Tema Hygien. foto colourbox

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsfrågor

Intensivvårdsavdelningen ViN. Genombrottsprojekt VRI

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Alice i underlandet och katten

Vrinnevisjukhuset Norrköping

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Förbättringsarbete: vårdrelaterade infektioner (VRI) Pneumoni

Processer Vad är processer? Processhierarki

Ny i SIR- vad vill jag veta?

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård. Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse

Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete

LÖFS NATIONELLA SÄKER-PROJEKT

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården

Delirium och Komplikationer

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström

Från mätning till åtgärd

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015

SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling inom svensk intensivvård

Genombrottsprojektet VRI NK består av avd 71, postop, NIVA, Neuroop.

Kvalitetsarbeten Stockholm 2016

Visualisering av mått

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

De tio viktigaste källorna till smittspridning är dina tio fingrar.

Spridning av säkrare praxis

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Följer vi riktlinjen för uppföljning. uppföljning så att Q1 mål kan uppnås?

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016

Bättre vård mindre tvång

Kvalitetskontroll av data. Caroline Mårdh & Lena Andersson

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Förbättringsarbete psykosociala teamen

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor

Arbetsgång i förbättringsarbete

Patientsäkerhetens dag 2015

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård

Slutrapport Distansmöte IFO

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Att vara handledare i förbättringsarbete

Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete

SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2018

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Vad vill ni använda er data till?

Regionalt nätverk neonatalvård och vårdhygien- Ett gott exempel

Förbättringsarbete Vårdcentralen Lessebo, våren 2016

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

Löf SÄKER PROJEKTEN OCH NÅGOT LITE OM SVENSK SJUKVÅRD PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Handhygien. Självskattning av lokalt utvecklingsarbete. är ett verktyg för att analysera hur arbetet. vårdenheten ser ut. Självskattningens uppbyggnad

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Studentmedverkan i förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)

VRI Vårdrelaterade infektioner

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Kränkande särbehandling

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Tillsammans mot världens säkraste vård

Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista

Förbättringscoach. 15 Hp Kirurgkliniken Sös 4 avd 8 ssk, 2 ÖL 2 coacher Heldagar 1 g/mån

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård den 21 mars, 2018.

Ingen patient ska skadas i vården

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

Transkript:

foto colourbox 6 Ventilen 3/2018

Minska ventilatorassocierad pneumoni (VAP) på IVA 10 tips Efter en lyckad inledning på ett förbättringsarbete har risken för VAP minskat ytterligare under de 14 år som gått. Vad kan de goda resultaten bero på? Patienter som vårdas i ventilator har hög risk att drabbas av ventilatorassocierad pneumoni (VAP), vilket ökar mortalitet, sjuklighet och kostnader. På Södersjukhusets IVA i Stockholm år 2004 fick nästan 40 procent av alla ventilatorbehandlade patienter VAP och ett förbättringsarbete påbörjades. När vi startade vårt förbättringsarbete hade vi länge misstänkt att många av våra patienter drabbades av VAP, men vi hade inga tillförlitliga system för att mäta förekomst av vårdrelaterade infektioner. Vi rapporterade visserligen in VAP som en komplikation till Svenska Intensivvårdsregistret SIR, men det var osäkert om alla läkare använde rätt kriterier vid diagnosticering av VAP vilket ledde till både över- och underrapportering. Det fanns kunskap om flera evidensbaserade åtgärder för att minska risken för VAP, som höjd huvudända men det var svårt för personalen att ändra sina invanda rutiner. En förbättringsgrupp med tydligt mål På SÖS IVA arbetade vi då som vårdutvecklare (Eva Joelsson-Alm) och som intensivvårdssjuksköterska med stort hygienintresse (Katarina Meijers). Vi såg en annons om möjligheten att anmäla ett team till det första nationella VRISS-projektet (Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas) i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Patientförsäkringen Löf. Efter förankring med IVA-ledningen så anmälde vi ett förbättringsteam och hade då flera baktankar; förutom att förhoppningsvis minska VAP så skulle vi 39 procent hade drabbats äntligen få kunskap om vår faktiska infektionsförekomst men även lära oss en förbättringsmetod (Genombrottsmetoden) som skulle kunna användas till andra projekt. Perfekt! Sagt och gjort, ett team bestående av ovan nämnda personer samt avdelningens medicinskt ledningsansvarige läkare anmäldes och projektet startade i oktober 2004. Vårt mål var att minska andelen patienter som fick VAP med 40 procent, något som nästan kändes ouppnåeligt. Förbättringsteamet ägnade hela sommaren innan projektstart med att söka och läsa artiklar om VAP och förebyggande åtgärder samt att journalgranska alla patienter som vårdats under 2003 och 2004 avseende förekomst av VAP. Till vår förfäran upptäckte vi att 39 procent av alla patienter som ventilatorbehandlats mer än 48 timmar år 2003 hade drabbats av VAP! Insikten om våra dåliga siffror blev en stor motiverande faktor för IVA-ledningen att satsa helhjärtat på projektet under de nio månader som det skulle pågå. Evidensbaserade åtgärder Förbättringsteamet hade hittat tolv evidensbaserade åtgärder som borde granskas och genomföras. Varje åtgärd fick en egen förbättringsgrupp eller ansvarig person som arbetade med sin specifika åtgärd. Dessa åtgärder delades in i tre huvudgrupper: 1. MINSKA RISKEN för kolonisation och kontamination av luftvägarna. Åtgärder: bättre följsamhet till basala hygienrutiner, förbättrad munvård och att minska Ventilen 3/2018 7

FIGUR 1. Andel ventilatorbehandlade patienter (>48 h) med VAP antalet isärkopplingar av ventilatorslangarna genom minskad nebulisering, användning av slutet sugsystem och engångsventilatorslangar. 2. MINSKA RISKEN för regurgitation och aspiration av bakterier och maginnehåll. Åtgärder: höjd huvudända 30, subglottisaspiration, korrekt magsårsprofylax och snabbt byte till tunn matningssond. 3. FÖRKORTA TIDEN med invasiv ventilatorbehandling. Åtgärder: införande av sederings- och urträningsprotokoll och ökad användning av noninvasiv ventilation. När det var dags för slutrapportering i maj 2005 hade vi lyckats minska VAP med nästan 50 procent, en bra bit över målet. Sporrade av vårt goda resultat beslöt vi att fortsätta med förbättringsarbetet och vi har sedan dess ytterligare minskat risken för VAP, se diagrammet ovan. När det var dags för slutrapportering i maj 2005 hade vi lyckats minska VAP med nästan 50 procent, en bra bit över målet. ARTIKELFÖRFATTARNA KATARINA MEIJERS & EVA JOELSSON-ALM är två av deltagarna i det lyckade förbätt rings arbetet. 8 Ventilen 3/2018

Något som är mycket vanligt vid förbättringsarbete är att en snabb effekt uppnås men att den blir kortvarig, efter några månader faller man tillbaks till gamla vanor och resultaten försämras. Varför blev det inte så hos oss? Vi har funderat över troliga förklaringar och listat dem som 10 tips till er inför kommande förbättringsarbeten: 10 tips för hållbar förändring 1. SE TILL ATT MÅNGA BLIR DELAKTIGA I PROJEKTET. Den absolut viktigaste framgångsfaktorn var troligen att projektet fick en stor spridning på avdelningen och att många personer blev direkt ansvariga för någon del av projektet. Dessa personer behöll sitt intresse för sin åtgärd och blev ambassadörer för till exempel förbättrad munvård eller urträningsprotokollet. De kunde även fortsätta hålla koll på om det dök upp nya forskningsresultat och nya metoder som borde testas och implementeras. Det är inte bara patienter som vill känna sig delaktiga, detsamma gäller för oss som jobbar i vården! 2. ARBETA TVÄRPROFESSIONELLT. Alla yrkeskate gorier blev engagerade i projektet; sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och sjukgymnaster. Det var första gången vi verkligen arbetade tvärprofessionellt och det blev tydligt hur mycket större effekt ett förbättringsarbete får när allas specifika yrkeskunskap tas tillvara. Sjukgymnasterna var helt ovärderliga för flera åtgärder, till exempel att höja huvudänden till 30, där de kunde motivera och utbilda personalen om hur patienten kan ligga bekvämt i olika sidolägen. 3. AKTIVT STÖD FRÅN LEDNINGEN. Ett stort förbättringsprojekt går inte att genomföra utan ledningens stöd. I VAP-projektet ordnade ledningen så att alla arbetsgrupper fick nödvändig tid avsatt för att planera, testa och utvärdera varje åtgärd vilket innebar cirka 1-2 arbetsdagar per grupp. Vi fick även anordna gemensamma studiedagar med VAP-tema. Ledningen efterfrågade också resultaten och uppmuntrade oss att skicka in abstract till konferenser. 4. ANVÄND EN FÖRBÄTTRINGSMODELL (SPELAR INGEN ROLL VILKEN). I VRISS-projektet användes Genombrottsmodellen som precis som de flesta förbättringsmodeller bygger på Tom Nolans tre frågor (Vad vill vi uppnå? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan vi göra som kan ALLA BEHÖVS. Bra om alla yrkeskategorier är engagerade i projektet; sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och sjukgymnaster. foto colourbox Ventilen 3/2018 9

VIKTIGT ATT FIRA FRAMGÅNGAR. Här artikel i Södersjukhusets personaltidning SÖS-nytt 2012. i olika forum som anslagstavla i korridoren, nyhet på hemsidan, veckomöten och information på studiedagar. leda till önskvärda förbättringar?) och PDSA-hjulet (Plan-Do-Study-Act) för att testa förändringsidéer. Det var enkelt och tidsbesparande att följa receptet från en specifik förbättringsmodell. 5. LÄGG MYCKET KRUT PÅ EN ORDENTLIG LITTERA- TURSÖKNING. Vi använde oss framför allt av Pub- Med och fick många relevanta träffar men idag skulle vi nog komplettera med en databas som specifikt kan användas för att hitta evidensbaserade åtgärder via systematiska litteraturöversikter och meta analyser, till exempel Cochrane eller PubMed Clinical Queries. Lägg in en automatisk månadsuppdatering hos Pub- Med om ämnet, det har hjälpt oss att hela tiden ha koll på aktuell forskning om VAP. 6. GÖR EN ORDENTLIG KARTLÄGGNING ÖVER ER EGEN ENHET. Hur stort är problemet? Hur ser patientgruppen ut? Vilka jobbar här? Hur ser våra kontaktvägar ut? Ju mer bakgrundsdata ni har, ju lättare blir det att förstå problemet och att hitta relevanta förbättringsidéer som kan testas på avdelningen. 7. MÄT REGELBUNDET ÖVER TID OCH ÅTERKOPPLA TILL ALLA MEDARBETARE. Något vi verkligen har lärt oss är betydelsen av kontinuerliga mätningar. Innan projektet tänkte vi att det inte var så noga om vi hoppade över en mätning då och då, men tack vare den idoga nationella VRISS-styrgruppen fick vi bannor om vi inte skickade in mätningarna i tid. Efter att ha mätt regelbundet i nio månader och sett resultatet kunde vi inte sluta mäta Nu har vi förbättrat rapporteringen till SIR och kan därmed enkelt få fram aktuella siffror direkt från Utdataportalen. Vi har använt flera olika sätt att återkoppla mätningarna till medarbetarna; visuellt genom hur data presenteras för att skapa tydlighet och 8. HA TÅLAMOD. Att förändra arbetssätt är inte enkelt. För några av våra åtgärder tog det flera månader innan personalen var tillräckligt motiverad för att våga testa nya arbetssätt, som höjd huvudända. Tack vare att arbetsgruppen inte gav upp utan istället fortsatte att utbilda och motivera personalen lyckades de till sist vända skutan och få god följsamhet. 9. SPRID KUNSKAPEN TILL ANDRA. Redan efter ett drygt år fick vi ett abstract accepterat till den internationella patientsäkerhetskonferensen och hela förbättringsteamet åkte till Prag och presenterade projektet. Det blev början till en lång rad med föreläsningar på nationella och internationella konferenser och på olika IVA-avdelningar runt om i Sverige. Hela personalen kan känns sig stolt över att ha presterat något som andra är intresserade över att höra och det är dessutom otroligt inspirerande och lärorikt att få delge och diskutera projektet med andra. 10. FIRA FRAMGÅNGAR! Vi har lyckats kamma hem en del priser för projektet, till exempel Svenska Hygienpriset 2012. Allt sådant måste firas med tårta eller något extra guldkantat på en studiedag. Tipsa sjukhusets personaltidning/hemsida så att det gör ett reportage! Hur har det gått med andra förbättringsprojekt? Tja, lika enkelt som VAP har det inte varit Det var mycket tacksamt att arbeta med ett stort problem i ett stort projekt och att då kunna uppnå stora förbättringar. VAP-förebyggande arbete är också något som vi på IVA själva kan ha kontroll på utan att vara beroende av någon annan enhet. Vi har även genomfört ett förbättringsarbete för att minska CVK-infektioner men fick svårt att följa upp patienterna då de lämnat IVA. Vårt senaste förbättringsprojekt blev däremot mycket lyckat trots att det handlade om ett svårt ämne; behandlingsstrategi för intensivvårdspatienter och vi har därför blivit utnämnda till Årets IVA 2018 av SIR. Eva Joelsson-Alm & Katarina Meijers 10 Ventilen 3/2018