Mål och medel. Budget 2017 och flerårsplan Kommunfullmäktige Trelleborgs kommun

Mål och medel Budget 2017 och flerårsplan 2018-2019 Kommunfullmäktige 2016-11-21 Trelleborgs kommun 1

INNEHÅLL Sid. Nr INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 ALLMÄN ÖVERSIKT Omvärlden 5 Trelleborg 9 Så här styrs Trelleborgs kommun 14 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning 16 Budgetarbetet inför 2017-2019 17 Ekonomin 25 Investeringar 29 VERKSAMHETEN Nämndernas ansvarsområden och ramar 32 BILAGOR Fördelningsnyckeltal 2017 51 Investeringsplan med budget 2016-22, skattekollektivet 52 Investeringsplan med budget 2016-22, taxekollektivet 56 2

På väg in i framtiden. Vi lever i en föränderlig värld - det har inte minst det senaste årets händelser lärt oss. Trelleborg påverkas i stor utsträckning av faktorer som vi inte kan påverka. Det får dock inte hindra oss att fortsätta på den inslagna vägen med en fortsatt utveckling för att göra Trelleborg till en än bättre plats att bo, leva och verka i. Budgeten för 2017 är offensiv och ger oss förutsättningar för det. Vi kan blicka tillbaka på ett år där Pågatågstrafiken gett kommunen en stark skjuts framåt. Vår befolkning ökar och vi slår i detta nya rekord månad efter månad. Efter tre kvartal 2016 har vi redan överträffat hela årets prognos. Intresset att bosätta sig i Sveriges sydligaste kommun ökar ständigt. Olika projekt och undersökningar visar att vi står på en stadig grund i Trelleborg, något som vår omvärld noterat. Sommarens ökade ström av besökare ger ringar på vattnet när det gäller bland annat handel och turism. Vi står nu inför många spännande utmaningar de kommande åren. Vi ska på bästa sätt ta hand om våra nya invånare och besökare. Vi ska utveckla förenings- och näringsliv och vi ska ge oss i kast med den kanske största och mest omvälvande förädlingen av Trelleborg som skett i modern tid. Kuststad 2025 är på så sätt en angelägenhet för oss alla, för dagens trelleborgare och för framtidens - det är nu vi skapar det Trelleborg som ska visa vägen in i framtiden. Vi har ett befolkningsmål om 50 000 trelleborgare år 2028. Med Kuststad 2025 kan vi nå dit. I vår öppnar vi ett informationscentra där vi på olika sätt ska involvera trelleborgare och andra att vara med och forma vår framtid. Trelleborg har också andra uppgifter att ta sig an. Vi ser med oro på de ökande sjuktalen. Dessa leder till problem för organisationen och den enskilde, försämrad kontinuitet i verksamheterna och ökande kostnader. Att minska sjuktalen blir nu en prioriterad uppgift för kommunens verksamhetschefer. För att kunna möta dagens och morgondagens krav på god service och omvårdnad - från vaggan till graven - behöver vi stärka våra resurser. Det gör att vi föreslår en skattehöjning på 24 öre till ny skattesats på 20,60 kronor. Vår stärkta och offensiva budget kommer att räcka till en lång rad satsningar. Socialnämndens budget förstärks. Vi säkerställer därmed att kvaliteten och servicen i verksamheten består. Vi satsar också extra för att utveckla kommunen på specifika punkter. Detaljplaner för nya bostadsområden och verksamhetsområden, översiktsplaner, bostadsförsörjningsprogram och destinationsutveckling är några av områdena vi kommer att arbeta med för att ytterligare stärka vår attraktionskraft. 2017 beräknas resultatet för Trelleborgs kommun bli + 27,4 miljoner kronor vilket motsvarar 1,2 procent av skatt och statsbidrag. Målen för 2018 och 2019 är satt till 2,5 respektive 3,0 procent, nivåer som generellt ska nås utan skatteökning. Det kommer att krävas särskilda insatser och även medföra ett flertal åtgärder under nästa år. Vi ska systematiskt utröna möjligheterna till lägre driftskostnader. Vi ska ta ställning till möjligheterna att stärka finansen genom omdisponeringar av tillgångar. Att förändra våra strukturer genom att exempelvis föra över elnätsverksamheten till ett kommunalt bolag ska 3

prövas. Åtgärder som dessa kan ge betydande realiserbara värden, vilket ökar vår förmåga att med egna medel genomföra planerade investeringar och samtidigt minska lånebehovet. Ett beslut att bilda en koncern för samtliga kommunala bolag skulle från 2018 kunna ge en årlig besparing, och redan under 2017 ge samordningsvinster. Med den vilja och entusiasm vår organisation förfogar över i symbios med ett starkt politiskt ledarskap, bra planering och realistiska ekonomiska förutsättningar så har Trelleborg all anledning att se framtiden an med tillförsikt. Vi ska fortsätta utveckla vårt Trelleborg till att bli en framgångskommun på ett långsiktigt hållbart sätt, till fördel för dagens och framtidens trelleborgare. Vi kommer under 2017 att fira att det gått 150 år sedan Trelleborg återfick sina stadsrättigheter och 50 år sedan storkommunen bildades. Med vår rika historia i ryggen tar vi steget in i framtiden. Välkommen på resan! Torbjörn Karlsson Kommunstyrelsens ordförande 4

Omvärlden Prognoserna för Sverige och världsekonomin har under året fluktuerat ganska mycket och för Sveriges kommuner har detta varit särskilt tydligt när det gäller utvecklingen av skatter och generella statsbidrag. Denna osäkerhet och minskande tillväxt i den kommunala ekonomin har också satt sin prägel på årets budgetarbete. Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisade i sitt budgetcirkulär från februari en skatteunderlagsprognos som reviderats upp kraftigt, framförallt 2017 och 2018. Detta förklarades till stor del av en starkare sysselsättningstillväxt. Redan i april kunde dock SKL konstatera i en ny beräkning att den nu aktuella prognosen innebar en kraftig nedskrivning. Detta berodde på att BNP-tillväxten innevarande år såg ut att bli lägre än i februariprognosen och att arbetsmarknaden skulle nå balans redan år 2019 med en lägre sysselsättningsnivå som följd. Denna prognos utgjorde en del av underlaget för de budgetdirektiv med ramar som kommunfullmäktige fastställde 2016-06-21. I augusti presenterade SKL en ny prognos för svensk ekonomi och därmed också en ny beräkning av skatteunderlagsutvecklingen. Tyvärr kunde man återigen konstatera en minskning i den kommunala tillväxten och där skatteunderlagets var nedjusterat samtliga år. En stark bidragande faktor var att det preliminära taxeringsutfallet för inkomståret 2015 som var lägre än förväntat. Den 20 september presenterade regeringen 2017 års budgetproposition samt 2016 års höständringsbudget (se nedan) och SKL redovisade kort därefter en ny prognos för svensk ekonomi och ett skatteunderlag baserat bl.a. på budgetpropositionen. Jämfört med den skatteunderlagsprognos som SKL presenterade i augusti var prognosen för år 2016 något uppskriven men för perioden 2017 2019 nedjusterad. När det gäller den svenska ekonomin som helhet så konstaterar SKL i sin ekonomirapport 2016-10-05 att den ekonomin i år har nått konjunkturell balans men att konjunkturen fortsätter stärkas in i nästa år. Det innebär ökningstal för BNP, sysselsättning och skatteunderlag som är starkare än normalt. På längre sikt ser det dock inte lika ljust ut. Kostnaderna för kommunernas och landstingens verksamhet växer från och med 2017 snabbare än skatteunderlaget. I SKLs kalkyl för 2018 2020 förutspås den kommunala sektorns resultat ligga på 1 procent av skatter och bidrag tack vare att kommunalskatten tillåts stiga i betydande grad. För hushållens del blir resultatet vikande reala inkomster per invånare. Statens finansiella sparande fortsätter samtidigt att förbättras och 2020 beräknas den offentliga sektorns samlade finansiella sparande motsvara 1 procent av BNP. Detta ger ett visst utrymme för överföringar från staten till kommunsektorn. Den relativt starka tillväxten hitintills har varit möjlig trots en svag utveckling i omvärlden. BNP på de främsta svenska exportmarknaderna ökade sammantaget med endast 1,8 procent respektive 1,7 procent åren 2014 och 2015. Även i år beräknas tillväxten stanna vid 1,7 procent. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt innebär att det inte blir någon större fart på svensk export. I år beräknas exporten (i kalenderkorrigerade termer) öka med 3,2 procent och nästa år med 3,5 procent. Det är ökningar som ligger en bra bit under historiska genomsnitt, trots att den svenska kronan under de senaste åren försvagats med omkring 10 procent, vilket borde verkat stimulerande för svensk export. 5

Det är i stället stark inhemsk efterfrågan som drivit på tillväxten i Sverige. Särskilt under de två senaste åren har inhemsk efterfrågan ökat mycket snabbt (2,9 respektive 4,0 procent 2014 och 2015). Ökningstalen är en bra bit över historiskt genomsnitt och i år beräknas inhemsk efterfrågan växa ytterligare. Utvecklingen sammanhänger till stor del med snabbt växande investeringar. Men den inhemska efterfrågan har under senare tid också drivits på av en stark utveckling av offentlig konsumtion. Såväl statlig som kommunal konsumtion ökar kraftigt, inte minst i år, trots att bedömningen av asylmottagandet och inte minst bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn väsentligt justerats ned. Migrationsverket räknar nu (enligt juli månads huvudalternativ) med 34 500 asylsökande i år mot 100 000 i prognosen från februari. Prognosen för antalet ensamkommande flyktingbarn har justerats ned från 18 000 till 3 000. Även för kommande år har prognoserna för antalet asylsökande och ensamkommande flyktingbarn justerats ned. Färre asylsökande och färre ensamkommande flyktingbarn innebär dock att SKLs prognos för storleken på offentlig konsumtion nu i oktober har skruvats ned. Statens finanser blir av detta skäl väsentligt bättre än vad SKL räknade med i april. För kommunsektorns del är bilden inte lika tydlig. Trots färre asylsökande och inte lika stora ökningar av befolkningen har kommuner och landsting uppenbara problem att få sina ekonomier att gå ihop åren bortom 2017. Förklaringen kan sökas i ett svagare skatteunderlag. Sedan finanskrisen 2008 har pris- och löneökningstakten varit väsentligt långsammare än under föregående åttaårsperiod. Trots att den svenska ekonomin nu nått konjunkturell balans är prisökningstakten en bra bit under de två procent som är satt som mål för penningpolitiken. Också löneökningarna är till trots av konjunkturläget, relativt blygsamma. Den genomsnittliga timlönen har ökat med 2,6 procent per år 2009 2015 enligt Konjunkturlönestatistiken. SKL räknar med att det definitiva utfallet för 2016 hamnar nära genomsnittet för de senaste åren. Därefter antar SKL att tilltagande brist på arbetskraft resulterar i successivt högre löneökningar. SKLs bedömning är dock att prisökningstakten kommer stiga framöver, men att inflationen beräknad med utgångspunkt från KPIF når 2 procent först en bit in på 2018. Därefter förutsätts inflationen beräknad på detta sätt ligga kvar på denna nivå. Utvecklingen av KPI kommer att skilja sig från detta till följd av efterhand allt högre räntor. Inflationen beräknad enligt KPI når 2018 upp i 3 procent och ligger under 2019 och 2020 kvar mellan 2,5 och 3 procent. För åren 2018 2020 har SKL ingen egentlig prognos för svensk ekonomi. Bedömningen för dessa år utgår i stället från antagandet om att den svenska ekonomin efter en kortare period av högkonjunktur återgår till konjunkturell balans. Det gör att tillväxttalen för BNP åren 2018 2020 blir väsentligt lägre jämfört med åren 2015 2017 då konjunkturläget stadigt förbättrades. Utvecklingen åren 2018 2020 ligger mer i linje med hur BNP har utvecklats historiskt. 6

Nyckeltal för den svenska ekonomin (SKL oktober 2016) Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP* 3,9 3,2 2,6 2,1 1,8 1,8 Sysselsättning, timmar* 1,0 2,0 1,4 0,7 0,4 0,5 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,8 6,7 6,6 6,6 6,4 Timlön, nationalräkenskaperna 3,3 2,3 2,9 3,1 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,6 2,8 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS** 0,6 1,2 1,6 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 1,0 1,8 3,0 2,6 2,7 Realt skatteunderlag 1,8 2,3 1,9 1,1 0,8 0,8 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** KPIF-KS = KPI med fast ränta och konstant skatt Den 20 september presenterade regeringen 2017 års budgetproposition (2016/17:1) och 2016 års höständringsbudget (2016/17:2). I jämförelse med SKLs prognos (se tabell ovan) så räknar regeringen med en något lägre utveckling av BNP åren 2017-2018 men högre för åren 2019-2020 än SKL. Man pekar liksom SKL på osäkerhet om såväl internationella som inhemska faktorer. Bland de inhemska faktorerna nämns de stora rekryteringsbehoven i kommunsektorn, som redan har brist på personal. Man pekar också på att utvecklingen av den offentliga konsumtionen kan bli svagare än enligt prognosen om kommuner och landsting inte kan rekrytera personal i tillräcklig omfattning. När det gäller skatteunderlagsutvecklingen så förutser regeringen en starkare utveckling än SKL av skatteunderlaget vart och ett av åren 2015 2019. Huvudförklaringen är att regeringens prognos visar större ökning av antalet arbetade timmar. Det motverkas delvis av att SKL förutsätter större löneökningar 2017 2019. Bland de satsningar som aviseras i budgetpropositionen skall nämnas mer resurser till välfärden from 2017 med 7,7 miljarder till kommunerna år 2017 vilket för Trelleborgs del preliminärt innebär ett tillskott på 20,1 miljoner kronor. Inom utbildningsverksamheten kan nämnas att en obligatorisk lovskola införs från år 2017, rätt till Komvux från år 2017 och att ett införande av en läsa skriva räkna garanti påbörjas under år 2017. Inom socialtjänstens område satsas på kompetensutveckling för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. När det gäller infrastruktur så föreslår regeringen en ökning av anslagen för vidmakthållande av transportinfrastrukturen med 3,7 miljarder kronor 2019 och 4 miljarder 2020. Utöver detta även en ökning av anslaget till utveckling av transportinfrastrukturen med 1 miljard 2020. Klimatklivet förstärks något och förlängs till 2020, för att stötta regionala och lokala initiativ som ska minska utsläppen av växthusgaser. Förbättringar i socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen skall genomföras vilket kan påverka kostnaderna för bistånd. Slutligen har regeringen sedan tidigare meddelat att man avser ändra systemet med kommunersättningar för mottagandet av ensamkommande barn från halvårsskiftet 2017. 7

När det gäller penningpolitiken så lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på sitt möte 2016-10-27. Enligt pressmeddelandet så bedömer Riksbanken nu att det kommer att ta längre tid för inflationen att nå 2 procent. Inflationsuppgången behöver därför fortsatt kraftfullt stöd. Direktionen bedömer att reporäntan behöver hållas på dagens låga nivå, -0,50 procent, ett halvår längre jämfört med i bedömningen i september. Först i början av 2018 räknar direktionen med att börja höja räntan i långsam takt. Reporäntebanan avspeglar nu också en större sannolikhet för att räntan kan komma att sänkas ytterligare. Resultatet av presidentvalet i USA blev känt 2016-11-09 och Donald Trump utropades till segrare. Effekten på världsekonomin både på kort och lång sikt är idag mycket svår att förutse. Grunden till detta är att hans konkreta förslag har varit få och som person har han under kampanjen givet en bild av att vara ombytlig och oberäknelig, både när det gäller åsikter och agerande. Flera förslag går emot varandra och är inte möjliga att implementera parallellt. 8

Trelleborg Det är en väl bevarad hemlighet. Ungefär som ett svampställe. Men det finns en plats där allting möts. En plats där de oändliga slätterna av norra Europas bästa åkermark möter 32 kilometer sandstrand. Och därefter: Havet och horisonten. En plats där 42 små byar och 32 kyrkor möter ett myllrande stadsliv, näthandelsföretag och Sveriges näst största hamn. En plats där människor möts. På riktigt. Ansikte mot ansikte. Över generationer. Över gränser. Det är en väl bevarad hemlighet. Men det finns en plats där havet möter slätten, och där det är nära till allt. Trelleborgs kommun närmar sig raskt 45000 invånare och är därmed södra Skånes tredje största kommun. Kommunen är utnämnd av Region Skåne till regional kärna, rustad med ett rikt näringsliv och en för regionen och nationen strategiskt mycket viktig hamn, en så kallad Core Hamn. Trelleborgs kommun som organisation har som huvuduppdrag att leverera välfärdstjänster till medborgarna samt att verka för ett tryggt och säkert samhälle. Trelleborgs geografiska läge medför att vi är en central del i två av norra Europas starka tillväxtregioner Öresundsregionen och Södra Östersjöregionen. Det ger möjligheter och utvecklingskraft. Att samtidigt vara utpekad som en av de regionala kärnorna i Skåne och som en del av tillväxtkorridoren i västra Skåne ger goda förutsättningar för oss att stärka och befästa vår regionala position. Det sistnämnda är inte givet utan vi måste försvara vår plats och vi måste också förtjäna den. Några vitala förutsättningar för det är att kommunen fortsatt är attraktiv att bo och verka i men den ska också vara välkomnande och väl värd att besöka. Detta beskrivs väl i den identitetsbäraren Sydlig stad möter regional stad i fördjupningen av översiktsplanen för Trelleborgs stad. Under de kommande åren behöver kommunen tillsammans med regionen och kommunerna i närområdet fortsätta att tydligare identifiera Trelleborgs roll som regional kärna och hur Trelleborg bidrar till Skånes utveckling. Men parallellt måste vi lägga stort fokus på kommunens egna utveckling, att gå från ord till reell handling. Ett första steg är här taget genom beslutet rörande Kuststad 2025. Trelleborgs kommun kommer att prioritera och intensifiera arbetet med att utveckla kommunen som boende- och etableringsort. Även om Trelleborgs kommun tillhör de framgångsrika kommunerna när det gäller befolkningsutveckling de senaste tio åren så kommer det att krävas stora och samordnade insatser i arbetet med att uppnå befolkningsmålet om 50 000 invånare år 2028. Satsningen på en fortsatt utvecklad regionaltrafik är en fortsatt viktig del i att marknadsföra Trelleborg som en framgångsrik boende- och etableringskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. För att vara en framgångsrik kommun både när det gäller att leverera välfärdstjänster och att locka nya medborgare, verksamheter och medarbetare måste hållbarhetsperspektiven och inkluderingen vävas in i en fortsatt utvecklad samverkan mellan kommunens nämnder, förvaltningar och bolag. 9

När det gäller kommunens ekonomiska utveckling så visar resultatet för prognos 2016 ett svagt ekonomiskt resultat som framledes behöver vändas för att möjliggöra kommande års investeringsvolymer i såväl driftsorganisationen som i Kuststadprojektet. Driftresultatet för 2016 pekar enligt helårsprognosen i delårsrapport 2 (augusti) mot ett resultat på endast +1 miljoner kronor vilket är -29,9 miljoner kronor sämre än budget. I denna budgetavvikelse finns nämndernas underskott på -10,1 miljoner samt finansiering med ett underskott på -19.8 miljoner kronor. Resultatet enligt prognosen för 2016 kan jämföras med utfallet år 2014 dvs. +13,7 miljoner kronor och utfallet år 2015-1,6 miljoner kronor. Om man beaktar att resultatet för 2014 påverkats positivt av en återbetalning ifrån AFA (+33,8 miljoner kronor) och att nämndernas budgetavvikelse varit negativ både för 2014 och 2015 dvs. 20,9 miljoner kronor respektive -9,0 miljoner kronor så blir bilden av kommunens ekonomiska situation tydligare. Här finns ett kostnadstryck eller behov utöver de tilldelade driftramarna som måste hanteras antingen genom omprioriteringar av mål och ekonomiska resurser eller via andra åtgärder. Investeringarna uppgick enligt delårsrapporten för perioden fram tom. augusti till 113,8 miljoner kronor. Som jämförelse hade Trelleborgs kommun under samma period år 2015 investerat 83,1 miljoner kronor. Helårsprognosen för 2016 är enligt delårsrapporten 243 miljoner kronor av budgeterade 316 miljoner kronor. Investeringsredovisningen enligt delårsrapporten pekar på två olika problemområden. Dels finns en ökande investeringsvolym att finansiera som också innebär ökande driftkostnader. Vidare finns en problematik kring genomförandet av investeringarna där det under senare år blivit en allt större eftersläpning gentemot budget som försvårar den ekonomiska planeringen och den politiska prioriteringen. Detta innebar för år 2014 och år 2015 beslut om ombudgeteringar av investeringsanslag från tidigare år med 158,9 miljoner kronor respektive 64,2 miljoner kronor. Arbetsmarknadsläget Arbetsmarknadsläget i Sverige är gott, vilket även märks i Trelleborgs kommun. Under årets två första månader ökade antalet anmälda lediga tjänster till Arbetsförmedlingen i Trelleborg markant för att därefter plana ut och ligga i linje med 2015 års anmälda platser. Per 2016-09- 30 hade 1 826 trelleborgare avslutats till arbete, av dessa hade ca 17 % fått sitt arbete genom Trelleborgs kommuns arbete med näringslivet. Av arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik framgår att det primärt är nyinskrivna personer samt personer som varit arbetslösa mer än 24 månader som kommer ut i arbete. Gruppen inskrivna på arbetsförmedlingen 6-12 månader ökar något jämfört med tidigare år. Arbetslösheten i Trelleborg minskar i en högre takt än i övriga riket och Skåne, se tabell nedan: Förändring antal arbetslösa perioden 2015-09 2016-09 Riket Förändring antal arbetslösa perioden 2015-09 2016-09 Skåne Förändring antal arbetslösa perioden 2015-09 2016-09 Trelleborg - 2,3% - 2,7 % - 6,1% Även andelen unga arbetslösa minskar i högre grad i Trelleborg jämfört med riket och Skåne. (16, 6 % jämfört med 14,6% i Skåne och 11,9% i riket) Trelleborgs arbete med ungdomsarbetslöshet har bland annat uppmärksammats av Delegationen för unga (DUA) som har utsett Trelleborg till 1 av 3 goda exempelkommuner 10

och gett Trelleborg möjligheten att tillsammans med 14 andra kommuner ingå i ett lärprojekt kring ungdomsarbetslöshet. Antalet personer inskrivna i Arbetsförmedlingens program för etablering ökar i takt med att fler nyanlända anvisas till och bosätter sig i Trelleborgs kommun. Befolkningsutfall 2015 jämfört med befolkningsplan för 2015 Trelleborgs befolkning uppgick till 43 359 invånare vid årsskiftet 2015/2016. Detta var en ökning under året med 386 invånare. Ökningen bestod av ett flyttnetto på 418 personer och ett negativt födelseöverskott med -32 personer. I tabellen anges befolkningsutfall 1980, 1990, 2000, 2010 och 2015, befolkningsplan inför 2015 samt beräkning utifrån befolkningsplanen för befolkningsmålet 50 000 invånare 2028. 1980 1990 2000 2010 2015 2015 (plan) 2028 (plan) Födda 342 489 350 499 410 481 571 Döda 400 445 397 431 442 454 508 Födelseöverskott -58 44-47 68-32 27 63 Inflyttade 1 189 1 739 1 622 1 884 2 421 1 977 2 543 Utflyttade 1 157 1 120 1 375 1 625 2 003 1 739 2 061 Flyttnetto 32 619 247 159 418 238 482 Folkökning -26 663 200 328 386 265 545 Folkmängd 34 445 35 997 38 429 42 219 43 359 43 239 50 000 I befolkningsplanen för 2015 bedömdes befolkningen öka med 265 invånare där födelseöverskottet beräknades till 27 och flyttnettot till 238 invånare. Antalet födda blev 71 färre och antalet avlidna blev 12 färre än beräknat. Antalet inflyttade blev 444 fler och antalet utflyttade 264 fler än planen. Befolkningsplanen för 2015 byggde bland annat på en bedömning av antalet färdigställda bostäder under året. Detta antal bedömdes till 133 men endast cirka 80 bostäder färdigställdes under 2015. Sett till åldersgrupper blev 1-5 åringar 10 fler, 6-15 åringar 36 fler och 16-18 åringar 40 fler än befolkningsplanen. Den stora utflyttaråldern, 19-24 år, blev 9 färre än beräknat. De mellan 25 och 49 år blev 25 fler än beräknat medan de mellan 50 och 64 år blev 68 fler än beräknat. Yngre pensionärer, 65-84 år, blev 20 fler och äldre pensionärer, 85 år och äldre, blev 11 fler än den bedömning som gjordes i befolkningsplanen för 2015. 11

Befolkningsstruktur 2015 Trelleborgs befolkningsstruktur skiljer sig från rikets främst i åldrarna 20-36 år där Trelleborg har klart lägre andel än riket. Trelleborg har istället en något högre andel av befolkningen i åldrarna 42-82 år än riket. 20 15 10 5 0 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 100 Folkmängd per 1000 invånare i Trelleborgs kommun 2015 Folkmängd per 1000 invånare i riket 2015 Befolkningsstrukturen anger antal personer i varje ålder per 1 000 invånare 2015. Befolkningsplan 2016-2028 Befolkningsplanen bygger på befolkningsmålet om 50 000 invånare 2028. De årliga befolkningsökningarna bedöms till i genomsnitt 1,28 procent fram till 2020 och därefter 1 procent per år fram till 2028. Den högre ökningen fram till 2020 bygger på Migrationsverkets prognos för nyanlända med uppehållstillstånd. Befolkningsökningen ställer höga krav på bostadsproduktionen under kommande år. För att uppnå befolkningsökningarna behöver 180 bostäder färdigställas under 2016, 306 bostäder under 2017 och 236 bostäder under 2018. För 2019 beräknas bostadsbehovet till 241 bostäder och 2020 till 255 bostäder. Bostadsproduktionen behöver därefter ligga på 230-250 nya bostäder per år fram till 2028. För de viktigaste åldersgrupperna gällande budgetplanering, barn och äldre, ser utvecklingen enligt befolkningsplanen ut enligt följande med utfall 2015 och plan 2016-2019 samt 2028: 2015 2016 2017 2018 2019 2028 1-5 år 2 554 2 489 2 496 2 522 2 512 2 872 6-15 år 5 020 5 162 5 319 5 375 5 442 5 597 16-18 år 1 330 1 306 1 361 1 447 1 534 1 700 65-84 år 8 111 8 294 8 449 8 554 8 660 9 771 85 år och äldre 1 187 1 167 1 149 1 190 1 220 1 707 Totalt 43 359 43 718 44 330 44 802 45 285 50 000 12

Befolkningsutvecklingen enligt befolkningsplanen påverkar försörjningsbördan som beräknas få en mindre ökning under kommande år än för riket i stort. Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, utfall 1980-2015 och plan 2016-2028 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun Försörjningsbörda i riket Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, 0-19 år Försörjningbörda i Trelleborgs kommun, 65- år Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invånare i icke-yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år och äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20-64 år). En ökad befolkning ger också generellt fler invånare i varje ålder men det finns skillnader. Exempelvis beräknas de mellan 41 och 52 år bli färre 2028 då barnafödandet var lägre runt 1980 än under 60-talet och början av 70-talet då dagens 41-52 åringar är födda. Förändring i antal personer efter ålder mellan 2015 och 2028 250 200 150 100 50 0-50 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 100-100 -150-200 Skillnad i folkmängd mellan 2015 och 2028 13

Så här styrs Trelleborgs kommun I Trelleborgs kommun styrs våra verksamheter utifrån ett ledningssystem som bygger på resultatstyrning. Syftet är att erbjuda kommuninvånarna bästa möjliga service utifrån givna resurser. Kommunens styrmodell Kommunfullmäktige anger en vision och strategiska inriktningsmål för den långsiktiga utvecklingen. Kommunfullmäktige fastställer även ägardirektiv till de kommunala bolagen samt beslutar om kommunens budget och årsredovisning. Nämnderna anger effektmål som beskriver på vilket sätt de bidrar till utvecklingen. Nämnderna fastställer också verksamhetsplaner som mer konkret beskriver vad som ska prioriteras i verksamheten. Övergripande fördelning av ansvar och roller Kommunfullmäktige: Vision och strategiska inriktningsmål Nämnder: Verksamhetsplaner med effektmål Kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål styr nämnderna Utgångspunkten i ledningssystemet är att kommunfullmäktige anger en vision och strategiska inriktningar för nämndernas verksamhet. Detta konkretiseras genom kommunens strategiska inriktningsmål. De uttrycker övergripande prioriteringar, vägval och strategiska ställningstaganden vad den politiska majoriteten anser vara viktigast att åstadkomma för kommunens långsiktiga utveckling. Nämndernas effektmål är åtaganden gentemot kommunfullmäktige Nämnderna utgår från kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål och ekonomiska ramar. Respektive nämnd anger därefter ett antal effektmål som beskriver dess åtagande i förhållande till kommunfullmäktige. Härmed uttrycker effektmålen även verksamhetens åtaganden i förhållande till Trelleborgarna, dvs. de konkreta resultat nämnderna tar ansvar för. Effektmålen ska knyta an till ett eller flera av kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål. Därmed blir det tydligt på vilket sätt respektive nämnd bidrar till att de strategiska inriktningsmålen uppnås. Respektive nämnd beslutar själv vilka inriktningsmål som dess verksamheter ska bidra till. Effektmålen ger uttryck för nämndens årliga prioriteringar, dvs. det verksamheten i första hand åtar sig att åstadkomma under det närmaste året. 14

Kommunens vision och strategiska inriktningsmål Vision I Trelleborg har vi en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i kommunen i framtiden. Visionen beskriver ett önskat, framtida tillstånd som alla i kommunen har ett gemensamt ansvar att verka för. Den summerar därmed alla de mål som ska uppnås. Trelleborgs kommuns vision är följande: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och inriktningsmål Med kommunens övergripande vision som utgångspunkt har kommunfullmäktige beslutat om fyra strategiska inriktningar som alltså beskriver kommunens viktigaste utvecklingsområden. Utifrån dessa inriktningar har tio strategiska inriktningsmål formulerats i syfte att precisera vad som ska uppnås under mandatperioden. Kommunens strategiska inriktningsmål fram till 2018 Strategisk inriktning Livskvalitet (trygghet, hälsa, välfärd) Arbete (företagsklimat, egenförsörjning) Hållbarhet (ekologisk, social, ekonomisk) Delaktighet (påverkan, förtroende) Strategiska inriktningsmål Kommuninvånarna ska vara trygga Kommuninvånarna ska ha goda levnadsvanor Kommuninvånarna ska i livets alla skeden kunna få ett likvärdigt stöd Trelleborg ska vara en attraktiv kommun för nyetableringar Det lokala näringslivet ska erbjudas en service av hög kvalitet Fler kommuninvånare ska ha en egen försörjning Byggandet ska stärka kommunens ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhet Kommunen ska ha hållbara transportlösningar Fler kommuninvånare ska känna att de påverkar de politiska besluten och verksamheten Kommuninvånarnas förtroende för politiker och tjänstepersoner ska öka 15

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning För att skapa en handlingsberedskap inför framtida krav på ny verksamhet och kvalitetshöjningar angavs i budgetdirektiven ett antal finansiella mål som skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. Dessa utgick ifrån de finansiella mål som kommunfullmäktige fastställde i Budget 2016 och flerårsplan för åren 2017-2018. För närvarande pågår en diskussion och analys kring de finansiella målen kopplat till den expansiva utveckling som kommunen befinner sig i. De investeringar som krävs i detta sammanhang ställer krav på en långsiktigare ekonomisk planering och därmed också långsiktiga finansiella mål. I föreliggande budget anges därför endast ett finansiellt mål, vilket avser resultatutvecklingen: För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 1,2 procent av summan skatter och statsbidrag för år 2017, minst 2,5 procent av summan skatter och statsbidrag för år 2018 samt minst 3 procent av summan skatter och statsbidrag för år 2019. 16

Budgetarbetet inför 2017-2019 Härmed föreligger en budget som uppfyller balanskravet. Däremot ligger resultatet under de 2 procent som var mål för God ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges budgetdirektiv 2016-06-21. Resultatet för 2017 är beräknat till +27,4 miljoner kronor dvs. 1,2 procent av skatt och statsbidrag. Samtidigt skall också noteras att det finns en budgetmarginal på 41,7 miljoner kronor som i första hand skall täcka kostnaderna för avtalsrörelse 2016 och 2017 samt att kommunstyrelsens oförutsedda anslag är budgeterat till 10 miljoner kronor. Utgångspunkten i kommunens ledningssystem och därmed också budgetarbetet är att kommunfullmäktige anger en vision och strategiska inriktningar för nämndernas verksamhet. Detta konkretiseras genom kommunens strategiska inriktningsmål. De uttrycker övergripande prioriteringar, vägval och strategiska ställningstaganden vad den politiska majoriteten anser vara viktigast att åstadkomma för kommunens långsiktiga utveckling. Inriktningsmålen anges i kommunens budget med flerårsplan. Nämndernas planering utgår från kommunfullmäktiges inriktningsmål och tilldelade ekonomiska ramar. Respektive nämnd anger därefter ett antal effektmål som beskriver dess åtagande i förhållande till kommunfullmäktige, dvs. de konkreta resultat nämnderna tar ansvar för. Effektmålen ska knyta an till ett eller flera av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Därmed blir det tydligt på vilket sätt respektive nämnd bidrar till att inriktningsmålen uppnås. Respektive nämnd beslutar själv vilka inriktningsmål som dess verksamheter ska bidra till. Effektmålen ger uttryck för nämndens årliga prioriteringar, dvs. det verksamheten i första hand åtar sig att åstadkomma under det närmaste året. Genom verksamhetsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Detta sker genom att nämnden inom den angivna ekonomiska ramen tydligt anger hur verksamheten ska bedrivas för att effektmålen ska kunna uppnås. Varje nämnd avgör själv hur många effektmål man vill fastställa samt i vilken detalj man vill målstyra verksamheten. Men för varje effektmål som anges i verksamhetsplanen ska det tydligt framgå vilken specifik målgrupp verksamheten riktar in sig på och vilken effekt man avser åstadkomma för målgruppen under det närmsta året. Till varje effektmål ska verksamheten beskriva sitt arbetssätt genom att ange konkreta aktiviteter. Till respektive effektmål ska nämnden även formulera indikatorer som konkret beskriver hur måluppfyllelsen ska mätas, följas upp och bedömas. Utgångspunkten för ramtilldelningen är de Riktlinjer för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fastställde i juni 2015 och som framgår av Budget med flerårsplan för åren 2016-18. Målen för god ekonomisk hushållning för åren 2017-19 framgår under avsnittet Riktlinjer för God ekonomisk hushållning i föreliggande budgetdokument. Enligt kommunallagen får från och med år 2013 medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning alternativt riktlinjer för resultatutjämningsreserv. I november 2013 beslutade kommunfullmäktige om sådana riktlinjer för RUR. I samband med detta beslut avsattes också 33 miljoner kronor i en resultatutjämningsreserv. Därefter har i bokslut 2013 ytterligare 6 miljoner kronor avsatts för detta ändamål. 17

Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är enligt förarbetena till lagstiftningen att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet understiger genomsnittet och att man på så sätt har indikerat en lågkonjunktur. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. För Trelleborgs kommun gäller att uttag från RUR endast kan ske för att täcka underskott d.v.s. att årets resultat efter balanskravsjustering är negativt. Vidare att den underliggande skatteunderlagsutvecklingen för riket och aktuellt budgetår understiger den genomsnittliga ökningen under de senaste tio åren. Som underlag för denna analys skall Sveriges kommuner och Landsting (SKL) beräkningar i aktuellt budgetcirkulär användas. Med SKLs prognos (oktober 2016) så beräknas detta vara fallet för 2020 men ej för övriga år under perioden 2016-2020 (se nedan). Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år 2016 2017 2018 2019 2020 Snitt 10 år 4,0 4,0 3,9 3,8 4,0 Årlig 5,1 4,5 3,9 3,8 3,9 Differens 1,1 0,5 0 0-0,1 Källa Skatteverket och SKL From år 2015 gäller en ny investeringsprocess. En mål- och investeringsdialog genomförs under oktober november. Då tas ett underlag fram till kommunfullmäktiges beslut om en långsiktig investeringsplan för de kommande fem åren och här klarläggs vilka investeringar som prioriteras. Samtidigt beslutar kommunfullmäktige om ett investeringstak för kommunstyrelsen och nämnderna inför det kommande årets budgetarbete. I processen så är det kommunfullmäktige som beslutar om investeringar från fem miljoner kronor och därutöver. Kommunstyrelsen och nämnderna förutsätts erhålla tillskott för ökade driftskostnader i samband med dessa beslut. Detta skall ske vid två tillfällen per år, i juni respektive november. Behov av större investeringar som uppkommer under perioden däremellan ska således inte bli föremål för tilläggsbeslut av kommunfullmäktige. För att finansiera de investeringsprojekt som understiger fem miljoner kronor tilldelas kommunstyrelsen och nämnderna egna investeringsramar. Inom dessa har kommunstyrelsen och nämnderna rätt och skyldighet att göra omdisponering mellan olika projekt. Behov av omdisponering kan t.ex. uppkomma då ett projekt försenas. Vid kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar i mars skall eventuell kompensation för ökade driftkostnader till följd av investeringsramarna ingå. Då årets ordinarie budgetarbete förskjutits ifrån våren till hösten har hanteringen av såväl investeringsbudget som investeringsplan temporärt förändrats. Investeringsplanen 2018-2022 har behandlats i samband med det ordinarie budgetarbetet d.v.s. under budgetdialogen 15-16 september. Investeringsdialogen 13 oktober har därför haft ett större fokus på finansieringsfrågorna med en diskussion om Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Den investeringsplan som nu föreligger bygger på den investeringsplan för åren 2017-21 som kommunfullmäktige beslöt om i december 2015 samt de beslut som kommunfullmäktige tagit tom oktober 2016. Dessutom har de av nämnderna under budgetdialogen presenterade investeringsbehoven diskuterats och i en del fall beaktats i planen. 18

I föreliggande budget finns inget investeringstak för skattekollektivet preciserat. Arbetet med detta och övriga finansiella mål pågår för närvarande. Även för den taxefinansierade verksamheten finns ännu inte några fastställda mål, men här kan självfinansieringsgraden vara ett möjligt nyckeltal. Detta då investeringar som kan genomföras utan upplåning finansieras med summan av avskrivningar, resultat och anläggningsavgifter. Kommunfullmäktige kan därutöver besluta om att finansiera vissa investeringar med upplåning och/eller taxehöjning. Under åren 2016-2022 beräknas kommunens totala behov av investeringar till 2 972 miljoner kronor vilket innebär ett genomsnitt på ca 425 miljoner kronor per år. I detta ingår ombudgeteringarna ifrån 2015 till 2016 med 64,2 miljoner kronor. För skattekollektivet utgör det totala behovet för samma period 1 855 miljoner kronor eller ca 265 miljoner kronor i genomsnitt och för år 2017 redovisas 429 miljoner kronor. Av de beräknade nettoinvesteringar år 2017 utgör 347 miljoner kronor anslag. För investeringsplanen skall beaktas att i föreliggande dokument redovisas en flerårsplan med budget för perioden 2016-2022. De redovisade nettoinvesteringarna inkluderar således både anslag dvs. projekt där de ekonomiska medlen disponeras direkt av respektive nämnd efter kommunfullmäktiges beslut samt en beräkning av utgifter/inkomster för övriga planerade projekt dvs. en förkalkyl. Prioriteringarna inom investeringsplanen för perioden 2016-2022 är baserad dels på den politiska beredningen under budgetdialogen 15-16 september och dels mål- och investeringsdialogen den 13e oktober. När det gäller de beloppsmässigt bestämda driftramarna för år 2017 så byggde dessa i utgångsläget på den driftbudget för 2016 som kommunfullmäktige fastställde i juni 2015 med justeringar enligt kommunfullmäktige beslut tom april 2016. Vidare utgick driftramarna från den befolkningsplan som kommunfullmäktige fastställde i juni 2016. En annan viktig förutsättning i arbetet med de ursprungliga ramarna var också en oförändrad utdebitering med 20,36 kronor per skattekrona. Utifrån dessa underlag tilldelades nämnderna i ett särskilt beslut i kommunfullmäktige den 21 juni 2016 resurser enligt en så kallad teknisk budgetram som sedan analyserats av nämnderna för att därefter diskuteras under budgetdialogen den 15-16 september. Nämndernas tekniska ramar är baserade på tre olika förutsättningar. Dels finns det en grupp av nämnder som får tilldelat resurser som anslag utan direkt koppling till demografin, dels en grupp nämnder som tilldelas resurser utifrån befolkningsunderlaget och dels de så kallade avgifts- eller taxekollektiven som redovisas som balansräkningsenheter. I den första gruppen, dvs. de anslagsbundna nämnderna, ingår kommunstyrelsen, överförmyndarnämnden, valnämnden, kulturnämnden, fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och tekniska nämnden (skattekollektivet). I den andra gruppen finns de verksamheter som tilldelas resurser utifrån den fastställda befolkningsplanen och de så kallade fördelningsnyckeltalen (se bilaga). Här ingår merparten av kommunens verksamhet (84 %) dvs. socialnämnden, bildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden. I den tekniska ramen för 2017 så förändrades dessa ramar med totalt +20 miljoner kronor vilket fördelar sig som en ökning av socialnämndens ram med 5,7 miljoner kronor, en ökning av bildningsnämndens ram med 13,7 miljoner kronor och en ökning av arbetsmarknadsnämndens ram med 0,6 miljoner kronor. 19

I den tredje gruppen finns taxekollektiven, dvs. elnät-, vatten- och avloppsverksamheten samt avfalls- och återvinningsverksamheten. I föreliggande budget har de taxefinansierade verksamheterna budgeterats med ett nollresultat. I de tekniska budgetramarna har initialt beaktats den tilläggsbudget som beslutats t.o.m. april 2016. Därefter har ramarna uppdaterats med beslut t.o.m. oktober. Dessutom har de budgetposter som endast avser 2016 års budget, som exempelvis projekt, tagits bort från ramen för 2017. Vidare har ett antal justeringar av framförallt organisatorisk art arbetats in i ramarna för 2017. Dessa avser överföring av ekonomtjänst ifrån kommunstyrelsen till arbetsmarknadsnämnden, överföring anslag för luftmätningar ifrån samhällsbyggnadsnämnden till tekniska nämnden, överföring av organisationen för hållbar utveckling ifrån samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen och överföring av föreningsanslag ifrån kommunstyrelsen till fritid- och kulturnämnden. Under 2016 har de nämnder som haft extraordinära kostnader p.g.a. flyktingsituationen tilldelats extra anslag motsvarande totalt 34,1 miljoner kronor. Dessa tilläggsanslag har finansierats ur det tillfälliga statsbidraget som utbetalats med totalt 80,4 miljoner kronor för åren 2015-16. För år 2017 har i budgeten inga sådana extra anslag för flyktingsituationen beaktats utan nämnderna får återkomma i samband med delårsrapporterna under 2017 och redovisa eventuella behov. När det gäller kapitalkostnaderna så tillämpar kommunen principen att följa den av SKL rekommenderade räntan. För 2017 föreslår SKL en internräntesats på 1,75 procent dvs 0,65 procent lägre än för 2016. Den kraftiga reduceringen beror bl.a. på ett förändrat beräkningssätt. Totalt beräknas detta innebära en minskad kostnad för verksamheten med 14,1 miljoner kronor. Driftramarna för skattekollektivet har därför reducerats med 10,7 miljoner kronor varav 6,3 miljoner kronor inom lokal och måltidsverksamhet. För taxekollektivet innebär det en kostnadsminskning med 3,4 miljoner kronor. Tom budget 2016 så tillämpades en princip vad gäller kompensation för pris- och lönekostnadsökningar där de skattefinansierade verksamheterna kompenserades för inflationen (lönekostnadsökning och prisökning) med ett sammanvägt prisindex. I budget 2017 har nämnderna inte kompenserats för pris- eller lönekostnadsökningar (avtalsrörelsen). Den senare kommer att kompenseras via tilläggsbeslut i samband med att avtalsrörelserna blir klara. Löneöversynen för 2016 är snart avslutad (161109). Löneökningarna förväntas detta år uppgå till c:a 2,5 % (8 månader avseende Kommunal och 9 månader för övriga) Läget inför 2017 års avtalsrörelse är något oviss. Centralt avtal (HÖK) med OFR Allmänkommunal verksamhet (Vision, Ledarna och SSR) är inte klart för 2017 och de centrala parterna ska gemensamt fastställa ett garanterat utfall för Kommunal. Det enda som är känt avseende lönerörelsen med Kommunal är att anställda med titeln undersköterska undersköterskor ska tillföras ett utrymme att fördela om 180 kr per arbetstagare utöver det generella utrymmet. Lärarnas Samverkansråd (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund), Akademiker Alliansen, Vårdförbundet och Fysioterapeuterna har sifferlösa avtal för 2017. Märket (industrins avtal) för 2017 är inte satt. Sveriges Kommuner och Landsting har tidigare prognostiserat en procentuell timlöneökning om 3,4 %. 20

Inom den så kallade finansförvaltningen redovisas bl.a. arbetsgivareavgifter respektive personalomkostnadspålägg, pensionskostnader och kapitalkostnader (intern ränta). I budget 2017 ökar nettointäkten för arbetsgivareavgifter/ personalomkostnadspålägg med ca 8 procent dvs. 5,6 miljoner kronor i jämförelse med budget 2016, delvis pga. för låg budget 2016. Vidare sjunker de sammantagna pensionskostnaderna med ca 6 miljoner kronor i en jämförelse mellan budget 2016 och 2017. Kapitalkostnaden dvs. den interna räntan som är en intäkt under finansförvaltningen sjunker med totalt 20 miljoner kronor mellan budget 2016 och 2017 dels pga. en för hög budget 2016 men framförallt pga. den reducerade intern räntan ifrån 2,4 till 1,75 procent, vilket beräknas ge en effekt på ca 14,1 miljoner kronor. Vidare så redovisas också kommunstyrelsens respektive kommunfullmäktiges budgetmarginaler under finans. I budget 2017 är kommunfullmäktiges budgetmarginal 41,7 miljoner kronor reserverade för att täcka kommande löneavtal. Kommunstyrelsens anslag till oförutsedda behov är 10 miljoner kronor. Slutligen finns också ett särskilt anslag för utveckling 8,4 miljoner kronor som kommunstyrelsen disponerar. Med budgetdialogen och nämndernas material som underlag fastställde kommunfullmäktige den 21 november Budget 2017 och flerårsplan 2018-2019. Kommunfullmäktige beslöt om följande satsningar utöver det som har beskrivits ovan och i förhållande till den driftram som kommunfullmäktige beslöt om 2016-06-21: kommunstyrelsens ram ökas med totalt 11 497 tkr varav 5 250 tkr avser projektmedel till Kuststad år 2025 samt 1 500 tkr till utveckling av Smygehuk. Vidare avsättes medel för förstudie ekonomisystem, E-plattform, personuppgiftsombud, jubileumsfirande och ökade kostnader för arvoden, totalt 1 779 tkr. Slutligen sker det en överföring av ansvaret för föreningsbidragen (exkl landsbygdsmiljonen) till kulturoch fritidsnämnden (340 tkr) samt en överföring av budgeten och verksamheten för hållbar utveckling från samhällsbyggnadsnämnden (3 308 tkr). socialnämndens ram ökas med totalt 26 000 tkr varav 7 856 är ett generellt nettotillskott. Utöver detta kompenseras nämnden för ökande kostnader p.g.a. nytt hälso- och sjukvårdsavtal (3 000 tkr) samt utökat platsantal på Borgvallen (6 000 tkr), Smygehem (3 000 tkr) och trapphusboende inom LSS- verksamheten (2 000 tkr). Vidare tillförs nämnden totalt 4 500 tkr som förstärkning inom färdtjänstverksamheten, IT-verksamheten och för processutveckling. Slutligen justeras lokal- och måltidskostnaderna med 356 tkr pga. en reducerad intern ränta (se kommentarer ovan). bildningsnämndens ram minskas med netto 756 tkr varav 3 000 tkr avser en ökad kostnad för interkommunal ersättningar och 1 000 tkr övrig drift. Slutligen justeras lokal- och måltidskostnaderna med 4 756 tkr pga. en reducerad intern ränta (se kommentarer ovan). kulturnämndens ram ökas med netto 130 tkr varav 150 tkr avser stöd till nytt studieförbund (Sisu), 265 tkr en överföring av ansvaret för bidragsverksamheten ifrån kommunstyrelsen och 285 tkr är en justering pga. en reducerad intern ränta för lokalverksamheten (se kommentarer ovan). 21

fritidsnämndens ram minskas med netto 456 tkr varav 320 tkr avser Maglarps skyttecentrum, 75 tkr en överföring av ansvaret för bidragsverksamheten ifrån kommunstyrelsen och 851 tkr är en justering pga. en reducerad intern ränta för lokalverksamheten (se kommentarer ovan). samhällsbyggnadsnämndens ram minskas med netto 2 738 tkr varav 300 tkr avser en byggnadsantikvarie (0,5 årsarbetare) och 300 tkr är medel för en uppstart av översiktsplanarbete. Vidare sker en överföring av budgeten och verksamheten för hållbar utveckling till kommunstyrelsen (3 308 tkr) och anslag för luftmätningar till teknisk nämnd (30 tkr). servicenämndens ram påverkas bara av en kostnadsminskning med 82 tkr pga. en reducerad intern ränta för lokalverksamheten (se kommentarer ovan). tekniska nämndens ram ökas med totalt 8 570 tkr varav 3 200 tkr avser ökat underhåll på gator, gång- och cykelvägar samt 2 600 tkr till drift av tre småbåtshamnar. Vidare tillförs 150 tkr för fortsatt renovering av Kyrkoköpinge ridklubb och 500 tkr för bulleråtgärder längs vägnätet. För att utveckla plan- och exploateringsverksamheten tillförs 990 tkr motsvarande 1,5 årsarbetare och för upprättande av detaljplan Västervång 2:25 tillförs 1.100 tkr. Slutligen omdisponeras 30 tkr ifrån samhällsbyggnadsnämnden enligt ett samarbetsavtal angående luftmätningar. I övrigt satsas 8,4 miljoner kronor på olika utvecklingsprojekt som ska stärka Trelleborgs kommuns attraktionskraft framöver. Bland dem kan nämnas översiktsplan, bostadsförsörjningsprogram, detaljplaner för både bostäder och verksamheter samt en satsning på destinationsutveckling. När det gäller övriga budgetförutsättningar så är dessa beskrivna i avsnittet om Trelleborg. Här skall dock noteras att budget 2017 bygger på en för kommunen fortsatt ökande befolkning med ett befolkningsmål på 50 000 invånare år 2028. Befolkningsplanen redovisas under avsnittet om Trelleborg. När det gäller de gemensamma intäkterna, dvs. skatter och generella statsbidrag samt finansnettot i övrigt skall följande nämnas. 22