Magelungsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (20) 2017-01-31 Handläggare Helene Litzen Telefon: Till Magelungsskolan Verksamhetsplan 2017 för Magelungsskolan Förslag till beslut Magelungsskolan 123 73 FARSTA helene.litzen@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (20) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...4 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...13 2. Ett klimatsmart Stockholm...13 2.1 Energianvändningen är hållbar...13 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...14 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...14 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...15 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...15 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...16 av ekonomi... 18...18 Budget 2017...19 Övriga frågor... 19
Sid 3 (20) Inledning Prioriterade åtgärder för utveckling Skolenhetens vision "Närmaste skola ska vara den bästa skolan" Ledord "Kunskap-Trygghet-Hälsa" Verksamhetsbeskrivning Magelungsskolan är en F-6 grundskola med 273 elever varav 160 elever är inskrivna i skolbarnomsorgen. Skolan är placerade i stadsdelen Farsta söder om Stockholm, beläggen nära sjön Magelungen, närhet till grönområde och parker. Från och med efter påsklovet har vårt fritidshem egna nya lokaler. På skolan finns det då två fritidshem för årskurs F-2 samt mellanstadieverksamhet för årskurs 3-6. På skolenheten arbetar ca 42 personal, till största del lärare, förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger och resurspedagoger samt två specialpedagoger, en skolsköterska och en kurator. Utöver de yrkeskategorierna finns en vaktmästare, en skoladministratör och tre kökspersonal som leds av en kökschef. All skolmat lagar vi i vårt egna kök. Skolenheten är organiserad i lärteam, ett team för förskoleklasserna, ett team för åk 1-3, ett team för åk 4-6 och ett fritidsteam. Biträdande rektor och fritids samordnare träffar varje team en gång i veckan under teammöte, lärarmöte och under APT var femte vecka. Pedagogiska ledningsgruppen träffas var fjärde vecka då skolledning med de tre karriärlärarna på skolan arbetar med samplanering, observationer och återkopplingar med olika uppdrag för utveckling av den pedagogiska verksamheten. Varje team gör en teamdeklaration med prioriterade mål vid skolstarten och ska vara baserad på utvärderingen från föregående år. Underlag kring måluppfyllese ska påbörjas vid läsårets slut under juni dagarna. Varje team utvärderar sina mål, resultat och analyserar varför resultaten ser ut som de gör. Utvärderingen och resultatet följs sedan upp i kollegialt medarbetarsamtal med rektor och de biträdande rektorerna samt på de egna individuella medarbetarsamtalen med närmaste chef. Skolan arbetar utifrån de styrdokument som formuleras i skollagen och LGR 11 samt barnkonventionen. Det systematiska kvalitétsarbetet leder årets verksamhet tillsammans med elevhälsoplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling, Studiero och trygghet med konsekvenser samt olika handlingsplaner för skolenheten. Prioriterade områden för utveckling Kunskap Ökad måluppfyllelse i alla ämnen i alla årskurser Det systematiska kvalitetsarbetet är ett prioriterat område för utvärderingar, analys, kunskapsutveckling och för att sätta nya mål. Ökad kännedom för eleverna i vad de behöver för att nå målen.
Sid 4 (20) Resultatuppföljningar för att kunna synliggöra tidiga insatser. Fortsatt arbete med skolgemensamma teman utifrån kursplanens innehåll för varje årskurs. Inkluderingslärare mot de yngre åren. Trygghet Hälsa Studiero och trygghetsarbetet på skolenheten är ett ständigt viktigt prioriterat utvecklingsområde, där vi ständigt se över våra rutiner och struktur vid till exempel rastverksamhet, i matsalen, skolgården, klassrummen, fritidsverksamheten mm. Likabehandlingsplanen (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) skall vara ett levande dokument och följs enligt vårt årshjul Fortsatt utveckling av vårt trygghetsteamets arbete på skolenheten. Övergången mellan förskola och förskoleklass ska förbättras för att vårdnadshavarna skall känna en större trygghet. Fortsatt arbete med Stockholms stads riktlinjer för fritids samt se över miljön och utrymmet för fritidshemmets aktiviteter. Öka och utveckla elevinflytande genom elevrådet. Skolidrottsföreningens fortsatta arbete med rörelse och aktivitet Utveckla samarbetet med El Sistema Stockholm-Kulturskolan inför Ht 2017 Prioriterade åtgärder för utveckling KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 95 % 83% År Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas
Sid 5 (20) kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 80 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 90 % År 93 % År 90 % År 97 % År 80 % År 85 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 95 % År Höja måluppfyllelsen i matematik. Höja måluppfyllelsen i matematik Minst 90 procent av eleverna är godkända i matematik i årskurs 3. Minst 90 procent av eleverna är godkända i matematik i årskurs 6. Genom att undervisande lärare deltar i matematiklyftet. Genom att använda digitala läromedel och smartboard.genom att integrera matematiken i olika aktiviteter i samtliga ämnen och under fritidsverksamheten. Genom att samtliga undervisande lärare deltar i matematiklyftet förväntar vi att höja resultatet ytterligare. Fritidshemmen arbetar för att utveckla det matematiska tänkandet i olika aktiviteter.all personal på skolan har ett gemensamt ansvar för att öka elevernas måluppfyllelse.arbeta för att IKT ska vara en naturlig del i undervisningen för att tillgodose/variera olika inlärningsstilar. Varje elev får sin kunskapsutveckling kontinuerligt kartlagd med hjälp av olika bedömningsinstrument.lärarna som ingår i matematiklyftet gör en självvärdering av arbetet och utvärderingar sker vid matematiklyftets inplanerade möten.resultat vid nationella prov.återkommande tester och diagnoser görs av lärarna/ spec.ped.återkommande resultatdialoger vid kollegiala möten tillsammans med skolledning.
Sid 6 (20) Det kollegiala samarbetet behöver utvecklas och att synliggöra matematiken på ett ämnesövergripande arbetssätt. Skolan ska öka andelen elever som når godkänd nivå på kunskapskraven i engelska för år 6 85% av eleverna når upp till godkänd nivå på kunskapskraven i engelska för årskurs 6 Genom tydliga mål i IUP för varje elev.genom att skapa rutiner för kunskapsuppföljning.genom att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och vidta åtgärdergenom att använda digitala läromedel och Smartboard För att uppnå förväntat resultat behövs en gemensam syn på progressionen i ämnet engelska.genom samsyn mellan pedagoger och kollegiala diskussioner av innehållet kan vi nå kunskapsmålet.arbeta för att IKT ska vara en naturlig del i undervisningen för att tillgodose/variera olika inlärningsstilar. Varje elev får sin kunskapsutveckling kontinuerligt kartlagd genom återkommande tester och diagnoser samt genom den formativa bedömningen. Det för att nå godkänd nivå och högre.resultatadialog vid återkommande kollegiala möten tillsammans med skolledning.elevens utveckling analyseras i samband med utvecklingssamtalet.resultat vid nationella prov. Resultat visar att skolan måste utveckla arbetsmetoderna för att andelen elever som når godkänd nivå skall öka. Genom pedagogiska diskussioner och samplanering utifrån Lgr 11 och skapa en progression i ämnet engelska på skolenheten. Skolan ska öka andelen elever som når målen i svenska, svenska som andra språk i årskurs 3 Svenska och svenska som andra språk: 93% av eleverna godkända i nationella prov årskurs 3.
Sid 7 (20) Genom att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och vidta åtgärder.genom fortbildning av personal i nya språket lyfter och projektet "Att skriva sig till läsning" i skolans egen regi.genom tydliga mål i IUP för varje elev. För att uppnå förväntat resultat behövs en gemensam syn på progressionen i ämnet svenska/sva.genom samsyn mellan pedagoger och kollegiala diskussioner av innehållet kan vi nå kunskapsmålet. Se över schemat och skapa förutsättningar för pedagogerna att arbeta med mindre grupper.genom att arbeta språkutvecklande i alla ämnen.genom frekvent användning av digitala hjälpmedel såsom Ipad och Smartboard. Varje elev får sin kunskapsutveckling kontinuerligt kartlagd och dokumenterad med hjälp av olika bedömningsinstrument.resultat vid nationella prov. Resultatuppföljningar RUF vid återkommande kollegiala möten tillsammans med skolledning. Skolenheten måste utveckla arbetsmetoderna för att andelen elever som når godkänd nivå skall öka. Genom pedagogiska diskussioner och samplanering utifrån Lgr 11 samt förtydliga progressionen i ämnet svenska/sva på skolenheten. Skolan ska öka andelen elever som når målen i svenska, svenska som andra språk i årskurs 6 Svenska och svenska som andra språk: 96% av eleverna godkända i nationella prov årskurs 6. Genom att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och vidta åtgärder.genom fortbildning av personal i nya språket lyfter och projektet "Att skriva sig till läsning" i skolans egen regi.genom tydliga mål i IUP för varje elev.genom formativ bedömning för att öka elevens inflytande och medvetenhet om sitt eget lärande. För att uppnå förväntat resultat behövs en gemensam syn på progressionen i ämnet svenska/sva.genom samsyn mellan pedagoger och kollegiala diskussioner av innehållet kan vi nå kunskapsmålet.skapa förutsättningar för pedagogerna att arbeta med mindre grupper.genom att arbeta språkutveklande i alla ämnen.genom frekvent användning av digitala hjälpmedel såsom Ipad och Smartboard.
Sid 8 (20) Varje elev får sin kunskapsutveckling kontinuerligt kartlagd och dokumenterad med hjälp av olika bedömningsinstrument.resultat vid nationella prov. Resultatuppföljningar RUF vid återkommande kollegiala möten tillsammans med skolledning. Skolenheten måste utveckla arbetsmetoderna för att andelen elever som når godkänd nivå skall öka. Genom pedagogiska diskussioner och samplanering utifrån Lgr 11 samt förtydliga progressionen i ämnet svenska/sva på skolenheten. Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Kommentar Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 65 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 65 % År 75 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 75 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År
Sid 9 (20) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Total frånvaro i grundskolan 2 % År Alla elever på Magelungsskolan har en god lärmiljö.(magelungsskolan) Alla elever ska känna sig trygga och trivas i skolan.skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Eleverna känner till vilka sociala mål vi arbetar mot. Högre resultat i brukarundersökningen. Skolans Likabehandlingsplan(Plan mot diskriminering och kränkande behandling) revideras på årsbasis och ska vara ett levande och känt dokument för alla i verksamheten. Skolan har en systematisk arbetsgång för elevvård vilken beskrivs i vår Elevhälsoplan. Skolan kvalitetssäkrar området genom trygghetsenkäter, elevintervjuer, trygghetsvandringar och följs enligt vårt årshjul. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Till år ett bildas två klasser av förskoleklassgrupperna. Pedagogerna i förskoleklasserna arbetar under året i mindre grupper, för att observera vilka barn som utvecklar varandra och samarbetar väl. Detta arbete utgör sedan underlag för klassbildningen till år ett. Till varje klass år F-3 är en eller två fritidspersonal knuten vilket medför att någon vuxen får möjlighet att följa barnen under hela dagen. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Skolans resurser ska användas effektivt för att nå bättre resultat och ökad måluppfyllelse.personalens kontinuerliga arbete för den gemensamma synen på vårt värdegrundsarbetet. Halvklasstimmar för åk 1-3 med schemalagd Fritidskunskap som planeras och utgår från kap ett, två och fyra i läroplanen. Inkluderingslärare för åk 1-3 skapar förutsättningar för att arbeta inkluderande. Skolan har ett fungerande Trygghetsteam för alla elever som arbetar förebyggande och främjande mot kränkningar och trakasserier. Skolan arbetar efter vårt Studiero och trygghet med konsekvenser. Elevhälsoteamet får återkoppling från trygghetsteamets arbete kontinuerligt. Genom att skolsköterskan genomför hälsosamtal i åk 4. Genom aktivt arbete med skolans trygghetsteam och dess rutiner och processer. Alla lärare och pedagoger har i uppdraget att förankra till EHT och trygghetsteamet
Sid 10 (20) Skolans resursanvändning ska ständigt utvärderas för att säkerställas att den används på bästa sätt och att elevens bästa är i fokus. Personaltätheten på raster samt ge lärarna utrymme för att ta emot eleverna efter rast. Öka vårdnadshavarnas delaktighet i Likabehandlingsplanens arbete genom bl.a. föräldraråd. Fortsatt utveckling och utbildning för alla att få mer konkreta verktyg i vardagens arbete mot diskriminering i alla dess former. Alla elever på Magelungsskolan utvecklas och når målen för sin utbildning Höjd måluppfyllelsen i varje ämne och årskurs. Varje elev ska utvecklas utifrån sin förmåga och nå sina mål. All personal ska ha höga, positiva och uttalade förväntningar på eleverna. Pedagogerna stödjer och stimulerar eleverna genom ett varierat, individualiserat och inkluderande arbetssätt. I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår regelbunden resultatuppföljning med efterföljande framåtsyftande planering. Vi kan på så vis identifiera elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och vidta åtgärder. Vi kan också identifiera elever som behöver ytterligare utmaningar och stimulans. Vi ska arbeta med tydliga mål och formativ bedömning. Genom detta kan vi göra tydliga individuella utvecklingsplaner med tydliga mål. På så vis kan vi öka elevernas medvetenhet om sitt eget lärande. Vi använder digitala hjälpmedel (ipads, smartboard mm) och kommer att fortsätta utveckla vårt arbete med IKT. Personalen i fritidsverksamheten arbetar med fritidskunskap under skoltid. Fritidskunskapen ska stärka och bygga vidare utifrån läroplanen kapitel ett, två och fyra. All personal på skolan har ett gemensamt ansvar för att öka elevernas måluppfyllelse och att arbeta för att IKT ska vara en naturlig del i undervisningen för att tillgodose/variera olika inlärningsstilar. Fritidshemmen arbetar för att utveckla det matematiska tänkandet i olika aktiviteter fr f a under fritidskunskapen. Genom att undervisande lärare deltar i matematiklyftet förväntar vi oss att matematikundervisningen utvecklas och att resultateten höjs ytterligare. Arbetslagen består av olika personalkategorier som kompletterar varandra i kunskaper om elevers utveckling. Vårt socioekonomiska index genererar resurser som vi använder för att öka personaltätheten både med behöriga lärare och med annan resurspersonal runt våra elevgrupper. Vi ska arbeta för att samordna av resurser och kompetenser under elevens hela dag.
Sid 11 (20) Varje elev får sin kunskapsutveckling kontinuerligt kartlagd med hjälp av olika bedömningsinstrument. Resultat vid nationella prov. I vårt systematiska kvalitetsarbete finns regelbundna resultatuppföljningar RUF med efterföljande analyser. Återkommande resultatdialoger vid kollegiala möten tillsammans med skolledning. Vi vill utveckla tydliga pedagogiska planeringar med kunskapsmål, undervisningsmetod och bedömning som ett naturligt inslag i alla ämnen och årskurser. Vi vill utveckla undervisningen med fokus på formativ bedömning och kollegialt lärande. Vi vill utveckla arbetet med digitala pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi vill utveckla våra fritidshem och säkerställa att verksamheten är väl förankrad i styrdokumenten. Skolledningen arbetar för att höja personalens kompetens kring uppdrag och styrdokument, samt genom rekrytering av behörig personal. Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 100 % År 75 % År 75 % År 75 % År Alla elever på Magelungsskolan trivs, är trygga under hela dagen och upplever lugn och ro på lektioner. Resultaten när det gäller "Trygghet och trivsel" i 2016 års brukarundersökning är inte bra. Vi förväntar oss att vårt arbete med värdegrund, trygghet och trivsel kommer att synas genom
Sid 12 (20) förbättrade resultat i årets brukarundersökningar. Vi ska också höja svarsfrekvensen i desamma. Genom kontinuerliga diskussioner om vår värdegrund, vad våra ledord betyder och hur vi praktiskt arbetar med dessa i vår vardag förankrar vi värdegrunden. Vi ska säkerställa att vi har god personaltäthet på raster, samt att våra elever har en meningsfull och trygg rasttid. Vi ska arbeta med vår likabehandlingsplan så att den blir ett känt och levande dokument som genomsyrar vår verksamhet. Skolans resurser ska användas effektivt för att nå bättre resultat och ökad måluppfyllelse. ska ständigt utvärderas för att säkerställa att den alltid används med elevens bästa i fokus. Brukarundersökningar Personalkonferenser ssamtal Elevhälsoteamets möten Klassråd och Elevråd. Resultatdialoger Öka vårdnadshavarnas delaktighet i skolans likabehandlingsplan genom bl.a. föräldraråd. Vi ska utveckla arbetsformer för att eleverna ska bli mer delaktiga och känna ansvar för sin skola. Vi ska säkerställa att resultat från enkäter, utvärderingar och statistik analyseras och leder till åtgärder för att kontinuerligt utveckla och förbättra vår verksamhet. Magelungsskolans elever ska ha inflytande över och förståelse för sitt eget lärande. Alla elever vet att de har inflytande över samt ansvar och förståelse för sitt eget lärande. Genom tydliga pedagogiska planeringar utformade med mål, arbetssätt och bedömningar så att eleverna förstår innebörden i dem. Med tydliga mål kan eleverna bidra med idéer på innehåll, arbetssätt och arbetsformer. Dessa planeringar gäller både skola och fritidsverksamhet. Vi arbetar med elevdemokrati genom bl a klassråd och elevråd där skolledning deltar. All personal arbetar medvetet för att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande.
Sid 13 (20) ssamtalen IUP-processen Elevråd-klassråd Brukarundersökning Pedagogiska planeringar Eleverna har huvudrollen i skolan. Arbeta vidare med former för hur vi länkar ihop pedagogiska planeringar, elevdemokrati, IUP-process, formativ bedömning till en helhet så att vi blir en ännu bättre lärande organisation. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 80 % År KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 30 % År
Sid 14 (20) Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Elevernas medvetenhet om hur man kan bidra till en hållbar livsmiljö lokalt och globalt. Vår pappersförbrukning ska minska. Matsvinnet i matsalen ska minska. Genom vår undervisning vill vi skapa en större medvetenhet bland våra elever vad en hållbar livsmiljö är och hur man kan bidra till att skapa den t ex genom att ta så mycket mat som man äter upp, återanvända papper i verksamheten och att vi använder papper på ett sparsamt sätt. Vi använder oss av våra pedagogers kompetenser samt restaurangpersonalens kompetens/resurser. Vi följer upp kostnaderna för pappersförbrukningen i maj och december. Statistik förs regelbundet av matsvinnet. Elever och personal medverkar till att skapa en hållbar livsmiljö KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Magelungsskolan har en budget i balans. Årets resultat är positivt
Sid 15 (20) Ekonomiskt medvetenhet Varje beslut relateras till kostnad och nytta för skolenheten. Vikarier används enligt vår vikariepolicy. Läromedelsanslag till varje lärteam. Personalen samarbetar och omfördelar befintliga resurser och hushållar med tilldelade resurser Varje månad följs personalkostnader och vikariekostnader upp, God och långsiktig personalplanering. Kontinuerliga budgetuppföljningar. Mer pengar i vår utgående fond för fortsatt utveckling och investering av vår lärmiljö. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 85 83 År Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro dag 1-14 Tas fram av nämnden tas fram av nämnden Tertial Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.
Sid 16 (20) Magelungsskolan är en attraktiv arbetsplats. Magelungsskolan ska alltid vara en trivsam och attraktiv arbetsplats som rekrytera kompetent och behörig personal. Vi ska ge förutsättningar till alla anställda att svara på AMI och med högre resultat (Aktivt Medskapande Index). Vi alla på Magelungsskolan tar ett gemensamt ansvar för vår arbetsmiljö där personal trivs och mår bra. Vi skapar förutsättningar för ett gott och förtroendefullt samverkansarbete med regelbundna arbetsplatsträffar och samverkansmöten. Vi ska analysera personalens sjukfrånvaro och sätta in relevanta åtgärder på grupp-, individ- och organisationsnivå. Vi använder tid och medel för samverkansarbetet, för att skapa en god arbetsmiljö, för kompetensutveckling, för friskvård och för olika trivselinsatser för vår personal. I medarbetarenkäten och i sammanställt AMI. I diskussioner på arbetsplatsträffar och i samverkangrupp.. I medarbetarsamtal. Följa upp sjukfrånvaro och i samarbete med Feelgood. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Sid 17 (20) Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2017-01-01 2017-12-31 Magelungsskolans värdegrund efterlevs av alla Allt vi gör skall utgå från vår värdegrund och våra ledord. Alla såväl elever och vuxna ska känna trygghet och uppleva en positiv lärmiljö och arbetsplats. Vi följer skolans likabehandlingsplan (plan mot diskriminering och kränkande behandling. Alla pedagoger verkar för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. Fritidshems- och samverkanspersonal arbetar aktivt för att bidra till att elevernas skoldag inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Skola och fritidshem arbetar temaövergripande med frågor för att medvetandegöra eleverna om alla människors lika värde så att de utvecklas till goda världsmedborgare. Nya mål tas fram utifrån aktuellt läge och utifrån analysen av resultaten på elevenkäter och arbetsteams deklarationen. Skolledningen ska ha ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv vid organisering av och rekrytering till olika arbetsgrupper och arbetslag. Likaså ska all personal ha detta perspektiv i sitt arbete gentemot våra elever och vårdnadshavare. Vi ska arbeta med kompensatoriska hjälpmedel för att ge alla elever förutsättningar att nå målen. Budget avsatt för arbetet Tydliga ramar och arbetssätt Tid avsatt för olika konferenser och möten med externa aktörer. Vi ska analysera elevernas resultat utifrån deras olika förutsättningar t ex kön, språk, funktionsnedsättningar enligt vårt århjul "Trygghet och studiero" Målen i arbetsteams deklarationen följs upp i lärteamen fyra gånger per läsår Använda resultaten av våra analyser för att säkerställa att vår verksamhet genomsyras av ett jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Alla elever är ALLAS ansvar och de vuxna ska vara tillgängliga, griper in och stöttar ALLA elever.
Sid 18 (20) av ekonomi Lokaler Under året kommer skolenheten investeringsmedel användas främst till att fortsätta rusta upp vår lärmiljö. Det socioekonomiska bidraget används till elever i behov av olika stöd i den dagliga verksamheten såsom: Skolan har ökat legitimerade och behöriga lärare från 73% till 93% Skolans kurator bidrar till att skapa avlastning för lärarna och trygghet för eleverna. Rastverksamheten är organiserad att all fritidspersonal är ute under rast. Förskoleklassen är förstärkt med tre förskollärare. Inkluderingslärare i åk 1-3 Upprustning av vår lärmiljö Övrigt Skolan upprustar hela tiden den tekniska och fysiska miljön eftersom den spelar en avgörande roll när det gäller att nå högre måluppfyllelse. Fler och fler önskar också Ipads.Skolan har köpt ett ganska stort antal Ipads och datorer, men behov kvarstår.
Sid 19 (20) Budget 2017 Övriga frågor Elevhälsoteamet arbetar utifrån vår Elevhälsoplan med tydliga processer, uppföljningar, utvärderingar och analys underlag för att kvalitetssäkra kring våra elevers kunskapsutveckling, trygghet och trivsel. Elevhälsoplanen utvärderas, utvecklas och förbättras systematiskt under läsåret. Under höstterminen deltog Elevhälsoteamet på föreläsningen med Petri Partanen som anordnades av grundskoleavdelningen. Skolenheten har även köpt in och läst Att utveckla elevhälsa, av Petri Partanen för fortsatt att förbättra och utveckal skolenhetens elevhälsa. Vi har utökat Skolenhetens elevhälsoteam med en kurator 50% och psykolog som vi köper in vid behov.
Sid 20 (20) Rörelse aktiviteter: Rörelse ska vara en naturlig del av skoldagen, dels genom undervisning i ämnet idrott och hälsa och dels genom andra typer av fysisk aktivitet och motorisk träning på fritidstid såsom rörelse i vår idrottshall och samarbete med idrottslyftet som återkommande aktiviteter varje dag. I skolans läroplan anges redan idag att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.