Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 14 juni 2013
Dnr HSN5-218-2012 Sofia Hedenlund Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg 2013-05-29 Uppföljning av rehabiliteringsgarantin år 2012, hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Rehabiliteringsgarantin nationellt Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2008 årligen tecknat en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin. Genom överenskommelsen tilldelas landstingen ekonomiska medel i syfte att förstärka utbudet av rehabilitering för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa och för patienter med långvarig smärtproblematik i rygg, nacke och axlar. Patienter med smärtproblematik ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR 1 alternativt MMR 2) 1, medan patienter med psykisk ohälsa ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Målsättningen är att patienterna ska återfå sin arbetsförmåga och därmed kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. För verksamhetsåret 2012 avsatte regeringen 1 mdr för rehabiliteringsgarantin. Ersättningen till landstingen är prestationsbaserad och utfallet beror på den produktion av KBT, IPT och MMR som respektive landsting rapporterar in till staten. Reglerna för landstingens inrapportering ändrades i den nationella överenskommelsen för år 2012. Enbart avslutade behandlingsserier fick nu rapporteras, mot tidigare även påbörjade. De behandlingsserier som påbörjats år 2011hade inrapporterats då och kunde därmed inte rapporteras när de avslutades år 2012. Till följd av detta uppstod ett glapp för år 2012, då all produktion inte kunde rapporteras in. Detta försvårar jämförelser mellan åren, då rapporteringen inte skett utifrån samma förutsättningar. Rehabiliteringsgarantin i Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) beslutar årligen om inriktningen för rehabiliteringsgarantin i Västra Götalandsregionen. HSU beslutar också i vilken omfattning hälso- och sjukvårdsnämnderna ska tilldelas medel för detta. År 2012 erhöll Västra Götalandsregionen totalt 149 mnkr ur rehabiliteringsgarantin, vilket var 99 procent av den möjliga tilldelningen. Vårdgivarna i Västra Götalandsregionen inrapporterade 8641 behandlingsserier KBT/IPT verksamhetsåret 2012. Detta är en kraftig minskning jämfört med år 2011, då 14 719 behandlingsserier rapporterades. Förutom de förändrade reglerna kring inrapportering, beror minskningen också på att kraven i de regionala riktlinjerna för rehabiliteringsgarantin skärptes år 2012. Resultatet blev att ett antal KBT-/IPT-behandlingar inte registrerades och 1 Med MMR 1 och MMR 2 avses graden av specialisering hos det behandlande teamet samt komplexiteten i patientens sjukdomstillstånd. 1(4)
rapporterades som gällande rehabiliteringsgarantin. Västra Götalandsregionen tillhör dock ett av de landsting i Sverige som tillhandahåller flest behandlingsserier KBT/IPT per invånare. Vårdgivarna i Västra Götalandsregionen rapporterade sammanlagt 1224 behandlingsserier MMR. Detta är en ökning jämfört med år 2011 med nio procent. Regionen är därmed ett av endast fyra landsting som ökade sin produktion av MMR år 2012. För övriga landsting minskade inrapporteringen. För verksamhetsåret 2012 beslutade HSU att arbetet med multimodal rehabilitering skulle fortsätta utvecklas i Västra Götalandsregionen. Då infördes möjligheten för vårdgivarna inom VG Primärvård att driva MMR-team på vårdcentral. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ålades att hantera och finansiera denna åtgärd genom medlen erhålla ur rehabiliteringsgarantin. Åtgärden resulterade i att det år 2012 fanns 72 MMR 1-team och 15 MMR 2-team i Västra Götalandsregionen, och bidrog till att öka produktionen av MMR i regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 ekonomiskt utfall och genomförda insatser Av utfallet till Västra Götalandsregionen på 149 mnkr för år 2012, tilldelades de tolv hälsooch sjukvårdsnämnderna 100 mnkr. Medlen fördelades mellan nämnderna i enlighet med resursfördelningsmodellen och utfallet för hälso- och sjukvårdsnämnd 5 blev 13,7 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 hade kostnader för verksamhetsåret 2012 motsvarande den tilldelning som resursfördelningsmodellen renderade. MMR-team vid Frölunda Specialistsjukhus och vid rehabiliteringsenheter Frölunda Specialistsjukhus, Smärtcentrum Teamet vid Smärtcentrum är ett specialistteam med hög kompetens inom området, ett så kallat MMR 2-team. I teamet ingår bland annat en specialistläkare i smärtlindring, en neurologspecialist och en sjukgymnast med specialistkompetens inom smärta. Verksamhetsåret 2012 avslutades behandlingen av drygt trettio patienter. Ett antal behandlingar påbörjades under sista kvartalet 2012 och avslutas därmed under år 2013. Frölunda Specialistsjukhus använder sig av kvalitetsregistret Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS), där samtliga patienter registreras. Majoriteten av de remisser som inkommer till teamet gäller patienter som inte omfattas av rehabiliteringsgarantin och som därmed inte är aktuella för MMR. Dessa remisser returneras med rekommendationer för utredning och behandling av patienten. Smärtcentrum vid FSS har genomfört informationsinsatser till remitterande läkare för att öka kunskapen om vilka patientgrupper som är aktuella för teamet att ta emot, med förhoppningen att öka andelen korrekta remisser. Arbetet fortsätter år 2013. Stress- och Smärtteamet Primärvårdsrehab Frölunda (Närhälsan): Stress- och Smärtteamet tillhandahåller samordnad rehabilitering för patienter med långvarig smärta och stressrelaterade besvär. I rehabiliteringen ingår åtgärder såsom smärthantering, KBT-behandling och fysisk aktivitet. Under verksamhetsåret 2012 genomfördes rehabilitering av 70 patienter. Åtgärderna skedde såväl individuellt som i grupp. Behandlingstiden och antalet tillfällen per vecka varierade mellan patienterna beroende på individens behov. Av det totala antalet behandlade patienter 2(4)
var 50 procent i någon form av aktivitet helt eller delvis vid rehabiliterings början. Vid rehabiliterings slut var motsvarande siffra 78 procent. Även Stress- och Smärtteamet anger att många av de remisser som inkommer gäller patienter som inte är aktuella inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Grön Rehabilitering Primärvårdsrehab Frölunda (Närhälsan): Grön Rehab Väster bygger på trädgårdsterapi enligt den så kallade Alnarpsmodellen, där vetenskapliga studier visar att rehabilitering i naturen kan ge snabbare återhämtning än traditionell rehabilitering. I behandlingsteamet ingår arbetsterapeut, sjukgymnast och psykolog. Under verksamhetsåret 2012 genomgick 53 patienter behandling hos teamet. Majoriteten av patienterna gick efter behandlingen vidare till arbetsträning och går då över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Behandlingsmetoden syftar till att förbättra coopingstrategier, det vill säga förmågan att hantera påfrestningar och sin psykiska och fysiska ohälsa. Patienterna anger minskad grad av depression, ångest och smärta efter genomgången behandling. Resursteam Centrum, Primärvårdsrehab Gibraltar och Majorna (Närhälsan): Resursteam Centrum har sedan år 2010 drivit multimodal rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin. I teamet ingår arbetsterapeut, två sjukgymnaster, psykolog samt läkare. Syftet med rehabiliteringen är att patienten ska finna nya förhållningssätt till sin smärta och ohälsa. Behandlingen sker dels i grupp och dels i form av individuella insatser. Rehabiliteringen pågår under tre månader med möjlighet till förlängning om det finns kvarstående behov av insatser. Under verksamhetsåret 2012 mottog teamet 40 remisser. Efter remisshantering och bedömning visade sig 25 patienter vara aktuella för att genomgå rehabilitering vilket också skedde. Vid avslutad rehabilitering bedömde sig 92 procent av patienterna ha uppnått förbättrad hälsa. Generellt utvecklingsbidrag Generellt utvecklingsbidraget innebär att de vårdenheter som rapporterar in avslutade behandlingsserier KBT/IPT och/eller MMR erhåller ekonomisk ersättning i omfattningen 1000 kr per behandlingsserie. Hälso- och sjukvårdsnämnderna är ålagda av HSU att administrera och betala ut ersättningen till vårdgivarna. Vårdgivarna inom hälso- och sjukvårdsnämndens område inrapporterade under verksamhetsåret 2012 sammanlagt 1322 behandlingsserier KBT, 64 behandlingsserier IPT, 232 behandlingsserier MMR 1 och 27 behandlingsserier MMR 2. Antalet inrapporterade behandlingsserier KBT/IPT minskade jämfört med år 2011, medan antalet inrapporterade behandlingsserier MMR ökade med 260 procent. Att MMR ökar så kraftigt i nämndområdet har troligen flera orsaker. Hälso- och sjukvårdsnämnden har kontinuerligt under ett antal år finansierat MMR-verksamheter inom nämndområdet. Dessa verksamheter blir alltmer etablerade och arbetar fortlöpande med 3(4)
utveckling för att nå fler patienter. Ytterligare en orsak är att kunskapen om hur behandlingsserien korrekt ska rapporteras i patientens journal blir allt bättre. Även HSUs beslut om att möjliggöra för vårdcentralerna att driva MMR-team på enheterna, har troligen påverkat den ökade inrapporteringen. Generellt utvecklingsbidrag utbetalades i omfattningen 1,65 mnkr till vårdgivare lokaliserade inom hälso- och sjukvårdsnämndens område. MMR-team på vårdcentral Vårdgivarna inom VG Primärvård fick under år 2012 möjligheten att ansöka om ackreditering för att driva multimodala rehabiliteringsteam på vårdcentral. Inom hälso- och sjukvårdsnämndens område ansökte och ackrediterades nio vårdcentraler att driva MMR-team på vårdenheten. Detta var såväl privata som offentligt drivna vårdcentraler. Totalt 121 behandlingsserier MMR rapporterades av dessa vårdcentraler. 4(4)
RAPPORT Dnr HSN4-109-2012 SU-team 2013-05-27 Dnr HSN5-178-2012 Dnr HSN7-108-2012 Dnr HSN11-108-2012 Dnr HSN12-122-2012 UPPFÖLJNING av överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Våren 2013
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 För verksamhetsåren 2013-2014 träffades en överenskommelse om sjukhusvård (VÖK) mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Överenskommelsen ska följas upp i enlighet med en gemensam uppföljningsplan och redovisning ska göras för hälso- och sjukvårdsnämnderna löpande under året. Denna rapport omfattar uppföljningen för första kvartalet 2013. Rapporten följer den struktur som finns i den beslutade uppföljningsplanen. Ekonomiskt utfall Hälso- och sjukvårdsnämndernas ersättning till SU för perioden januari till mars är 2 509 646 tkr vilket är periodens maximala ersättning från nämnderna. Därutöver tillkommer regionbidrag samt ersättning från hälso- och sjukvårdsutskottet. För perioden har ännu inte någon utbetalning gjorts avseende målrelaterad ersättning. Samverkan Vård av barn i livet slutskede SU har i uppdrag att utveckla, implementera och följa upp rutiner kring vård av barn i livets slutskede. Sjukhuset har i samverkan med Göteborgs Stad och Habilitering och Hälsa gjort en genomlysning av hur vården fungerar. Slutsatsen är att samarbetet och ansvarsfördelningen mellan parterna är väl fungerande. Gruppen har också konstaterat att behov av gemensamma rutiner inte finns då varje patientfall uppvisar ett mycket varierande behov i kombination med att berörd vård- och omsorgspersonal uppvisar en flexibilitet och anpassning till varje patient. Gruppen konstaterar dock att det finns ett behov av gemensamma utbildningstillfällen och forum där erfarenheter kan delas. Gruppen har dokumenterat sina slutsatser i ett gemensamt dokument. Frågan har också behandlats i LGS, gruppen barn- och unga. Uppdraget är föremål för en fortsatt uppföljning under 2014. Tidig understödd hemgång vid stroke Hälso- och sjukvårdsavdelningen och regionens sjukhus har tidigare tagit fram en gemensam uppföljningsrapport avseende effekter och erfarenheter av ägaruppdraget tidig understödd hemgång för strokepatienter. Uppföljningsrapporten reviderades i januari månad 2013. Strokeenheterna beskrev en kvalitetshöjning av strokevården och såg understödd hemgång som ett komplement till övrig strokerehabilitering. Resultaten i rapporten visade ett tryggare omhändertagande, ökade möjligheter att identifiera dolda funktionsnedsättningar, optimerad rehabilitering i hemmiljön, förbättrad samordning av insatser och en kvalitetssäkrare vårdkedja. Det fanns dock inte några säkra effektiviseringsvinster med arbetssättet. Ägaruppdraget inom strokesjukvården hade full finansiering under år 1 och därefter under år 2 (t.o.m. aug 2013) halv finansiering. Sjukhusledningen har beslutat att SU fortsätter med verksamheten under hela 2013. Barn med fetma Obesitasenheten inom Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus (DSBUS) arbetar med förebyggande åtgärder inom området barnfetma. Obesitasenheten inom DSBUS är drivande när det gäller det förebyggande åtgärder för barnfetma. Därifrån leds arbetet med det beslutsstöd som finns inom VGR. SU har tillsammans med andra vårdaktörer i vårdkedjan utarbetat tydliga anvisningar om hur berörda vårdgivare ska fånga barn som är i riskzonen för obesitas. I beslutsstödet finns också 2 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 utbildningsmaterial. Enheten ordnar terminsvisa regiondagar kring obesitas som riktar sig till barnmottagningar, vårdcentraler, skolhälsovård mfl. Under hösten 2013 kommer en särskild riktad regiondag genomföras med temat Vad gör man inom BVC och öppen vård med barn i riskzonen?. Utöver regiondagar har företrädare för Obesitasenheten förläsningar ute i regionen. Enheten stöttar också mindre mottagningar med studiebesök och nätverksmöten kring barn i riskzonen. Två av läkarna på Obesitasenheter deltar i olika projekt för att ytterligare öka kunskapen om barnfetma. Området är föremål för uppföljning av under 2014. Säkerställd samverkan primärvård, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri Namngivna personer från SU deltar i samverkan. Angereds Närsjukhus (ANS) Ett gemensamt arbete genomförs under 2013 där ANS, SU och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli deltar. Syftet är att utreda förutsättningarna för överföring av vårdområden till ANS från SU. Överföring av vårdvolymer har skett under två års tid gällande Kardiologi och andningsorganen. Inom diabetesvården sker det en samverkan mellan sjukhusen. Smittskyddsläkare från ANS och SU har träffats för att diskutera TB- vårdens utveckling i nordost och hur den kan koordineras med SU:s uppdrag. Förutsättningarna för att överföra BUP Gamlestaden till ANS är planerad att utredas i samverkan med SU för att sedan rapporteras till HSN i årsredovisningen 2013. Läns-, region- och rikssjukvård Vårdvolymer Prestationsredovisningen per mars är i flera avseenden osäker på grund av tekniska problem i samband med uppdateringar av patientadministrativa- och faktureringssystem. Utfallet är snarare en kvalificerad bedömning av läget per mars. Utförd vård för regionens invånare beräknas till 50 000 sammanvägda prestationer vilket är något färre än motsvarande period föregående år. Kvalitetsindikatorer och måltal. Regionen har fastställt kvalitetsindikatorer som ska följas under 2013. Av överenskommelsens bilaga 7 framgår det urval av kvalitetsindikatorer som ska följas upp och avrapporteras under 2013. Utöver regionala indikatorer sker en uppföljning av fyra lokalt fastställda. Uppföljning sker två gånger under året; vår och höst. För flertalet indikatorer är den målrelaterade ersättningen kopplad till ett processmått som innebär att SU ska upprätta, genomföra och följa upp handlingsplaner. En indikator (nr 37) ersätts endast om SU har uppnått måltalet. Vid tiden för denna rapport pågår fortfarande arbetet med att värdera det underlag som SU lämnar avseende vårens utfall och handlingsplaner för kvalitetsarbetet. Nedan redovisas rapporterat utfall för våren 2013, samt helt för år 2011 och 2012 tillsammans med fastställt måltal i vårdöverenskommelsen. Utdrag ur inkomna handlingsplaner från SU presenteras när de kan ge en bild av hur sjukhuset planerar fortsatt kvalietsarbete. Indikatorernas numrering 3 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 refererar till bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) i VÖK 2013-2014. I nämnda bilaga 7 finns en detaljerad beskrivning av varje indikator. Graferna nedan visar utfallet, markeringen i stapeln för 2012 års utfall avser fastställt måltal 2013. Diabetesvård Nr Indikator Måltal 1 Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år med två behandlingsmål för blodsocker 16,5% (< 52). 2 Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år med två behandlingsmål för blodsocker 76,0% (<73) 3 Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år, med behandlingsmålet för blodtryck 45,0% 4 Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år, med behandlingsmålet för kolesterol. 46,0% 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Behandlingsmål inom området diabetes. Utfall 2011 -- 2013-1 jämfört med måltal enligt VÖK 2013-2014 (%). Blodsocker <52 Blodsocker <73 Blodtryck Kolesterolvärde 2011 2012 2013-1 Måltal 2013 Inom området diabetes redovisas ett utfall som för tre indikatorer överstiger uppsatt måltal. För den indikator (Nr 2) vars värde inte når upp till måltalet har sjukhuset redovisat en handlingsplan för det fortsatta kvalitetsarbetet. Hjärtsjukvård (hjärtinfarkt) Nr Indikator Måltal 5 Andel patienter med akut hjärtinfarkt som har behandlats med reperfusion 85,0% (återställt blodflödet i kranskärlet). 6 Andel behandlade med lipidsänkare (läkemedel mot höga blodfetter). 95,0% 7 Andel utförda kranskärlsröntgen hos patienter som har indikation för sådan 80,0% undersökning. 8 Andel som behandlats med läkemedel som motverkar blodproppsbildning. 90,0% 9 Andel behandlade med ACE-hämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt (läkemedel som motverkar högt blodtryck). 90,0% 4 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Behandlingsmål inom området hjärtsjukvård. Utfall 2011 -- 2013-1 jämfört med måltal enligt VÖK 2013-2014 (%). 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 2011 2012 2013-1 Måltal 2013 10,0 0,0 Reperfusion Lipidsänkare Kranskärlsrtg LM blodpropp LM mot högt blodtryck Inom området hjärtsjukvård redovisas utfall som för samtliga indikatorer motsvarar eller överstiger uppsatt måltal. Sjukhuset har redovisat en handlingsplan för det fortsatta kvalitetsarbetet. Njursjukvård Nr Indikator Måltal 10 Andel i hemodialys med säker access till blodbanan (AV-fistel eller AV-graft). 67,0% 11 Andel patienter i hemodialys som uppnår behandlingsmål för blodtryck. 46,0% 12 Andel i hemodialys som uppnår behandlingsmål för dialysdos. 82,0% 13 Andel patienter som får dialys i hemmet. 30,0% Behandlingsmål inom området njursjukvård Utfall 2011 -- 2013-1 jämfört med måltal enligt VÖK 2013-2014 (%). 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 2011 2012 2013-1 Måltal 2013 10,0 0,0 Säker access till blodbanan Mål för blodtryck Mål för dialysdos Mål för dialys i hemmet 5 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU når inte uppställda måltal för de fyra indikatorer som ingår i området njursjukvård. Så var också fallet när det gällde 2012. Det kan dock konstateras att trenden för det första kvartalet 2013 är ett något bättre än utfallet för 2012, men att SU inte når upp den nivån SU nådde 2011, förutom för indikator 10: En säker tillgång till blodbanan, där en succesiv förbättring noteras. Inom Njurmedicin har det bildats en arbetsgrupp med syftet att etablera en standardiserad predialytisk process i syfte att erbjuda en jämlik och god vård och att förmå fler patienter att välja dialys i hemmet och SU har anställt en njursviktskoordinator för att främja processen. Däremot har SU inte i sin handlingsplan inkluderat att nå det överenskomna målet för dialysdos för njursjukvården. Ortopedi Nr Indikator 14 Andel av patienter med höftfraktur som har opererats inom 24 timmar. 15 Täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister Riks-Höft. 16 Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation. Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 14 62,0% 66,0% 56,0% 75 % 15 92,0% 96,0% 96,0% 95 % 16 2,1% 2,4% 2,5% < 3 % Andelen patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar har försämrats. Den handlingsplan som rapporterades med anledning av utfall senhösten 2012 har således inte gett den effekt som förväntats, och trots möjlighet till direktinläggning på geriatrikavdelning på dagtid har resultaten försämrats under delår 1. Strokevård Nr Indikator Måltal 17 Täckningsgrad nationellt kvalitetsregister Riks-Stroke. 85,0% 18 Blodtunnande behandling efter stroke med förmaksflimmer. 56,0% 19 Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet. 90,0% 20 Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling (proppupplösande behandling). 11,0% 6 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Utfallet för första kvartalet 2013 visar att täckningsgraden för registrering i nationellt kvalitetsregister har sjunkit. En hög täckningsgrad i registreringen är en förutsättning för att kunna värdera resultaten ur registret, varför detta är mycket viktigt att få belyst. På SU bedrivs ett granskningsarbete för att utreda skälet till att registreringen har sjunkit under 2013. Försämringen återfinns på SU/S, medan SU/M och SU/Ö når uppsatt mål. Sjukhusets egna mål är att registrering ska ha skett inom en månad efter utskrivning och att > 90 % av all indata ska vara rätt. Kirurgi Nr Indikator 21 Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern. Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 21 74,0% 77,0% 85,0% 70% Öron-, näsa- och halsvård Nr Indikator 24 Andel operationer som registrerats i Svenskt ÖNH-register a. Septumplastik b. Tonsellektomi 25 Väntetid från remissankomst till behandlingsbeslut vid elakartad tumör Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 24a 95,0% 92,0% 92,0% 95,0% 24b 85,0% 85,0% 85,0% 90,0% 25 38 dgr 37 dgr 37 dgr 35 dgr 7 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU når inte upp till måltalen för täckningsgrad i ÖNH registret, men har redovisat en handlingsplan för att öka denna. Bland annat genom visualisering av resultaten med nyckeltal från alla kvalitetsregister som göra det möjligt för alla medarbetare att följa upp egna resultat varje månad/kvartal. SU når inte ner till måltalet för väntan för patienter med välgrundad misstanke om cancer inom ÖNH. I handlingsplanen beskriver SU bland annat genomförd processkartläggning och översyn av tumörkonferensen, infört två fasta mottagningar per vecka för dessa patienter. SU:s egna mål är att ingen patient ska behöva vänta längre än sju dagar till sitt första besök. Översyn av operationsplaneringen pågår i syfte att förkorta ledtiderna. Reumatologi Nr Indikator 26 Antal patienter med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 26 81 95 100 112/100000 inv. Andelen patienter som erhåller biologiska läkemedel vid RA har ökat, men måltalet är inte nått. I sin handlingsplan beskriver SU såväl tänkbara orsaker som åtgärder för att nå uppsatt mål. De åtgärder som beskrivs är bl a att öka täckningsgraden och utbilda personal när det gäller registrering i nationella registret SRQ (Svenskt Reumatologiskt kvalitetsregister), tidigarelagd behandling, framtagande av en regional vårdprocess för RA. SU pekar också på att fler reumatologer behöver utbildas. Gynekologi Nr Indikator 27 Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning 28 Andel av utförda operationer där livmodern tagits bort på grund av benign sjukdom som registrerats i Svenska Gyn-op registret. 29 Andel operationer för livmoderframfall som registrerats i Svenska Gynop-registret För indikator 27 redovisas ett försämrat värde jämfört med 2012. Värdet 2013 för kvartal 1 6,1 % jämfört med 5,3 % för 2012. Måltalet är 5,7 %. SU når inte ner till måltalet för allvarliga underlivsbristningar som avser de förlossningar där man kan förvänta ha en ökad sådan risk. Man har redovisat en handlingsplan för att minska denna bland annat genom förenkling av medarbetarnas åtkomst till resultaten som göra det möjligt för alla medarbetare att följa upp sina egna resultat varje månad/kvartal. Åtgärder för att förbättra vården genom ökad medvetenhet, registrering och utbildning bland annat genom träning i simulator, men också kollegial rådgivning och bedömning. De indikatorer som mäter registrering i kvalitetsregister har ett utfall som med god marginal överstiger måltalet; 100% att jämföra med 95% och 95% att jämföra med 75%. 8 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Psykiatri Nr Indikator Måltal 2013 30 Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen, Vuxenpsykiatri och Barn och Ungdomspsykiatri 96 % Indikator 30: Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen för Vuxenpsykiatri och BUP. SU har inte redovisat något samlat värde för indikatorn, varje mottagning/enhet inom vuxenpsykiatri har redovisas separat. Vuxenpsykiatri: Endast en mottagning, Affektiva 1 uppnår (98 %) de t fastställda måltalet. Resterande mottagningar har utfall som varierar mellan 90 % och 95 %. När det gäller den slutna vården är det endast Beroendeenheten (99 %) som når uppsatt mål. Resterande enheter har ett utfall som varierar mellan 83 % och 85 %. 30a) Måltalet inom vuxenpsykiatri för indikator 30, bedöms inte vara uppfyllt. 30b) Inom Barn och Ungdomspsykiatri är målet om 96 % för andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen uppfyllt. Sammanvägning av målen för både barn och ungdomspsykiatri tillsammans med vuxenpsykiatri som ingår i överenskommelsen har inte rapporterats 31 Andel patienter med skriftlig vårdplan inom Vuxenpsykiatri och Barn- och Ungdomspsykiatri 31a) Vuxenpsykiatri: Utfallet för indikator 31 som mäter andelen patienter med skriftlig vårdplan, visar att den slutna vården (78 %) når uppsatt måltal medan öppenvården (37 %) har ett utfall som understiger måltalet. 31b) Inom Barn och Ungdomspsykiatri når SU inte upp till måltalet om 50 %, utan når enbart 39 %. Måltalet för indikator 31 har ej uppnåtts. 32 Indikator 32: Andel patienter med angivet GAF-värde inom Barn och Ungdomspsykiatri där måltalet är 65 %, har ytterligare förbättrats sedan 2012 och uppnår målet med stor marginal. Ögon Nr Indikator 33 Andel med synskärpa < 0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi. Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 33 20,7 % 21,6 % 23,0 % 20 % 9 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU uppfattar att patienter med bättre synskärpa har i högre utsträckning remitterats till andra kliniker för att säkra garantin om behandling inom rimlig tid, medan SU:s egen verksamhet tar emot de patienter som har svårare problem. För att veta om detta antagande är riktigt behövs underlag som kan belysa detta, vilket inte är redovisat. Däremot finns en strategi för att förbättra produktionsplaneringen och att granska svårighetsgraden vid inremittering. Intensivvård Nr Indikator 39 Andel patienter som oplanerat har skrivits in på samma intensivvårdsavdelning. inom 72 timmar Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 39 1,9% 2,3% 2,5% 3,1% Trenden visar en icke önskvärd ökning, men resultatet ligger ändå på låga nivåer och måltalet hålls. En utbyggnad av IVA platser pågår och borde få effekt på denna trend. Läkemedel Nr Indikator 40 Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre. 41 Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 40 55,5% 58,2% 59,7% 55,0% 41 59,2% 59,3% 58,3% 55,0% Hälsofrämjande och förebyggande Nr Indikator 42 Andel enheter/kliniker som använder AUDIT 43 Andel patienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå 44 Andel relevanta enheter/kliniker som använder FaR som metod 45 Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes 46 Andel opererande enheter/kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation 10 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU arbetar som ett hälsofrämjande sjukhus. Fokusområden i det hälsofrämjande arbetet är: rökfritt sjukhus, införandet av hälsofrämjande metoder i vården såsom, fysisk aktivitet på recept (FaR), tobaksanamnes, rökstopp i samband med operation, AUDIT för att identifiera ett riskbruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor, föreläsningar för allmänheten, konferenser, kampanjer och uppmärksamhetsveckor. I överenskommelsen med SU finns fem kvalitetsindikatorer med målrelaterad ersättning kopplade till hälsofrämjande/förebyggande insatser. SU har lämnat handlingsplaner som beskriver det arbete som pågår inom området. I SU:s utvecklingsarbete skall det hälsofrämjande uppdraget ingå. Detta avspeglas i sex kvalitetsindikatorer (42-46) inom området hälsofrämjande och förebyggande sjukvård. Audit. AUDIT är ett kort screeningformulär för att hälso- och sjukvårdspersonal snabbt och enkelt ska identifiera personer med riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. SU arbetar enligt en sjukhusövergripande rutin för AUDIT för att tidigt identifiera problematiska alkoholvanor och åtgärder. Det innebär till exempel att AUDIT införs i den somatiska vården och att AUDIT integreras i vårdprocessen för missbruk och beroende. Ett arbete pågår för att identifiera var i vårdprocessen respektive verksamhet bör erbjuda patienter att lämna AUDIT för att sedan återkoppla och erbjuda patienten åtgärd. Åtgärder är planerade att kunna dokumenteras på ett enhetligt sätt fr o m vecka 21. Under hösten 2013 kommer flera enheter att arbeta systematiskt med AUDIT. Inrapportering av andel enheter/kliniker som använder AUDIT är ett led i en utveckling av en indikator för att på ett systematiskt tillvägagångssätt minska alkoholrelaterade skador. Beskrivningen av relevanta enheter för AUDIT kunde inte redovisas 2012, trots SU:s tidigare information om utvecklingsarbetets fortskridande. För första delåret 2013 har det fortfarande inte presenterats något underlag. Dokumenterad fysisk aktivitetsnivå. Andel patienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå har inte rapporterats av SU och utfall för indikatorn saknas. SU beskriver att för patienter med diabetes, TIA, KOL och hjärtinfarkt dokumenteras aktivitetsnivå i aktuella kvalitetsregister. Ett exempel är Nationella Diabetsregistret där fysisk aktivitetsnivå dokumenteras för 98 procent av patienterna. Fysisk aktivitet på recept (FaR). SU arbetar med FaR sedan hösten 2010. Målet är att FaR ska användas systematiskt som metod för de patienter som är behov av fysisk aktivitet som en del i behandling, för att förebygga ohälsa eller för en ökad livskvalitet. Utvalda enheter på Drottnings Silvias Barnsjukhus använder metoden som komplement till annan behandling. Merparten av vårdenheterna på SU har utbildats i metoden och arbetet med att införa FaR som rutin pågår. Antal recept ökar kontinuerligt. Under första kvartalet 2013 skrivs 233 recept. Utfall för indikatorn saknas. Tobaksanamnes. SU har idag inte något enhetligt sätt att dokumentera tobaksanamnes. Det pågår dock ett arbete för att möjliggöra uttag av dokumentation och SU räknar med att kunna leverera utfall för indikatorn under hösten 2013. Utfall för indikatorn saknas. 11 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Rökstopp inför operation. Samtliga opererande verksamheter har varit delaktiga i att ta fram sjukhusövergripande rutin för Rökstopp i samband med operation. Lokala tillägg utformas för att stödja respektive enhet i arbetet. Varje enhet har en kontaktperson. Nu pågår ett arbete med att följa upp att rutinen efterlevs. För hösten 2013 bedömer vi att andelen opererande enheter som arbetar efter lokalt anpassad rutin skall kunna redovisas. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Nr Indikator 34 Andel patienter där tid till triage <10 min vid besök på akutmottagning 35 Andel patienter där till läkare <1 timma vid besök på akutmottagning 36 Andel patienter där total genomloppstid <4 timmar vid besök på akutmottagning Tid till triage. Målet för tid till triage är att 90% av de sökande ska ha genomgått en första bedömning inom 10 minuter. Utfallet för mars 2013 var 57%. 90 % av patienterna bedömdes inom 48 minuter. Tid till läkare. Målet är att 90% av patienterna ska träffa en läkare inom 60 minuter. Utfallet för mars var 35%. Total genomloppstid. Målet är att 90% av patienterna som vid inledande triagering bedömts ha störst behov av omhändertagande ska ha en total genomloppstid av högst 4 timmar. Utfallet för mars är 58%. SU konstaterar i sin redovisning av akutsjukvården att uppfyllelsen av ledtidsmålen fortfarande är låg varför en fortsatt gemensam strategisk satsning är angelägen. Det pågår aktiviteter för att förbättra ledtiderna. Några exempel är: På flera områden har rutiner utvecklats så att patienter som inte behöver akutmottagningens resurser kan komma direkt till vårdavdelning. Inom SU finns 12 etablerade så kallade snabbspår som gör det möjligt för patienter att komma direkt till en vårdavdelning. Ett exempel är direktstyrning av ambulans, som ökar. Aktiv hälsostyrning och mångbesökarprojekt som innebär att mångbesökares egentliga behov identifieras. Äldrekoordinatorer på akutmottagningarna är sjuksköterskor som omgående ska identifiera äldres omvårdnadsbehov. Utöver ovanstående redovisar SU flera aktiviteter som syftar till förbättringar av ledtider till akutmottagningarna, några exempel är: Förbättringsarbete gällande triageringen Gemensam utbildningsinsats med ambulans- och akutverksamheten. 12 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU:s handlingsplan lyfter fram vikten av väl fungerande vårdkedjor. Det finns många pågående förbättringsprojekt på SU:s akutmottagningar. Sjukhuset arbetar nu med att hitta gemensamma arbetssätt inom alla SU:s akutmottagningar, ett arbete som fokuserar på 5 delmoment beroende på akutmottagningens specifika förbättringsbehov. Inflöde - bemötande av patienter Arbetssätt på akutmottagningen kompetens, definierade processer Mångsökare identifiera egentligt behov, förebygga akutbesök genom andra fast kontakter Lab och röntgen på standardiserad indikation. Avflöde från akutmottagningen definiera övergång av ansvar till vårdavdelning. En analys kommer göras av vårdbeläggningen för att skapa underlag för jämförelser mellan avdelningar och akutmottagningar. Patientfokuserad vård Nr Indikator Patientenkät barn och ungdomssjukvård bemötande delaktighet Denna indikator redovisas i delår 2. Säker hälso- och sjukvård Nr Indikator 37 Vårdrelaterade infektioner Utfall 7,9 %. Måltal 8 % Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Nr Indikator a Diabetes. Andel diabetespatienter rapporterade till nationella diabetesregistret (NDR). b. Intensivvård. Andel vårdtillfällen inom intensivvård som registrerats i Sv Intensivvårdsregister (SIR). Andelen diabetespatienter som rapporteras till NDR uppgår till 100%. Rapportering till SIR sker till 100%. Målvärdet för respektive indikator är 95%. Det finns inte någon ersättning kopplad till denna indikator. Rikssjukvård Transplantationssjukvård SU har ansvaret för regionens donationsenhet som har i uppdrag att öka antalet anmälningar till donationsregistret och därmed antal tillgängliga organ för transplantation. Sjukhuset har 13 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 också ett regionalt uppdrag att utföra transplantationer som överstiger en överenskommen basvolym. Sammanställningen nedan visar det totala antalet organtransplantationer som har genomförts under första kvartalet 2013 fördelat per organ jämfört med basvolymen för helt år 2013 och utfall 2012. Ekonomiska konsekvenser av den särskilda ersättningsmodellen regleras i samband med årsredovisningen. Organ Basuppdrag 2013 (antal) Utfört 2013 kv 1(antal) Utfört 2012 Kv 1 (antal) Hjärta 12 6 3 Lunga 12 1 4 Njure 80 12 18 Lever 27 7 9 Flerorgan 3 0 3 Summa 134 26 37 Källa: SU Länssjukvård Specialistpsykiatri SU har inbjudit ledamöterna i HSN 4, 5, 7, 11 och 12 till seminarium i september för dialog och information inom området psykiatri. Överföring av slutenvård barn och unga i Ale kommun från NU till SU Uppdraget att erbjuda vård för barn- och ungdomar boende i Ale kommun som har behov av sluten psykiatrisk vård har överförts från NU- sjukvården till SU. Pågående behandlingar avbryts inte, vilket innebär att patienter inte överförs från NU- sjukvården till SU. Volymen motsvarar 100 vårddagar och SU har tillförts 0,9 mkr för uppdraget. Förlossningssjukvård I nedanstående tabell visas utfallet första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande period 2012. 2013 2012 Kv 1 Prognos Plan tal Kv 1 Helt år Antal förlossningar 2 532 10 200 9 790 2 556 10 128 Källa: SU 14 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Hälsoundersökningar med mammografi SU ansvarar för hälsoundersökningar med mammografi för kvinnor i Askim och Mölndals kommun. I nedanstående tabell visas utfallet för första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande period 2012. 2013 2012 Kv. 1 Kv 1 Antal undersökningar 3 160 1 654 Andel undersökta av kallade 81% 82% Andel kallade inom fastställd tidsinttervall 100% 100% Andel som har fått svar inom fastställd svarstid 95% 97% (2 veckor) Källa: SU PTSD (Posttraumatiskt stresssyndrom) Som ett första steg planeras en översyn gällande förutsättningarna att samla resurser från psykiatrin till en PTSD verksamhet och att det sker inom SU:s nuvarande ekonomiska ramar. Det skulle innebära geografisk placering på ANS med fortsatt huvudmannaskap på SU. Steg två är att HSNK efter eventuella förändringar av PTSD verksamheten kan påbörja en värdering av möjligheten att lokalisera Kris- och traumaenheten till de nordöstra stadsdelarna. Särskilda insatser Neuropsykiatriska utredningar och behandlingar En tilläggsöverenskommelse med SU tecknades under slutet av 2012 avseende en tidsbegränsad satsning där barn- och ungdomspsykiatrin tillförs resurser. Insatsen finansieras genom statsbidraget för barn och unga med psykisk ohälsa. Sjukhusets åtagande innebär att arbeta för att få ner de köer som bildats för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. En första uppföljning gjordes i februari 2013 då insatsen pågått i tre månader. Uppföljningen visade att BUP kunnat öka antalet behandlingar och klarat hålla vårdgarantin. Ett mer omfattande uppföljningstillfälle kommer genomföras i februari 2014. IVA utökat antal vårdplatser Under 2013 och 2014 ska SU utöka antalet vårdplatser inom intensivvården. Följande utökningar planeras inför 2013. Område Antal platser Utfört Neonatal 5 platser Startar i september enligt plan Barn 2 platser Vuxna 3 platser Genomfört enligt plan Källa: SU 15 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Tillgänglighet Vårdgarantin Den nationella vårdgarantin har följande kravnivåer och gränsvärden: Besök: 100 procent av de vårdgarantipatienter som väntar på ett förstabesök ska ha väntat högst 90 dagar, räknat från det datum då vårdbegäran initierades. Måluppfyllelsen var 84 procent per den sista mars vilket är en försämring jämfört med motsvarande period 2012 (92 procent). Inom flera verksamheter har sjukhuset arbetat för att minska väntetiderna till förstabesök genom utökade mottagningstider. Det görs även försök att anpassa mottagningens kapacitet efter det varierande inflödet av accepterade remisser. Behandling: 100 procent av de vårdgarantipatienter som väntar på behandling ska ha väntat högst 90 dagar på behandlingsstart, räknat från det datum då begäran om behandling initierades. Måluppfyllelsen var 76 procent i mars 2013 vilket är ett par procentenheter lägre jämfört med motsvarande period förra året. För att öka tillgängligheten till operation/behandling deltar allt fler verksamhetsområden i fastställd process för produktionsplanering. Omfattningen av dagkirurgi har ökat och återkommande revision av planeringslistorna genomförs inom SU. Externa leverantörer anlitades i enlighet med regiongemensamma rutiner och fastställd volym, för att öka tillgängligheten. SU:s måluppfyllelse för regionalt beslutade gränsvärden för mars. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar för besök på SU var sista mars 100 procent. Andelen vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på besök, var på SU 94 procent den sista mars. Antal vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning var på SU 96 procent den sista mars. Andelen vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på behandling var på SU 100 procent den sista mars. Andelen vuxna vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på neuropsykiatriskutredning är för SU 100 procent den sista mars. 16 (17)
Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Strålbehandlingsverksamhet SU har det medicinska ledningsansvaret för strålterapi i regionen. Verksamheten bedrivs vid två utbudspunkter; Göteborg och Borås. Uppföljning sker av väntetider. Sammantaget har 25% (983 behandlingsserier) av det totala uppdraget utförts under första kvartalet 2013. Under perioden har totalt för SU och SÄS andelen kurativa (botande) behandlingar varit 54 procent och andelen palliativa (smärtlindrande i livets slutskede) varit 45 procent 1. Behandlingarna delas upp i tre prioritetsgrader. För varje grupp finns en angiven tid för väntetid för behandling. Prioritet Väntetid SU SÄS Prioritet 1 7 dagar 100% 100% Prioritet 2 14 dagar 94% 100% Prioritet 3 60 dagar 99% 100% Källa: SU 1 För en procent saknas angiven intention. 17 (17)
Rapport 2013-05-21 Dnr HSN 5-4-2013 Avvikelserapport april 2013, HSN 5 Centrum Väster Nämndens prognostiserade helårsresultat är +5 mnkr, vilket är oförändrat jämfört med delårsrapporten för mars. Den största positiva budgetavvikelsen förväntas avse lägre kostnader för receptläkemedel förskrivna av läkare verksamma inom nationella taxan. Liksom föregående rapportering har nämndens kostnad för den lokala riskdelningen avseende perioden januari-april inte bokats och därmed inte belastat resultatet. Periodens totala positiva budgetavvikelse på +33,3 mnkr kan helt hänföras till detta. Enligt årsprognosen bedöms kostnaden för den lokala riskdelningen vara i nivå med budgeten på 99,1 mnkr. För HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDERNAS KANSLI GÖTEBORG Suzana Maksimovic Wedberg Ekonom Bilaga: Resultatrapport HSN 5, utfall per april samt årsprognos
Rapport 2013-05-21 Dnr HSN 5-4-2013 Uppföljning av HSN 5, kostnader per rapporteringstillfälle under 2013 Utfall per april Helårsresultat Avvikelse Avvikelse Utfall Budget Utfall Prognos Budget Utfall Kostnader (-) intäkter (+) budget/ budget/ Belopp i mnkr 2013 2013 utfall 2012 2013 2013 prognos 2012 Region & Rikssjukvård, off -126,8-135,4 8,6-123,0-392,6-392,6 0,0-403,5 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen -804,6-792,0-12,6-780,8-2 291,9-2 291,9 0,0-2 272,2 Privata sjukhus i regionen -6,9-8,5 1,6-7,3-23,6-23,6 0,0-19,3 Bet. efter finansieringsförm./ Lokal riskdelning -33,0 33,0-99,1-99,1 0,0-38,9 Privata specialister -28,8-28,2-0,6-28,9-74,6-74,6 0,0-76,6 Utomregional länssjukvård -14,9-16,7 1,8-11,6-50,1-50,1 0,0-49,3 Summa länssjukvård -855,2-878,4 23,3-828,5-2 539,3-2 539,3 0,0-2 456,2 Primärvård Offentlig VG Primärvård -127,5-127,2-0,2-125,1-381,7-381,7 0,0-374,8 Privat VG Primärvård -90,4-89,0-1,4-82,9-267,0-267,0 0,0-250,3 Offentlig primärvård övrigt -60,8-61,1 0,3-55,7-183,4-183,4 0,0-173,0 Privat primärvård övrigt -25,2-25,5 0,2-23,5-67,0-67,0 0,0-65,5 Utomregional primärvård -4,5-4,3-0,2-2,5-12,8-12,8 0,0-14,0 Övrig primärvård ex. kommunal -6,7-7,5 0,8-6,6-22,5-22,5 0,0-19,7 Summa primärvård -315,1-314,6-0,5-296,3-934,4-934,4 0,0-897,2 Tandvård Offentlig tandvård -29,0-29,3 0,3-28,9-87,9-87,9 0,0-87,2 Privat tandvård -0,8-0,9 0,1-0,9-2,6-2,6 0,0-2,3 Summa tandvård -29,8-30,2 0,3-29,8-90,5-90,5 0,0-89,5 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -30,6-30,7 0,0-30,8-96,1-96,1 0,0-96,3 Privat handikappverksamhet -0,4-0,5 0,1-0,7-1,4-1,4 0,0-1,5 Summa handikappverks. -31,0-31,2 0,2-31,5-97,5-97,5 0,0-97,8 Folkhälsomedel -4,3-5,2 0,9-4,8-15,6-15,6 0,0-12,6 Läkemedel -24,7-25,9 1,3-24,6-70,3-74,3 4,0-72,8 Sjukresor -7,3-7,9 0,6-7,2-22,4-23,4 1,0-19,8 Samordningsförbund -2,1-2,5 0,4-1,8-7,5-7,5 0,0-5,9 Nämndkostnader -0,7-0,9 0,1-1,0-2,6-2,6 0,0-2,6 Kanslikostnader -4,4-5,1 0,7-6,6-15,3-15,3 0,0-20,6 Övrigt Särskilda projekt -12,3-5,4-6,9-5,6-23,4-23,4 0,0-23,6 Medicinsk service -8,5-8,9 0,4-8,5-24,7-24,7 0,0-24,6 Utvecklingsmedel -0,3-2,7 2,4-0,2-8,0-8,0 0,0-12,5 Finansiella kostnader/intäkter 0,6 1,0-0,4 1,2 3,0 3,0 0,0 2,9 Regiongemensam riskdelning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-2,1 Summa övrigt -20,5-16,0-4,5-13,0-53,1-53,1 0,0-59,8 Totalsumma -1 421,8-1 453,3 31,5-1 368,1-4 241,2-4 246,2 5,0-4 138,5 Regionbidrag 1 400,6 1 400,6 0,0 1 363,9 4 201,9 4 201,9 0,0 4 091,7 Övriga bidrag RS 10,1 10,1 0,0 10,0 30,4 30,4 0,0 30,1 Övriga intäkter 6,5 4,6 1,8 3,5 13,9 13,9 0,0 14,0 Resultat -4,5-37,9 33,3 9,3 5,0 0,0 5,0-2,7
FSS-team /Gisella Koutsiou RAPPORT Dnr HSN5-182-2012 2013-05-16 UPPFÖLJNING DELÅR 1 2013 Av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan hälso- och sjukvårdsnämnden 5 och Frölunda Specialistsjukhus POSTADRESS: Regionens Hus 405 44 Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 405 44 Göteborg TELEFON: 010-44 10 000 HEMSIDA: www.vgregion.se Sida 1 (7)
Sammanfattning Första delåret har präglats av svårigheter att tillsätta läkarvakanser inom ÖNH, hudsjukvård och ortopedi. Extra åtgärder har satts in, men produktionen har minskat under det första kvartalet. Bedömningen är att man tror sig kunna ta igen det mesta av den förlorade produktionen under resten av året. Eventuellt kommer det att behövas ett extra tillskott av bemanningsläkare för att upprätthålla produktionen. Sjukhuset har en handlingsplan för att uppnå budgeterade mål till årets slut. Sjukhuset har uppfyllt vårdgarantin och klarar måluppfyllelsen vad gäller kömiljarden. Sjukhuset redovisar ett resultat på 3,1 mnkr, vilket är 0,5 mnkr lägre än periodiserad budget. Sjukhuset stänger sjukhuset under tre veckor i sommar, vecka 29-31. För Frölunda Specialistsjukhus har 2012 och 2013 varit ett år med utmaningar inte minst på grund av sjukhusets lokaler som i många fall inte är anpassade efter moderna krav och har ett stort renoveringsbehov. När det gäller upprustning av sjukhuset så planeras byte av brandcentral, komplettering av reservkraft, test av belysningen, men även kapacitetskontroll av gasanläggningen och besiktning och inventering av rör. Till viss del kommer service och ansvar för driften successivt att tas över av Västfastigheter. En fortsatt strategisk fråga har varit arbetet med att utveckla närsjukvården utifrån ett medborgarbehov och med hälsan i fokus. Tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Primärvården Göteborg, Habilitering och Hälsa samt Göteborgs kommun har en program- och systemhandling tagits fram gällande Frölunda närsjukvårdscentrum (FNSC) och överlämnades till styrelser och Hälsooch sjukvårdsnämnd 5 i november 2012. Beslut kommer att tas under 2013. Sida 2 (3)
Bakgrund För verksamhetsåret 2013-2014 träffades en Överenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och Frölunda Specialistsjukhus. Sjukhuset har under 2013-2014 följande övergripande uppdrag; att ge planerad specialistvård till invånarna inom nämndområdet, att vara ett kompetensstöd för primärvården, vara en del av närsjukvården i Väster och se till att vårdgarantin klaras inom överenskommen produktionsvolym och att styra efterfrågan så att den anpassas efter vårdöverenskommelsen. Överenskommelsen följs upp i enlighet med en gemensam uppföljningsplan och denna rapport avser delår 1 2013. Medborgar- och patientperspektiv För att ta reda på patienternas behov och förväntningar tillfrågas patienter och medborgare regelbundet i sjukhusets patientdialoger, i dagliga möten i vården, i utvärderingar av enkäter och genom omvärldsbevakning. Vårdgaranti- tillgänglighet Sjukhuset klarade vårdgarantin till både mottagning och behandling, 100 % av patienterna fick tid inom 3 månader. När det gäller kömiljarden fick 93 % av patienterna tid till mottagning inom 2 månader och till behandling fick 94 % av patienterna tid inom 2 månader. Vårdvolymer Sjukhuset har under första delåret inte klarat av att leverera vård enligt överenskommelsen 2013 på grund av läkarvakanser inom ÖNH, hudsjukvård och ortopedi och hög sjukfrånvaro. Extra åtgärder har satts in, men produktionen har minskat under det första kvartalet. Bedömningen är att man tror sig kunna ta igen det mesta av den förlorade produktionen under resten av året. Eventuellt kommer det att behövas ett extra tillskott av bemanningsläkare för att upprätthålla produktionen. Sjukhuset har en handlingsplan för att uppnå budgeterade mål till årets slut. Övrigt Styrelsen för Kungälv och Frölunda Specialistsjukhus fick i april en föredragning av planer och beräknade kostnader för upprustning av sjukhusets befintliga lokaler i väntan på beslut av nybyggnation. Bland annat skall ny brandcentral installeras och en utökning av branddetektorer kommer att installeras i maj/juni. Därefter kommer en brandutbildning att äga rum. Dessutom har tester av sjukhusets nödbelysning och reservelkrafter utförts. Västfastigheter kommer nu att ta över delar av driften vilket är gynnsamt för sjukhuset. Sida 3 (3)