_ Skolinspektionen Beslut Ljungby kornmun Beslut för fritidshem i Ljungby kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
i Skolinspektionen 3es ] U i 2(12) Tillsyn av fritidshem i Ljungby kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Ljungby kommun under höstterminen 2014. Ljungby kornmun besöktes av Skolinspektionen den 26 och 27 augusti 2014. Fakta om fritidshemmen i Ljungby kommun Vid tillfället för tillsynen finns det 1035 elever i Ljungbys kornmunala fritidshem. Rektor är chef för och leder fritidshernmen. Enligt verksamhetsredogörelsen utgår resursfördelningen i Ljungby kommun från 1,0 tjänst per 17 elever till fritidshemmen. Enligt nationell statistik för år 2013 är 82,6 procent av barnen i kommunen i åldrarna 6-9 år inskrivna i fritidshem. Motsvarande andel för åldrarna 10-12 år är 17,4 procent. Statistiken visar också att den genomsnittliga gruppstorleken är 36,3 elever per avdelning, motsvarande uppgift för riksgenomsnittet är 40,4 elever per avdelning. Antalet inskrivna barn per anställd personal är enligt samma statistik 11,4 att jämföras med riksgenomsnittet som är 12,9. Enligt samma statistik från år 2013 är andelen årsarbetare med pedagogisk högskolexamen 77 procent vilket kan jämföras med rikets genomsnitt på 53 procent. Helhetsbedömning Av tillsynen framkommer att Ljmigby kommun i flertalet av sina fritidshem erbjuder en verksamhet som planeras utifrån läroplanen. Intervjuade representanter för föräldrar uppger att både de och deras barn till stora delar är nöjda med vistelsen på fritidshemmen. I Ljungby kommun finns ett nätverk för pedagoger verksamma inom fritidshemmen, den så kallade Reflexgruppen. Pedagogerna lyfter fram gruppen som en möjlighet att synliggöra fritidshemmens verksamhet inom kommunen och betonar även möjligheten att genom gruppen få gemensam kompetensutveckling. Nätverket har, enligt pedagogerna, bidragit till en högre medvetenhet på kommunnivå än tidigare om fritidshemmens uppdrag och nationella mål. Även om det finns ett fungerande samarbete mellan fritidspedagoger så saknas tydliga rutiner för samverkan mellan skola och fritidshem inom en del skolenheter. Fritidshemmets personal och elevernas övriga lärare har enligt gällande författningar i uppdrag att samverka. Detta är ett område som behöver utvecklas på flera av skolenheterna för att fritidshemmen ska kunna arbeta utifrån en helhetssyn på eleverna och även kunna komplettera skolan innehållsmässigt.
Bpslut 3(12) Det frarrukornmer uppgifter från vårdnadshavare, personal och rektorer om att elevgrupperna är för stora i förhållande till personalstyrkan. Detta uppges bland annat medföra att personalen inte kan individualisera aktiviteterna i den utsträckning de skulle vilja för att genomföra det pedagogiska uppdraget. Detta medför enligt både personal och vårdnadshavare att det finns en oro att tryggheten för eleverna inte alltid kan säkerställas. Vid tillsynen framkommer även uppgifter om att elever som har svårigheter i sin situation på fritidshemmen inte alltid får det särskilda stöd utredningen visar att de behöver på fritidshemmen. Det framstår som att samarbetet med hemmen till övervägande del är positivt. Informationen till föräldrarna om verksamhetens mål och planering framåt behöver dock förbättras på en del enheter och generellt behöver även informationen till föräldrarna om deras barns situation på fritidshemmet, hur de trivs och utvecklas, förbättras. Det framkommer vidare att det på fritidshemmen i Ljungby kommun bedrivs ett kvalitetsarbete på verksamhetsnivå men att det finns variationer i hur långt respektive fritidshem har kommit i detta arbete vilket medför att inte alla fritidshem bedriver ett kvalitetsarbete som till fullo uppfyller författningarnas krav. På kommunnivån behöver arbetet med att följa upp och analysera fritidshemsverksamheten i syfte att få ett underlag för beslut om utveckliiigsinsatser förbättras. Detta krävs för att kunna erbjuda eleverna en likvärdig verksamhet och höja måluppfyllelsen. Mot bakgrund av innehållet i detta beslut är det väsenthgt att kommunens kvahtetsarbete också omfattar en utvärdering av lämpligheten när det gäller gruppernas storlek och sammansättning. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Ljungby kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 6 februari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Utveckling och lärande Bedömning Ljungby kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. Se till att fritidspedagogerna tar hänsyn till varje enskild individs behov, förutsäraiingar, erfarenheter och tänkande.
in! 4(12) Se till att fritidshemmen samverkar med elevernas övriga lärare för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och för att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt. Motivering Enhgt skolförfattningarna ska personalen på fritidshemmen ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Vidare ska personalen på fritidshemmen samverka med elevernas övriga lärare för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande för att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt. I intervjuer med personalen framkommer att det på en del fritidshem upplevs vara svårt att tillgodose alla elevers behov och intressen på grund av att det finns många elever i grupperna och få vuxna. Vidare framkommer i personalintervjuema att lokalerna uppges begränsa möjligheten att dela upp barnen i olika grupper, att det är få vuxna per grupp och att det ibland finns barn i behov av särskilt stöd som behöver ständig uppsikt, vilket är olika faktorer som begränsar möjligheterna att anpassa verksamheten i fritidshemmen utifrån elevemas olika behov och intressen. Detta uppges även, enligt vissa föräldrar, påverka de äldre elevernas motivation till att vara kvar på fritidshemmen. I Ljungby kommun är antalet elever i åldern 10-12 år inskrivna i fritidshemmens verksamhet lägre än rikssnittet. Enligt föräldrar varierar det i vilken utsträckrving fritidshemmen samverkar med skolan. Det nämns exempel där personalen på fritidshemmen också arbetar i skolan och hur man på något fritidshem ibland samarbetar med skolan kring ett gemensamt tema. På andra skolor, menar man, förekommer det inget samarbete alls. I den verksamhetsredogörelse som huvudmannen lämnat inför Skolinspektionens tillsyn framkommer att det finns en målsättning att personalen i fritidshemmen ska ha ett helhetsperspektiv på elevemas skoldag, vilket ska inhämtas bland annat genom att fritidspedagogerna till viss del arbetar i klasserna under skoldagen. Det framkommer emellertid av intervjuerna med fritidshemspersonalen att samverkan med skolans lärare, i de fall det sker, bland annat beror på fritidshemspersonalens tjänstgöringsgrad i skolan. De pedagoger, som även tjänstgör i skolan, säger att de genom att vara med eleverna i klassen delvis får kunskap om vad de kan arbeta med på fritidshemmet för att komplettera skolan och därmed erbjuda bamen en helhet i lärandet. Läroplanens krav på att skapa en välawägd helhet under elevernas hela dag och anpassa verksamheten på eftermiddagen utifrån vad eleverna varit med om tidigare under dagen förutsätter en reell samverkan med skolans personal. Denna möjlighet till samverkan saknas dock enhgt fritidshemspersonalen på flertalet fritidshem. En av an-
B^sllP É 5(12) lecmrngama uppges vara att personalen varken räcker till resursmässigt eller ges möjlighet till samplanering med lärarna. Rektorerna bekräftar under intervjun att det finns en variation mellan olika verksamheter när det gäller hur långt samverkan mellan skolan och fritidshemmet har kommit, och det beskrivs som ett utvecklingsområde som man arbetar medvetet med. Mot bakgrund av ovanstående ska huvudmannen se till att personalen på fritidshemmen tar hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Vidare ska personalen på fritidshernmen samverka med elevernas övriga lärare för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande för att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt. Författning 1 kap. 4, 3 kap. 3 skollagen och Lgr 11 2.2 Kunskaper 14 kap. 2 skollagen och Lgr 11, 2.5 Övergång och samverkan Trygghet och studiero Bedömning Ljungby kornmun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedörnningsområdet Trygghet och studiero. Motivering Se till att tillsynen av och säkerheten för barnen tillgodoses. Enligt skolförfattningarna ska fritidshemmet se till att tillsynen av och säkerheten för barnen tillgodoses. Barnens miljö i fritidshemmet påverkas av en mängd faktorer och i intervjuerna löper det som en röd tråd att stora barngrupper i förhållande till antalet personal uppges påverka kvaliteten likväl som tryggheten och säkerheten för barnen. De intervjuade föräldrarna framför att personalen gör ett utmärkt arbete utifrån sina förutsättningar och att barnen överlag är trygga och trivs på fritidshemmen. Det finns också föräldrar som berättar att det på en del av fritidshemmen är så stora barngrupper att de inte alltid känner sig trygga med att lämna barnen. Enligt de intervjuade föräldrarna består otryggheten bland annat i att personal har svårt att få överblick och att det händer att barnen lämnas utomhus utan tillsyn av någon vuxen eftersom det inte finns tillräckligt med personal samt att föräldrar ibland själva fått leta efter sina barn vid hämtning. Det framkommer också vid intervju med föräldrar att det hänt att bam lämnat skolans område utan att någon vuxen sett eller gett sin tillåtelse till det. Bilden bekräftas i intervjuer med personalen som menar att de upplever svårigheter att räcka
_ : ju 6(12) till för varje barn och ge alla den trygghet och omsorg de behöver på grund av de stora barngrupperna. Pedagogerna upplever också att det under dessa förutsättningar är svårt att genomföra det pedagogiska uppdrag som är tänkt att genomföras utifrån läroplanen. Bilden bekräftas delvis av berörda rektorer. Mot bakgrund av ovanstående ska huvudmannen se till att tillsynen av och säkerheten för barnen på fritidshemmen tillgodoses. Författning 5 kap. 3 skollagen 14 kap. 2 och 9 skollagen, Lgr 11, Skolans värdegrund och uppdrag Särskilt stöd Bedömning Ljungby kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Se till att om en utrednmg visar att eleven har svårigheter i sin situation på fritidshemmet ges eleven särskilt stöd. Motivering Enhgt skollagen ska en elev, som enligt en ufredning har behov av särskilt stöd på grund av svårigheter i sin situation på fritidshemmet, ges ett sådant stöd. Av Skolinspektionens intervjuer med såväl personal som rektorer framkommer att särskilda stödinsatser för enskilda barn ges i varierande omfattning på fritidshemmen i Ljungby. Personalen uppger att det förekommer att elever som får stöd i skolan inte får det på fritidshemmet trots att det finns behov av det vilket försvårar uppdraget att möta varje enskild individ utifrån deras behov och förutsättningar. Bilden bekräftas av rektorerna. I intervju med huvudmannen framkommer att arbetet med särskilt stöd på fritidshemmen inte är prioriterat och att det finns en tydlig utvecklingspotential inom detta område. Mot bakgrund av ovanstående ska huvudmannen se till att, om utredningen visar att en elev har behov av särskilt stöd på grund av svårigheter i sin situation på fritidshemmet, eleven får ett sådant stöd. Författning 3 kap. 8-9 skollagen
^l] 7(12) Skola och hem Bedömning Ljungby kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Skola och hem. Se till att alla som arbetar i fritidshemmen samverkar och informerar föräldrarna om elevens situation i fritidshemmet, trivsel och kunskapsutveckling. Motivering Enhgt läroplanen ska lärarna i fritidshemmen samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens situation i fritidshemmet, trivsel och kunskapsutveckling i fritidshemmet. Av intervjun med föräldrar framgår att det varierar i vilken utsträckning de får mformation om fritidshemmets aktiviteter. Några föräldrar framför att flera fritidshem inte ger föräldrarna någon tydlig information om fritidshemmets planering eller syftet med den. En del av fritidshemmen uppges informera om de mål man valt att fokusera på under exempelvis den kommande terminen. Av intervjun framgår också att vissa föräldrar sällan får information om hur bamet har det i fritidshemmet, hur de trivs och utvecklar kunskaper och att samtal i likhet med utvecklingssamtal i skolan inte erbjuds utan endast sker om föräldrarna begär det. Av personalintervjun framgår också att fritidshemmen informerar föräldrarna om verksamheten i olika utsträckning. Exempel som ges är veckoplanering som informerar om vad man kommer att göra framöver. Personalen vid andra fritidshem uppger att det kan ske munthgt vid den dagliga kontakten. Personal uppger också, i intervjun, att det varierar i vilken utsträckning de medverkar i skolans utvecklingssamtal. Bilden bekräftas av rektorerna som menar att samarbetet med hemmen är ett identifierat utvecklingsområde. Mot bakgrund av ovanstående ska kommunen se till att lärarna i samtliga kommunens fritidshem samverkar med och fortlöpande informerar föräldrarna om elevens situation i fritidshemmet, trivsel och kunskapsutveckling. Författning Lgr 11, 2.4 Skola och hem
^ g. 8(12) Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Bedömning Ljungby kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen. Se till att rektorerna tar sitt ansvar som pedagogiska ledare och chefer för personalen i fritidshemmen och verkar för att utbildningen utvecklas i förhållande till de nationella målen. Se till att huvudmannen bedriver ett systematiskt kvahtetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Se till att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inriktas mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter. Se till att rektorerna tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Motivering Enligt förfatmingarna ska rektorerna ta sitt ansvar som pedagogiska ledare och chefer för personalen i fritidshemmen och verka för att utbildningen utvecklas i förhållande till de nationella målen. Vidare ska rektorerna ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbudningen. Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvahtetsarbete som består i att kontinuerhgt planera, följa upp och utveckla utbuclningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska även vara inriktat mot de mål som finns för utbildningen. I intervjuer med personal framkommer att förutsättningarna för rektorerna ser olika ut vilket uppges leda till att det finns brister när det gäller rektorernas pedagogiska ledarskap. Personalen uppger att de upplever att rektorernas arbetstid ofta prioriteras för skolans verksamhet, vilket innebär att det inte blir en balans mellan fritidshem och skola när det gäller pedagogiskt ledarskap. Det som uppges saknas är bland annat pedagogisk stöttning och att ansvaret för att utveckla verksamheten läggs över på personalen. Denna bild bekräftas av rektorerna som uppger att de inte hinner vara pedagogiska ledare och att de upplever att de inte har förutsättningar inom ramen för sina tjänster att genomföra uppdraget. Anledningarna som nämns är att skolan tar mycket tid i anspråk vilket uppges medföra att fritidshemmen får stå tillbaka och att stora delar av rektorernas arbetstid förläggs till skolans verksamhet.
B Si U 9(12) 1 Ljungby kommun finns det riktlinjer för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas och för kommunen finns en övergripande årscykel för när olika underlag relaterade till de nationella målen ska tas fram och när uppföljningar och analyser ska ske. Av intervjuer med rektorer och personal framgår att det systematiska kvahtetsarbetet på enhetsnivå på fritidshemmen har kommit olika långt när det gäller att sammanställa måluppfyllelse, analysera förbättringsområden och ta beslut om förbättringsåtgärder. I intervjuer med personalen uppges en anledning vara rektors svårigheter att räcka till för de verksamheter som de ansvarar över. I intervjuer med personal och rektorer framkommer även att de frågeställningar som efterfrågas av huvudmannen när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet många gånger fokuserar på skolans verksamhet och inte är anpassat efter fritidshemmet särskilda uppdrag, vilket försvårar fritidshemmens kvalitetsarbete. I kommunens rapport rörande det systematiska kvalitetsarbetet synliggörs inte heller det som rör fritidshemmens verksamhet och kvalitet. I intervjuer med rektorer framkommer att de fortfarande är i uppstartsfas när det gäller det kommungemensamma kvahtetsarbetet. Det upplevs som det som efterfrågas från kommunen till stora delar handlar om skolans verksamhet men att man ser det som ett värdefullt underlag. Det framgår av intervjuer med representanter för huvudmannen att underlaget från verksamheterna ser olika ut och att det har varit mycket fokus på skolan. Det bekräftas vidare att mer information skulle kunna inhämtas från fritidshemmen och analyseras bättre och det är ett identifierat utvecklingsområde. Det framkommer också att den nuvarande kommungemensamma mallen gör att fritidshemmens verksamhet inte synliggörs lika mycket som andra verksamheter. Mot bakgrund av ovanstående ska huvudmannen se till att rektorerna tar sitt ansvar som pedagogiska ledare och chefer för personalen i fritidshemmen och verkar för att utbildningen utvecklas i förhållande till de nationella målen. Vidare ska rektorerna ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvahtetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbddningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska även vara inriktat mot de mål som finns för utbildningen. Författning 2 kap. 9 skollagen och Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar 4 kap. 3-5 skollagen
= ju 10(12) Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Ljungby kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedöitrningsområdet Gruppsammansättningens lämplighet. Motivering Se till att elevgruppernas sammansättning och storlek anpassas så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Se till att följa upp och utvärderar elevgruppernas sammansätming och storlek. Enligt skollagen ska huvudmannen se till att elevgrupperna har en lämplig sammansätming och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. I detta ingår att elevgruppernas sarmnansättning och storlek följs upp och utvärderas. I skolförfatmingarna har lagstiftaren inte angivit några exakta tal vare sig för barngruppernas storlek eller för hur grupperna ska vara sammansatta. Istället har lagstiftaren stannat vid kravet att grupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och låtit fritidshemmens förutsättningar att kunna arbeta enligt uppdraget och de nationella målen Hgga till grund för bedömningen av gruppens lämplighet. I detta ligger att huvudmannen har ett ansvar för att såväl vid sammansättningen av grupperna som efter utvärdering och uppföljning av dessa säkerställa att de är lämphga. Alla elever i Ljungby kommun som är berättigade till en plats i fritidshem erbjuds sådan direkt och det finns inte någon begränsning av hur stor elevgruppen kan vara. Detta innebär bland annat att vid sarnmansättningen av grupperna tas till exempel inte hänsyn till barnens ålder, antal barn i behov av särskilt stöd eller lokalernas beskaffenhet. Ett exempel som ges på de problem som systemet medför är att antalet barn i förhållande till lokalemas storlek inte möjliggör att dela upp barngruppen efter ålder och intressen. Enligt intervjuad personal tas det inte heller alltid hänsyn till om bamen är i behov av särskilt stöd, utan de upplever att uppdraget oavsett detta ska genomföras med samma personal. Personalens uppfattning bekräftas av berörda rektorer som också säger att gruppemas storlek är något som oroar dem och som behöver ses över. Av huvudmannaintervjuema framkommer att det är många faktorer som styr de överväganden som Ugger till grund för beslut om gruppstorlek men att man inte i tillräckhg utsträckning tar hänsyn till ovannämnda faktorer. Det framkommer vidare att man anser att man från kommunens sida behöver se över de nuvarande parametrar som styr resursfördelningssystemet och att man börjat planera för en sådan översyn.
Beslut 11 (12) Mot bakgrund av ovanstående ska huvudmannen och rektorerna följa upp och utvärdera barngruppernas storlek och sarnmansättning så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Författning 14 kap. 9 skollagen I ärendets sluthga handläggning har undervisningsråd Agneta Ericsson och utredare Annika MuUaart Ed deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Annika Welinder Föredragande/ Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Bilaga 1 12 (12) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbudningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildnmg i en kommun år inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem firms vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömnmgspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenlieter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella gransknmgstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedörnningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bh aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.