Mål och medel. Budget 2018 och flerårsplan Fastställd av Kommunfullmäktige Inkl tilläggsbeslut

Transkript

1 Mål och medel Budget 2018 och flerårsplan Fastställd av Kommunfullmäktige Inkl tilläggsbeslut

2 INNEHÅLL Sid. Nr INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 ALLMÄN ÖVERSIKT Omvärlden 5 Trelleborg 7 Så här styrs Trelleborgs kommun 13 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning 15 Budgetarbetet inför Ekonomin 24 Investeringar och exploateringar 28 BILAGOR Fördelningsnyckeltal Investeringsplan med budget , skattekollektivet 34 Investeringsplan med budget , taxekollektivet 39 Exploateringsplan med budget , skattekollektivet 41 Exploateringsplan med budget , taxekollektivet Investeringsramar

3 Framtidens Trelleborg formas nu Vi som bor och verkar i Sveriges sydligaste stad har en sak gemensamt vi vill Trelleborgs bästa. Vi vill ha en kommun där människor trivs, känner trygghet och vill vara delaktig i samhällsutvecklingen. I år har vi blivit ännu fler som vill delta i arbetet under de första nio månaderna växte invånarantalet med 608 personer den största ökningen sedan storkommunen Trelleborg bildades för femtio år sedan. Det är förstås en stor glädje att så många vill bosätta sig hos oss, men det är samtidigt en utmaning att ta om hand alla dessa nya trelleborgare på bästa sätt. Budgeten för 2018 pekar ut vägen. Trots ett kärvt ekonomiskt läge kommer vi att ytterligare öka kvaliteten inom välfärdsområdena. På så sätt ökar vi Trelleborgs attraktionskraft för boende, näringsidkare och besökare. Genom att utveckla förenings- och näringsliv skapar vi just det trygga och trivsamma Trelleborg vi alla vill ha. Blickar vi en bit in i framtiden ser vi Kuststad 2025 som kommer att bli juvelen i kronan i ett framtida Trelleborg. Attraktionskraften i denna den största förädling av Trelleborg i modern tid kan vi än så länge bara ana vem vill inte bo och verka mitt i den dynamisk region, granne med såväl hav som stad?! Familjecentral Fortsatt satsning på barn med speciella behov Utveckling av eftergymnasiala utbildningar Trygghetsvärdar Kultur för äldre Det här är några av punkterna i budgeten för 2018, en budget som innebär förstärkningar, inte minst på socialnämndens område, men också besparingar på kurser, konferenser och representation. Socialnämndens budget förstärks med 56 miljoner för att säkerställa att kvalitet och service består. Den digitala utvecklingen fortsätter och samtliga verksamheter kommer att få någon form av digitalt planeringssystem nästa år. Genomlysningen av hemvårdens organisation kommer att få full verkan nästa år. Den kommer att leda till en mer kostnadseffektiv organisation. Inom bildningsnämndens område märks satsningar på inkluderande skola för alla, personlig ITutrustning till alla pedagoger, utveckla samarbetet med högskola och universitet samt översyn av lokalbehoven fram till 2025 med arbetsmiljön i fokus. Löparbanorna på Östervångsstadion ska rustas upp, Trygghetsvärdar kommer att få hela kommunen som arbetsfält, besöksnäringen får extra tillskott och de som bor på kommunens äldreboende ska få fler kulturupplevelser. Också barn och ungdomar omfattas av kulturgarantin. Sociala hänsyn kan tas vid upphandlingar, friskvårdspengen till kommunens anställda ökar med tjugo procent och vägsamfälligheterna ska få ett större stöd. 1,8 miljoner sparas in på kurser, konferenser och representation, vilket motsvarar femton procent av den aktuella budgeten. Allt detta kommer vi att kunna uppnå med bibehållen kommunalskatt, 20,60 kronor. Vårt budgeterade resultat, drygt 27 miljoner kronor, motsvarar 1,1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Kombinationen av satsningar och ansvarstagande som budgeten innebär gör att vi kan fortsätta utveckla Trelleborg till att bli en framgångskommun på ett långsiktigt hållbart sätt, till fördel för 3

4 dagens och framtidens trelleborgare. Vi hoppas och tror att de senaste årens positiva utveckling med förbättrade kommunikationer, ökat bostadsbyggande och inte minst ett fortsatt rekordstort intresse att bli trelleborgare kommer att fortsätta. Då bygger vi en stark grund för framtidens Trelleborg den som vi formar tillsammans. Torbjörn Karlsson, Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Omvärlden Den 20 september presenterade regeringen 2018 års budgetproposition (2017/18:1) och 2017 års höständringsbudget (2017/18:2). När det gäller den makroekonomiska utvecklingen så bedömer regeringen att tillväxten i Sverige blir stark, 3,4 procent år 2017 respektive 2,6 procent år 2018 (kalenderkorrigerade siffror). Det är en upprevidering jämfört med vårpropositionen. Den globala tillväxten är idag visserligen under genomsnittet för 2000-talet, men konjunkturuppgången i världen fortsatte under 2017 med en snabbare ökning av industriproduktion och världshandeln. Detta innebär enligt regeringen en något starkare tillväxt 2017 och 2018 i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel, vilket bidrar till en starkare svensk export Det förefaller inte som den politiska osäkerheten i Europa och USA i någon större omfattning påverkat den ekonomiska utvecklingen i Sverige utan indikatorerna tyder snarare på att ett relativt högt förtroende hos både hushåll och företag. Regeringen väntar sig att den starka utvecklingen på arbetsmarknaden håller i sig. Antalet sysselsatta väntas fortsätta öka snabbt 2017 och även relativt snabbt Sysselsättningsgraden, dvs. andelen sysselsatta i befolkningen i arbetsför ålder har ökat kraftigt liksom antalet arbetade timmar. Det senare minskar nu from Den starka konjunkturutvecklingen och regeringens åtgärder medför en ökad efterfrågan på arbetskraft och arbetslösheten bedöms minska till 5,9 procent år Löneutvecklingen väntas trots den starka utvecklingen på arbetsmarknaden att vara dämpad. För 2017 och 2018 väntas timlöneökningarna stanna på 2,7 respektive 3,0 procent, vilket är lägre än genomsnittet (3,4 procent). Ett problem är att företagen får allt svårare att rekrytera personal vilket tillsammans med resursutnyttjandet på arbetsmarknaden påverkar löneökningstakten med viss fördröjning. Inflationstakten ökade under 2016 och första halvåret 2017, efter att ha varit låg under en lång tid. Ökningen förklaras av höjda priser på tjänster och tillfälligt höjda energipriser. Enligt regeringens bedömning förväntas inflationstakten mätt som KPIF, inflationen med fast bostadsränta, stabilisera sig på knappt 2 procent fram t.o.m Regeringen konstaterar också en stark efterfrågan på kommunala välfärdstjänster till följd av snabbt ökande antal barn och äldre, det stora antalet nyanlända och regeringens satsningar inom välfärden. Behoven av välfärdstjänster bedöms vara fortsatt hög åren framöver och sektorn tillförs därför resurser. Däremot är regeringens prognos för den kommunala konsumtionen blygsam, då denna enbart ökar med 0,5, 0,8 respektive 1,1 procent år Detta beror på att regeringen utgår ifrån beslutade och föreslagna statsbidrag och oförändrade kommunala skattesatser. Den kommunala konsumtionen anpassas därefter i prognosen så att det kommunala balanskravet uppfylls, även då det innebär mindre ökning av den kommunala konsumtionen än vad demografin kräver. Om denna utveckling skall uppfyllas ställer det stora krav på kommunerna med både effektiviseringsåtgärder och prioriteringar! Bland de satsningar som aviseras i budgetpropositionen skall nämnas att de generella statsbidragen ska höjas permanent från 2019 i syfte att minska behovet av att höja kommunalskatterna och skära ner i verksamheter, samtidigt som kommuner och landsting får förutsättningar att utveckla den generella välfärdens verksamheter. För 2019 beräknas anslaget för kommuner ökas med 3,5 miljarder kronor och från 2020 med 7 miljarder kronor. Vidare aviseras ett antal regleringar enligt den så kallade finansieringsprincipen och förstärkningar via specialdestinerade bidrag som kommunerna i regel själva aktivt måste söka. Detaljer kring dessa förslag enligt budgetpropositionen framgår av SKLs cirkulär 17:46 ( ). Beslut om förslagen i budgetpropositionen tas senare i höst. 5

6 Den 17 oktober presenterade Sveriges kommuner och Landsting (SKL) sin ekonomirapport som beskriver det ekonomiska läget för kommuner och landsting hösten Samman-fattningsvis konstaterar SKL att den kraftiga ökningen av befolkningen i yngre och äldre åldrar är nu betydligt snabbare än den för antalet personer i yrkesverksam ålder. Därför tilltar behovet av verksamhet mer än det som beräknas kunna finansieras genom ökad sysselsättning och därmed ökade skatteintäkter. Om inga åtgärder vidtas uppstår ett gap mellan intäkter och kostnader på 59 miljarder kronor år Kommunernas och landstingens arbete med att förändra och utveckla verksamheten måste därför intensifieras och i ännu större utsträckning inriktas på effektiviseringar med hjälp av ny teknik och nya arbetssätt. Staten måste också bidra till att underlätta effektiviseringar i sektorn. Det sektorn behöver är mer av generella och värdesäkrade statsbidrag, och mindre av riktade, detaljstyrande bidrag. I en kalkyl för perioden fram tom 2021 där utgångspunkten är dels ett resultat på 1 procent av skatt och statsbidrag och dels att staten räknat upp de generella statsbidragen med 2 procent utöver pris- och löneökningar så behöver skattesatsen justeras med ca 1,56 kr/skkr fram tom I denna beräkning räknar SKL med en oförändrad skattesats för 2018 i förhållande till När det gäller den samhällsekonomiska utvecklingen i stort så konstaterar SKL att det efter några års stark tillväxt nu råder högkonjunktur i svensk ekonomi. SKLs bedömning är att konjunkturen stärks ytterligare det närmaste året. SKL räknar därefter med en återgång till ett konjunkturellt normalläge. Därmed blir tillväxttalen betydligt lägre efter Ökningen av BNP begränsas till runt 1,5 procent per år samtidigt som antalet arbetade timmar nästan stagnerar. Det betyder att den reala ökningen av skatteunderlaget gradvis avtar från över 2 procent i fjol till under 1 procent från och med Tillsammans med den snabba befolkningsökningen, som bl.a. innebär ökade behov av skola, vård och omsorg, leder detta till allt större svårigheter för kommunsektorn att finansiera verksamheten. I sin senaste rapport över konjunkturläget så förutspår Konjunkturinstitutet att regeringens expansiva budget driver på tillväxten och sysselsättningen nästa år. De ljusa utsikterna för industrin ökar också investeringarna betydligt och exporten blir en stark tillväxtmotor. Samtidigt hålls uppgången tillbaka av den tilltagande bristen på arbetskraft med rätt kompetens. Trots bristen på arbetskraft tar löneökningarna inte fart nämnvärt och inflationen, som de senaste månaderna stigit till över 2 procent, faller tillbaka igen nästa år. Först 2020 når inflationen varaktigt inflationsmålet. Riksbanken avvaktar därför med att höja reporäntan till nästa höst Samtidigt noteras att regeringens kraftigt underfinansierade budget för 2018 inte bedöms ligga i linje med överskottsmålet. Därför kommer det att krävas en åtstramande finanspolitik redan 2019 så att överskottsmålet nås. Om det offentliga välfärdsåtagandet dessutom ska bibehållas på 2018 års nivå, krävs det även budgetförstärkningar på ca 30 miljarder kronor. Tillväxten (BNP) i ekonomin sjunker successivt och är under 2 procent from år 2019 och framåt. När det gäller penningpolitiken så lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad (-0,50 procent) på sitt möte Enligt pressmeddelandet så bedömer Riksbanken att konjunkturen är stark och inflationen är nära målet på 2 procent. För att inflationen ska ligga kvar nära 2 procent behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv. Riksbankens direktion har därför beslutat att behålla reporäntan oförändrad på 0,50 procent och räknar liksom tidigare med att höja räntan först i mitten av

7 Trelleborg Det är en väl bevarad hemlighet. Ungefär som ett svampställe. Men det finns en plats där allting möts. En plats där de oändliga slätterna av norra Europas bästa åkermark möter 32 kilometer sandstrand. Och därefter: Havet och horisonten. En plats där 42 små byar och 32 kyrkor möter ett myllrande stadsliv, näthandelsföretag och Sveriges näst största hamn. En plats där människor möts. På riktigt. Ansikte mot ansikte. Över generationer. Över gränser. Det är en väl bevarad hemlighet. Men det finns en plats där havet möter slätten, och där det är nära till allt. Trelleborgs kommun fortsätter att växa och närmar sig i rask takt målet invånare och är också södra Skånes tredje största kommun, en kommun mycket goda kommunikationer. Kommunen är sedan tidigare av Region Skåne utnämnd till regional kärna och är rustad med ett mångfacetterat och rikt näringsliv, den för regionen, nationen och EU strategiskt mycket viktiga Core Hamnen fortsätter att utvecklas och transfererar årligen ca en miljon fordon. Vårt geografiska läge medför att vi är en central del i två av norra Europas starka tillväxtregioner Öresundsregionen och Södra Östersjöregionen. Det ger möjligheter och utvecklingskraft. Att samtidigt vara utpekad som en av de regionala kärnorna i Skåne och som en del av tillväxtkorridoren i västra Skåne ger det oss mycket goda förutsättningar för att stärka och befästa vår regionala roll och position. Det sistnämnda är inte givet utan vi måste fortsatt försvara vår plats samtidigt måste vi förtjäna den. Några vitala förutsättningar för det är att kommunen fortsatt är attraktiv att bo och verka i och den ska samtidigt vara välkomnande och väl värd att besöka. Även om Trelleborgs kommun tillhör de framgångsrika kommunerna avseende befolkningsutvecklingen de senaste tio åren så kommer det att krävas fortsatt samordnade insatser i arbetet med att uppnå befolkningsmålet år Satsningen på en fortsatt utvecklad regionaltrafik är en fortsatt viktig del i att marknadsföra Trelleborg som en framgångsrik boende- och etableringskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Som kommunal organisation har vi som huvuduppdrag att leverera välfärdstjänster till medborgarna samt att verka för ett tryggt och säkert samhälle. Detta beskrivs väl i den identitetsbäraren Sydlig stad möter regional stad i fördjupningen av översiktsplanen för Trelleborgs stad. Det är nu av betydelse att vi kan lägga stort fokus på kommunens egen utveckling, att gå från ord till konkret handling, att vi har förmågan att bibehålla vår kvalitativa nivå i skola vård och omsorg men att vi samtidigt har förmåga att öka vår effektivitet. Vi ska prioritera och intensifiera arbetet med att utveckla kommunen som boende- och etableringsort. Här är synliga steg och mått tagna bland annat genom nybyggnation av Lillevång-Vannhögskolan, produktion av bostäder i Centrum och i Skegrie. Därutöver konkretiseras Kuststad 2025-projektet genom kommunfullmäktiges förväntade beslut av ringvägens dragning, det medför en utveckling av östra industriområdet, Business Center Trelleborg, med möjlighet till nya företagsetableringar. För att vara en framgångsrik kommun både när det gäller att leverera välfärdstjänster och att attrahera nya medborgare, verksamheter och medarbetare måste hållbarhetsperspektiven och inkluderingen vävas in i en fortsatt utvecklad samverkan mellan kommunens nämnder, förvaltningar och bolag. Den under året nybildade avdelningen för Hållbarutveckling är betydelsefull för att utveckling systematiseras och samordnas i kommunen. Personalen är vår enkom viktigaste resurs och därför fortsätter arbetet med att utveckla goda arbetsplatser och arbetsförhållanden. HR-avdelningen kommer därav att återuppta de interna utbildningarna för chefer i arbetsrätt och avtal, lönesättning och rekrytering. Återkommande hands on -supporttillfällen planeras för HR-relaterade applikationer. Stödet kring arbetsmiljöfrågor 7

8 kommer att tydliggöras genom att det införs en kommunövergripande rutin. Därutöver fortsätter arbetet med att öka frisktalen varför speciellt fokus kommer att genereras i HR-stödet kring sjukfrånvaro. Heltid som norm ska, enligt plan, börja implementeras i verksamheterna under Ett mycket viktig området är vår finansiella status, att växa som kommun kommer att medföra ökade kostnader. Därför är God ekonomisk hushållning av betydelse och det handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Ett positivt resultat behövs dels för att värdesäkra anläggningstillgångar och pensioner, dels för att finansiera en del av de investeringar som görs. Det är därför av vikt att kommunen har en budget i balans och att kommunfullmäktiges fastställda finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppfylls. När det gäller kommunens ekonomiska utveckling så visar prognos 2017 ett negativt ekonomiskt resultat som framledes behöver vändas för att möjliggöra kommande års investeringsvolymer i såväl driftsorganisationen som i Kuststadprojektet. Målet är att för kommunens totala driftverksamhet uppnå ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2,1 procent av summan skatt och statsbidrag för år Detta enligt budgetdirektiven som fastställdes av kommunfullmäktige Föreliggande budget uppfyller dock ej detta då resultatet för 2018 är beräknat till 27 miljoner kronor dvs. 1,1 procent av skatt och statsbidrag. Arbetsmarknadsläget Arbetsmarknadsläget i Sverige är fortsatt mycket gott, vilket delvis märks i Trelleborgs kommun. Per hade trelleborgare avslutats till arbete. Detta är dock en minskning med 12 % jämfört med samma period föregående år. Av de avslutade är 18 % resultatet av Trelleborgs kommuns samarbete med det lokala och regionala näringslivet, en ökning jämfört med föregående år. Arbetslösheten i både Trelleborg och Skåne ökar, i motsats till övriga riket, se tabell nedan: Riket Skåne Trelleborg Arbetslöshet september ,4 % 9,9 % 8,5 % Arbetslöshet september ,5 % 9,7 % 7,8 % Förändring 2016 till ,1 % +0,2 % +0,7 % Arbetslösheten i Trelleborg har ökat från september 2016 till samma månad 2017, från 7,8 % till 8,5 %. Detta kan endast delvis förklaras med ökat antal personer inom gruppen nyanlända med rätt till etablering via Arbetsförmedlingen. Antalet personer inskrivna i Arbetsförmedlingens program för etablering ökar i takt med att fler nyanlända anvisas till och bosätter sig i Trelleborgs kommun. Antalet inom etableringen som är arbetslösa och av Arbetsförmedlingen bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande har på det senaste året mer än fördubblats från 96 till 195 personer. Högkonjunkturen påverkar i hög grad företagens behov av arbetskraft, med en efterfrågan som inom både privat och offentlig sektor är den högsta sedan Efterfrågan på arbetsmarknaden förväntas vara fortsatt hög även under Skåne är en av rikets tillväxtmotorer, med en förväntad sysselsättningsnivå som bara kan mäta sig med storstadsregionerna Stockholm och Göteborg. Trelleborgs arbete med arbetsmarknadsfrågor inspirerar fortsatt andra kommuner i Sverige, bland annat genom det Vinnova-finansierade projektet Från rebell till modell där 14 andra kommuner under 2017 gått in i ett samarbete i syfte att kunna implementera Trelleborgsmodellen på hemmaplan. 8

9 Befolkningsutfall 2016 jämfört med befolkningsplan för 2016 Trelleborgs befolkning uppgick till invånare vid årsskiftet 2016/2017. Detta var en ökning under året med 554 invånare. Ökningen bestod av ett flyttnetto på 529 personer och ett födelseöverskott med 25 personer. I tabellen anges befolkningsutfall 1980, 1990, 2000, 2010 och 2016, befolkningsplan inför 2016 samt beräkning utifrån befolkningsplanen för befolkningsmålet invånare (plan) (plan) Födda Avlidna Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Befolkningsutvecklingen under 2016 överträffade befolkningsplanen med 195 invånare. Både antalet födda och avlidna blev något fler än beräknat men födelseöverskottet blev i enlighet med planen. Inflyttningen blev högre och utflyttningen blev något lägre än befolkningsplanen Befolkningsplanen för 2016 byggde bland annat på en bedömning av antalet färdigställda bostäder under året. Detta antal bedömdes till drygt 100 men antalet färdigställda bostäder blev cirka bostäder. Sett till åldersgrupper blev 1-5 åringar 20 fler, 6-15 åringar 27 fler och åringar 34 fler än befolkningsplanen. Den stora utflyttaråldern, år, blev 56 färre än beräknat. De mellan 25 och 49 år blev 166 fler än beräknat medan de mellan 50 och 64 år blev 15 färre än beräknat. Yngre pensionärer, år, blev 16 färre och äldre pensionärer, 85 år och äldre, blev lika många som den bedömning som gjordes i befolkningsplanen för

10 Befolkningsstruktur 2016 Trelleborgs befolkningsstruktur skiljer sig från rikets främst i åldrarna år där Trelleborg har klart lägre andel än riket. Trelleborg har istället en något högre andel av befolkningen i åldrarna år och år än riket. Befolkningsstrukturen anger antal personer i varje ålder per invånare Folkmängd per 1000 invånare i Trelleborgs kommun 2016 Folkmängd per 1000 invånare i riket 2016 Befolkningsplan Befolkningsplanen bygger på befolkningsmålet om invånare 2028 och på en jämn befolkningsutveckling med en ökning med runt 550 invånare , 500 invånare 2020 till 2023 och runt 550 fler invånare åren därefter fram till De årliga befolkningsökningarna bedöms till 1,2 procent under och därefter1,1 procent årligen fram till Befolkningsökningen ställer höga krav på bostadsproduktionen. Under åren fram till 2028 uppskattas närmare bostäder vara möjliga att bygga i Trelleborgs kommun. En större del av dessa bedöms uppföras i flerbostadshus. För de viktigaste åldersgrupperna gällande budgetplanering, barn och äldre, ser utvecklingen enligt befolkningsplanen ut enligt följande med utfall 2016 och plan samt 2028: år år år år år år och äldre Totalt

11 Befolkningsutvecklingen enligt befolkningsplanen påverkar försörjningsbördan som beräknas få en något mindre ökning under kommande år än för riket i stort. Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invånare i icke-yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år och äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20-64 år). Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, utfall och plan ,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun Försörjningsbörda i riket Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, 0-19 år Försörjningbörda i Trelleborgs kommun, 65- år 11

12 En ökad befolkning ger också generellt fler invånare i varje ålder men det finns skillnader. Exempelvis beräknas de mellan 46 och 53 år bli färre 2028 då barnafödandet var lägre runt 1980 än under slutet 60-talet och början av 70-talet då dagens åringar är födda. Förändring i antal personer efter ålder mellan 2016 och Skillnad i folkmängd mellan 2016 och

13 Så här styrs Trelleborgs kommun I Trelleborgs kommun styrs våra verksamheter utifrån ett ledningssystem som bygger på resultatstyrning. Syftet är att erbjuda kommuninvånarna bästa möjliga service utifrån givna resurser. Kommunens styrmodell Kommunfullmäktige anger en vision och strategiska inriktningsmål för den långsiktiga utvecklingen. Kommunfullmäktige fastställer även ägardirektiv till de kommunala bolagen samt beslutar om kommunens budget och årsredovisning. Nämnderna anger effektmål som beskriver på vilket sätt de bidrar till utvecklingen. Nämnderna fastställer också verksamhetsplaner som mer konkret beskriver vad som ska prioriteras i verksamheten. Övergripande fördelning av ansvar och roller Kommunfullmäktige: Vision och strategiska inriktningsmål Nämnder: Verksamhetsplaner med effektmål Kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål styr nämnderna Utgångspunkten i ledningssystemet är att kommunfullmäktige anger en vision och strategiska inriktningar för nämndernas verksamhet. Detta konkretiseras genom kommunens strategiska inriktningsmål. De uttrycker övergripande prioriteringar, vägval och strategiska ställningstaganden vad den politiska majoriteten anser vara viktigast att åstadkomma för kommunens långsiktiga utveckling. Nämndernas effektmål är åtaganden gentemot kommunfullmäktige Nämnderna utgår från kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål och ekonomiska ramar. Respektive nämnd anger därefter ett antal effektmål som beskriver dess åtagande i förhållande till kommunfullmäktige. Härmed uttrycker effektmålen även verksamhetens åtaganden i förhållande till Trelleborgarna, dvs. de konkreta resultat nämnderna tar ansvar för. Effektmålen ska knyta an till ett eller flera av kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål. Därmed blir det tydligt på vilket sätt respektive nämnd bidrar till att de strategiska inriktningsmålen uppnås. Respektive nämnd beslutar själv vilka inriktningsmål som dess verksamheter ska bidra till. Effektmålen ger uttryck för nämndens årliga prioriteringar, dvs. det verksamheten i första hand åtar sig att åstadkomma under det närmaste året. 13

14 Kommunens vision och strategiska inriktningsmål Vision I Trelleborg har vi en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i kommunen i framtiden. Visionen beskriver ett önskat, framtida tillstånd som alla i kommunen har ett gemensamt ansvar att verka för. Den summerar därmed alla de mål som ska uppnås. Trelleborgs kommuns vision är följande: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och inriktningsmål Med kommunens övergripande vision som utgångspunkt har kommunfullmäktige beslutat om fyra strategiska inriktningar som alltså beskriver kommunens viktigaste utvecklingsområden. Utifrån dessa inriktningar har tio strategiska inriktningsmål formulerats i syfte att precisera vad som ska uppnås under mandatperioden. Kommunens strategiska inriktningsmål fram till 2018 Strategisk inriktning Livskvalitet (trygghet, hälsa, välfärd) Arbete (företagsklimat, egenförsörjning) Hållbarhet (ekologisk, social, ekonomisk) Delaktighet (påverkan, förtroende) Strategiska inriktningsmål Kommuninvånarna ska vara trygga Kommuninvånarna ska ha goda levnadsvanor Kommuninvånarna ska i livets alla skeden kunna få ett likvärdigt stöd Trelleborg ska vara en attraktiv kommun för nyetableringar Det lokala näringslivet ska erbjudas en service av hög kvalitet Fler kommuninvånare ska ha en egen försörjning Byggandet ska stärka kommunens ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhet Kommunen ska ha hållbara transportlösningar Fler kommuninvånare ska känna att de påverkar de politiska besluten och verksamheten Kommuninvånarnas förtroende för politiker och tjänstepersoner ska öka Uppföljning Inriktningsmålen följs upp en gång per år i samband med årsredovisningen. För att avgöra huruvida målen uppnås mäts ett antal indikatorer vilka, som begreppet antyder, indikerar om inriktningsmålen uppnås eller om utvecklingen går åt rätt håll. Nämndernas mer konkreta effektmål följs upp i kommunens delårsrapporter och slutligen i årsredovisningen. En del indikatorer kopplat till nämndernas effektmål mäts en gång per år, andra mäts med preliminära siffror kvartalsvis. Detta påverkar måluppföljningens detaljeringsgrad i delårsrapporterna. I årsredovisningen görs en fullständig uppföljning av samtliga effektmål med tillhörande indikatorer (om ingen eftersläpning i statistik finns). Planerade aktiviteter för att bidra till nämndernas effektmål följs alltid upp, i såväl delårsrapporter som årsredovisning. 14

15 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Kommunallagen föranstaltar att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Gällande lagstiftning specificerar ytterligare kraven på god ekonomisk hushållning genom att ange ett minimikrav på ekonomisk balans i den kommunala ekonomin. Minimikraven på ekonomisk balans är att intäkterna måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Ett positivt resultat behövs dels för att värdesäkra anläggningstillgångar och pensioner, dels för att finansiera en del av de investeringar som görs. Det är därför av vikt att kommunen har en budget i balans och att kommunfullmäktiges fastställda finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppfylls. För att skapa en handlingsberedskap inför framtida krav på ny verksamhet och kvalitetshöjningar angavs i budgetdirektiven ( ) endast ett finansiellt mål som skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. För närvarande pågår en diskussion och analys kring de finansiella målen kopplat till den expansiva utveckling som kommunen befinner sig i. De investeringar som krävs i detta sammanhang ställer krav på en långsiktigare ekonomisk planering och därmed också långsiktiga finansiella mål. I föreliggande budget anges därför endast ett finansiellt mål, vilket avser resultatutvecklingen: För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2,1 procent av summan skatter och statsbidrag för år 2018, minst 2,5 procent av summan skatter och statsbidrag för år 2019 samt minst 3 procent av summan skatter och statsbidrag för år

16 Budgetarbetet inför Härmed föreligger en budget som uppfyller balanskravet. Däremot ligger resultatet för 2018 under de 2,1 procent som var mål för God ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges budgetdirektiv Resultatet för 2018 är beräknat till 27 miljoner kronor dvs. 1,1 procent av skatt och statsbidrag. Samtidigt skall också noteras att det finns en budgetmarginal på 36,6 miljoner kronor som bl.a. skall täcka kostnaderna för avtalsrörelse 2018 samt att kommunstyrelsens oförutsedda anslag är budgeterat till 10 miljoner kronor. Utgångspunkten i kommunens ledningssystem och därmed också budgetarbetet är att kommunfullmäktige anger en vision och strategiska inriktningar för nämndernas verksamhet. Detta konkretiseras genom kommunens strategiska inriktningsmål. De uttrycker övergripande prioriteringar, vägval och strategiska ställningstaganden vad den politiska majoriteten anser vara viktigast att åstadkomma för kommunens långsiktiga utveckling. Inriktningsmålen anges i kommunens budget med flerårsplan. Nämndernas planering utgår från kommunfullmäktiges inriktningsmål och tilldelade ekonomiska ramar. Respektive nämnd anger därefter ett antal effektmål som beskriver dess åtagande i förhållande till kommunfullmäktige, dvs. de konkreta resultat nämnderna tar ansvar för. Effektmålen ska knyta an till ett eller flera av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Därmed blir det tydligt på vilket sätt respektive nämnd bidrar till att inriktningsmålen uppnås. Respektive nämnd beslutar själv vilka inriktningsmål som dess verksamheter ska bidra till. Effektmålen ger uttryck för nämndens årliga prioriteringar, dvs. det verksamheten i första hand åtar sig att åstadkomma under det närmaste året. Genom verksamhetsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Detta sker genom att nämnden inom den angivna ekonomiska ramen tydligt anger hur verksamheten ska bedrivas för att effektmålen ska kunna uppnås. Varje nämnd avgör själv hur många effektmål man vill fastställa samt i vilken detalj man vill målstyra verksamheten. Men för varje effektmål som anges i verksamhetsplanen ska det tydligt framgå vilken specifik målgrupp verksamheten riktar in sig på och vilken effekt man avser åstadkomma för målgruppen under det närmsta året. Till varje effektmål ska verksamheten beskriva sitt arbetssätt genom att ange konkreta aktiviteter. Till respektive effektmål ska nämnden även formulera indikatorer som konkret beskriver hur måluppfyllelsen ska mätas, följas upp och bedömas. Utgångspunkten för ramtilldelningen är de Riktlinjer för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fastställde i juni 2017 i Direktiv för arbetet med Budget 2018 och Flerårsplan De slutliga Målen för god ekonomisk hushållning för åren framgår under avsnittet Riktlinjer för God ekonomisk hushållning i föreliggande budgetdokument. Enligt kommunallagen får från och med år 2013 medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning alternativt riktlinjer för resultatutjämningsreserv. I november 2013 beslutade kommunfullmäktige om sådana riktlinjer för RUR. I samband med detta beslut avsattes också 33 miljoner kronor i en resultatutjämningsreserv. Därefter har i bokslut 2013 ytterligare 6 miljoner kronor avsatts för detta ändamål. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är enligt förarbetena till lagstiftningen att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga 16

17 värdet understiger genomsnittet och att man på så sätt har indikerat en lågkonjunktur. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. För Trelleborgs kommun gäller att uttag från RUR endast kan ske för att täcka underskott d.v.s. att årets resultat efter balanskravsjustering är negativt. Vidare att den underliggande skatteunderlagsutvecklingen för riket och aktuellt budgetår understiger den genomsnittliga ökningen under de senaste tio åren. Som underlag för denna analys skall Sveriges kommuner och Landsting (SKL) beräkningar i aktuellt budgetcirkulär användas. Med SKLs prognos (september 2017) så beräknas detta vara fallet för men ej för 2018 (se nedan). Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år Snitt 10 år 4,0 3,9 3,8 4,0 4,1 Årlig 4,3 4,0 3,5 3,8 3,9 Differens 0,3 0,1-0,3-0,2-0,2 Källa Skatteverket och SKL From åren 2015 tom 2017 har en separat investeringsprocess genomförts med en mål- och investeringsdialog under perioden oktober november. Då har ett underlag tagits fram inför kommunfullmäktiges beslut om en långsiktig investeringsplan för de kommande fem åren och här har klarlagts vilka investeringar som skall prioriteras. I denna process så har det varit kommunfullmäktige som beslutar om investeringar från fem miljoner kronor och därutöver. För att finansiera de investeringsprojekt som understiger fem miljoner kronor har kommunstyrelsen och nämnderna tilldelats egna investeringsramar. Inom dessa har kommunstyrelsen och nämnderna haft rätt och skyldighet att göra omdisponering mellan olika projekt. Behov av omdisponering har gällt exv. då ett projekt försenas. From år 2018 och inför arbetet med Budget gäller en ny ekonomistyrningsprocess med en investeringsprocess. I denna ingår ej någon separat investeringsdialog och ej någon investeringsplan med både anslagsbundna och övriga projekt där kommunfullmäktige ännu ej tagit något beslut. Istället skall en 12-årig investerings- och exploateringbudget presenteras i det ordinarie budgetarbetet. Denna innehåller bara anslagbundna projekt. Vidare skall lokalförsörjningsplanen utvecklas. Då årets ordinarie budgetarbete förskjutits ifrån våren till hösten har hanteringen av såväl budget som investeringsplan temporärt förändrats. Budget och Investeringsplan har behandlats i en gemensam budgetdialog 9 oktober. Den investeringsplan som nu föreligger bygger på den investeringsplan för åren som kommunfullmäktige beslöt om i juni 2017 i Direktiven för arbetet med Budget 2018 och Flerårsplan samt de beslut som kommunfullmäktige tagit tom oktober Dessutom har de av nämnderna under budgetdialogen presenterade investeringsbehoven diskuterats och i en del fall beaktats i planen. 17

18 Under åren beräknas kommunens totala behov av investeringar och exploateringar till miljoner kronor vilket innebär ett genomsnitt på ca 525 miljoner kronor per år. Detta inkluderar beslut i kommunfullmäktige t.o.m. december För skattekollektivet utgör det totala behovet för samma period miljoner kronor eller ca 367 miljoner kronor i genomsnitt och för år 2018 redovisas 569 miljoner kronor. Av de totalt beräknade netto investeringar för år 2018 dvs. 717 milj kr utgör 663 miljoner kronor anslag. För investeringsplanen skall beaktas att i föreliggande dokument redovisas en flerårsplan med budget för perioden De redovisade nettoinvesteringarna inkluderar således både anslag dvs. projekt där de ekonomiska medlen disponeras direkt av respektive nämnd efter kommunfullmäktiges beslut samt en beräkning av utgifter/inkomster för övriga planerade projekt dvs. en förkalkyl. Prioriteringarna inom investeringsoch exploateringsplanen för perioden är baserad på underlaget som presenterades på budget- och investeringsdialogen den 9e oktober. När det gäller de beloppsmässigt bestämda driftramarna för år 2018, som tilldelades nämnderna enligt ett särskilt beslut i kommunfullmäktige , så bygger dessa i utgångsläget på den driftbudget för 2017 som kommunfullmäktige fastställde i november 2016, med justeringar enligt kommunfullmäktige och kommunstyrelsens beslut tom maj Vidare utgick dessa driftramar från den befolkningsplan som kommunfullmäktige fastställde vid samma tillfälle. En annan viktig förutsättning i arbetet med de ursprungliga ramarna var också en oförändrad utdebitering med 20,60 kronor per skattekrona. Dessa ramar bygger på tre olika förutsättningar. Dels finns det en grupp av nämnder som får tilldelat resurser som anslag utan direkt koppling till demografin, dels en grupp nämnder vars resurser utgår ifrån befolkningsunderlaget och dels de så kallade avgifts- eller taxekollektiven som redovisas som balansräkningsenheter. I den första gruppen, dvs. de anslagsbundna nämnderna, ingår kommunstyrelsen, överförmyndarnämnden, valnämnden, kulturnämnden, fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och tekniska nämnden (skattekollektivet). I den andra gruppen finns de verksamheter vars resurser i utgångsläget beräknas utifrån den fastställda befolkningsplanen och de så kallade fördelningsnyckeltalen (se bilaga). Här ingår merparten av kommunens verksamhet (84 %) dvs. socialnämnden, bildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden. I den tekniska ramen för 2018 så justerades dessa ramar initialt pga. den demografiska förändringen med totalt +28,9 miljoner kronor vilket fördelade sig som en ökning av socialnämndens ram med 8,5 miljoner kronor, en ökning av bildningsnämndens ram med 19,8 miljoner kronor och en ökning av arbetsmarknadsnämndens ram med 0,5 miljoner kronor. I den nya ekonomistyrningsprocessen som gäller fr.o.m. budgetarbetet under 2018 ingår ej någon beräkning och fördelning av driftsramar utifrån fördelningsnyckeltal utan nämnderna skall själva analysera och redovisa sina demografiska behov under budgetarbetet. I den tredje gruppen finns taxekollektiven, dvs. elnät-, vatten- och avloppsverksamheten samt avfalls- och återvinningsverksamheten. I föreliggande budget har de taxefinansierade verksamheterna budgeterats med ett nollresultat. I de ursprungliga budgetramarna har också beaktats den tilläggsbudget som beslutats t.o.m. maj Därefter har ramarna under budgetarbetets gång uppdaterats med beslut t.o.m. oktober. Efter kommunfullmäktiges beslut om budget i november har sedan den i detta dokument redovisade resultatplanen samt kassaflödesanalysen och balansprognosen uppdaterats med beslut i kommunfullmäktige tom december Dessutom har de budgetposter som endast avser 2017 års 18

19 budget, som exempelvis projekt, tagits bort från ramen för 2018 liksom redan beslutade anslagsförändringar i förhållande till budget Vidare har en justering av organisatorisk art arbetats in i ramen för Denna avser överföring av verksamheten Green room från kommunstyrelsen till arbetsmarknads-nämnden. När det gäller kapitalkostnaderna så tillämpar kommunen principen att följa den av SKL rekommenderade räntan. För 2018 föreslår SKL en internräntesats på 1,75 procent vilket är oförändrat i förhållande till From Budget 2018 börjar kommunen tillämpa så kallad komponentavskrivning redan i driftramarna. Syftet är att spegla tillgångars värde på ett mer korrekt sätt än tidigare genom en mer exakt avskrivningsmetodik istället för den schablonmässiga som hitintills använts. Komponentavskrivning går ut på att större och betydande investeringar ska delas upp i delkomponenter med varierande avskrivningstider beroende på dess nyttjandetid. Anledning till detta är att komponenter har olika nyttjandetid och bör därför bytas ut med olika tidsintervall. Förändringen innebär i stort att vissa kostnader som tidigare bokfördes i driftsredovisningen (exv. planerat underhåll) i stället redovisas i investerings-budgeten/aktiveras och skrivs av under nyttjandetiden. Varje komponent skrivs av separat och när de byts ut redovisas anskaffningen som en ny anläggningstillgång. Övergången kommer att ske successivt och from Budget 2018 påverkas planerat underhåll av fastigheter (servicenämnd) där dessa kostnader enkelt utryckt överförs till investeringsbudgeten. Detta innebär minskande driftkostnader som påverkar resultatet positivt, vilket också innebär att det finansiella målet (resultatet som andel av skatt och statsbidrag) skall justeras/ökas i motsvarande mån. Vidare innebär det att interna hyror också skall justeras/reduceras i motsvarande mån. I de av kommunfullmäktige i juni beslutade driftramarna har 10 miljoner kronor för det planerade underhållet av fastigheter flyttats ifrån drift till investeringsverksamheten. Enligt ett beslut i kommunfullmäktige i december 2017 kompenseras nämnderna inom skattekollektivet för avtal 2017 med tkr för år 2017 och tkr (helårseffekt) för år Detta är beaktat i de driftramar för 2018 som framgår av resultatplanen. Någon generell kompensation för prisökningar i övrigt har inte tillskjutits nämndernas driftramar. Läget inför 2018 års avtalsrörelse är något oviss. Avtal föreligger för OFR Allmänkommunal verksamhet (Vision, Ledarna och SSR), Kommunal, Akademiker Alliansen och Vård-förbundet tillsammans med Fysioterapeuterna. Alla avtal, utom det med Kommunal, är sifferlösa. Ingen indikation finns för tillfället på att något avtal kommer att sägas upp. Kommunals avtal gäller per (8 månader 2018). De övriga avtalen gäller per (9 månader 2018). Lärarnas samverkansråd (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund) saknar för närvarande avtal fr o m Ytterligare satsningar på undersköterskor finns i Kommunals avtal för 2018-års löneöversyn. Denna består i ett ytterligare utrymme om 150 kr per arbetstagare (per heltidslön) utöver det generella utrymmet på 535 kr. Märket (industrins avtal) sattes 2017 till 6,5 % för tre år (dvs i snitt strax under 2,2 % per år). Sveriges Kommuner och Landsting har tidigare prognostiserat en procentuell timlöneökning om 3,1 %. Inom den så kallade finansförvaltningen redovisas bl.a. arbetsgivareavgifter respektive personalomkostnadspålägg, pensionskostnader och kapitalkostnader (intern ränta). From budget 2018 förändras redovisningen av personalomkostnaderna så att den faktiska arbetsgivaravgiften 19

20 redovisas direkt inom verksamheten istället för via finansförvaltningen såsom ett personalomkostnadspålägg. Det som därefter återstår som ett internt personalomkostnadspålägg avser kostnader för avtalsförsäkringar och ett kalkylerat pålägg för avtalspensioner. Förändringen innebär en oförändrad nettokostnad på finansförvaltningen. Däremot sker en höjning av procentpålägget för avtalspensioner med 0,87 procentenheter jämfört med För skattekollektivet innebär detta en ökad kostnad med ca 10 miljoner kronor. Nämnderna har ej kompenserats för denna kostnadsökning. Kapitalkostnaden dvs. den interna räntan som är en intäkt under finansförvaltningen sjunker med totalt 5 miljoner kronor mellan budget 2017 och 2018 pga. en för hög budget 2017 som beror på en övervärdering av hur mycket investeringar som blir färdigställda. Vidare så redovisas också kommunstyrelsens respektive kommunfullmäktiges budgetmarginaler under finans. I budget 2018 är kommunfullmäktiges budgetmarginal 36,6 miljoner kronor reserverade för att bl.a. täcka kommande löneavtal Kommunstyrelsens anslag till oförutsedda behov är 10 miljoner kronor. På basis av ovanstående underlag och förutsättningar i övrigt så genomfördes under våren 2017 en politisk beredning som utmynnade i ett beslut om Direktiv för arbetet med Budget 2018 och flerårsplan samt Investeringsplan I dessa direktiv framgår de politiska prioriteringarna inom och mellan nämndernas driftramar samt investeringsplanen. Med budgetdialogen och nämndernas material som underlag behandlade kommunfullmäktige Budget 2018 och flerårsplan Kommunfullmäktige beslöt om följande prioriteringar i förhållande till den driftram som kommunfullmäktige beslöt om : kommunstyrelsens ram ökas med totalt tkr varav tkr avser en satsning på trygghetsvärdar och 600 tkr är ett ökat bidrag till AB Visit Trelleborg. I jämförelse med Budget 2017 så minskar nettoramen med tkr. socialnämndens ram ökas med totalt tkr ytterligare. Detta sker för att säkerställa kvalitén och servicen i verksamheten. Inom äldreomsorgen intensifierar arbetet med den digitala utvecklingen. Under 2018 kommer samtliga verksamheter att ha någon form av digitalt planeringssystem. Genomlysningen som påbörjades i år av hemvårdens organisation kommer att få fullt genomslag under Bland annat kommer en översyn av områdesindelning, samlokalisering av hemvårdsområden att leda till en mer kostnadseffektiv organisation. Under 2018 startas en familjecentral vilket är ett sätt att satsa på förebyggande insatser med stödgrupper för barn och familjer. I jämförelse med Budget 2017 så ökar nettoramen med tkr. bildningsnämndens ram ökas med totalt tkr. Denna förstärkning skall bl.a. möjliggöra en fortsatt satsning på barn med särskilda behov, en utveckling av en inkluderande skola för alla, personlig IT-utrustning för alla pedagoger, ett fortsatt arbete med att utveckla och genomföra eftergymnasiala utbildningar i Trelleborg samt ett fortsatt utvecklat samarbete med högskola och universitet. Dessutom skall det ske en långsiktig översikt av bildningsförvaltningens totala lokalbehov fram till 2025, med arbetsmiljökraven i fokus. Detta skall frigöra ytterligare ekonomiska resurser. I jämförelse med Budget 2017 så ökar nettoramen med tkr. 20

21 kulturnämndens ram ökas med netto 150 tkr varav 200 tkr inom ramen riktas mot kulturupplevelser på äldreboende. I jämförelse med Budget 2017 så minskar nettoramen med tkr. fritidsnämndens ram ökas med netto tkr. I denna förstärkning ingår bl.a. upprustning av löparbanorna på Östervångstadion. I jämförelse med Budget 2017 så ökar nettoramen med tkr. arbetsmarknadsnämndens ram minskas med 300 tkr. I jämförelse med Budget 2017 så minskar nettoramen med tkr. samhällsbyggnadsnämndens ram ökas med 450 tkr. I jämförelse med Budget 2017 så minskar nettoramen med tkr. servicenämndens ram minskas med 100 tkr. I jämförelse med Budget 2017 så minskar nettoramen med 646 tkr. tekniska nämndens ram ökas med netto 100 tkr. I denna förstärkning ingår bl.a. ett ökat stöd till vägsamfälligheter. I jämförelse med Budget 2017 så minskar nettoramen med tkr. Utöver ovanstående har såsom tidigare nämnts, nämnderna enligt ett beslut i kommunfullmäktige kompenserats för 2017 års avtalsrörelse med totalt tkr i driftramarna för Samtidigt tillsköts kommunstyrelsen 100 tkr för verksamheten Blue Room och 175 tkr för en utredning kring en eventuell bolagisering av elnätsverksamheten. När det gäller övriga budgetförutsättningar så är dessa beskrivna i avsnittet om Trelleborg. Här skall dock noteras att budget 2018 bygger på en för kommunen fortsatt ökande befolkning med ett befolkningsmål på invånare år Befolkningsplanen redovisas under avsnittet om Trelleborg. 21

22 När det gäller de gemensamma intäkterna, dvs. skatter och generella statsbidrag samt finansnettot i övrigt skall följande nämnas. Ekonomiavdelningen har i sina kalkyler för skatteunderlaget utgått ifrån de beräkningar av skatteunderlagets utveckling som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade den 28 september 2017 (17:47). Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, sept 5,0 4,4 3,4 3,5 3,8 21,7 Reg, sept 4,9 4,8 3,4 4,0 3,9 22,8 ESV, sept 5,3 4,5 3,5 3,4 3,4 21,8 SKL, aug 5,0 4,3 4,1 3,6 3,5 22,3 SKL, april (ram) 5,0 4,4 4,0 3,5 3,6 22,2 SKL, febr 4,9 4,6 3,7 3,5 3,6 22,0 I jämförelse med SKLs april prognos som kommunens tekniska ram bygger på så har skatteunderlaget minskat år 2018, ökat år 2020 och är i övrigt oförändrat. Detta beror på framförallt en mindre ökning av antalet arbetade timmar mot bakgrund av att SKL bedömer att ekonomin kommer allt närmare balans och att sysselsättningsnivån därmed inte ökar. Regeringen däremot bedömer i sin budgetproposition att antalet arbetade timmar ökar mer för i stort sett samtliga år vilket till stor del förklarar en högre ökningstakt av skatteunderlaget. Totalt har det minskande skatteunderlaget inneburit en minskad skatteintäkt för Trelleborg med 10,2 miljoner kronor i förhållande till beräkningen från april (ram 2018). Beräkningen av skatteintäkterna i övrigt bygger på en för år 2018 oförändrad utdebitering med 20,60 kronor per skattekrona. Denna skattesats gäller även för beräkningarna under resten av planperioden dvs. tom år När det gäller kommunens eget skatteunderlag så har Trelleborg en egen skattekraft som är lägre än riksgenomsnittet dvs. 90 procent. Detta kan jämföras med 91 procent enl. beräkningarna i budget Av denna anledning är Trelleborgs kommun fortfarande en mottagare inom inkomstutjämningssystemet. Under år 2018 tillförs kommunen 493 miljoner kronor via detta system. I generella statsbidrag och utjämningsbidrag som redovisas i resultatplanen finns den s.k. LSSavgiften, ett system för utjämning av skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva verksamhet som klarar av kraven i Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar ifrån SCB och SKL och med kommunens befolkningsplan kommer kommunens avgift bli 22,8 miljoner kronor för Detta är 1 miljoner kronor högre än utfallet för Vidare ingår kostnadsutjämningssystemet som skall jämna ut de strukturella skillnaderna mellan kommunerna för framförallt den obligatoriska och lagstadgade verksamheten. Även här är Trelleborg en betalarkommun med en beräknad avgift på 40,7 miljoner kronor för 2018, vilket är 8,7 miljoner kronor högre än Från och med år 2008 ersattes den tidigare statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. För år 2018 har kommunens intäkt ifrån fastighetsavgiften preliminärt beräknats till 82,5 miljoner kronor vilket är 3,7 miljoner kronor högre än prognosen för