Verksamhetsberättelse 2015

Verksamhetsberättelse 2015

Innehåll Inledning... 2 Organisering och verksamhet... 2 Politiskt samrådsorgan... 2 Ledningsgrupp (LG) Vuxna... 3 Länssamverkan Äldre... 4 Arbetsutskott (AU)... 4 Ledningskraftsteam... 4 Närsjukvårdsgrupper... 4 Kansli... 4 Ny organisation... 5 Presidie... 5 Nya närsjukvårdsgrupper... 5 Ny beredningsgrupp... 5 Nytt samverkansområde Barn och unga... 5 Generellt strukturarbete... 6 Aktiviteter inom ramen för Vårdsamverkan Fyrbodal... 6 Samverkan patientflöden sommar, jul- och nyårshelg... 6 Uppföljning efter slutenvård inom 48-72 timmar:... 7 Öppenvårdskommunikation:... 7 Utveckling av förstärkt utskrivningsprocess genom:... 7 Omsorgskoordinatorer på akutmottagning... 7 Samlat/tydligt ordinationsunderlag för läkemedel inom kommunal hemsjukvård... 8 Samverkande sjukvård... 9 Ansökan närsjukvårdsmedel... 9 God vård i livets slutskede... 9 Demensvård i Fyrbodal... 9 God läkemedelsbehandling för äldre... 10 Inom beredningsgruppen information och kommunikation har vi under året arbetat med:... 11 Beredningsgrupp vuxenpsykiatri, missbruk och beroende... 11 Ekonomi... 12 Bilaga 1... 13 Bilaga 2... 15 Bilaga 3... 17 1

Inledning Fyrbodal har ca 270 000 invånare och Vårdsamverkan Fyrbodal är en samverkansorganisering som sedan år 2000 har arbetat enligt samverkansavtal mellan kommunerna i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen. Ingående parter är de 14 kommunerna i Fyrbodal och Lilla Edet, NU-sjukvården, Norra hälso- och sjukvårdsnämnden samt övriga vårdgivare med avtal eller överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden i Fyrbodal. Ett delregionalt politiskt samrådsorgan som verkar utifrån antaget inriktningsdokument och arbetsordning finns inom organiseringen. Det gemensamma målet är att genom ökad samverkan förbättra och utveckla närsjukvården i området, för att härigenom skapa ökad trygghet, tillgänglighet och kontinuitet för brukaren/patienten samt resurshållning med bibehållen och förbättrad vårdkvalitet. Syftet är att: Skapa en gemensam arena för vårdsamverkan mellan huvudmännen i frågor som berör ingående parter Verka för att resurser används på ett optimalt sätt Skapa förutsättningar för att brukare/patient ska uppleva insatserna som en helhet utan gränser. 2012 tecknades utifrån en gemensamt framtagen verksamhetsplan ett nytt samverkansavtal för perioden 1 juli 2012 31 december 2015. Under 2016 förlängdes avtalet från 2012-2015 mot bakgrunden att det pågick en översyn av länets samverkansformer mellan huvudmän som kunde påverka organiseringen av vårt delregionala arbete. Arbetet regleras genom uppdragshandlingar och i dessa tydliggörs roller och ansvar. I tillägg har under året tillsatts olika ad-hoc grupperingar utifrån aktuella samverkansfrågor och pågående arbete. 2015 års verksamhetsberättelse är den tredje uppföljningen av Vårdsamverkan Fyrbodals verksamhetsplan 2012 2015. Här redovisas Vårdsamverkan Fyrbodals organisering och pågående utvecklingsprocess samt resultat. Organisering och verksamhet Politiskt samrådsorgan Samrådet bilades 2011 och består av 12 ledamöter, varav sex ledamöter från kommunerna i Fyrbodal samt sex ledamöter från Västra Götalandsregionen. Kommunens representanter utses via Fyrbodals kommunalförbund och VGR representeras av en ledamot från vardera Styrelsen för Beställd primärvård, Styrelsen för Habilitering och hälsa, Styrelsen för NU sjukvården samt Norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Under 2015 ingår även en representant för Tandvårdsstyrelse. Ordförandeskapet under innevarande mandatperiod innehas av kommunerna. Administrativt stöd ges från Vårdsamverkan Fyrbodals kansli. 2

Samrådsorganet har haft fyra möten under året. För att förtydliga samrådsorganets roll har representanterna enats om namnbyte till Politiskt samrådsorgan för Vårdsamverkan Fyrbodal. Samrådet initierade under 2013 ett utredningsuppdrag kring ökad samverkan inom barn och unga området. Detta har redovisats under 2014 och ingående parter har ställt sig bakom fortsatt utveckling. Samverkansområdet bör i huvudsak ha ett främjade perspektiv. Barn och unga samordnaren är anställd inom Fyrbodals kommunalförbund men arbetsledningen utgår från kansliet Vårdsamverkan Fyrbodal. Vidare har ett utredningsuppdrag kring Våld i nära relationer initierats. Syftet är att ta fram underlag och förslag för hur alla kommuner och valda delar av hälso- och sjukvården i Fyrbodal kan utveckla arbetet enligt Socialstyrelsens författningar, och samtidigt ta tillvara på det goda arbete som redan finns och görs. I ett första steg skall uppdraget konkretiseras i samråd med berörda och en styrgrupp tillsättas. I nästa steg, och utifrån identifierade behov, skall arbetet mynna ut i förslag till ett strukturerat och hållbart stöd för att uppfylla lagen. Uppdragstiden är 2014/2015 och finansiering sker från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Arbetsordning och inriktningsdokument 2015 2018 upprättades och antogs av samrådet. Ett viktigt syfte är att få bra hälso- och sjukvård för satsade skattemedel. Det politiska samrådet kan föreslå och rekommendera. Beslut måste alltid fattas av respektive huvudman/nämnd. Under 2015 har samrådet fått till sig rapporterat pågående arbete inom ramen för Vårdsamverkan Fyrbodal. Ulrik Hammar och Amira Donlagic har medverkat på informationsmöte i Göteborg angående framtida satsningen En ingång för vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Uppdraget syftar till att införa en lotsfunktion för de mest sjuka äldre i VGR. Fyrbodal framförde erfarenheter av att arbeta med 1177-uppdrag, som är unikt för Fyrbodal inom Västra Götaland. Ett koncept som fungerar bra och som borde användas som en ingång för mest sjuka äldre. Samrådet har även besökt barnförhörsrummet i Trollhättan. De har fått information om projektet Våld i nära relationer i Fyrbodal. Mobila vårdteamet i Uddevalla har presenterat sitt projekt och erfarenheter dittills som då var i uppstarten. Ledningsgrupp (LG) Vuxna Ledningsgruppen har det övergripande ansvaret för verksamheten. I denna ingår: - NU-sjukvården: tre representanter - Primärvården: en representant från Närhälsan och en representant för privata vårdcentraler - Norra hälso- och sjukvårdsnämndens koncernkontor: en representant - Kommunerna: representerats av ledamöter från fem kommuner och beredningsansvarig Välfärd, Fyrbodals kommunalförbund. Ledningsgruppen har haft sex möten under året. Ordförande alterneras mellan verksamheterna varje år och för 2015 var det en kommunrepresentant. Ledningsgruppens 3

uppdrag regleras genom uppdragshandlingen som revideras inför nya avtal. Kansliet arbetar på uppdrag av ledningsgruppen och är ett administrativt stöd till ledningsgruppen. Länssamverkan Äldre Vårdsamverkan Fyrbodal representeras av tre ledamöter från ledningsgrupp vuxna i länets temagrupp Äldre inom ramen för Ledning i samverkan (LiSA). Under året har en ny handlingsplan för äldre tagits fram för perioden 2016-2018. Arbetsutskott (AU) För beredning av ärenden till ledningsgruppen fanns ett arbetsutskott med en representant från respektive part, det vill säga fyra ledamöter samt kansliets samordnare. Arbetsutskottet var också ledningsgruppens operativa forum och har under året även fungerat som styrgrupp för Vårdsamverkan Fyrbodals Ledningskraftsteam inom ramen för nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre. Kanslichefen för Vårdsamverkan Fyrbodals kansli var ordförande. Arbetsutskottet hade sex möten under året och avvecklades under hösten 2015 i samband med den nya strukturen inom Vårdsamverkan Fyrbodal. Ledningskraftsteam Inom ramen för nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre har en länsstruktur för Ledning i samverkan (LiSA) tillskapats utifrån nationella grundkrav och för att få ta del av prestationsmedel. En för Västra Götalands kommuner (VGK) och Västra Götalandsregionen (VGR) gemensam handlingsplan Det goda livet för sjuka äldre antogs 2012 och har reviderats under året. I huvudsak har handlingsplanens olika områden varit inarbetade i Vårdsamverkan Fyrbodals verksamhetsplan 2012-2015. Ledningskraftsteamet har haft 7 möten under året och arbetet har avrapporterats till AU. Teamet avvecklades under hösten 2015 i samband med den nya strukturen. Närsjukvårdsgrupper Lokal vårdsamverkan har bedrivits i fem närsjukvårdsgrupper vilka har arbetat enligt en fastställd uppdragshandling. I bassammansättningen har funktionerna planeringsledare, verksamhetschef från primärvården i Västra Götalandsregionen (VG primärvård/ VG PV), socialchef/vård- omsorgschef från samtliga ingående kommuner, företrädare för NUsjukvården samt samordnare från Vårdsamverkan Fyrbodals kansli ingått. Uppdragshandlingen för arbetet har reviderats under året. Närsjukvårdsgrupperna har vardera haft fem till sex möten under året. Återkoppling från ledningsgrupp och olika samverkansområden, som till exempel äldre och e-hälsa, är stående punkter. Kansli Kanslifunktionen har arbetat på uppdrag av ordförande, ledningsgrupp, arbetsutskott samt fastställda beredningsgrupper. Uppdraget är bland annat att fungera som process- och administrativt stöd, bereda och följa upp ärenden, samordna och koordinera det delregionala arbetet samt utforma och uppdatera hemsida och nyhetsbrev. Kansliet arbetar utifrån egen uppdragshandling och bemannas med tre samordnare, varav en tillika är enhetschef. Finansiering sker av gemensamma medel inom ramen för samverkansavtal. Kansliets enhetschef valde att gå vidare till annan tjänst efter mångårigt arbete inom Vårdsamverkan Fyrbodal. En tillförordnad kanslichef anställdes under sommaren och rekryteringsprocessen startades under hösten 2015. Fyra ansökande togs till intervju och intervjuades av medarbetargruppen och fackförbunden samt representanter 4

från ledningsgruppen. Den nya kanslichefen anställdes under december 2015 med en tillsvidare anställning placerad inom NU-sjukvården. Totalt finns det tre tjänster inom kansliet, men under 2015 har det varit bemannat med två tjänster. Kansliet är samlokaliserat med primärvårdens FoU- och studierektorsenhet som tillsammans utgör FoUU enheten (Forskning och Utveckling, Utbildning) Fyrbodal. Ny organisation Under december 2014 genomförde ledningsgruppen ett internat med syfte att genomlysa nuvarande samverkansarbete och att arbeta fram förslag till Vårdsamverkan Fyrbodals framtida organisering och arbetssätt inför nytt samverkansavtal från 2016. Det blev en förlängning av avtalet 2012-2015, och arbete med ny organisering fortsatte under hösten 2015. Underlag till förändringen hämtades från genomförda framtidsverkstäder, 2011-2012, i de fem närsjukvårdsgrupperna. Presidie Består av ordförande och vice ordförande från ledningsgruppen samt kansliets personal. Enhetschefen för kansliet är sammankallande. Presidiets uppdrag är att bereda agendan till ledningsgruppen så att det blir mer strategiska frågor på agendan. Nya närsjukvårdsgrupper Under hösten 2015 har de fem gamla närsjukvårdsgrupperna avslutats till förmån för att bilda lokala närsjukvårdsgrupper i varje enskild kommun i Fyrbodal. Uppdragshandling för lokala närsjukvårdsgrupper togs fram, och arbetet inleddes för att konstituera närsjukvårdsgrupper. Ny beredningsgrupp Beredningsgruppen för personer med sammansatta vård och omsorgsbehov har skapats, där samverkansområden som palliativ vård, äldre, stroke och våld i nära relationer ingår. Nytt samverkansområde Barn och unga Vårdsamverkan Fyrbodal har utökat sitt område med barn och unga på initiativ av det politiska samrådet. Ledningsgrupp Vuxna har bestämt att det tillskapas en separat ledningsgrupp för det nya samverkansområdet för att kunna fokusera på utvecklingsfrågor kring barn och unga. Ledningsgruppens organisation kommer att utvärderas efter ett år. I ledningsgruppen för Barn och unga ingår: - NU-sjukvården: områdeschef område 3, Barnmedicin och Barn och ungdomspsykiatri och chefläkare - Primärvården: Vårdcentralchef privat vårdcentral och primärvårdschef Närhälsan - Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden: utvecklingsledare - Kommunerna: två socialchefer, skolchef och beredningsansvarig Välfärd, Fyrbodals kommunalförbund En utvecklingsgrupp finns kopplat till ledningsgrupp och som ingår i ledningsgruppen: - Barnhälsovårdsöverläkare - Folkhälsosamordnare - Högskolan Väst 5

En samordnare för barn och unga har rekryterats, och började arbeta september 2015. Det övergripande målet med samordnarens roll för barn och unga är att i ett inledande skede bygga upp en ledningsstruktur inom Vårdsamverkan Fyrbodal. En ledningsstruktur som efterliknar den befintliga ledningsstrukturen som finns för vuxna. Samordnaren ska vara drivande i den nya organisationen barn och unga, se till att arbetet kommer igång på ett tillfredställande sätt, bland annat genom att kartlägga befintliga nätverk och strukturer inom området. Samordna ledningsgruppsmöten, utvecklingsgruppsmöten, VÄSTBUS möten, delta i vissa närsjukvårdsmöten, närvara vid konferenser med fokus på tidiga och förebyggande insatser för barn och unga inom kommun och region är andra viktiga arbetsområden. Tät samverkan med Hälsokällan inom Fyrbodals kommunalförbund, som arbetar operativt med utbildningsinsatser, är också en del i uppdraget. Generellt strukturarbete Ett arbete pågår kring att hitta en struktur inom Vårdsamverkan Fyrbodal utifrån kvalitetsledningssystem. Styrprocesser för planering, genomförande och uppföljning behöver tillskapas. Kommunikationsplan är under pågående arbete. Strukturer har tagits fram för ärendegång inom den nya organisationen, mallar för uppdragsbeskrivningar och beskrivning av utvecklingsarbete. 2016 kommer att bli ett utvecklingsår för att skapa och få till en struktur inom Vårdsamverkan Fyrbodals nya organisation. Aktiviteter inom ramen för Vårdsamverkan Fyrbodal Samverkan patientflöden sommar, jul- och nyårshelg Samverkande dialog har förts kring patientflöden vid jul- och nyårshelger samt under sommaren. Under sommaren har representanter för kommunerna och NU-sjukvården haft veckovisa, gemensamma Lync-möten. Inför jul- och nyårshelgerna utbytte kommunerna och 6

NU-sjukvården kontaktuppgifter till tjänstgörande chefer avseende flöden kring utskrivningsklara patienter. Utvärderingen visade sammanfattningsvis: Sommarsamverkan via Lync (numera Skype) upplevs ha gett viss effekt Sommarsamverkan via Lync (numera Skype) ska fortsätta Vissa saker kan förbättras, till exempel struktur och innehåll, på möten Ökad delaktighet från primärvården efterfrågas De som själva deltar är mer positiva går detta att utveckla? Ledningsgruppen beslutade att fortsätta med sommarsamverkan under 2016. Uppföljning efter slutenvård inom 48-72 timmar: Breddinförande av arbetssätt för Uppföljning efter slutenvård inom 48-72 timmar. Målgrupp är personer >65 år med två slutenvårdsepisoder de senaste sex månaderna eller som av sjuksköterska bedöms ha behov av uppföljning. Breddinförande för sjukhus, 38 vårdcentraler och 15 kommuner. FoU baserad uppföljning av 48-72 har genomförts av Hälsoakademin Fyrbodal: Under mars-december 2014 identifierades 4948 potentiella patienter som uppföljningsfall, men endast 15 % av dessa följdes upp. 48-72 koordinatorernas uppdrag avslutades vid årsskiftet. Förvaltningsförslag kring arbetssättet är under process inom ledningsgruppen, med förslag att arbetssättet förvaltas av primärvård, kommun och sjukhus. Öppenvårdskommunikation: Planering av utvecklingsarbete för öppenvårdskommunikation mellan vårdcentral och kommun. Målgruppen är vårdtagare som har hemtjänst men inte hemsjukvård. Två kommuner i Fyrbodal erbjöds att genomföra piloten, men avböjde på grund av hög belastning i egen verksamhet. Inga andra kommuner tillfrågades, och arbetet kom inte igång på grund av den nya omstruktureringen. Utveckling av förstärkt utskrivningsprocess genom: Checklista för in- och utskrivning i slutenvård har tagits fram NU-sjukvårdens interna förbättringsarbete med förstärkt utskrivningsprocess och hemskrivning från akutmottagning kopplat till regionala medicinska riktlinjer Omsorgskoordinatorer på akutmottagning För att ge sköra äldre patienter och mångbesökare en bättre och tryggare vård testar NUsjukvårdens akutmottagning ett nytt arbetssätt, omsorgskoordinatorer, och tre sjukskötersketjänster tillsattes under hösten 2015. Genom att identifiera sköra äldre och mångbesökare på akutmottagningen kan NU-sjukvården erbjuda ett snabbare omhändertagande som är skräddarsytt efter den vårdsökandes behov. En del av de som söker vård på akutmottagningen är inte i behov av slutenvård. En utvärdering av arbetssättet sker efter ett år. Omsorgskoordinatorer startade 1/11 2015, och de arbetar dagtid måndag till fredag. Alla kliniker var inte med vid uppstarten. Ortopeden anslöt sig under december. 7

Under november: 5 patienter kunde skickas hem direkt från akuten med utökade kommunala insatser efter samtal med biståndsbedömare 6 patienter skickades hem från akutmottagning med uppföljning enligt 48-72 rutinen Under december: 11 patienter skickades hem från akutmottagning 4 skickades hem från akutmottagning med uppföljning enligt 48-72 rutinen 3 skickades hem från akutmottagningen utan uppföljning eller utökade insatser men med information vem de kan kontakta i sin kommun Samlat/tydligt ordinationsunderlag för läkemedel inom kommunal hemsjukvård Under 2015 bildades en arbetsgrupp med två medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunen (MAS:ar), en distriktsläkare från Närhälsan, vårdcentralschef för privata vårdcentraler och en läkare från NU-sjukvården. Bakgrund till arbetet är att det finns ett önskemål från den kommunala hälso- och sjukvården om att använda Pascal ordinationsverktyg som rutin. Arbetsgruppens arbete syftar till en ökad patientsäkerhet för läkemedelshantering i samverkan. Uppdrag som arbetsgruppen fick: Lämna förslag till arbetssätt för tydligt och samlat ordinationsunderlag för vårdtagare inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård med ett övertaget läkemedelsansvar Arbetet sker i dialog med PV/NU-gruppen inom NU-sjukvårdens upptagningsområde Arbetet utgör även ett delmoment i rutin för förstärkt utskrivningsprocess från slutenvård Beskriva problematiken ur ett patientsäkerhetsperspektiv utifrån dagens arbetssätt Samla befintliga riktlinjer, dokument och goda exempel för säker läkemedelshantering inom Vårdsamverkan Fyrbodals område, Västra Götaland eller övriga Sverige Lämna förslag på alternativt arbetssätt för hur rätt information och underlag följer vårdtagaren i vårdens övergångar för såväl öppenvård (kommun vårdcentral sjukhus) som vid in- och utskrivning på sjukhus Arbetet pågår fortfarande och arbetsgruppen har stora utmaningar i att hitta en gemensam lösning för ett samlat och tydlig ordinationsunderlag. Detta är ett problem på nationell nivå. Chefläkarna inom Närhälsan hänvisar till att Pascal inte är ett ordinationsunderlag och inte rekommenderas att användas i andra fall än för de personer som har dispensering. Företrädare i arbetsgruppen för Närhälsan har också inom sin kommun konstaterat kvalitetsbrister i att använda Pascal i annat syfte. Problemet är lyft till Regionen, där det planeras att tillsättas en arbetsgrupp på regional nivå. 8

Samverkande sjukvård Samverkande sjukvård har införlivats under Vårdsamverkan Fyrbodal där ledningsgruppen är strategisk styrgrupp till Samverkande sjukvård. Deras verksamhet redovisas i särskild verksamhetsberättelse för ledningsgruppen. Ansökan närsjukvårdsmedel Vårdsamverkan Fyrbodal ansökte om medel för att starta mobilt vårdteam i Uddevalla och glesbyggsmodell i Norra Bohuslän och Dalsland. Mobila vårdteamet i Uddevalla beviljades medel och teamet utvecklades med hjälp av Samverkande sjukvård. Teamet startade hösten 2015 och har sedan starten i september 2015 till 31 december 2015 genomfört 864 uppdrag (585 kvinnor och 279 män, de flesta boende i eget boende, 26 procent var inskrivna inom kommunal hälso- och sjukvård). Enligt mobila vårdteamets bedömning har 202 besök på akutmottagning och 34 inläggningar undvikits genom hembesök av teamet. För mer information se Samverkande sjukvårds verksamhetsberättelse 2015. God vård i livets slutskede Sammanfattning av den Palliativa resan i Fyrbodal. Eva Lidman, tillförordnad avdelningschef på palliativa enheten i NU-sjukvården, och Anette Forsberg, utvecklingsledare på Fyrbodals kommunalförbund, har besökt 12 av 15 kommuner och träffat cirka 330 personer på resan. Dessutom har 3 träffar för registeransvariga anordnats under året där varje möte besökts av cirka 75 deltagare. Totalt har det varit 405 deltagare vid mötena. Anteckningar har förts vid varje möte för att försöka skapa en bild av de reflektioner som kommit upp i dialogen med deltagande personalgrupper. De reflektioner/synpunkter som återkommer sammanfattades här nedanför. Målet att kommunerna implementerat kvalitets och ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 skulle vara klart 2015 har inte uppnåtts i något fall. Många har kommit långt men det återstår en del innan all berörd personal är införstådd i innebörden av lagen. Behov av ansvars- och uppdragsbeskrivningar finns för att arbetsmetoder skall få ett kvalitetssäkert utfall. Behov av tydliga handlings/implementeringsplaner finns. Önskan om stöd i utbildning, vad det innebär med SOSFS 2011:9 som styrdokument. Begreppsdiskussioner var vanliga. Tolkar vi olika skattningsverktyg likartat vid exempelvis ångest, oro och smärta. Utbildningsbehov i palliativ vård generellt finns bland hälso- och sjukvårdspersonal. Exempelvis gemensam utbildning i validerade skattningsmetoder. Vikten av en kvalitetsansvarig i kommunen där detta saknades blev tydlig. För palliativ statistik se bilaga 1. Demensvård i Fyrbodal Sammanfattning av Dialogmöten demensvård i Fyrbodal. Beatrice Pettersson, distrikts och demenssjuksköterska Vänersborg, Lena Björsell, distrikts och demenssjuksköterska Munkedal, och Anette Forsberg, utvecklingsledare på Fyrbodals kommunalförbund, har besökt 8 av 15 kommuner för att ha dialogmöte om demensvård i Fyrbodal. Totalt har 200 personer deltagit på dialogmötena och registernätverksträffarna. Minnesanteckningar har 9

förts vid varje möte för att försöka skapa en bild av de reflektioner som kommit upp i dialogen med deltagande personalgrupper. De återspeglingar/synpunkter som oftast återkommer sammanfattas nedan. (Hänsyn till dialogmöten om palliativ vård har tagits) Målet att kommunerna implementerat kvalitets och ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 skulle vara klart 2015 har inte uppnåtts i något fall. Många har kommit långt, men det återstår en del arbete innan detta arbete kan anses klart. Behov av ansvars- och uppdragsbeskrivningar finns för att arbetsmetoder skall få ett kvalitetssäkert utfall. Det finns behov av tydliga handlings- och implementeringsplaner. Önskan om stöd i utbildning i SOSFS 2011:9 som styrdokument (ett omtag). Begreppsdiskussioner var vanliga. Tolkar vi olika metoder, skattningsverktyg likartat. Även begrepp som teamarbete och personcentrerad vård var begrepp som det fanns olika uppfattning om betydelsen av. Utbildningsbehov i demens- och palliativ vård generellt finns bland hälso- och sjukvårdspersonal. Brist på följsamhet till beslut och brister i informationsflöden tydliggjordes. För statistik se bilaga 2. God läkemedelsbehandling för äldre Sylvia Wide, specialist i allmänmedicin, med särskilt intresse för läkemedel, startade under 2013 utvecklingsarbetet God läkemedelsbehandling för äldre. Under tre år har ett antal dialogmöten med distriktsläkare tillsammans med sjuksköterskor på vårdcentral och kommunal hemsjukvård genomförts. Utbildningsdagar har hållits med tillsammans cirka 300 läkare och sjuksköterskor. Utvecklingsarbete riktades i huvudsak enligt nedan: 1. Föreläsningar och diskussioner med personalgrupper på det lokala planet 2. Föreläsningar och diskussioner riktat mot brukare, framför allt olika pensionärsorganisationer 3. Arrangemang av föreläsningar med externa specialister, riktat mot läkare och sjuksköterskor från kommuner, primärvård och länssjukvård. Sylvias uppdrag avslutades vid årsskiftet och hon drog följande slutsatser: Arbetet med läkemedelsanvändning hos äldre har haft många positiva effekter. Framför allt har medvetenheten om för äldre olämpliga läkemedel ökat, liksom kunskapen om åldrandets effekter på läkemedel och läkemedlets effekter på den åldrade kroppen. I Socialstyrelsens mätningar om uthämtade läkemedel rubricerade som olämpliga för äldre, har en påtaglig minskning noterats i de flesta kommuner. Detta har naturligtvis sin förklaring i många olika företeelser, men sannolikt betyder mitt strukturerade arbete en del. Liksom i allt framgångsrikt arbete gäller att underhålla kunskap och rutiner för att inte riskera ett återfall i gammalt beteende. Det är därför önskvärt och viktigt att samarbetsparterna i 10

Vårdsamverkan Fyrbodal på ett eller annat sätt är beredda att satsa medel på detta område även om inte arbetet kan fortsätta på samma strukturerade sätt som tidigare. Statistik för 2013, 2014 och 2015, snitt per vårdcentral per år för andel listade individer > 75 år där fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts senaste 12 mån har hämtats från www.munin.vgregion.se, se bilaga 3. Inom beredningsgruppen information och kommunikation har vi under året arbetat med: Ny hemsida Förvaltning av rutin för samordnad vård- och omsorgsplanering genom deltagande på regional, delregional och lokal nivå. Förvaltning av KLARA SVPL, IT-stöd för samordnad vård och omsorgsplanering på regional, delregional och lokal nivå. Regionalt projekt upphandling av IT-stöd för informationsöverföring mellan vårdgivare Införande av distansmöte via Lync som mötesform vid samordnad vård och omsorgsplanering. Regional, delregional och lokal nivå. Deltagit i regional arbetsgrupp för framtagande av gemensam lösning för SIP, samordnad individuell plan. Utveckla rutiner för avvikelse- och förbättringsarbete i samverkan Beredningsgrupp vuxenpsykiatri, missbruk och beroende Kommun: tre representanter, en social-/vård och omsorgschef, en representant från vardera FoU rum IFO samt Vård och omsorg. Västra Götalandsregionen: fem representanter, tre från specialistpsykiatri, varav en från upphandlad sådan, en representant från vardera VG primärvård och hälso- och sjukvårdsnämndens koncernkontor. Brukarperspektiv: en representant från Nationell Samordning för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG). Vårdsamverkans Fyrbodals kansli samordnare. Beredningen har haft fem möten och ordförandeskapet har innehafts av kommunerna. Gruppen enades om att fokusera samverkansarbetet på: Samordnad individuell plan (SIP) Brukarmedverkan Kartläggningen kring missbruk och beroende Diskussioner har pågått att koppla beredningsarbete till ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal och till länssamverkan Psykiatri som har varit vilande sedan i våras. Uppdraget kring kartläggning av vilken fungerande samverkan som finns gällande missbruksvården kom inte igång under 2015 som det var tänkt, på grund av att upphandlande personen inte kunde utföra uppdraget. Planen är att göra detta under 2016. Intressegruppen för psykiatri och missbruk i Fyrbodal har bildats, och arbetar nu med 11

planering för temadagar. Uppdragsbeskrivning har lämnats till ledningsgruppen gällande förstudie om tillnyktringsenhet (TNE) i Fyrbodal. Beslut väntas under våren 2016. Ekonomi Vårdsamverkan Fyrbodal har under 2015 gemensamt finansierats av ingående parter från kommuner 595 000 kr, NU sjukvården 595 000, Norra HSN 1 195 000 utifrån samverkansavtal, tillsammans 2 380 000 kr. Sedan införandet av VG primärvård 2009 finansierar Hälso- och sjukvårdsnämnderna även primärvårdens avgift till arenan. Finansieringen ska täcka verksamhetens kostnader, främst driften av kansliet. Verksamheten har bedrivits inom budgetram, med tillskott av medel från den nationella äldresatsningen Bättre liv för sjuka äldre. Vänersborg mars 2016 Lena Johansson Ordförande Vårdsamverkan Fyrbodal Amira Donlagic Kanslichef Vårdsamverkan Fyrbodals Kansli 12

Bilaga 1 Palliativ statistik hämtad från palliativa registret och sammanställt av kansliet Vårdsamverkan. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Vårdpersonal besvarar en enkät med cirka 30 frågor som handlar om hur vården varit sista veckan i livet. Sedan använder personalen resultatet för att se vilken kvalitet som vården håller och vad som behöver förbättras. 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Andel utförda indikatorer 2014 36,8 49,3 20,9 2,9 31,1 12,5 37,7 5,7 14,1 32,7 21,4 9,6 19,1 61,3 52,9 14,8 26,2 71,4 43,7 47,9 46,9 7,9 52,9 44,4 50,6 49,3 46,9 44,2 34 44 41,7 48,8 34,3 51,6 52,9 35,2 40 43,7 52,1 53,2 29,7 38,3 34,2 38,8 30 28,7 37,9 40 32,28 26,53 29,73 31,25 41,61 31,36 20,87 28,74 25,86 27,97 25,81 36,03 34,19 35,34 25,79 27,67 Andel ej registrerade Andel munhälsobedömningar Andel brytpunktsamtal Andel smärtskattningar 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Andel utförda indikatorer 2015 51,3 63,5 14 22,7 20 19,5 10,3 27,8 14 34,6 11,6 24,59 65,1 53,6 16,1 22,4 24,1 71,8 45,3 38,9 48,4 56,1 58,1 57,4 41,6 17 49,18 41 42,5 42,3 40,8 34,9 40,7 27,8 36 43,3 26,9 30,9 35,2 37,2 42,7 44,6 33,3 29,8 28,9 34,6 20,8 41 25,69 33,33 31,43 32,57 9,26 21,31 33,71 36,15 18,6 17,43 21,97 29,08 37,39 29,63 26,74 28,52 Andel ej registrerade Andel munhälsobedömningar Andel brytpunktsamtal Andel smärtskattningar 13

Antal avlidna 2014 i Fyrbodal Totalt Fyrbodal 2932 1200 1000 800 600 400 200 0 Antal avlidna 2014 Antal ej registrerade Antal registrerade vårdtillfällen Antal avlidna 2015 i Fyrbodal Totalt Fyrbodal 3104 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Antal avlidna 2015 Antal ej registrerade Antal registrerade vårdtillfällen 14

Bilaga 2 Statistik från BPSD, Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. BPSD-registret startade i november 2010 med syfte att genom tvärprofessionella vårdåtgärder minska förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD och det lidande som detta innebär och att genom detta, öka livskvalitén för personen med demenssjukdom. Att arbeta med BPSD-registret och en bra struktur i omvårdnadsarbetet kan bidra till: Ökad livskvalité för personen med demenssjukdom Implementering av de nationella riktlinjerna Personcentrerad omvårdnad och ett gemensamt språk för personalen Teamarbete och tydliga mål Kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar Att tydliggöra vårdtyngden och bidra till en verksamhetsutveckling Antal registreringar i BPSD 2014 Totalt Fyrbodal 743 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15

Antal registreringar i BPSD 2015 Totalt Fyrbodal 1109 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 Andel bemötandeplaner BPSD 2014 Totalt Fyrbodal 61% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel bemötandeplaner BPSD 2015 Totalt Fyrbodal 68% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 16

Kvarterskliniken Tanum Närhälsan Tanumshede Närhälsan Fjällbacka Medpro Clinic Stavre Närhälsan Källstorp Maria Alberts Vårdcentral Primapraktiken Närhälsan Sylte vårdcentral Hjortmossens Läkarhus Närhälsan Skogslyckan Achima Care Uddevalla Närhälsan Dagson Närhälsan Herrestad Närhälsan Ljungskile Vårdcentralen Silentzvägen Närhälsan Dalaberg Närhälsan Vargön Vårdcentralen Nordstan Medpro Clinic Brålanda- Närhälsan Vänerparken Närhälsan Åmål vårdcentral Balderkliniken Närhälsan Bäckefors vårdcentral Närhälsan Bengtsfors vårdcentral Närhälsan Dals-Ed vårdcentral Närhälsan Färgelanda vårdcentral Lysekils Läkarhus Närhälsan Lysekil vårdcentral Närhälsan Brastad vårdcentral Närhälsan Mellerud vårdcentral Närhälsan Munkedal vårdcentral Capio Vårdcentral Orust Sotenäs Vårdcentral i Hunnebostrand Närhälsan Kungshamn vårdcentral Vårdcentralen Bohuslinden Strömstad Läkarhus Bilaga 3 Hämtad från munin.vgregion.se via analysenheten i regionen. Andel listade individer 75 år och äldre där fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts senaste 12 månaderna 2013-2014 - 2015 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Bengtsfors Dals-EdFärgelanda Lysekil MellerudMunkedal Orust Sotenäs Strömstad 2013 2014 2015 Andel listade individer 75 år och äldre där fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts senaste 12 månaderna 2013-2014 - 2015 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål 17