KVALITETSREDOVISNING BRUKSGYMNASIET 2010-2011 Skolan med höga förväntningar på individen, där kunskap sätts i fokus och där alla trivs 1
1. Inledning 1.1 Enhet Bruksgymnasiet ligger vackert inramad av promenadstråk, goda rekreationsmöjligheter i form av fotbollsplaner och grusplan mm som ligger i skolans omedelbara omgivning. Närheten till idrottshall ger goda möjligheter till avkoppling och idrottande. 1.2 Verksamhet Skolan genomför utbildningar på nationell nivå på 14 olika inriktningar varav tre är specialutformade och ett är det individuella programmet. Program Inriktning Barn- och fritidsprogrammet (BF) Pedagogisk och social verksamhet Elprogrammet (EC) Elteknik Fordonsprogrammet (FP) Personbilsteknik Handelsprogrammet (HP) Handel och service Hotell- och restaurangprogrammet (HR) Restaurang och måltidsservice Idrottsprogrammet (ID) Specialutformat program Industriprogrammet (IP) Verkstadsteknisk utbildning Individuella programmet (IV) Konst, musik, teater (KMT) Specialutformat program Naturvetenskapsprogrammet (NV) Naturvetenskap Omvårdnadsprogrammet (OP) Omvårdnad Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Samhällsvetenskap, Ekonomi, Journalistik och Media Teknikprogrammet (TE) Data, Teknikerskolan Östhammarsprogrammet (OS) Specialutformat lärlingsprogram 1.3 Underlag och rutiner Underlag för föreliggande redovisning är olika uppföljningar, som gjorts under läsåret 2010/11; statistik över studieresultat samt andra kvalitetsaspekter på utbildningen. Kvalitetsredovisningen är till för personal vid skolan, politiker, tjänstemän, gymnasieförvaltningen och sist men inte minst viktigt för elever och föräldrar. 2. Verksamhetens förutsättningar Undervisningen bedrivs i för ändamålet välutrustade salar. Under sin gymnasietid får eleverna disponera aktuella läromedel. Skolan har ett elevvårdsteam bestående av två studie- och yrkesvägledare, en skolsköterska, och en kurator. Det finns 3 specialpedagoger till stöd för elever med särskilda behov. Elevrådsstyrelse sammanträder med verksamhetschef 5 gånger per läsår i skolkonferens. Bruksgymnasiet har de senaste åren genomfört en omfattande it-satsning så att datatätheten bland såväl elever som personal har ökat väsentligt. På de studieförberedande programmen får eleverna disponera en egen bärbar dator under hela sin studietid. Flexibiliteten i undervisningen har på detta sätt ökat och trycket på befintliga datasalar har minskat. Målet är att få ännu bättre studieresultat genom att: öka elevernas lust och nyfikenhet för det egna lärandet erbjuda mer flexibilitet vad gäller sätt att lära öka individualiseringen utveckla nya samarbetsformer eleverna får möjlighet att arbeta kreativt med film, ljud och bild. 2.1 Personal 2
Antal anställda inom gymnasieskolan Tabellen redovisar antalet årsarbetare inom gymnasieskolan per den 15 oktober 2010 Befattningar Antal årsarbetare Verksamhetschef 1 Rektor med programansvar 2 Lärare i kärnämnen och karaktärsämnen 50,42 Därav lektorer 0 Speciallärare/specialpedagog 3 Elevassistenter 3,50 Bibliotekarie 0,90 Studie och yrkesvägledare 2 Skolsköterska 1 Kurator 1 Psykolog 0 Administrativ personal (assistenter mm) 3,90 Tekniker/vaktmästare 1,50 Cafeteria 1,50 Summa 71,72 2.2 Fortbildning Den individuella kompetensutvecklingsplanen utgår från skolans utvecklingsområden. Vi har under året genomfört stora utbildningsinsatser för lärarpersonal för att på bästa sätt möta kraven och behoven inför införandet av GY 11. 2.3 Organisation Skolans ledning består sedan januari 2010 av verksamhetschef med resultatansvar och två rektorer som sammanträder minst en gång i veckan. Verksamhetschefen har personalansvar för icke undervisande personal, såsom rektorer, studie- och yrkesvägledare, elevhälsovård, administration och vaktmästeri. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för ekonomi, arbetsmiljö, medarbetare och skolutveckling. De två rektorerna har lärarpersonal- och elevansvar för samtliga arbetslag, samt ansvar för utveckling och uppföljning av respektive program. 2.4 Övergångar och samverkan Inför elevernas start på gymnasiet sker en pedagogisk överlämning på de elever som anses behöva extra stöd. Alla elever i åk 1 gör ett matte och läs- och skrivtest samt test i engelska. Den systematik som finns i studievägledningen garanterar att eleverna får information och vägledning kring de valmöjligheter som ges under utbildningens gång. De individuella studieplanerna utgår från elevernas förutsättningar men skall inte skapa framtida återvändsgränder. 2.5 Samverkan, externt Bruksgymnasiet har sedan många år tillbaka väl utvecklade internationella kontakter. Under året har vi genomfört elevresor till England och Ryssland, och vi har haft besök från andra europeiska skolor. Skolan samverkan med Forsmarks skola och Wilhelm Haglunds gymnasium inom ramen för det individuella valet, estetiska valet mm 3. Prioriterade utvecklingsområden 3
3.1 Normer och värden (Likabehandlingsplanen) 3.1.1 Läroplanens mål Skolan skall sträva mot att varje elev vidareutvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställnings - taganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, inte accepterar att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå människor, förstår och respekterar andra folk och kulturer, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Läroplanen Lpf 1994, avsnittet 2.2 3.1.2 Genomförande/Metod Tryggheten på skolan är en styrka. Eleverna trivs och känner sig sedda av personalen. Det finns en varm atmosfär på skolan som är viktig att ta tillvara. Det finns många olika aktiviteter för att stärka sammanhållningen i klassen och på skolan som helhet. Det anordnas jul- och sommar avslutningar samt luciafirande. Kring studentavslutningen finns ett utarbetat program som består av en sammanhållen studentdag med studentlunch och högtidlig avslutning. Detta strukturerade arbete har lett till en bra studentperiod som har varit präglad av ordning och av en trevlig gemenskap. 3.1.3 Analys av de aktiviteter som gett hög måluppfyllelse Att arbeta med normer och värden vid en skola är en av de svåraste frågorna, men också en av de allra viktigaste. Vår bedömning är att måluppfyllelsen generellt sett är mycket god inom området. Vi arbetar aktivt för att hålla skolans likabehandlingsplan levande och välförankrad bland elever och personal. Stämningen är mycket god på skolan både inom personalgruppen och inom elevgruppen, samt mellan grupperna. De utvärderingar som gjorts pekar liksom föregående läsår i samma riktning, vilket är glädjande. 3.1.4 Hur vi ska fortsätta utvecklingsarbetet/öka måluppfyllelsen Bruksgymnasiet skall fortsättningsvis vara en skola där vi bryr oss om varandra och tar ansvar för varandras välbefinnande. Vi skall säkerställa att eleverna och personalen känner sig trygga och trivs på skolan. Vi skall hela tiden poängtera att detta är en skola med nolltolerans mot alla former av kränkande beteenden. Vi skall arbeta för att vidmakthålla våra trivsamma lärmiljöer, öppna stora ytor på skolan om skapar ett ökat lugn Vår skola skall genomsyras av en öppenhet inför människors olikheter. Vi skall välkomna dialoger med avstamp i tanken att alla människor har lika värde. Vi skall fortsätta vårt arbete med att involvera eleverna avseende planering av deras arbete och prov mm. 4.1 Elevens ansvar och inflytande 4.1.1 Läroplanens mål 4
Skolan skall sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning, utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Läroplanen Lpf 1994, avsnittet 2.3 4.1.2 Genomförande/Metod Eleverna har goda möjligheter att aktivt påverka sin undervisning i de olika kurser som de deltar i. Lärarna ansvarar för kursutvärderingar och programlagen skall göra en utvärdering av program målen. I vissa av undervisningssituationerna deltar eleverna i planeringen av projekt på skolan och vi arbetar för att det här förhållningssättet även ska genomsyra arbetet i övrig lektionsundervisning, d.v.s. eleverna ska delta i utformningen av undervisningen. Mentorstid ligger på en fast position på schemat varje vecka och där har eleverna möjlighet att diskutera frågor som rör studiesituationen med mentorerna. Genom skolkonferensen är eleverna delaktiga i de övergripande besluten på skolan. Elevinflytandet är en rättvise- och demokratifråga samt en fråga om utbildningskvalitet och en förutsättning för att skolan ska lyckas utbilda för livslångt lärande. Eleverna behöver få erfarenhet av att ta ansvar och utöva inflytande som bygger på demokratiska grunder för att bli goda samhällsmedborgare. Vi utgår från att eleverna kommer till skolan med en positiv inställning till utbildning och med en uppriktig vilja och lust att lära, de kan och de vill Lärande handlar emellertid om samspel - samverkan inom lärarkåren och mellan lärarna å ena sidan och eleverna å den andra - samt inte minst mellan eleverna. Det är viktigt att eleverna deltar aktivt både i själva undervisningen och i planering och utvärdering av uppläggningen och genomförandet. 4.1.3 Analys av de aktiviteter som gett hög måluppfyllelse Att eleverna gör en personlig presentation av vad de önskar få ut av kursen och deras egen målsättning. Arbeta för att eleverna ska bli mer delaktiga i upplägget av undervisningen. Att man kontinuerligt följer upp elevernas studieplan. Utvecklingssamtal med eleverna hur de ligger till i kurserna, vad de gjort bra och vad de bör utveckla Utvärdering i slutet av kursen. 4.1.4 Hur vi ska fortsätta utvecklingsarbetet/öka måluppfyllelsen Ett uppdrag att genomföra klassråd under mentorstid eller annan tid har getts till alla lärare. Vi kommer att göra uppföljningar i samband med brukarenkät. Vi skall se till att elevernas deltagande i kursutvärderingar och planeringar utökas. Arbetslagen har uppdrag att intensifiera arbetet med att tillsammans med eleverna planera prov och andra examinationstillfällen för att minska stress och arbetsbelastning. Arbetslagen skall vara ett forum för diskussion kring elevernas ansvar och inflytande. Vi måste få alla elever att bli mer engagerade i sin utbildning. 5
4.2 Skola och näringsliv/hem 4.2.1 Genomförande/Metod Skolans verksamhet har två viktiga mål, som griper in i varandra. Det ena är det pedagogiska och handlar om elevens inlärning av kunskaper och färdigheter. Här har skolan huvudansvaret, men ett samarbete med föräldrarna krävs. Det andra är elevens sociala utveckling för att bli fungerande medlemmar i ett demokratiskt samhälle. När det gäller samverkan med näringslivet har skolan under läsåret deltagit i utvecklingen av certifiering av Vård och omsorgscollege, ett arbete som skapat nya möjligheter till utveckling av omvårdnadsprogrammet och samordning i länet och kommunen gällande arbetsplatsförlagd utbildning. 4.2.2 Analys av de aktiviteter som gett hög måluppfyllelse Våra samverkansdelar med näringslivet avseende lärlingsplatser och APL har varit bra, men kan bli bättre. Arbetet är också resurskrävande. Att klara av samverkansmålen, framförallt alla programråd och lärlingsråd, ja där har vi endast lyckats inom omvårdnadsprogrammet. 4.2.3 Hur vi ska fortsätta utvecklingsarbetet/öka måluppfyllelsen Vi måste hitta ett långsiktigt fungerande upplägg och rutiner för framtida samverkan med olika aktörer inom näringslivet. Vi måste inom ramen för vår utbildning säkerställa att programråd och lärlingsråd finns på alla program. 5.1 Studieavbrott och programbyten på Bruksgymnasiet som gjort studieavbrott eller bytt program under läsåret 2010/2011, efter 15 september och före 10 juni. Program 15/9 2010 enligt EXTENS som som bytt studieväg inom skolan som helt avbrutit sina studier pga att eleven fått arbete som helt avbrutit sina studier utan att ha fått arbete Barn och fritid 23 1 El 43 1 Fordon 30 1 1 Hotell o rest 34 2 4 Handel 34 1 2 KMT 22 Industri 4 Naturvet 25 1 Samhällsvet/ID 89 3 1 Omvårdnad 59 4 1 Lärlingar 31 1 1 2 Teknik 36 3 SUMMA 430 16 2 12 5.2 Skolbyten till eller från Bruksgymnasiet lå 10/11 som bytt skola under läsåret 2010/2011, efter 15 september och före 10 juni. 6
Program 15/9 2010 enligt EXTENS som tillkommit från den egna kommunen som tillkommit från andra kommuner som bytt till en annan kommunal gymnasieskola Barn och fritid 23 El 43 1 Fordon 30 1 Hotell o rest 34 1 Handel 34 KMT 22 2 Industri 4 Naturvet 25 Samhällsvet/ID 89 1 Omvårdnad 59 1 1 Lärlingar 31 Teknik 36 1 SUMMA 430 6 1 2 som bytt till en fristående gymnasieskola 5.3 Uppföljning av elever som påbörjade program läsåret 2008-2009 Program Åk1 ÅK2 ÅK3 Hela åk3 Åk 4 Slut betyg Allmän behöri ghet Barn och fritid 16 13 12 11 2 8 8 El 16 16 12 12 0 11 11 Fordon 14 5 5 5 1 4 4 Hotell och restaurang 14 7 5 5 2 3 3 Handel 14 16 13 12 2 9 9 Industri 13 7 4 4 1 3 2 Naturvetare 9 9 10 10 0 10 10 Samhällsvetare/Id 28 26 25 25 3 21 21 Omvårdnad 20 18 16 15 2 13 13 Lärlingar 18 14 15 14 1 11 3 Tekniker 18 16 14 14 1 13 12 Summa 180 147 131 127 15 106 96 Andel () behöriga 91 5.4 Engelska A. Sammanfattningsbetyg på ämnesprovet samt betyg på kurs Resultat nationella ämnesprov Kursbetyg Engelska A (EN) 7
Program Antal IG G VG MVG Antal IG G VG MVG El 16 0 56 38 6 16 0 44 50 6 Fordon 8 38 37 12 13 10 50 40 10 0 Hotell o rest 6 50 17 33 0 6 33 50 17 0 Handel 8 12 38 50 0 8 12 38 50 0 KMTD 13 0 15 46 39 13 0 15 38 47 Idrott 7 0 43 57 0 7 0 43 57 0 Naturvet 10 0 10 60 30 10 0 20 40 40 Samhällsvet 16 0 25 62 13 16 0 31 56 13 Omvårdnad 17 17 65 18 0 17 17 54 29 0 Lärlingar 2 50 0 50 0 2 50 50 0 0 Teknik 11 0 9 82 9 11 0 18 73 9 SUMMA 114 11 36 52 15 116 12 41 49 14 5.5 Svenska B. Sammanfattningsbetyg på ämnesprovet samt betyg på kurs Resultat nationella ämnesprov Kursbetyg Svenska B (SV1202) Program Antal IG G VG MVG Antal IG G VG MVG Barn och fritid 10 10 90 0 0 10 0 100 0 0 El 11 9 81 10 0 11 0 81 19 0 Fordon 5 20 60 20 0 5 20 60 20 0 Hotell o rest 5 20 60 20 0 5 20 60 20 0 Handel 10 0 70 30 0 11 9 64 27 0 Industri 4 25 50 25 0 4 25 50 25 0 Naturvet 2 0 0 100 0 2 0 0 100 0 Samhällsvet 26 0 8 84 8 26 0 4 77 19 Omvårdnad 16 0 75 25 0 16 0 75 25 0 Lärlingar 4 25 75 0 0 4 25 75 0 0 Teknik 9 0 78 22 0 9 0 78 22 0 SUMMA 133 8 59 25 6 137 12 53 27 8 5.6 Matematik A. Sammanfattningsbetyg på ämnesprovet samt betyg på motsvarande kurs Resultat nationella ämnesprov Kursbetyg Matematik A (MA) 8
Program Antal deltagare IG G VG MVG Antal elever El 13 31 62 8 0 14 7 64 29 0 Fordon 8 38 63 0 0 12 17 67 17 0 Hotell o rest 6 17 83 0 0 10 30 60 10 0 Handel 8 13 50 38 0 9 0 67 33 0 KMTD 11 0 55 9 36 11 0 36 27 36 Idrott 7 0 71 29 0 7 0 57 43 0 Naturvet 8 0 13 25 63 8 0 0 38 63 Samhällsvet 16 13 44 19 25 16 0 44 31 25 Omvårdnad 17 54 31 15 0 21 43 33 19 5 Lärlingar 2 100 0 0 0 4 50 50 0 0 Teknik 13 0 8 31 62 13 0 8 31 62 SUMMA 109 22 48 18 21 125 17 54 32 22 5.7.1 Andel () av avgångseleverna som har minst G i samtliga kärnämnen. IG G VG MVG Program SV SV 1202 MA EN ESV IDH RE SH NK Barn och fritid 89 89 100 100 100 100 89 100 89 El 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Fordon 100 100 100 100 100 100 100 75 75 Hotell o rest 100 80 100 80 100 100 80 60 60 Handel 100 91 100 100 91 91 100 100 91 ID 100 89 100 89 89 100 89 100 89 Industri 100 100 100 100 67 100 100 100 67 Naturvet 100 100 100 100 100 100 90 100 100 Samhällsvet 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Omvårdnad 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Lärlingar 100 100 100 85 100 90 92 0 0 Teknik 100 92 100 100 100 90 90 100 92 SUMMA 99 95 100 96 96 98 95 94 86 5.7.2 Andel () av avgångseleverna som har minst G i samtliga karaktärsämnen. Program Minst G Barn och fritid 8 7 89 El 11 11 100 Fordon 4 4 100 Hotell o rest 3 2 67 Handel 9 8 89 Industri 3 2 67 Naturvet 10 10 100 Samhällsvet/ID 21 16 77 Omvårdnad 13 13 100 Lärlingar 11 5 62 Teknik 13 11 85 SUMMA 106 88 84 Jämförande tabell () av avgångseleverna som har minst G i samtliga kärnämnen läsåret 2009/10. I kolumnen för Svenska räknas även elever in som läst Svenska som andra språk. 9
Program SV SV 1202 MA EN ESV IDH RE SH NK Barn och fritid 100 75 100 92 100 83 83 83 75 Energi 79 69 92 100 100 77 69 77 85 El 100 78 100 89 89 89 100 100 100 Fordon 83 33 17 50 83 67 83 50 50 Hotell o rest 89 63 100 90 90 100 78 100 45 Handel 95 77 100 85 95 76 91 81 81 KMT 100 100 100 100 100 100 90 95 100 Industri 83 67 100 83 67 100 100 100 83 Naturvet 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Samhällsvet 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Omvårdnad 100 92 100 100 100 100 100 92 85 Lärlingar 95 22 79 78 82 53 69 81 38 Teknik 100 100 100 100 100 100 100 100 100 SUMMA 94 75 91 90 93 88 89 89 80 5.8 Andel () av IV-eleverna som under eller efter läsåret 2010/11 nått behörighet till nationellt program. Program Individuella programmet Andel () av eleverna som nått behörighet till nationellt program 49 (20 av 41 elever som deltog i undervisning på skolan) Hur har det gått i de olika ämnena som deltagit G VG MVG Matematik 29 55 Matematik (PRIV) 3 100 Svenska (ej G från Grs) Svenska (G från Grs) 22 4 73 25 25 50 Priv Sv 1 100 Engelska(ej G från Grs) Engelska(G från Grs) Priv En 26 5 9 69 60 44 3 40 5.9 Analys och åtgärder för högre måluppfyllelse Lärarna arbetar målmedvetet och med stor empati för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Skolan har under många år uppvisat goda resultat. Tidigare elever vittnar om att de fått bra grundkunskaper med sig inför vidare studier på universitet och högskola. Vår bedömning är att den ökade måluppfyllelsen som vi nu kan konstatera, beror på de stora insatser som gjorts för elever i behov av stöd, extra ökade stödinsatser. 5.9.1 Analys av de aktiviteter som gett hög måluppfyllelse 10
En undervisning som genomsyrar all verksamhet vilket innebär demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, till viss del ämnesövergripande samarbete och medvetna pedagogiska metoder. Små grupper, där läraren ges goda möjligheter att hjälpa eleverna utifrån deras behov. De små grupperna skapar också trygghet hos eleverna Bra stöd av speciallärarna, engagerade lärare, som ger eleverna många extra chanser Ett gott samarbete mellan svensklärarna eleverna i de olika klasserna vet att SV A, t.ex innehåller i stort sett samma saker oavsett vilket program de går på, vi arbetar med infärgning. 5.9.2 Hur ska vi fortsätta utvecklingsarbetet/öka måluppfyllelsen Kraftigt ökad tid för stödundervisning i lärartjänsterna gäller både kärn- och karaktärsämnen. Studiehandledning på modersmålet. Förstärkt arbete med åtgärdsprogram Vi har utarbetat ett bra underlag för vårt arbete med åtgärdsprogram, vilket medför att vi mycket snabbare kan sätta in rätt stöd till eleven. Resultatet för ämnena skall ännu bättre analyseras, i arbetslag vidare till ledningsgruppen. Den allmänna målsättningen är hög hos såväl elever som lärare. Kurserna mål skall beskrivas på ett ännu noggrannare sätt av lärarna och betygskriterierna skall tydliggöras och exemplifieras. Undervisning skall ännu mer planeras i samråd med elever för att få en hög delaktighet. De åtgärder som sätts in för de elever som inte klarat kursen skall ännu bättre dokumenteras. Vi skall arbeta för tidiga samtal med elev och vårdnadshavare och individuella studieplaner skall finnas tillgängliga för vårdnadshavare. Samtal mellan elever och lärare under kursens gång skall stimulera och uppmuntra till vidare utveckling inom kursen. Det skall vara lättillgängligt för elever som har behov av särskilt stöd. En fortsatt utveckling i arbetslagen för att skapa en för eleverna upplevd helhet och därmed bredare förståelse i och av undervisningen. Programmålen/examensmålen och läroplanen skall styra. Vi ska arbeta för att ha närmare kontakt mellan kärnämnes och karaktärsämneslärare, då kan vi se till att infärgningen blir tydligare. Regelbundna utvärderingar skall göras i varje ämne för att följa upp elevernas synpunkter och önskemål på planering. 6. Rektors sammanfattning För elever på Bruksgymnasiet är målet att alla skall fullfölja sina studier på ett nationellt program och att andelen elever med slutbetyg och behörighet till högskolan skall öka. Vad gäller måluppfyllelse på elevernas kärnämneskurser kan vi vara riktigt nöjda (se jämförelsetabell), dock har vi inte riktigt nått ända fram med alla elever i de olika ämnena. Behörigheten till högskolan, ja andelen behöriga har ökat från föregående år, men vi kan inte vara nöjda. Här måste alla på skolan ta ett ansvar, från ledning till enskild lärare Vi måste bemöta våra elever och föräldrar på ett positivt sätt; vi har ett uppdrag och viktigt att betona läroplanen är vårt styrdokument. Vi kommer under innevarande läsår att fortsätta ägna mycket tid och planering till att styra upp stödverksamheten, så att den blir den resurs, som vi vet att den kan vara. I den allmänna debatten är det vanligt att fokus riktas mot enskilda områden, eller händelser, där verksamheten inte har fungerat så bra som man kan önska. Det är angeläget med en kritisk granskning och den är en hjälp i det utvecklings- och förbättringsarbete som ständigt pågår. Det är också viktigt att lyfta fram det som fungerar väl, eller till och med riktigt bra, inom Bruksgymnasiets verksamhetsområde. Samtidigt som vi står inför stora förändringar måste vi ta hänsyn till effekterna av det ekonomiska läget och en kommande elevminskning. 2012 kommer att präglas av en stor ekonomisk osäkerhet. En stor utmaning ligger i att även i fortsättningen se till att varje elev lyckas väl och når goda resultat. 11
Min övertygelse är att med den välutbildade och engagerade personal som arbetar på Bruksgymnasiet finns goda möjligheter att fortsätta att utveckla kvaliteten ytterligare i alla verksamheter. En skola med ett modernt tänk, och vi som arbetar i skolan kan göra den hur bra som helst, men det kräver engagemang och framtidstro! Det har vi på Bruksgymnasiet och det ska vi vårda och stärka. Christer Fernqvist rektor 12