falun.se/ Lokaliseringsstrategi för handel i Falu kommun

falun.se/ Lokaliseringsstrategi för handel i Falu kommun 1

Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Mål 6 3. Dagligvaror strategi 7 4. Sällanköpsvaror strategi 10 5. Kommunens möjligheter till påverkan 14 6. Genomförande 15 Bilaga 1: Trender inom handeln 16 Bilaga 2: Handelslägen i Falu centrum 19 Några HaNDELSBEGREPP Detaljhandel: handel förutom bilhandel, bensinstationer, apotek och systembolag (enligt HUI ). Dagligvaror: livsmedel, parfym, tobak och tidningar, blommor Sällanköpsvaror: kläder, skor, accessoarer, tyger, möbler, järn- och byggvaror, hushållsapparater och belysning, färg och tapeter, övrig hemutrustning, foto, sport, radio och tv, ur guld och optik, bok och papper, musik, leksaker, data och tele och övrigt. Skrymmande varor: varor som inte går att transportera med cykel eller kollektivt t ex byggvaror, vitvaror, bilar, båtar, husvagnar, möbler och i vissa fall biltillbehör. Icke skrymmande varor: varor som ej är skrymmande varor Försäljningsunderlag: antalet invånare i kommunen/länet multiplicerat med genomsnittlig omsättning per invånare i riket. Försäljningsindex: faktisk omsättning i kommunen/länet dividerat med försäljningsunderlaget multiplicerat med 100. Lokaliseringsstrategi för handel i Falu kommun är antagen av kommunfullmäktige 2012-09-13. 2

Förord Tillgång till bra handel är en viktig fråga för kommuninvånarna och en aktuell handelsstrategi är ett bra verktyg för att arbeta med detta. Redan i den tidigare handelsstrategin, från 2003, var inriktningen att handel i första hand ska bedrivas i stadskärnan, och detta synsätt har förstärkts ytterligare i den nya strategin. Processen för att ta fram det nya strategidokumentet påbörjades i augusti 2011 med ett handelsseminarium som i första hand vände sig till politiker och tjänstemän i kommunen. Detta följdes upp med ett seminarium för handlarna, som ordnades i samverkan med Centrala Stadsrum i november 2011. Den nya strategin innehåller en aktuell omvärldsbeskrivning och nytt kartmaterial jämfört med den tidigare. De grundläggande målen för handelns utveckling i kommunen är däremot i stort sett oförändrade i förhållande till den tidigare strategin. Ett första förslag till ny strategi remissbehandlades under våren 2012. Med ledning av inkomna synpunkter gjordes en del justeringar, bl a avgränsades strategin tydligare till att gälla lokaliseringsfrågor. Förhoppningen är att den nya strategin, liksom den tidigare, ska vara ett bra stöd för att ta ställning till lokalisering av handel och för att stimulera handelsetableringar i Falun. Utvecklingen inom handelsområdet går snabbt och strategins aktualitet behöver därför bedömas med jämna mellanrum. Jonny Gahnshag Kommunalråd, Falu kommun Vision Tillväxt, Miljö och Folkhälsoprogram Handelsstrategi M.fl sektorsstrategier och program Trafikstrategi Översiktsplan Samband mellan Handelsstrategin och några andra viktiga styrande planer och program samt det påbörjade arbetet med en samlad vision. 3

1. Bakgrund HANDEL OCH KONSUMTION Handel uppstår i mötet mellan producenter och konsumenter av varor och tjänster. Vad som säljs beror på vad konsumenterna efterfrågar och vad producenterna kan erbjuda. I detta sammanhang begränsas resonemanget till handel med varor. Konsumtionen, det vill säga konsumentens efterfrågan, förändras över tiden beroende på bland annat ekonomisk utveckling, där trenden varit att konsumtionen hela tiden ökar förändrade värderingar, t ex när det gäller krav på att varor ska var bra från miljö- och folkhälsosynpunkt varornas tillgänglighet, t ex e-handelns utveckling. Kommunen har intresse av att påverka såväl konsumtion som handel på olika sätt. Grunden för detta finns i olika kommunala strategidokument, bl a tillväxt-, miljö- och folkhälsoprogrammen. Från tillväxtprogrammets horisont bidrar en utvecklad handel till Faluns attraktivitet och ger möjligheter till nya arbetstillfällen. Utifrån ett miljöperspektiv är det viktigt att de varor som konsumeras uppfyller högt ställda miljökrav och man kan också ifrågasätta en ständigt ökande konsumtion av varor. De inköp som görs ska kunna göras så energieffektivt och resurssnålt som möjligt från transportsynpunkt något som finns utvecklat i arbetet med den kommunala trafikstrategin. Från ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att alla invånare har tillgång till bra service, inte minst dagligvaror, och att varorna håller bra kvalitet. Ett kommunalt arbete för att påverka konsumtion och handel behöver därför drivas på flera olika sätt. Insatser för att påverka konsumtionen görs till exempel bäst genom dialog med invånarna i kommunen medan till exempel lokalisering av handelsföretag får hanteras med stöd av bland annat lagstiftningen inom plan- och byggområdet. Syfte och avgränsning Denna handelsstrategi fokuserar på lokalisering av handel, dvs var skall handel i butik bedrivas för att stödja de kommunala utvecklingsmålen. Frågor som gäller konsumtion behandlas inte i strategin utan detta arbete får ske i andra sammanhang, t.ex inom hållbarhetsprogrammen. Förändringar i konsumtionsvanor kan dock på sikt påverka såväl efterfrågan på butikslokaler som vilka lägen som efterfrågas. Med stöd av handelsstrategin ska kommunen kunna ta ställning till förfrågningar om handelsetableringar kommunen kunna ta initiativ till nya etableringar som stärker Faluns handel handelsföretag som vill etablera sig i Falun få veta i vilka lägen olika typer av handel är möjlig/lämplig. Strategin utgår från att tillgång till bra handel är en viktig faktor för Faluns attraktivitet. Strategin beaktar även trafikaspekter eftersom de påverkar såväl tillgängligheten till handel som miljö- och hälsoeffekter av inköpsresor. Lokaliseringsstrategi för handel i Falu kommun ersätter Handelsstrategi för Falun som antogs 2003. Den tidigare strategin har i stort sett fungerat väl och den nu föreliggande handelsstrategin är till stora delar en uppdatering av 2003 års strategidokument. 4

Strategin behandlar i första hand åtgärder som gäller Falu tätort, men berör även handeln i övriga kommundelar. Arbetet med serviceförsörjning i kommunens övriga tätorter och på landsbygden görs med stöd av den kommunala Serviceplanen. Det pågår 1 även arbete med en etableringsstrategi och en stadsvision för Falun. Etableringsstrategin handlar om hur det konkreta arbetet med olika typer av etableringar, bland annat handelsetableringar, ska drivas. Stadsvisionen redovisar bland annat hur Falu centrum kan utvecklas för att stärka Faluns attraktivitet, och här är handel en viktig komponent. Handelsstrategin fungerar i praktiken som en sektorsfördjupning av den kommunala översiktsplanen, även om den formellt sett inte är en del av översiktsplanen. Relationerna mellan några olika styrdokument redovisas på sidan 3. Handeln idag Strukturen inom handeln i Sverige förändras fortgående. En översiktlig beskrivning av utvecklingen inom handeln i Sverige och Falun finns i bilaga 1. Några nationella trender som påverkar utvecklingen inom handeln Ökad konsumtion vilket gör handeln till en tillväxtbransch. Stora investeringar görs i nya och gamla handelsplatser. I Falun har under de senaste 5-10 åren har stora handelsinvesteringar gjorts både i centrum och på Dalregementet. Större och fler butiker inom sällanköpshandeln. Denna trend syns tydligt i Falun. Större och färre butiker inom dagligvaruhandeln. I Falun har flera stora butiker tillkommit utan omfattande nedläggning av mindre butiker. Generellt så är det dock svårt att hålla lokal service i bostadsområden och mindre tätorter. Ökad näthandel, under 2010 var näthandeln cirka 5% av den totala detaljhandeln. Dock har näthandeln ännu inte påverkat etablering av nya butiker på något påtagligt sätt. Faluborna har även tillgång till en omfattande sällanköpshandel i Borlänge, som kan ses som Faluns externa köpcentrum. Ytterligare handel tillkommer i Borlänge i samband med planerad etablering av IKEA. Handel och transporter Det pågår arbete med en kommunal trafikstrategi och det är viktigt att handel lokaliseras så att det stödjer målen i denna. I Trafikstrategin finns bland annat målet 3 A. Transporters energianvändning ska minska och andelen förnybara drivmedel ska öka. Det finns också en strategi som uttrycker att nya bostads- och verkamhetsområden (där handel inkluderas) ska lokaliseras och planeras så att energieffektiva och resurssnåla transporter är möjliga. Handelsstrategins inriktning är att handel ska lokaliseras så att tillgängligheten är god för kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Falu centrum är den del av kommunen som har bäst tillgänglighet och handelsstrategins starka inriktning på Falu centrum är därför optimal även från transportsynpunkt. Även de begränsade etableringslägen som redovisas utanför centrum har god tillgänglighet med olika färdmedel. Därmed fungerar de lägen som pekas ut i handelsstrategin väl även i ett läge där invånarna väljer att, eller tvingas, minska privat bilkörning. En stärkt handel i Falun innebär även ett minskat behov av inköpsresor till externa köpcentra som Kupolenområdet i Borlänge och Valbo vilket är gynnsamt från transportsynpunkt. 1 Under år 2012 5

2. Mål MÅL FÖR HANDELN I FALUN Falun skall vara en attraktiv handelsstad där handeln utvecklas positivt. Faluborna skall ha god tillgänglighet till ett brett utbud inom såväl dagligvaru- som sällanköpshandel. Handel skall lokaliseras så bilresande begränsas. Falu centrum skall vara ett prioriterat område där en livskraftig handel tillsammans med annan service, olika aktiviteter och en tilltalande stadsmiljö gör området attraktivt. Försäljningsindex för sällanköpsvaror ska vara över 100. Med detta avses: Attraktiv handelsstad: Faluborna, och många i omlandet, skall finna handelsmöjligheterna så goda att man väljer att göra sina inköp i Falun. Det skall finnas så attraktiva etableringsmiljöer att det är intressant för handeln att etablera sig i Falun. God tillgänglighet: Handeln skall lokaliseras så att den bekvämt och säkert kan nås av olika konsumentgrupper, även de som inte har tillgång till bil. Dagligvaror skall finnas lokalt i bostadsområden. Brett utbud: Så många branscher som möjligt skall vara representerade och det skall finnas ett brett utbud av varor i bland annat olika prissegment inom varje bransch. I kommunens övriga tätorter finns såväl dagligvarubutiker som sällanköpsbutiker i varierande omfattning. Det är viktigt att handeln tillmäts rollen som en betydelsefull utvecklingsfaktor för kommunen som helhet och för de olika kommundelarna. Att det finns en livsmedelsbutik nära till spelar stor roll. Ett aktivt arbete för att behålla handel och uppmuntra handelsetableringar i kommunens övriga tätorter ska därför ske parallellt med prioriteringen av Falu centrum. Både stad och land: Ett aktivt arbete ska ske för att behålla och uppmuntra handelsetableringar i kommunens tätorter. 6 Falu centrum uppfyller i princip målen på ett sätt som knappast är möjligt att åstadkomma i andra delar av tätorten. En utgångspunkt är därför att Falu centrum som handelsplats ytterligare skall stärkas. En stark handel, kombinerat med ett utbud av kulturaktiviteter, nöjen med mera i en tilltalande miljö ökar centrums, och därmed hela kommunens, attraktivitet. Det finns idag brister i utbudet i Falun, såväl vad gäller branscher som bredd på utbudet i olika branscher. En viktig fråga är därför att attrahera ytterligare handel som minskar dessa brister. För detta krävs att det finns intressanta etableringsmiljöer att erbjuda handelsföretag. Målet att försäljningsindex skall vara över 100 kan tyckas lågt satt men Falun har legat under denna nivå under senare tid och sällanköpshandeln är utsatt för stark konkurrens från bland annat Kupolenområdet i Borlänge och Valbo köpcentrum. Handelslokaler ska självklart även vara fysiskt tillgängliga för personer med funktionshinder. God tillgänglighet och bra bemötande bidrar även till ökad försäljning. Dessa mål kan delvis vara motstridiga och i det dagliga arbetet med tillämpningen av målen kan krävas prioriteringar. En slutlig avvägning mellan målen får därför ske med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall. Det är dock viktigt att beslut motiveras med utgångspunkt från målen på ett sätt som är neutralt i förhållande till olika företag så att en sund konkurrens upprätthålls. Strategier för lokalisering av handel redovisas i avsnitt 3 och 4 för dagligvaror respektive sällanköpsvaror.

3. Dagligvaror strategi Lokalisering av handel MED dagligvaror Tillgång till ett bra utbud av dagligvaror bör finnas i alla bostadsområden i Falu tätort och i kommunens övriga tätorter. Vid lokalisering av större nya butiker i Falu tätort gäller följande riktlinjer: Butiken ska ligga inom gångavstånd från ett bostadsområde 1 Gångvägen ska vara säker även för barn i skolåldern Tillfart till butiken ska ske via gator som tål stora trafikmängder Butiken ska kunna nås med kollektivtrafik och cykel Falu tätort är väl försörjd med dagligvaror. Kommunen behöver därför inte aktivt söka upp nya företag för att få etableringar till Falun. Om företag själva kontaktar kommunen för att etablera större nya butiker så får sådana initiativ prövas konkurrensneutralt. Det är positivt om etableringar sker i anslutning till stadsdelar som idag saknar dagligvarubutik. När det gäller gäller etablering av små servicebutiker bör kommunen generellt ha en positiv inställning och underlätta etablering om det inte finns uppenbara hinder i de efterfrågade lägena. I kommunens övriga tätorter bör inriktningen vara att behålla och utveckla befintliga dagligvarubutiker enligt målen i kommunens serviceplan. De butikerna är mycket viktiga för den tredjedel av kommunens befolkning som bor på landsbygden och även för övriga tätorternas fortlevnad och framtida utveckling. 1 Tillgång till dagligvaror är mycket viktigt för boende på landsbygden. Bilden visar Tänger handel. 1 Gäller Falu tätort. Som riktvärde har använts att det bör finnas minst 500 boende inom 500m från en livsmedelsbutik. 7

8 Karta 1 Dagligvarubutiker i Falu tätort 2012.

På kartorna 1 och 2 redovisas befintliga dagligvaru- och servicebutiker i kommunen år 2012. Dagligvaru och/eller servicebutiker finns förutom i Falu tätort även i Bjursås, Enviken, Grycksbo, Linghed, Lumsheden, Sundborn, Svärdsjö, Vika och Övertänger. Även butiken i Ornäs har betydelse för främst boende i Aspebodaområdet. Butikerna i övriga tätorter är utsatta för stark konkurrens från större dagligvarubutiker inne i Falun. Detta medför ofta att de mindre butikerna får svårt med lönsamheten då deras inköpspriser är mycket högre. Nya inköpsmönster till följd av befolkningens ökade rörlighet och en mer jämställd arbetsmarknad leder ofta till minskad köptrohet till den lokala butiken vilket medför att de kan få svårt att hålla ett bra sortiment. Kommunen har ett särskilt ansvar för dagligvaruservicen i hela kommunen. Om en dagligvaruservicebutik på landsbygden hotas av nedläggning ska kommunen göra en bred konsekvensanalys och utifrån detta söka möjligheter att behålla och utveckla servicen. En möjlighet att behålla och utveckla lokal service är att butikerna även tillhandahåller andra typer av service, till exempel post, apotek, spel och hemsändning av varor. Inom Falu tätort är strategin i första hand ett stöd för att kunna hantera de förfrågningar som kommer från olika intressenter. Kommunens viktigaste styrinstrument är planmonopolet, som ju ger möjlighet till att reglera om livsmedelshandel skall tillåtas eller inte (se avsnitt 6). I övriga kommundelar bör kommunen arbeta aktivt för att behålla och utveckla service, bland annat handeln med dagligvaror. Sådana insatser kan behövas även för att behålla stadsdelsbutiker inne i Falun. Karta 2 Dagligvarubutiker utanför Falu tätort 2012 9

4. Sällanköpsvaror strategi LOKALISERING AV HANDEL MED SÄLLANKÖPSVAROR Icke skrymmande sällanköpsvaror: Kommunen skall arbeta för att få etableringar inom de branscher som idag saknas eller är dåligt representerade i Falun. Sådana etableringar ska i första hand ske i Falu centrum, men i begränsad omfattning även i andra etablerade handelslägen. (se karta 3) Tomten skall ha god tillgänglighet för bussresenärer och cyklister Gångvägen från busshållplatsen ska vara säker för tonåringar och vuxna Skrymmande sällanköpsvaror: Etableringar kan i första hand ske inom de områden som redovisas på karta 3 men i begränsad omfattning även i andra lägen som är lämpliga från trafiksynpunkt. Tillfart till tomten ska ske via gator som tål stor trafikmängd och även tung trafik I många städer har man såväl ett livaktigt centrum som ett externt köpcentrum med samma typ av handel som finns i centrum. Detta går inte i en stad av Faluns storlek, då befolkningsunderlaget är alltför litet. Faluns externa köpcentrum finns i praktiken i Kupolenområdet i Borlänge. Falun har en, i förhållande till sin storlek, starkt centrumhandel och detta är en kvalitet som är viktig att slå vakt om och utveckla ytterligare. Ett levande centrum är viktigt för Faluns attraktivitet. Handlarna ska vilja vara i centrum för att det är bäst från kommersiella utgångspunkter och inte för att man hindras att etablera sig i andra delar av Falun. Detta innebär att ytterligare butiksytor bör tillskapas i attraktiva lägen i centrum. Bedömning av olika lägens attraktivitet framgår av bilaga 2. Men även den yttre miljön är viktig och det är önskvärt bland annat att grönytorna och området längs Faluån kan utvecklas. Det måste också finnas tillgång till parkeringsplatser i bra lägen. Detta är viktigt inte minst för boende på landsbygden som enkelt ska kunna göra inköp i centrala Falun. Ett levande centrum, med bra handel, är av stor betydelse för Faluns attraktivitet. 10

Det räcker dock inte med centrumhandel för att faluborna ska ha ett brett utbud av varor inom bekvämt avstånd. Många branscher söker inte centrumlägen och för många branscher är tillgänglighet med bil en viktig faktor. Det gäller till exempel möbler, färg, vitvaror och radio-tv. Det är därför viktigt att även denna typ av handel kan utvecklas i Falun. Erfarenheterna visar att det är nästan enbart lägen i anslutning till större trafikleder som efterfrågas. Sådan handel har på senare år främst utvecklats på Dalregementet där en andra etapp öppnas under 2012. Flera butikskedjor, som legat i mer ensamma halvcentrala butikslägen söker sig nu till Dalregementet. Detta illustrerar trenden att denna typ av handel nu vill ligga tillsammans med annan handel och intill någon större trafikled. Till skillnad från situationen inom dagligvaruhandeln så krävs ett aktivt arbete för att erbjuda intressanta etableringsmiljöer och attrahera ytterligare sällanköpshandel till Falun. En del i detta arbete är att skapa tillgång till attraktiva lägen för etableringar såväl i centrum som i andra delar av tätorten. Det är viktigt att både byggnader och den yttre miljö håller hög kvalitet och gärna får en lokal falukaraktär. Parkeringsplatser bör innehålla laddplatser för elbilar. Denna typ av utformningsfrågor regleras bäst i samband med att detaljplaner görs för nya handelsplatser. Ett halvexternt köpcentrum har utvecklats kring ICA Maxi på Dalregementet Foto Lager 157 Utvecklingen kring Lager 157 i Sågmyra visar att handel med sällanköpsvaror kan etableras även på mindre orter. 11

12 Karta 3 Handel med sällanköpsvaror i Falu tätort. Områdena 1 3 kommenteras i texten.

Kommentarer till karta 3 och 4: 1. Falu centrum. Arbetet med att stärka centrum som handelsområde skall fortsätta i samverkan mellan kommunen, fastighetsägare och Centrala stadsrum. Bland önskvärda åtgärder kan nämnas att nya handelsytor tillskapas och att handelsföretag kontaktas med syftet att få nya etableringar i centrum. Ett attraktivt centrum innehåller även restauranger, nöjeslokaler mm. I första hand bör nuvarande centrumkärna förtätas men en viss utvidgning av centrum kan ske i riktning mot resecentrum och stationsområdet enligt den planering som gäller för området. Dagens bedömning av olika butikslägens attraktivitet framgår av kartan i bilaga 2, i en skala från AA till C, där AA är mest attraktivt. 2. Regementet. Faluns största handelsplats utanför centrum har utvecklats på Dalregementet kring ICA Maxis etablering. I den senaste etappen har endast handel med skrymmande varor tillåtits. Det finns möjligheter till ytterligare etableringar båda sidor av riksvägen. På regementssidan kan eventuellt ytterligare ytor bli aktuella för handel av samma typ som finns i området idag, det vill säga skrymmande handel med reglering av ytstorlek med mera. På nordöstra sidan av riksvägen bör inriktningen vara att enbart den typ av handel tillåts som ryms inom begreppen industriändamål och bilservice vilket innebär att handel med till exempel byggvaror och bilar är tillåtet. Slutlig reglering sker inom ramen för pågående detaljplanearbete. 3. Tallen- Sanders hemman. Det finns möjlighet att utveckla viss ytterligare handel på samma fastighet som City Gross. På andra sidan riksvägen finns planlagd mark för handel med skrymmande varor. Handel med sportartiklar och annat som innebär service till verksamheter på Lugnet tillåts inom Lugnetområdet. Sällanköpshandel finns även i andra delar av kommunen, främst i Svärdsjö, Sågmyra och Bjursås, och det är viktigt att denna handel ges goda förutsättningar att utvecklas. Se serviceplanen. I Sågmyra har ett köpcentrum Sågmyra Outlet utvecklats de senaste åren runt Lager 157. Här finns cirka 5 butiker som lockar många långväga kunder. Det visar att med rätt förutsättningar kan handel uppstå även på mindre orter. Karta 4 Orter med större sällanköpshandel utanför Falu tätort. 13

5. Kommunens möjligheter till påverkan Planmonopolet: Med stöd av Plan- och bygglagen kan kommunen i detaljplan reglera om handel skall tillåtas eller ej på en viss plats. Man kan då skilja på handelskategorierna skrymmande varor, icke skrymmande varor och livsmedel. Vissa typer av handel kan inrymmas även inom användningen industriändamål. Man kan också reglera hur stor handelsyta som skall tillåtas. Däremot kan man inte styra vilka branscher som är tillåtna inom till exempel kategorin icke skrymmande varor, till exempel om man ska sälja kläder eller böcker. I enstaka fall kan tidsbegränsade bygglov lämnas för handel som strider mot bestämmelserna i en detaljplan. Exempel på hur handel kan regleras finns i detaljplanerna för handelsområdena på Dalregementet. Exploateringsavtal, ägande med mera: Kommunen kan, om man till exempel äger marken, i exploateringsavtal avtala om att viss handel, till exempel i utpekade branscher, skall bedrivas på den fastighet kommunen säljer. Detta villkor kan dock i praktiken inte hävdas om fastigheten byter ägare eller företaget man har avtal med går i konkurs. Exploateringsavtal är därför inte ett medel som är långsiktigt användbart. Om kommunen äger och hyr ut lokaler kan villkor ställas på vilken handel som får bedrivas i lokalen. Företagskontakter: Kommunen kan, genom att söka upp handelsföretag och erbjuda lokal eller tomt, påverka vilka etableringar som kommer till stånd. Detta kräver att det finns tillgängliga tomter och lokaler som är attraktiva för handeln. Många företag tar också själva kontakt med kommunen för att sondera möjligheter till nyetablering, eller utveckling av befintliga företag. Det allmänna företagsklimatet och kommunens bemötande vid sådana kontakter har också stor betydelse för vilka etableringar som kommer till stånd. 14

6. Genomförande Strategin syftar till att utveckla handeln i Falun i samverkan med handelns intressenter. Kommunens näringslivsfunktion och Centrala stadsrum bör därför ha ett huvudansvar för genomförandet. Landsbygdsgruppen och intresseföreningarna i kommundelarna ska ges ett särskilt ansvar vad gäller kommunens landsbygdsdelar. De åtgärder som ska genomföras bör redovisas i de åtgärdsplaner som hör till kommunens tre hållbarhetsprogram. De olika åtgärderna genomförs sedan i samverkan med andra parter, till exempel stadsbyggnadskontoret, stadskansliet, Centrala stadsrum och fastighetsägare. Exempel på åtgärder för att utveckla handeln samverka med fastighetsägare för att få fram nya handelsytor i centrum ha planberedskap för att snabbt kunna erbjuda attraktiva tomter till företag som vill etablera sig i Falun initiera utbildningsinsatser för handlarna i Falun Utvecklingen inom handeln bör följas kontinuerligt och handelsstrategin bör följas upp för att se om handeln utvecklas i riktning mot de angivna målen. En årlig beskrivning bör därför göras av vad som hänt inom handelssektorn, till exempel nya och nedlagda butiker inom olika branscher, lägen för nya butiker, in- och utflöde av köpkraft till kommunen och utvecklingen vad gäller omsättning och försäljningsindex. Delar av en sådan uppföljning kan ingå i rapporten Utvecklingen i Falun. kontakta handelsföretag i branscher som saknas eller är små i Falun 15

Trender inom handeln 1 bilaga 1 KONSumtion 1 Hushållens totala konsumtion har ökat med ca 75% sedan mitten av 90-talet och detaljhandeln har ökat i samma utsträckning. Snabbast har sällanköpshandeln ökat medan dagligvaruhandelns ökning varit långsammare. Detaljhandelns tillväxt 1993-2007. Källa: HUI, 2009, nr 2. SÄLLANKÖPSHANDEL Inom sällanköpshandeln har utvecklingen varit mycket stark. Trenden är butikerna blir allt större och säljer mer. Den totala försäljningsytan har ökat med cirka 40% under den senaste tioårsperioden med tillgänglig statistik. De senaste åren har även antalet butiker ökat liksom antalet anställda. Denna utveckling har till stor del skett i ett stort antal externa köpcentra som etablerats och vuxit runt om i landet. För Faluns del finns stora sådana köpcentrum närmast i Valbo och i ökad omfattning även i Borlänge. Antal butiker och total butiksyta inom sällanköpshandel 1998 2007. Källa: HUI, 2009, nr 2. 1 Redovisningen bygger till stor del på rapporten Konsumtion och handel, Tillväxtverket 2010. 16

DagligvaRUHANDEL Även inom dagligvaruhandeln har den totala försäljningsytan ökat genom att nya stora butiker har kommit till. Men till skillnad från sällanköpshandeln har antalet butiker minskat i landet, under perioden 1998-2007, som framgår av diagrammet nedan. Antalet anställda inom dagligvaruhandeln har legat på i stort sett samma nivå under denna period. Antal butiker och total butiksyta inom dagligvaruhandel 1998 2007. Källa: HUI, 2009, nr 2. HANDELSSITUATIONEN I FALUN Handelns utveckling De nationella trenderna inom handeln kan vi även se i Falun. Eftersom Falun och Borlänge, speciellt för sällanköpsvaror, är en gemensam marknad redovisas i detta avsnitt även data för Borlänge. Av diagrammet framgår att den totala handeln är ungefär lika stor i Falun och Borlänge. Sällanköpshandeln i Borlänge är klart större än i Falun medan dagligvaruhandeln i Falun är klart större än i Borlänge. Dagligvaruhandelns starka utveckling i Falun sedan 2007 kan till stor del förklaras med etableringen av ICA Maxi på Dalregementet. 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total omsättning Falun Dagligvaror Falun Sällanköp Falun Total omsättning Borlänge Dagligvaror Borlänge Sällanköp Borlänge Omsättning inom handeln i Falun och Borlänge 2002-2010 17

Hur stark handeln är i en kommun eller ett län, i förhållande till invånarantalet, kan beskrivas med hjälp av försäljningsindex 1, som finns redovisade för dagligvaror respektive sällanköpsvaror. Som jämförelse redovisas även siffrorna för Borlänge och hela Dalarna. 2000 2005 2010 Dagligvaror Falun Borlänge Dalarna 114 113 107 105 124 108 128 116 112 Sällanköpsvaror Falun Borlänge Dalarna 99 140 81 94 149 83 96 151 85 Försäljningsindex för dagligvaror och sällanköpsvaror i Falun, Borlänge och Dalarna. Tabellen visar att dagligvaruförsäljningen är stark i Falun medan sällanköpshandeln är relativt svag för en kommun av Faluns storlek, som normalt har ett försäljningsindex över 100. Detta beror till stor del på utbudet av handel i Borlänge men även på att Dalarna som helhet ligger lågt när det gäller sällanköpshandel, med ett index på 85. Externa handelsplatser utanför länet, som Valbo och Västerås attraherar konsumenter från Dalarna. Sällanköpshandeln i länet är koncentrerad till Falun och Borlänge som har 55% av omsättningen, vilket kan jämföras med 38% av länets befolkning. Länets relativt höga index för dagligvaror, 112, kan till stor del förklaras med att turister såväl sommar som vinter handlar mycket dagligvaror i Dalarna. Det illustrerar besöksnäringens nära koppling till handeln. Faluns strategi har sedan många år tillbaka varit att satsa på ett livskraftigt centrum, genom bland annat Centrala stadsrums 2 arbete, och hålla tillbaka externhandel som konkurrerar med centrumhandeln. Falun är därför idag Dalarnas stadskärna med en stark handel och stora satsningar på bland annat nya gallerior har gjorts de senaste tio åren. Den externhandel som finns är koncentrerad till Dalregementet där för en andra etapp byggs under 2012. Inom dagligvaruområdet är konkurrensen stark genom att nya aktörer som ICA Maxi och City Gross har tillkommit, vilket har inneburit att den totala försäljningen ökat men sannolikt har det även påverkat lönsamheten hos befintliga butiker. En av dessa, LIDL i Norslund, har lagts ner och det är möjligt att ytterligare nedläggningar kan ske i framtiden. Detta skulle innebära att den nationella trenden med större och färre butiker syns tydligare även i Falun. JOBBEN INOM HANDELN Totalt arbetade cirka 1450 personer inom detaljhandeln i Falun år 2009, vilket är cirka 5% av det totala antalet jobb i kommunen. Antalet jobb inom handeln, som till stor del följer den ekonomiska konjunkturen är idag cirka 100 färre än för tio år sedan. Liksom inom andra näringsgrenar är det angeläget att kunna attrahera kompetent personal till jobb inom handeln. Det är därför positivt att Högskolan Dalarna erbjuder utbildning inom handelsområdet. 18 1 Försäljningsindex, se definition på sid 2. 2 Centrala Stadsrum är en förening genom vilken kommunen och näringslivet (fastighetsägare, köpmän och övriga företag) sedan 14 år tillbaka samverkar kring centrums utveckling

T Handelslägen i Falu centrum bilaga 2 Handelslägen i Falu centrum enligt Centrala stadsrum. 19

Falu kommun, informationsavdelningen 2012 Foto: Falu kommun, TRONS,, Ulf Palm. Tryck: Repro 20 Falu kommun 791 83 Falun 023-832 85 www.falun.se