar mot institut 197.727 - Exponeringar mot företag 232.433 - Exponeringar mot hushåll 471.230 - Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom 156.058 - Fallande exponeringar 22.144 - Exponeringar i form av säkerställda obligationer 22.258 - Övriga poster 32.235 Riskvägt belopp för operativ risk 97.350 Riskexpon. belopp för kreditvärdighetsjustering, schablonmetoden 113 SUMMA, Riskvägt belopp: 1.231.548 Kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisk, 8% 90.736 Kapitalkrav för operativ risk, 8% 7.788 SUMMA: Minikapitalkrav: 98.524 Kapitalkonserveringsbuffert, 2,50% 30.789 SAMLAT kapitalkrav: 129.313 Den lagstadgade kapitalkravet ska vid årsskiftet motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till 10,5 % av det riskvägda beloppet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en egen process för Intern Kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner samt riskhanteringssystem och denna interna kapitalutvärdering genomförs kontinuerligt. 30

UNDERSKRIFTER - STYRELSE OCH REVISOR 10 UNDERSKRIFTER - STYRELSE OCH REVISOR Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som redovisats i årsredovisningen. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 4 februari 2015. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 april 2015. Tranemo den 4 februari 2015 Jörgen Ekdahl Claes Redberg Fredrik Björkman Ordförande Vice ordförande Bertil Hansson Louise Elverlind Christoffer Segerqvist Personalrepresentant K-G Magnusson VD REVISORSPÅTECKNING Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har lämnats den 4 februari 2015. Olle Blomén Auktoriserad revisor 31

REVISIONSBERÄTTELSE 11 REVISIONSBERÄTTELSE Till Sparbanksstämman i Sparbanken Tranemo, org.nr 565500-6152. Rapport om årsredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen för Sparbanken Tranemo för år 2014. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet för att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision omfattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Tranemos finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst samt styrelsens förvaltning för Sparbanken Tranemo för år 2014. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner av sparbankens vinst och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst har jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen och sparbankens reglemente. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Tranemo den 4 februari 2015 Olle Blomén Auktoriserad revisor 32

BOLAGSSTYRNING 12 BOLAGSSTYRNING Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. För en sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 24 st huvudmän. Hälften av dessa väljs av Tranemo Kommun medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman som är bankens högsta beslutande organ. Huvudmännen ska med sina erfarenheter, kunskaper och samhällskontakter tillsammans utveckla sparbankens verksamhet och marknadsposition. Informellt ska huvudmännen även agera som ambassadörer för sin sparbank och dess tjänster. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och mandattider för dessa återfinns på nästa sida. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Enligt gällande reglemente väljer styrelsen inom sig ordförande och vice ordförande. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämman, består av sex ledamöter. Därutöver ingår en personalrepresentant och en suppleant. Av styrelsens ledamöter är en kvinna. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på nästa sida. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och VD:s arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat, bedrivs effektivt samt att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak gällande lagar och förordningar samt styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang och, som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen, behandla rapporter härom. Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats prognos för 2015, policies inom olika riskområden, uppföljning av bankens likviditet, förberedelser inför kommande ändringar i regelverket, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter, resultatuppföljning, års- resp delårsbokslut, verksamhetsplan, m m. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även verksamhetens omfattning och inriktning och att den överensstämmer med interna regler. Internrevisionen utvärderar även sparbankens organisation och arbetsprocesser. Styrelsens arbetsutskott Utskottet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med delegeringsinstruktionens fastställda beslutsramar. Styrelsens AU har haft 16 sammanträden under året som har protokollförts. Vilka som ingår i utskottet framgår av förteckningen på nästa sida. 33

HUVUDMÄN, STYRELSE OCH REVISORER 13 HUVUDMÄN, STYRELSE OCH REVISORER Huvudmän - utsedda av Tranemo kommun Namn Ort Vald t o m årsstämman Hans Andersson, Larsabo Tranemo 2015 Tomas Andersson Limmared 2015 Göran Eksberg Limmared 2015 Thomas Elmgren Uddebo 2015 Bo Erlandsson Ambjörnarp 2015 Marita Nordin Tranemo 2015 Birgitta Olander Dalstorp 2015 Johannes Persson Nittorp 2015 Ann-Sofie Sandqvist Tranemo 2015 Rose Torkelsson Limmared 2015 Petra Vainionpää Månstad 2015 Kathleén Wireklev Tranemo 2015 Huvudmän - utsedda av huvudmännen Namn Ort Vald t o m årsstämman Jan-Ola Ek Hulared 2015 Donald Emanuelsson Ljungsarp 2015 Hans Persson, Lönnebo Ölsremma 2015 Carina Finnskog Tranemo 2016 Gunilla Svensson Månstad 2016 Anna Tingström Dalstorp 2016 Åse Johnson Grimsås 2017 Kåre Larsson Tranemo 2017 Greger Persson Limmared 2017 Kristofer Björklund Gölingstorp 2018 Torbjörn Engström Länghem 2018 Johan Provén Dannike 2018 Styrelse Namn Ort Vald första Vald t o m gången årsstämman Ordinarie Jörgen Ekdahl, Ordförande, * Ljungsarp 2002 2016 Claes Redberg, vice ordförande Tranemo 2002 2018 Bertil Hansson Tranemo 2002 2016 Fredrik Björkman * Länghem 2002 2017 Louise Elverlind Ambjörnarp 2002 2015 K-G Magnusson, VD, * Tranemo Christoffer Segerqvist, personalrepresentant Dalstorp 2009 Suppleant Eleonor Klaesson, personalrepresentant Limmared 2009 * = Representanter i bankens Arbetsutskott, AU. Revisorer Ort Vald t o m årsstämman Ordinarie Olle Blomén, auktoriserad revisor Växjö 2015 34

35

Vi finns på Facebook 0325-471 00 www.sparbankentranemo.se TRANEMO DALSTORP LÄNGHEM