Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2016

Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2016 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Föregående års beslutade åtgärder... 6 Sammanfattning och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer... 7 Elevernas trivsel och mående... 9 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling... 24 Undervisningens och utbildningens kvalité... 27 IKT i undervisningen... 38 Inflytande och ansvar... 42

Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns det gymnasiesärskola. Under tiden som enkäten genomfördes fanns även gymnasiesärskola placerad på Kattegattgymnasiet. Den verksamheten ska dock flyttas till Sturegymnasiet och ansvarig rektor är redan bytt. Därför sorteras svaren från eleverna som i januari och februari gick på Kattegattgymnasiet in under Sturegymnasiet i rapporten. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. För gymnasieskolorna har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. I dagsläget görs det en elevbarometer för den 3-åriga gymnasieskolan och en för den fyra-åriga (gymnasiesärskolan). Eleverna på det individuella programmet innefattas dock inte av enkäten

då det kräver en annan typ av kvalitetsarbete. Eftersom antalet elever är så pass få är det inte möjligt att ta fram svar på programnivå utan att det blir möjligt att identifiera dem. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. Kvalitetsutvecklaren träffar rektorerna med ansvar för gymnasiesärskolan och tillsammans görs en analys av resultaten. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektorerna får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor.

Kommentar till statistiken i rapporten Under de sex veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 30 av 37 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 81 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen på gymnasiesärskolan, inte det individuella programmet. Av de svarande på enkäten har 40,0 procent varit tjejer och 60,0 procent killar. Könsfördelningen på de olika skolorna skiljer sig rejält vilket vi kan se i diagrammet nedan. Förklaringen till skillnaderna ligger i programstrukturen. På Sannarpsgymnasiet finns Programmet för Hälsa, vård och omsorg, medan Sturegymnasiet ansvara för Fastighets, anläggning och byggnation, Hantverk och produktion, Hotell restaurang och Bageri och Estetisk verksamheter. Vi kan också se att det endast finns sju svarande på Sannarpsgymnasiet. Läsaren bör ha detta i åtanke när rapporten läses. Frågorna har varit ställda i form av påståenden. Frågorna har kunnat besvaras med ja eller nej, eller möjligheten att kryssa i olika alternativ på vissa frågor. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan skolornas resultat och könsuppdelad statistik presenteras i stapeldiagram. Då eleverna är så pass få anges både faktiska tal och procentvärden i tabellerna som delats upp per kön och per skola. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (det handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras.

Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2015 fattade nämnden på sitt sammanträde i augusti beslut om två övergripande åtgärder, nämligen: Verksamheten ska, i samarbete med rektorerna för den 3-åriga gymnasieskolan, analysera vad som ligger bakom ökningen av andelen elever som upplever att de inte trivs med andra elever på skolan. I sina förslag på åtgärder ska verksamheten lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. Ansvarig rektorer rapporterar att följande åtgärder har vidtagits med anledning av nämndens beslut: På Sannarpsgymnasiet så eftersträvar man att eleverna så långt det är möjligt ska delta i skolgemensamma aktiviteter eller aktiviteter på ett enskilt program som kan vara relevanta för eleverna. T.ex. har eleverna varit med och lyssnat på FN-rollspel, varit med på föreläsningar, deltagit med egna företag på UF-mässa mm. Lärarna samarbetar också med lärarna på IB och BF. IB-eleverna gör en del av sin CAS tillsammans med eleverna på gymnasiesärskolans program Hälsa vård och omsorg (HVO) och eleverna på HVO och BF har samarbetat när det gäller skapande verksamhet för förskolebarn. Trots ovanstående inslag sker den största delen av undervisningen inom ramen för det egna programmet. Undervisningen sker oftast i ett litet och tryggt sammanhang i HVO:s hemklassrum. Risken finns att om man inte på ett naturligt sätt träffar andra elever på skolan så kan ett avstånd uppstå. Känslan av gemenskap och samhörighet riskerar då att bli mindre. Kanske är det en sådan upplevelse som avspeglar sig i elevbarometerns resultat. På Sturegymnasiet så deltar eleverna på liknande sett i flera aktiviteter tillsammans med den treåriga gymnasieskolan. De deltar i den gemensamma fikastunden som finns vid mediateket, man deltar i skolans gemensamma likabehandlingsdagar och ingår också i de nya kubenprojektet som börjat under vårterminen 2016. Genom att skapa kontaktytor med elever på inom gymnasiesärskolan och gymnasieskolan önskar man att förståelsen och trivseln med alla elever ska öka. Vi kan i resultaten för 2016 se att andelen elever som inte trivs med andra elever på skolan har halverats. Verksamheten på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ska vidta åtgärder så att fler elever upplever att de får utvärdera kurserna. Ansvarig rektor rapporterar att följande åtgärder har vidtagits med anledning av nämndens beslut: Ett bekymmer med kursutvärderingar inom gymnasiesärskolan är att de flesta kurser avslutas först efter fyra års studier. Det gör att det kan dröja fyra år innan elever får genomföra en kursutvärdering. Verksamheten har arbetet med att ta fram elevutvärdering som istället utvärderar olika kursmoment. Detta bör göra att eleverna i större utsträckning känner att de får utvärdera undervisningen.

Sammanfattning och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer Elevbarometern för gymnasiesärskolan är den tredje i sitt slag. Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern för gymnasiesärskolans nationella program ger en riklig information kring hur elever upplever sin skolsituation idag. Överlag är eleverna mycket nöjda över nästan alla områden som enkäten berör. Elevunderlaget för enkäten är dock betydligt mindre än den för den treåriga gymnasieskolan. Det gör att vi kan se färre saker som är på en sådan övergripande nivå så att det motiverar ett nämndbeslut. Rektorerna för gymnasiesärskolan behöver på samma sätt som rektorerna för den treåriga gymnasieskolan tillsammans med sin personal analyserar resultatet för sina program och tar fram förslag på åtgärder verksamheten behöver vidta. Rektorernas och personalens förslag på åtgärder skickas in till förvaltningen och sammanställs. Sammanställningen kommer sedan redovisas för nämnden. Nedan finns en kortare beskrivning kring varje fråga i enkäten. I denna sammanfattning så lyfts delar som sticker ut särskilt. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så trivs alla av de svarande eleverna i skolan. Alla elever utom två trivs också med sina lärare och sina klasskamrater. 2015 svarade tio elever (29,4 procent) att de inte trivs med andra elever på skolan. Nämnden fattade därför beslut om att verksamheten, i samarbete med rektorerna för den treåriga gymnasieskolan, skulle analysera vad som ligger bakom ökningen av andelen elever som upplever att de inte trivs med andra elever på skolan och vidta åtgärder därefter. I år är denna siffra nere på fem elever (16,7 procent). 23,3 procent av eleverna (7 st.) har svarat att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan. Det kan bero på flera olika saker, till exempel kan det vara att de känner sig utanför, eller för att de oroliga över vad som ska hända när de är klara med gymnasieskolan. 33,3 procent av eleverna anger att de känner sig trötta på lektionerna, vilket är en förbättring med 13,9 procentenheter jämfört med 2015. En större andel elever tycker att de rör på sig flera gånger i veckan jämfört med föregående år. Alla elever upplever att de har en bra fritid, 2015 var det 16,7 procent av eleverna som upplevde att de inte hade det. Två av eleverna (6,7 procent) har angett att de använt droger någon gång under det senaste året. Även 2015 var det två elever som svarade detta. Kränkningar och likabehandling En elev har angett att hon blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började på gymnasiet. 2015 var det fyra elever, så det har skett en förbättring. Alla elever har också svarat att de vet vad likabehandling är. Utbildningens och undervisningens kvalité Överlag är eleverna mycket nöjda med utbildningen och resultaten ligger kvar på samma höga nivå som 2015. 23,3 procent av eleverna har dock angett att de är rädda för att svara fel på lektionerna. 2014 var samma siffra 25,0 procent och 2015 sjönk detta till 8,3 procent. Nu är därmed siffran åter uppe i ungefär samma nivå som för två år sedan. I år finns tre nya frågor med gällande arbetsplatsförlagt lärande (APL). 60,9 procent av eleverna har svarat att de har haft besök av sin lärare under sin APL. Alla elever utom en upplevde att de blev bra behandlade och fick bra information om deras APL-plats av deras handledare när de

började där. Alla elever utom två upplever också att de kommer ha nytta av det som de lärde sig under sin APL. IKT i undervisningen 93,3 procent av eleverna har angett att de antingen använder dator eller ipad i undervisningen, vilket är alla utom två. Alla utom två anser också att deras lärare använder det i sin undervisning. Vi kan se en utveckling där fler elever börjat använda sig av sociala medier i undervisningen. Inflytande och ansvar 2014 svarade 22,2 procent att de ansåg att lärare och personal inte lyssnade på dem och nämnden valde att särskilt uppmärksamma denna fråga. 2015 var dessa siffror nere på 5,6 procent. 2016 är dock siffrorna åter tillbaka på liknande nivå som 2014, 23,3 procent. Vad dessa svängningar beror på är svårt att uttala sig om. En förklaring skulle kunna vara att det sker en del förändringar för särskolan, både på Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet. Det är förändringar som inte personal kan påverka och som delvis kan göra eleverna oroliga. Möjligen kan det göra att eleverna upplever att de inte lyssnas på. 22,2 procent av eleverna upplever 2015 att de inte får utvärdera sina kurser. Nämnden fattade därmed beslut om att Verksamheten på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ska vidta åtgärder så att fler elever upplever att de får utvärdera kurserna. 2016 är det 10,0 procent av eleverna (3 st.) som angett samma sak. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås, utifrån det som framkommit i rapporten, att besluta om följande åtgärder: Verksamheten ska särskilt analysera varför 23,3 procent av de svarande eleverna är rädda att svara fel på lektionerna. I sina förslag på åtgärder ska verksamhet lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. Verksamheten ska särskilt analysera varför 23,3 procent av de svarande eleverna upplever att personal inte lyssnar på dem, trots att de inte alltid får som de vill. Verksamheten ska analysera orsakerna bakom ökningen mellan 2015 och 2016. I sina förslag på åtgärder ska verksamhet lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer utifrån resultaten i Elevbarometern för gymnasiesärskolan 2016 ska tas fram till nämnden.

Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan Alla elever har angett att de trivs i skolan, vilket givetvis är mycket glädjande. Det är en förbättring jämför med tidigare år då det funnits några enstaka elever som inte trivts.

Jag trivs med mina klasskamrater 93,3 procent av eleverna trivs med sina klasskamrater. Två elever gör inte det. Eleverna som inte trivs med sina klasskamrater är en kille och går på Sturegymnasiet.

Jag trivs med andra elever på skolan 2015 svarade 29,4 procent av eleverna att de inte trivdes med andra elever på skolan. Det utgjorde 10 elever och de fanns på alla enheterna. 2016 har 16,7 procent svarat samma sak. De utgör i praktiken 5 elever. Tre av de elever som svarat att de inte trivs med andra elever på skolan är tjejer och två är killar. Tre av dessa elever går på Sturegymnasiet och två på Sannarpsgymnasiet.

Jag trivs med mina lärare 93,3 procent av eleverna trivs med sina lärare. Det innebär att två elever svarat att de inte gör det. Av de två som svarat att de inte trivs med sina lärare är kille och en tjej. De finns båda på Sturegymnasiet.

Jag trivs på raster Alla elever utom en trivs på rasterna. Den som inte trivs är kille och går på Sturegymnasiet

Jag känner mig ofta orolig i skolan 6,7 procent, vilket motsvararar två elever, har svarat att de ofta känner sig oroliga i skolan. Båda eleverna är killar och går på Sturegymnasiet.

Jag känner mig ofta orolig i klassrummet Två elever har angett att de ofta känner sig oroliga i klassrummet. Båda eleverna är killar och går på Sturegymnasiet. Det är sannolikt samma två elever som svarade att de ofta känner sig oroliga i skolan.

Jag känner mig ofta orolig för att jag går i särskolan 2015 svarade 20,6 procent av eleverna (7 st.) att de ofta kände sig oroliga över att de gick i särskolan. 2016 är samma siffra 23,3 procent (7 st.). Fyra killar och tre tjejer känner sig oroliga över att de går i särskolan. Sex av eleverna går på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

Jag sover bra på nätterna 86,7 procent av eleverna har svarat att de sover bra om nätterna. 13,3 procent gör inte det, vilket motsvarar 4 elever. Två av dessa elever är killar och två är tjejer. Alla går på Sturegymnasiet.

Jag känner mig trött på lektionerna 33,3 procent av eleverna har svarat att de känner sig trötta på lektionerna, vilket motsvarar 10 elever. Det är en förbättring med 13,9 procentenheter jämfört med 2015. En tredjedel av både tjejer och killar känner sig trötta på lektionerna. Det är en förbättring bland båda könen jämfört med 2015. Nio av eleverna som svarat att de ofta känner sig trötta finns på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

Jag äter bra och hälsosamt 86,7 procent av eleverna har svarat att de äter bra och hälsosamt, medan 13,3 procent (4 st.) inte anser det. 16,7 procent (3 st.) av killarna anser att de inte äter bra och hälsosamt, medan 8,3 procent (1 st.) av tjejerna svarat samma sak. Samtliga elever som upplever att de inte äter bra och hälsosamt finns på Sturegymnasiet.

Jag rör på mig flera gånger i veckan 76,7 procent av eleverna har svarat att de rör på sig flera gånger i veckan. Det är en förbättring med 15,6 procentenheter jämfört med 2016. 23,3 procent av eleverna har svarat att de inte rör på sig flera gånger i veckan, vilket motsvarar sju elever. En större andel tjejer än killar har angett att de rör på sig flera gånger i veckan. 83,3 procent jämfört med 72,2 procent. Sex av elever finns på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

Jag har en bra fritid Alla de svarande eleverna har svarat att de har en bra fritid. Det är en förbättring jämfört med 2015 då 16,7 procent av eleverna svarade att de inte hade det.

Jag har personer att prata med när jag behöver någon 93,3 procent av eleverna har svarat att de har någon att prata med om de behöver någon. Två av eleverna upplever dock att de inte har det. De två eleverna som inte upplever att de har någon att prata med när de behöver det är en tjej och en kille. En av dem finns på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet. 2015 var det två killar som hade svarat att de inte hade någon att prata med.

Jag har använt droger någon gång under det senaste året (här menas inte alkohol, cigaretter eller snus) Två av eleverna (6,7 procent) har svarat att de använt droger någon gång under det senaste året. Det är samma antal som 2015. På grund av risk för att identifiera enskilda personer tas de andra två diagrammen bort under denna fråga.

Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Jag vet vad likabehandling betyder 2015 var det 80,6 procent av eleverna som visste vad likabehandling betyder. 2016 har alla elever svarat att de vet detta.

Jag har blivit illa behandlad eller mobbad sedan jag började gymnasiet En av de svarande eleverna har svarat att hon blivit illa behandlad eller mobbad sedan hon började gymnasiet. Det är en förbättring jämfört med föregående år då fyra elever svarade ja på frågan. Det är en tjej som svarat att hon blivit illa behandlad eller mobbad och hon går på Sturegymnasiet.

Jag har blivit illa behandlad eller mobbad av Eleven som har blivit illa behandlad eller mobbad har blivit det av en annan elev i klassen. Var blev du illa behandlad eller mobbad? Eleven blev utsatt i klassrummet.

Undervisningens och utbildningens kvalité Mina lärare informerar mig om hur jag ligger till i kurser I denna del har vi försökt att ställa frågor som ska peka på undervisningens kvalité. Frågorna försöker bland annat fånga upp om undervisningen är formativ och entreprenöriell. Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring en formativ undervisning. I en formativ undervisning ger lärare hela tiden sina elever information om hur eleven ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad den behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. 86,7 procent av eleverna anser att deras lärare informerar dem om hur de ligger till i kurser. 13,3 procent (4 st) anser att deras lärare inte gör det. 2015 var samma siffra 2,8 procent och 2014 16,7 procent. Två av eleverna som svara nej är tjejer och två är killar. Alla fyra går på Sturegymnasiet.

Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer Även denna fråga försöker att fånga en del i det formativa lärandet/bfl. Forskning visar att för att elever ska lära sig mer så räcker det inte att de får information om hur de ligger till i förhållande till målen. När de väl vet detta behöver de också få information om vad de behöver göra för att nå nästa del i sin kunskapsinhämtning, eller för att nå nästa kunskapsmål. Detta är minst lika viktigt inom gymnasiesärskolan som gymnasieskolan. 97,2 procent av eleverna upplever att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. En anser att de inte gör det. Det är samma antal som 2015. Den eleven som inte instämmer är en tjej och finns på Sturegymnasiet.

Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på elevers studieresultat. 2015 ansåg att 94,4 procent av eleverna tycker att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. I år är det glädjande nog alla elever.

Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer 86,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbete med andra elever för att lära sig mer. 13,3 procent (4 st.) har svarat att de inte tycker det. 2015 var det samma antal. Tre killar och en tjej anser att deras lärare uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. Dessa elever går på Sturegymnasiet.

Jag får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna 28 av 30 elever (93,3 procent) upplever att de får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna. Det är ett liknande resultat som 2015. Två elever upplever inte att de får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna. Det är en kille och en tjej. De går på Sturegymnasiet.

Jag är rädd för att svara fel på lektionerna Av de svarande eleverna anser 76,7 procent att de inte är rädda för att svara fel på lektionerna. 23,3 (7 st.) har angett att de är rädda för att svara fel. Det är en försämring jämfört med 2015 då tre elever svarade att de var rädda för att svara fel. 33,3 procent av tjejerna (4 st.) och 16,7 procent (3 st.) av killarna är rädda för att svara fel. Fyra av eleverna går på Sturegymnasiet och tre av eleverna går på Sannarpsgymnasiet.

Jag har haft flera besök av min lärare under min APL Det har tillkommit tre frågor om APL i årets Elevbarometer och det gäller även för särskolan. Endast de elever som har APL har fått frågan. 60,9 procent av eleverna har svarat att de har haft besök av sina lärare under APL. 39,1 procent har dock svarat att de inte har haft det, vilket motsvarar nio elever. Av de som inte fått besök är fem killar och fyra tjejer. Åtta går på Sturegymnasiet och en går på Sannarpsgymnasiet.

Jag blev bra behandlad och fick bra information om min APL-plats av min handledare när jag började på min APL 95,8 procent av eleverna som haft APL har svarat att de blivit bra behandlade och att de fått bra information om deras APL-plats av sina handledare när de började sin APL. En elev upplever inte det. Eleven som inte tycker det är kille och går på Sturegymnasiet.

Jag kommer att ha nytta av det jag lärt mig under min APL 92,0 procent av eleverna anser att de kommer ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Två elever upplever inte det. Av de två elever som inte tycker att de kommer ha någon nytta av det som de lärt sig under sin APL är en kille och en är tjej. Båda eleverna går på Sturegymnasiet.

Jag har fått det stöd jag behöver i skolan 86,7 procent av eleverna har svara ja på frågan om de fått det stöd som de behöver i skolan. 13,3 procent (4 st.) har svarat att de inte fått det. 2015 var det två elever som svarade ja på denna fråga. 25,0 procent (3 st.) av tjejerna har svarat att de inte hade fått den hjälp de behöver och 5,6 procent (1 st.) av killarna. Tre av eleverna går på Sturegymnasiet och en av eleverna går på Sannarpsgymnasiet.

Mina lärare vet vad jag har svårt med 10,0 procent av eleverna upplever att deras lärare vet vad de har svårt med. Det är samma antal som 2015. Alla tre som upplever att deras lärare inte vet vad de har svårt med är killar. 2015 var två av de tre tjejer. Eleverna går på Sturegymnasiet.

IKT i undervisningen Mina lärare använder dator eller ipad i undervisningen 9 3,3 procent av eleverna (28 st.) har svarat att deras lärare använder en dator eller ipad i undervisningen. Två elever tycker inte det. Dessa två elever är killar och går på Sturegymnasiet.

Jag använder dator, ipad eller smartphone/mobil i undervisningen 93,3 procent av eleverna har svarat att de använder dator, ipad eller smartphone i undervisningen. Två elever har svarat att de inte gör det. Föregående år var motsvarande siffra 86,1 procent av eleverna. De två elever som svarat att de inte använder dator, ipad eller smartphone i undervisningen är båda killar och går på Sturegymnasiet.

I skolan använder jag följande digitala verktyg Vi kan se att bland de elever som svarat att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen så är det flest som använder ipad från skolan, 21 st. (75,0 procent), därefter kommer dator från skolan, 17 st. (60,7 procent). Eftersom både Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet primärt använder sig av ipad så är det inte ett överraskande resultat. En ganska stor andel av eleverna använder sig också av sina smartphones/mobiler, 32,1 procent. I diagrammen till höger och nedan så anges talen endast i faktiska tal och inte procent. Vi kan se att killarna till övervägande del svarat att de använder sig av dator från skolan, medan tjejerna har svarat ipad från skolan. Förklaringen till det är att Kattegattgymnasiet har valt att satsa på datorer till sina elever, medan Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet valt att satsa på ipad. Eleverna som gått på Kattegattgymnasiet har varit killar. Att vissa elever ändå har datorer på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet beror troligen på att de har behov av särskilda hjälpmedel som inte finns tillgängliga på surfplattan och använder både och. Eftersom elever som gått på Kattegattgymnasiet nu registreras under Sturegymnasiet så ligger andelen elever som har dator och ipad ungefär lika på Sturegymnasiet.

I skolan använder jag ofta min ipad eller dator... När det gäller vad det digitala verktyget används till så kan vi se att det vanligaste är att söka information, 85,7 procent använder verktyget till det. Där efter kommer Facebook och andra sociala medier med 64,3 procent och sedan användandet av skolappar med 50,0 procent. Jämfört med 2015 är det en ökning av andelen som använder sociala medier och en minskning av andelen som använder skolappar. Som fjärde kategori kommer att göra anteckningar. Endast 21,4 procent avvänder sig av Fronter. Mellan könen är det vissa skillnader. Tjejer använder i större utsträckning än killar sitt verktyg till skolappar, att göra anteckningar, till kalender och påminnelser och sociala medier. På Sannarpsgymnasiet använder ingen av eleverna Fronter. Vi kan se att eleverna på Sannarpsgymnasiet använder sitt digitala verktyg betydlig mer till kalender, påminnelser mm. Då det är totalt 7 elever som svarat på Sannarpsgymnasiet så kan vi se att användandet av de digitala verktygen verkar vara mer enhetligt där. Samma sak gäller att göra anteckningar.

Inflytande och ansvar Lärare och personal lyssnar på mig, även om jag inte alltid får som jag vill 76,7 procent upplever att lärare och personal lyssnar på dem, även om de inte alltid får som de själv vill. 23,3 procent anser inte det (7 st.). 2014 var denna siffra 22,3 procent och då valde nämnden att besluta om utvecklingsinsatser inom detta områden. 2015 var siffran då nere på 5,6 procent, men nu har den alltså ökat igen. Det är primärt tjejer som upplever att lärare och personal inte lyssnar på dem. Fem tjejer och två killar. Procentuellt motsvara det 41,7 procent av tjejerna. Eleverna som inte upplever att lärare och personal lyssnar på dem, även om de inte alltid får som de vill finns på båda skolorna, fem på Sturegymnasiet och två på Sannarpsgymnasiet.

Mina lärare låter oss utvärdera kurserna 2015 ansåg 22,2 procent att deras lärare inte lät eleverna utvärdera kurserna. Nämnden fattade då beslutet att verksamheten på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ska vidta åtgärder så att fler elever upplever att de får utvärdera kurserna. I år kan vi se att andelen som anser att de inte får utvärdera kurserna är nere i 10,0 procent (3 st.). Av de tre elever som upplever att deras lärare inte låter dem utvärdera kurserna är två tjejer och en kille. Två går på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet. Sturegymnasiet (inklusive Kattegattgymnasiet) har därmed lyckats väl med det uppdrag de fick från nämnden.

Jag tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra 97,2 procent, alla elever utom en, tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra. 2015 var det också en elev som inte var nöjd. Den elev som inte tycker att mentorsträffarna/ samlingarna är bra är tjej och finns på Sturegymnasiet. 2015 var det en kille, vilket innebär att det är inte samma elev.

Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra 93,3 procent av eleverna tycker att utvecklingssamtalen är bra. 6,7 procent, vilket utgör två elever, gör det inte. De två eleverna som inte tycker att utvecklingssamtalen är bra är killar och finns på Sturegymnasiet.

Jag tar ansvar för mitt skolarbete Alla eleverna som svarat på enkäten upplever att de tar ansvar för sitt skolarbete. Med anledning av det presenteras inte statistiken uppdelad på kön och skola nedan.