Innehållsanalys och diskursanalys Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Vt, 2018
Vad är det centrala i dessa metoder? Handlar om analyser och förståelse av mening, oftast uttryckt i form av olika texter (textanalys) Mål: att analysera texters innehåll, mening, avsikter, eller maktstrukturer Detta görs oftast genom att läsa, tolka, koda och kategorisera innehållet i texterna Bygger på en humanvetenskaplig vetenskapsfilosofisk tradition, men även i viss mån på en empiristisk (kvantitativ innehållsanalys) samt kritisk tradition (diskursanalys)
Texters och språkets funktioner Enligt Bergström & Boréus (2000) har texter, och språket, två huvudfunktioner: en innebördsfunktion (de uttrycker något) en interpersonell funktion (de används för att påverka någon eller något) Innehållsanalyser och diskursanalyser handlar om att analysera sådana funktioner (men på olika sätt)
Innehållsanalys Metod som analyserar av innehållet i olika typer av texter, språkutbyten, debatter, medieinslag, protokoll, böcker etc. Handlar enkelt uttryckt om att tolka budskap, avsikter eller meningsstrukturer i olika språkliga (textuella) källor Kan i grovt indelas i två huvudtyper: Kvantitativ innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys
Kvantitativ innehållsanalys Kvantifiering av ( man räknar ) förekomsten av olika enheter eller teman i skriftliga källor, t.ex. genom att mäta hur ofta en politiker använder begrepp som frihet, demokrati eller rättvisa Bygger på antagandet att mängden eller förekomsten av en viss egenskap i texten säger något om styrkan i budskapet Resultaten kan presenteras i frekvenstabeller, procenttal, figurer och hjälp av olika icke-parametriska statistiska mått (t.ex. Spearman s R s ), t.ex. Nygård, 2000
Principer för kvantitativ innehållsanalys Förhållandevis enkelt att anpassa analysen till en viss teorimodell (knepigare att göra induktiva analyser) Hög grad av systematik, allt från val av analysenheter till kodningsinstruktioner Följder strikta regler för vad (analysenheter) som ska kodas (t.ex. meningar, stycken) samt hur dessa ska tolkas (kodbok, kodningsinstruktioner) Kvantifiering av textinnehåll: möjliggör enklare former av statistisk beräkning Hög grad av interreliabilitet (mellan forskare) och intrareliabilitet (stabilitet)
Exempel på kvantitativ innehållsanalys (Nygård, 2000) Finländska partiers ideologiska inställning till ekonomiska värden i sina partiprogram från 1980-1990-talet (% av totala antalet meningar): Värde Saml Sfp Lib Cen SDP Vän Samband med ideologisk vänsterhögerskala Planhushållning 0,0 1,2 0,0 0,6 9,4 2,0 -,66 Marknadsekonomi 8,5 4,2 15,6 1,7 0,9 0,4,83* Ekonomisk tillväxt 5,1 10,2 14,2 4,5 4,3 2,3,77 Miljövård 15,4 13,7 11,7 16,3 11,2 18,2 -,20 Regional balans 2,1 6,7 0,0 6,7 0,9 2,7,08 Social jämlikhet 8,5 9,0 16,5 10,1 21,5 21,1 -,88* N 93 194 44 71 186 119
Kvalitativ innehållsanalys Tolkning av innehållet i texter eller andra verbala uttryck genom systematisk kategorisering av teman och mönster Subjektiv och holistiskt tolkning av textens delar, helhet och dess kontext (t.ex. samhällsutvecklingen, historien etc.) Beaktar både det manifesta och det latenta innehållet Bygger på subjektiv tolkning samtidigt som man tillämpar vissa regler för själva kodningen av texten
Exempel på kvalitativ innehållsanalys (Palmu et al.) Hur upplever österbottniska föräldrar risker i vardagen och vilka strategier används för att hantera dessa? 22 halvstrukturerade intervjuer med svensk- och finskspråkiga föräldrar i Österbotten (2016-2017) Byggde på teorier om risk (t.ex. Beck) och copingstrategier (t.ex. Antonovsky) Intervjuerna transkriberades, sedan gjordes en första genomläsning varefter texten kodades och kategoriserades för att finna meningsstrukturer Dessa kopplades sedan samman med teorin och kondenserades i form av studiens resultat
Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys? Krippendorff (2004, s. 87) gör ingen större åtskillnad mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I bägge fallen använder man ett (på förhand) bestämt system för kodning och följer liknande regler för validitet och reliabilitet. Tolkning och mätning går oftast hand i hand ( Ingen mätning utan tolkning, ingen tolkning utan bedömning av förekomst ) Den kvalitativa innehållsanalysen lutar dock mer åt hermeneutiken, dvs. sätter större vikt vid den subjektiva förståelsen av texten (del, helhet och kontext)
Närliggande metoder till kvalitativ innehållsanalys Innehållsanalyser har mycket gemensamt med: Diskursanalys (finns olika varianter) Idéanalys, Etnografi, etnometodologi (samtalsanalys) Lingvistisk analys (psykolingvistik, sociolingvistik) Grounded Theory Narrativ metod Argumentations- och retorikanalys Qualitative Comparative Analysis (utvecklad av C. Ragin) Meta-analyser och forskningsöversikter (dvs. forskning om forskning)
Centrala begrepp inom kvalitativ innehållsanalys Manifest innehåll: det synliga, explicita innehållet Latent innehåll: det underförstådda, implicita, innehållet Analysenhet (unit of analysis): den enhet man vill uttala sig om, t.ex. personer, ett program, ett land, en artikel m.m. Meningsenhet (meaning unit, content unit, coding unit): den del av text som man väljer att analysera/koda, t.ex. ord, meningar, textstycken eller hela artiklar Kod: den egenskap/etikett som ges en viss meningsenhet (t.ex. ett visst ord/begrepp/en viss betydelse)
Centrala begrepp..., forts. Kategori: ett kluster av koder som till sitt innehåll liknar varandra. Kategorierna är ska vara internt sett homogena och externt sett heterogena samt bör helst (om möjligt) vara varandra uteslutande Tema: ett övergripande tema bestående av kategorier Kondensering: den process varigenom meningsenheter sammanfattas/komprimeras i av kategorier/teman Abstrahering: den process varigenom den kondenserade texten abstraheras, dvs. beskrivs och tolkas på en högre abstraktionsnivå (t.ex. i förhållande till en teori)
Exempel på tema, kategori, underkategori och koder (Graneheim & Lundman, 2004)
Olika strategier inom den kvalitativa innehållsanalysen Hsieh and Shannon (2005) skiljer mellan tre strategier för kvalitativ innehållsanalys: 1. Konventionell (induktiv) ansats: texten tillåts tala fritt och generera teman och kategorier som beskriver innehållet (detta är svårare med kvantitativ innehållsanalys) 2. Styrd (deduktiv) ansats: texten tolkas utifrån ett på förhand bestämt (teoretiskt) kodningsschema 3. Summerande ansats : kartläggning av ordanvändning för att få en överblick av texten
1) Konventionell (induktiv) ansats Forskaren undviker att använda förbestämda (teoristyrda) kategorier, låter istället texten tala Först görs närläsningar för att få överblick, sedan kondenseras de delar av texten som uttrycker identifierbara tankar, idéer eller ställningstaganden (meningsenheter) genom kodning Dessa koder organiseras (samlas upp) i kategorier, ev. subkategorier och övergripande teman samt abstraheras (t.ex. genom att koppla dem till teorier eller tidigare forskning) För att göra analysen transparent bör kodningen och kategoriseringen beskrivas (gärna med någon form av schema) I resultatdelen tolkas och presenteras dessa kategorier och teman tillsammans med textexempel (citat)
2) Styrd (deduktiv) ansats Teori och tidigare forskning ligger till grund för de förbestämda koder och kategorier varmed analysen görs (kodningsschema och anvisningar görs på förhand) tvåvägskondensering Efter att ha testat kodningsschemat görs en första inläsning, sedan kodas alla de passager där koderna/kategorierna förekommer (meningsenheter). Sådana delar som inte kan kodas utifrån schemat registreras och analyseras skilt Kategoriseringen tolkas och abstraheras (kopplas till teori) för att därefter presenteras tematiskt tillsammans med textutdrag (citat) för att stärka tillförlitligheten Man kan ifall det behövs presentera resultaten även kvantitativ t.ex. i form av frekvenstabeller (%)
3) Summerande ansats Inleds vanligen med en första överblick och kvantifiering av centrala ord/meningsenheter för att förstå textens struktur i en text ser ut (det manifesta innehållet) Går till så att man mäter förekomsten av vissa ord för hand eller med hjälp av dator för att kunna urskilja mönster i datamaterialet. Det är dock svårt att göra några slutsatser om textens mening på basis av detta Dessa mönster kan dock tolkas närmare utifrån kontexten och det latenta innehållet samt utifrån interpersonella aspekter, t.ex. vem som sagt vad, hur olika textuella skillnader sammanhänger med faktorer i omgivningen etc. Detta kan göras med konventionell (1) eller styrd (2) ansats
Hur bedöma kvaliteten i kvalitativa analyser? Fyra centrala kriterier att överväga: Trovärdighet (credibility): hur trovärdiga är resultaten och hur bra beskriver de textens budskap? Transparens (transparency): hur genomskinliga och replikerbara är sättet på vilket resultaten fötts? Pålitlighet/stabilitet (dependability): hur pålitliga är resultaten, skulle andra forskare uppnå samma resultat? Överförbarhet (transferability): kan resultaten överföras till/jämföras med andra sammanhang eller grupper?
Diskursanalys Utgör både en teori och en metod för textanalys Liknar på många sätt kvalitativ innehållsanalys, men sätter större vikt vid kommunikationens handlingsaspekt (dvs. vad gör man när man säger något?) Bygger på ett postmodernt förhållningssätt till både språk och kunskap Analyserar hur texter eller samtal formar synen på verkligheten och medverkar till att skapa/upprätthålla en viss social ordning, t.ex. hur skapas normativa föreställningar om arbetslösa i olika politiska diskurser?
Diskursanalysens utgångspunkter Diskurser förenar kommunikativa handlingar med sociala verkligheten, dvs. vår förståelse av världen formas genom språket (social konstruktionism) Diskurser är inte självklara eller spontana, utan innehåller regelsystem för vad som kan sägas och av vem (utestängningsmekanismer) Språk är makt, dvs. den som kan påverka språkets betydelser, kan också påverka vår världsbild Det centrala i diskursanalysen blir därför att dekonstruera dessa processer och att avslöja språkliga maktstrukturer som påverkar hur vi talar och tänker
Skillnaden mellan kvalitativ innehållsanalys och diskursanalys Tanken bakom vanlig innehållsanalys är att våra föreställningar har en direkt kontakt till och avspeglar verkligheten runt om oss Diskursanalysen utgår oftast istället från att det är via språket som våra föreställningar om verkligheten skapas, dvs. språket återger inte bara verkligheten utan bidrar även till att forma denna Kvalitativ innehållsanalys bygger främst på humanvetenskapliga och hermeneutiska grunder, diskursanalysen kombinerar detta med kritisk vetenskapsfilosofi
Begreppet diskurs På ett vardagligt plan avser diskurs (lat. discursus) närmast ett vardagligt tal eller samtal Inom diskursanalysen ges dock begreppet en djupare innebörd. Enligt Jørgensen &Phillips (1999) avser diskurs ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller en del av världen) på Diskursanalysen är mångvetenskaplig till sin karaktär, vilket gör att diskursbegreppet ges lite olika betydelse inom olika discipliner
Olika tolkningar av diskursbegreppet Foucault: hela den praktik som frambringar en viss typ av yttranden Van Dijk: diskurs är tal och text i kontext Fairclough & Wodak: the use of language in speech and writing as a form of social practice. Describing discourse as a social practice implies a dialectical relationship between a particular discursive event and the situation, institution and social structure that frame it: the discursive event is shaped by them, but it also shapes them
Diskursanalytiska huvudriktningar Enligt Bergström och Boréus (2000) kan man urskilja fyra huvudtyper av diskursanalys: a) Diskurspsykologi (t.ex. Potter & Wetherell) b) Kontextuell diskursanalys (Foucault) c) Antagonistisk diskursanalys (Laclau & Mouffe) d) Kritisk diskursanalys (Fairclough & Wodak)
Diskurspsykologisk analys Fokuserar främst på vardagliga samtal (kommunikation) och den effekt dessa har på skapandet av olika identiteter, roller, betydelser och maktförhållanden (t.ex. Potter & Wetherell, Goffman, Shotter, Sacks m.fl.) Vanligen studeras dessa kommunikativa processer inom ett visst institutionellt perspektiv, t.ex. de diskurser som förs inom ämbetsverk, skolor, arbetskraftsbyråer m.m. Exempel: Mäkitalo (2005) - studerar hur samtalet mellan handledare och arbetssökande kategoriserar arbetssökanden (t.ex. möjliga och omöjliga fall)
Kontextuell diskursanalys Bygger i huvudsak på Michel Foucaults idéer Studerar de gemensamma regelsystem (diskurser) i språket som legitimerar vissa kunskaper och vissa aktörers anspråk, t.ex. rationalitet vs vansinne Dessa textuella konventioner formar inte bara vår bild av världen utan kontrollerar även oss Exempel: Halldén (1997) - studerar hur skolförvaltningen i Sverige konstruerats och hur detta historiskt påverkat synen på olika ideal och konflikter i den svenska skolförvaltningens utveckling
Antagonistisk diskursanalys Anglosaxisk tradition (Laclau & Mouffe) Ser diskurser som krig mellan olika tolkningar av verkligheten Studerar speciellt hur olika distinktioner, identitetskonstruktioner) och språkliga element (noder) formar vår bild av världen Exempel: Mörkenstam (1999) - studerar hur samer konstruerats som grupp och vilka politiska åtgärder dessa konstruktioner gett upphov till
Kritisk diskursanalys Kopplas oftast ihop med N. Fairclough och R. Wodak Förenar textanalys med social analys Kritisk forskning strävar efter att avslöja dolda maktstrukturer och att emancipera de som undertrycks Intresserar sig speciellt för diskursiv förändring (interdiskursivitet) samt diskursernas ideologiska funktion (dvs. vilka maktförhållanden de försöker upprätthålla och legitimera) Exempel: Wodak (1996) studerar hur strukturella faktorer i wienskolor förfördelar och gynnar vissa grupper av elever och lärare
Förhållandet mellan olika diskursanalytiska inriktningar Vardagsdiskurser Verkligheten är konsensus Diskurspsykologi Kontextuell diskursanalys Kritisk diskursanalys Antagonistisk diskursanalys Verkligheten är konflikt Abstrakta diskurser
Sammanfattning Innehållsanalyser och diskursanalyser är användbara metoder inom samhällsvetenskapen Största skillnaden mellan dessa två ligger kanske i att den ena främst handlar om att förstå (innehållsanalys) medan den andra även handlar om att ifrågasätta och bidra till förändring (diskursanalys)