Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Relevanta dokument
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Närstående i palliativ vård

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Närstående i palliativ vård

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Inger Benkel, socionom, med. dr Ulla Molander, överläkare, docent

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Bilaga 1. Artikelmatris

Sorg & Känslobearbetning

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Psykisk hälsa i primärvård

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

BUS Becks ungdomsskalor

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Stöd till efterlevande inom palliativ vård

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Palliativ vård talare

När närstående vårdar en svårt sjuk person i hemmet

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

From the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden

Barn och unga i palliativ vård

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Resultat (förändring) författa. Effekt (Cohen s d med 95 % CI) re, årtal. P-värden A. Försöksgrupp= Försöksgrupp Church. PCL-M före= 62,01 D. et.

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Adolescents selling sex and sex as self injury

Vård av äldre i livets slut

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

SMD 1,21 (1,59 till 0,83) PTSD symtomatologi (självskattad) Fördel TF-KBT. Direkt efter insats. PTSD symtomatologi (självskattad)

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Diagnostik av förstämningssyndrom

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

RISKBRUK i Västerbotten

Hur blev det? Hagfors Ekshärads vårdcentral

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/86-ÄN-702 Sibylla Törnkvist - ay947 E-post:

Palliativ vård i hemmet

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vad gör en sjukgymnast/fysioterapeut inom specialiserad palliativ vård egentligen? Ulrika Olsson Möller, FT, lektor, dr vårdvet

Dödsfallsenkät fr o m

Differentiell psykologi

Samtal med den döende människan

Syskons sorg. den tysta sorgen

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

När någon i familjen fått cancer

Resultat Smärtkliniken

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Suicidriskprevention genom forskning

Rutin för BPSD-registrering

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

IBH för nybörjare. IBH Konferensen September Beteendefokus AB Nicola Silberleitner & Anneli F. von Cederwald 1

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA

Antal barn som mister en förälder alla dödsorsaker resp cancer/år ATT SOM TONÅRING HA MIST EN FÖRÄLDER I CANCER.

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Arbete och hälsa USHER syndrom

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Stillasittande & ohälsa

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Erfarenheter från en psykologexamensuppsats

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Tinnitusbesvär. Tinnitusbesvär. Behandling av,nnitus u,från KBT och ACT. Varför intresserar sig psykologer för :nnitus?

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

Slide 1. Slide 2. Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det. Slide 3

Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

Transkript:

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen sorg?

Sorg efter ett dödsfall Sorgens olika stadier Sorgearbete Modern tolkning av sorg Dual process model/pendling 1 1. Stroebe & Shut (1999). The dual process of coping with bereavement. Death Studies. Vol 23(3)

Sorg en naturlig del av livet? Kärlekens pris Normal sorg och komplicerad sorg Riskfaktorer Ångest Depression Fysiska besvär Missbruk

Sorg före dödsfallet Anticipatory grief/föregripande sorg 1 Ett sätt att förbereda sig för dödsfallet? Sorgeprocessen före dödsfallet 2 Normal/komplicerad sorg före dödsfallet 1. Lindemann, E. (1944/1994). Symptomatology and management of acute grief. American Journal of Psychiatry, 101(2), 141 148. 2. Nielsen, M. K., Neergaard, M. A., Jensen, A. B., Bro, F., & Guldin, M. B. (2016). Do we need to change our understanding of anticipatory grief in caregivers? A systematic review of caregiver studies during end-of-life caregiving and bereavement. Clinical Psychology Review, 44, 75 93. doi:10.1016/j.cpr.2016.01.002

Frågeställningar Hur hänger sorg före och efter ett väntat dödsfall ihop med varandra hos närstående? Kan stöd till närstående under pågående vårdtid även påverka sorgen före och efter dödsfallet? Kan stödet påverka negativa konsekvenser r/t sorg?

Deltagarna i studien 270 närstående i specialiserad palliativ hemsjukvård 90 % närstående till en cancerpatient Randomiserad kontrollerad studie Interventions- och kontrollgrupp

Ett informations- och stödprogram för närstående Tillfälle Tema Vårdpersonal 1 Palliativ vård aktiv lindring och stöd 2 Att vårda och leva i vardagen med en svårt sjuk person Läkare och sjuksköterska Sjuksköterska 3 När livet ställs på sin spets Kurator och sjuksköterska

Ett informations- och stödprogram under pågående palliativ vård Interventionsmanual Huvudsyftet med programmet Närstående som deltagit i programmet upplevde sig bättre förberedda och mer kompetenta i sin roll jämfört med kontrollgruppen Sista träffen

Effekter av programmet Kan programmet även påverka närståendes sorg? Kan det påverka negativa konsekvenser relaterat till sorg?

Att mäta sorg före dödsfallet Anticipatory Grief Scale AGS Ursprungligen 27 frågor, skattas mellan 1-5 Förkortad version 13 frågor 2 delskalor- Behavioural reactions och Emotional reactions Högre värden mer sorg Holm, M, Alvariza, A, Furst, C-J, Öhlen, J & Årestedt, K. Psychometric evaluation of the Anticipatory Grief Scale in a sample of family caregivers in the context of palliative care. (Submitted)

Anticipatory Grief Scale

Att mäta sorg efter dödsfallet Texas Revised Inventory of Grief TRIG 2 delskalor Past Behaviours och Present Feelings Sammanlagt 21 frågor, skattas mellan 1-5 Lägre värden mer sorg Holm, M, Alvariza, A, Furst, C-J, Öhlen, J & Årestedt, K. "Psychometric evaluation of the Texas Revised Inventory of Grief in a sample of Swedish bereaved family caregivers in the context of palliative care (Submitted)

Texas Revised Inventory of Grief Det är fortfarande smärtsamt när jag tänker på minnen jag har av min närstående Jag är ofta försjunken i tankar kring min döda närstående Jag håller tillbaka gråten när jag tänker på den döde. Ingen kommer någonsin att kunna ta min närståendes plats i mitt liv Jag kan inte låta bli att tänka på min döda närstående Det känns orättvist att min närstående dog Saker och människor i min omgivning påminner mig fortfarande om min närstående Jag har inte förmågan att acceptera min närståendes död Ibland känner jag fortfarande behov av att gråta över min närståendes död

Att mäta negativa konsekvenser relaterat till sorg Ångest och depression Hospital Anxiety and Depression Scale HADS Fysisk och psykisk ohälsa Health Index - HI

Mätningarna 4 tillfällen: baslinje, efter interventionen, 2 månader efter interventionen och 6 månader efter patientens död Sorg före dödsfallet mättes vid de tre första tillfällena Sorg efter dödsfallet mättes vid det sista tillfället Ångest, depression och hälsa mättes vid alla fyra tillfällena

Interventionens påverkan Inga skillnader i grupperna vad gäller sorg varken före eller efter dödsfallet Inga skillnader i ångest, depression och hälsa

Vårt val av instrument AGS anpassat för demenssjuka TRIG mäter inte komplicerad sorg Ingen kommer någonsin att kunna ta min närståendes plats ICG Inventory of complicated grief

Närståendes skattningar av sorg före dödsfallet AGS behavioural reactions Mätning 1 (baseline) Kontroll 19.2 19.6 19.8 Intervention 19.3 19.3 19.9 Alla 19.3 19.5 19.8 Mätning 2 Mätning 3 Möjliga värden 8-40 AGS emotional reactions Mätning 1 (baseline) Kontroll 14.4 14.5 14.5 Intervention 14.1 14.3 14.1 Alla 14.3 14.3 14.0 Mätning 2 Mätning 3 Möjliga värden 5-25

Närståendes skattningar efter dödsfallet TRIG Past behaviours Kontroll 29.3 Intervention 29.3 Alla 29.4 Mätning 4 Möjliga värden 8-40 TRIG Present Feelings Kontroll 36.5 Intervention 36.5 Alla 36.5 Mätning 4 Möjliga värden 13-65

Närståendes skattningar av ångest och depression HADS-ångest Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Mätning 4 Möjliga värden Kontroll 7.1 7.5 7.5 6.1 Intervention 7.7 8.3 7.5 6.4 Alla 7.4 7.8 7.5 6.2 0-21 HADS-depression Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Mätning 4 Möjliga värden Kontroll 5.2 5.7 6.3 5.7 Intervention 5.2 6.3 6.1 5.5 Alla 5.2 6.0 6.2 5.6 0-21

Närståendes skattningar av hälsa HI - hälsa Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Mätning 4 Möjliga värden Kontroll 33.5 32.8 32.0 32.4 Intervention 33.8 32.9 32.8 32.7 Alla 33.7 32.9 32.4 32.6 11-44

Samband mellan sorg före och efter dödsfallet Anticipatory grief/föregripande sorg, ett felaktigt begrepp?

Konklusioner Resultaten visar på att sorg före och efter dödsfallet hänger ihop med varandra Vår intervention ledde inte till påverkan på sorg Vi vill inte ta ifrån människor deras rätt att sörja Vi har inte valt rätt instrument Vi har haft ett urval som varit väl rustat.

Kliniska implikationer Närstående kan behöva stöd i sin sorg redan före dödsfallet Screening med instrument ett sätt att fånga upp närstående Använd rätt instrument! Sorgeinterventioner

Tack så mycket! maja.holm@shh.se