Ta hjälp av produktivitetsmått i din kommun

Relevanta dokument
7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

2017 års statsandelar

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen

INFO: Tekniska sektorn Generell information Vinterunderhåll av gator Skötsel av grönområden Underhåll av verksamhetslokaler Vattentjänster

INFO: Utbildning & småbarnspedagogik

Produktivitetsjämförelse i kommunerna Produktiviteten inom tekniska sektorn:

Utvecklingsprogrammet Ny kommun En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information

Aktuellt inom kommunalekonomin

Elva frågor om nationell valfrihet inom den offentliga hälso- och sjukvården

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät

LUNDS UNIVERSITET Produktivitetsmätningar i byggsektorn

Beräkningarna på Kommunförbundets webbsidor innehåller uppgifter från hela statsandelsfinansieringen

Aktuellt inom kommunalekonomi

Produktivitetsjämförelse i kommunerna

HANDBOK för mätning av kommunproduktivitet och resultat

Hur har uppskattningen gjorts?

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

Kuntaliitto Kommunförbundet

Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Kommunvisa preliminära statsandelskalkyler för år 2019

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

Attendo Finland. boendeplatser. vårdhem. hälsovårdsenheter. anställda. Betald samfundsskatt. Omsättning. Attendos största ägare Ägarandel

Tävlingen Statsministerns bästa praxis

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

Produktivitetsjämförelse i kommunerna

Revisionsverkets ställningstaganden

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

Ändrade bestämmelser i lagstiftningen om behandlingen av hushållsavloppsvatten

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Bildningssektorns finansiering och vårdreformen

Kimitoön En bedömning av investeringsbehovet i intensifierat serviceboende

Utbildningsstyrelsens ändring av beslutet om detaljerad tidtabell för upprätthållande av antagningsregistret år 2009

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

KOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM

Ekonomiplaneringen i den nya kommunen hur beakta landskapsreformen

EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA!

Kommunförbundets utlåtande angående utkast till lagstiftningen om valfrihet inom social- och hälsovården

framgångsfaktorn på det sociala området

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TEKNISK PERSONAL (TS-10)

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter (4)

hemtjänsterna i skick

Vad innebär socialoch

Flera delområden i strategin är synnerligen viktiga för kommunerna.

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

Bokslut, bokföring och budgetering i kommuner och samkommuner

Språket inom social- och hälsovård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

Ta hand om infrastrukturen. För kommunala beslutsfattare

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens framtida finansiering? Anders Morin, Robert Gidehag

Anvisningar för tillämpning av anmälningsförfarande enligt 13 i hälsoskyddslagen

I denna proposition föreslås en ändring av statistiklagen. Enligt personuppgiftslagen anses uppgifter om egenföretagare som personuppgifter.

Den säkert intelligenta försvarsförvaltningen

Förnyandet av servicestrukturen och -näten som ett produktivitetsverktyg Tavastehus stad. Serviceproduktionsdirektör Päivi Raukko 3.6.

Valfriheten ur forskningssynvinkel. Pia Maria Jonsson Med. dr. Ledande sakkunnig THL /Reformer

Fyra steg mot morgondagens välfärd

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna

Ministergruppen för basserviceprogrammet, sammanträde Kommunförbundets synpunkter på beredningen av statens budgetproposition

Kommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007.

Offentliga sektorn står inför reformer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Vad kan Flödesmodellen användas till?

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Projektbeskrivning Projektets delområden dygnet runt vård koordinerande verksamhet

Kuntaliitto Kommunförbundet

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.

FORUM M E D D E T S V E N S K S P R Å K I G A P R O G R A M M E T

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Helsingfors stad Protokoll 19/ (5) Stadsfullmäktige Kj/

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Anvisning 2/2017 1(5) THL 809/ / Avdelningen för informationstjänster Enheten för styrning av den operativa verksamheten (OPER)

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar

Ministergruppen för basserviceprogrammet, sammanträde Kommunförbundets synpunkter

1 Den lokala resultatfrämjande justeringspotten inom de olika avtalsområdena

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Välkommen till Elos årsstämma 2014

SITO: Resurser och ledning

UTKAST TILL STATSRÅDETS FÖRORDNING OM FASTSTÄLLANDE AV HYRA MEL- LAN KOMMUNER OCH LANDSKAP UNDER EN ÖVERGÅNGSPERIOD

Kära naturvägledare! Workshop i september 2012

11 Strategikartan

Transkript:

Ta hjälp av produktivitetsmått i din kommun Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Ekonomiplaneringschef Johnny Holmström, Borgå stad

Produktivitet dagens melodi Effektiveringstrycket på kommunerna ökar» öka produktiviteten för att säkerställa tjänsternas tillgänglighet och bromsa utgiftsökningen» vara ekonomisk och samtidigt möta klienternas behov Kräver ett brett och systematiskt arbete i kommunerna» dra lärdomar av varandras bästa praxis och effektivera serviceproduktionen 2

Produktivitet Förhållandet mellan insatser och utbyte: produktivitet = prestationer input Samma mängd insatser samma mängd utbyte, men av högre kvalitet» svår att beakta då den inte syns i produktens pris» mer ändamålsenligt att granska effekterna 3

Verksamhetens effekter Lika viktigt att analysera verksamhetens effekter» eftersträvade förändringar som uppnåtts» det kräver mätbara servicemål Kostnadseffeker = tjänsternas och åtgärdernas verkliga kostnader Uppföljning av resultatutveckling är viktigt» Tryggandet av serviceproduktionen i kommunen» Mänskliga aktiviteter ofullständiga modeller, mått och materialinsamling 4

Begrepp Effektivitet = hur mycket mer som kunde åstadkommas genom en viss mängd insatser Kostnadseffektivitet = förhållandet mellan utbyte och kostnader för resursanvändningen jämfört med motsvarande förhållande i till exempel en annan motsvarande enhet Effekt = önskade förändringar som fås till stånd hos kunderna genom de produkter som produceras 5

Problem vid produktivitetsmätningar Industriell verksamhet: marknaderna, priset Offentliga sektorn: finns ingen marknad, indirekta verkningar av produktionen, effekten är av stor betydelse Tidsperioden för produktivitetsmätningar: korttidsproduktivitet främjar inte alltid långtidsproduktiviteten. 6

Produktivitetsjämförelsen i kommunerna Produktivitetsutvecklingen för olika tjänster över tid. Utförts i samarbete med Finansministeriet och kommunerna. Sedan 2009 inom:» Dagvård» Åldringshem» Hälsocentralernas bäddavdelning» Serviceboende för äldre» Hemvård» Grundskola» Gymnasiet Produktivitetsförändringen följs upp i procent (%) Även kvalitetsförändringarna bör följas upp. Utan denna kontroll finns det risk för att produktiviteten ökar samtidigt som kvaliteten försämras 7

Produktivitetsjämförelse i kommunerna Från år 2015 har produktivitetsmätningar även utförts inom tekniska sektorn:» Vinterunderhåll av gator» Underhåll av parker och offentliga utrymmen» Fastighetsunderhåll» Vattentjänster I jämförelsen beskrivs produktiviteten med indexkurvor som beskriver produktiviteten i förhållande till basåret (t.ex. 2009=100)» Om indexkurvan får värdet 105, har produktiviteten förbättrats med fem procent i jämförelse med basåret» Möjliggör en jämförelse av kommunernas egen utveckling över tid.» Metoden är inte heller så känslig för kommunspecifika beräkningsskillnader» Dessutom har man räknat ut årliga produktivitetsförändringar, produktivitetsbesparingar i äldreomsorgen och visualiserat de uppgifter som beskriver servicens volym, struktur och kvalitet. 8

Service för åldringar Hemvård Serviceboende Ålderdomshem Vårdavdelning Servicevisa mått produktivitet och kvalitet Utbildning Daghemsvård Grundläggande utb. Gymnasieutb. Tekniska sektorn Gatuunderhåll på vintern Grönområden Vattentjänster Indelning: egen produktion (kommunal) och köptjänst 9 23.5.2016 Samuel Ranta-aho

Kommunen Kommunen leverar grunddatan till platformen Datainsamlingsplattform på nätet www.kommunerna.net/produktivitetsjamforelse Övriga informationskällor KF genomför produktivitetsberäkningarna Kommunförbundet skaffar utomstående material Visualiserade resultat www.kommunerna.net/produktivitetsjamforelse 10 23.5.2016 Samuel Ranta-aho

Kommunförbundets produktivitetsmätare öppnats för alla intresserade kommuner Årsavgift Nyttan» Jämförbarhet» Benchmarking produktivitetsmätarna har utvecklats av kontaktpersoner från kommunerna möjliggör erfarenhetsutbyte» Möjliggör bättre ekonomistyrning - mål för verksamheten och produktivitetsutvecklingen» www.kommunerna.net/produktivitetsjamforelse Välkommen med!

TACK FÖR VISAT INTRESSE! Benjamin Strandberg Asiantuntija Sakkunnig Kuntatalous Kommunalekonomi Suomen Kuntaliitto ry Finlands Kommunförbund rf Toinen linja 14, 00530 Helsinki, Finland +358 9 771 2082, +358 50 594 0603 Benjamin.Strandberg@kuntaliitto.fi www.kunnat.net www.kommunerna.net www.kommunerna.net/produktivitetsjamforelse