SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Relevanta dokument
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Om autism information för föräldrar

Seriesamtal och sociala berättelser

Sociala berättelser och seriesamtal

Råd och stöd kring vardagssituationer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

VAD ÄR AUTISM? Presentationsrunda. Förstå. Förändra/Acceptera. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Språket som verktyg för inlärning

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Om autism information för föräldrar

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Kartläggningsformulär (bilagor ur boken Aspeflo om Autism)

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Att uttrycka sig begripligt

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

Kommunicera hur svårt kan det vara?

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Att leva i en annorlunda värld

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Autismspektrumtillstånd

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

När föräldern har kognitiva svårigheter

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Med filmen som språk Metodhandledning

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

Seriesamtal och sociala berättelser

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

VAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Möjligheter för Kommunikation. Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen?

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Autism en introduktion

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Pedagogisk planering år 1 Börja skriva för hand

Svenska som andraspråk åk 1

Sida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida Leka med andra

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Betyg i moderna språk nu redan i år 6. Mia Smith, förstelärare Vallhamra skola, Partille

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Autismspektrumtillstånd AST

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Av: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Lärarhandledning

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Vårt språk på nätet. En digital lektion från Sida 1 av 5

Yngre förskolebarns läsande och skrivande

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Bemötande av brukares känslor, relationer och sexualitet. Lena Lagren Pedagogisk verksamhetsutvecklare Utvecklingsenheten, Fff, Örebro kommun

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

"Siri och ishavspiraterna"

Hur du tacklar intervjusituationen!

Språksvårigheter och flerspråkighet

Tro på dig själv Lärarmaterial

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

KURS D Motsvarande i CEFR B1-/B1+ (Gemensam europeisk referensram för språk)

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.

Detta är en bilaga till Prata om ditt barn med autism Raelene Dundon och Gothia Fortbildning På vilka sätt är vi lika?

Transkript:

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Social kommunikation Vad är social kommunikation? Annorlunda språk och social kommunikation Icke-verbal kommunikation Samtalsfärdigheter Att förstå vad andra säger Hur kan vi hjälpa barn och ungdomar att utveckla språk och social kommunikation?

Vad är social kommunikation? Ett samspel mellan två eller flera personer Ett sätt att överföra sina tankar och känslor till andra Ett sätt att få veta vad andra människor tänker och känner

Annorlunda kommunikation Annorlunda sätt att tänka och uppfatta världen Annorlunda sätt att tolka och själv använda språk och kommunikation

Annorlunda kommunikation Alla barn, ungdomar och vuxna med autism har på något sätt kommunikativa och sociala svårigheter. Detta visar sig på olika sätt: från att inte alls förstå meningen med kommunikation till svårigheter med att förstå och använda sin kommunikation i olika sociala sammanhang.

Kroppskommunikation: mimik Kroppskommunikation: gester, positionering Ögonkontakt Röst Samspel och pragmatik Tal Språk KOMMUNIKATION OCH SOCIALT SAMSPEL En vanlig kommunikationssituation

Icke- verbal kommunikation Kroppshållning Gester Mimik Ögonkontakt Avstånd/beröring Satsmelodi Betoning Röstkvalitet

Ohh vad jag känner mig pigg och uppåt

Bilden är hämtad ur Alex Kellys bok SAM-TAL

Vad är viktigt i ett samtal? Hur man påbörjar, upprätthåller och avslutar ett samtal Hur man håller sig till ämnet Hur man reparerar missförstånd Hur man säger när man inte förstår

Orden Lätt att prata verbal Lätt att formulera sig Svårt att hitta orden Svårt att förstå nyanserna i talat språk Svårt att förstå talat språk-tolkar konkret/bokstavligt Svårt att förstå ironi och skämt Svårt att berätta sammanhängande

Att förstå vad andra säger: språkförståelse och situationsförståelse Tolkar det som sägs bokstavligt, t ex ordspråk, metaforer, ironi, skämt, lögn Svårt att förstå det som sägs mellan raderna Hjälp att hitta strategier, hjälp att förklara Tänk på hur det vi säger kan uppfattas

Vad menar vi? Vi hoppar över kaffet idag! Ge mig ett handtag Kasta ett öga på lillan! Gå på toaletten!

Att förstå ord utifrån sammanhanget Pronomen Jag, du, han, hon Synonymer Tala/prata/snacka Homonymer Bok, bar, val Metaforer Ni måste dela på surfplattan! Du är en klippa! Begrepp för mentala tillstånd Drömma, gissa, hoppas Humor och ironi ;-)

Att förstå vad andra säger: auditiv perception Svårt att fokusera på en röst när många pratar Annorlunda uppfattning om andras tal Lättare att förstå: -om bara en röst hörs -om det finns en kort paus mellan varje förklaring -skrivna instruktioner

Hur kan vi hjälpa? Var rak i din kommunikation och undvik tvetydigheter Försök förklara ords betydelse, hur andra människor känner sig och vad andra menar Säg vad barnet kan göra istället för att bara säga nej och undvik inte Försök att förstå orsaken bakom barnets utbrott och tjat. Det kan bero på missförstånd och/eller svårigheter att uttrycka sig på annat sätt Använd pedagogiska metoder som sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal/ritprat Sociala berättelser och seriesamtal/ritprat är pedagogiska redskap för att: Förtydliga sociala situationer Ge social förståelse Förbereda inför något som ska hända Förklara hur något ska göras Ge strategier att använda i nya eller svåra situationer

Social berättelse: Att hälsa på varandra Människor som känner varandra hälsar på varandra. Ibland nickar de och ler mot varandra och säger hej. Andra ggr räcker de fram höger hand, trycker varandras händer, ler och pratar med varandra. De människor som jag känner tycker om att jag hälsar på dem. När jag träffar någon som jag känner kan jag le och säga hej. Kanske ler han/hon också mot mig. De förstår att jag vill vara trevlig mot dem. Då blir de också trevliga mot mig. ur: Sociala berättelser och Seriesamtal. Teori och praktik Red: Lena Andersson

Sociala berättelser och seriesamtal/ritprat Sociala berättelser och seriesamtal/ritprat har många fördelar Gör det abstrakta synligt och konkret Utnyttjar den visuella kanalen (det man ser) och inte bara orden (det man hör) Ger ett lugnare tempo i stunden Ger ett minnesstöd som finns kvar Blir en påminnelse som kan plockas fram i andra situationer

Sociala berättelser Personer med autism har svårare än jämnåriga att Förstå sociala sammanhang Ta olika perspektiv: sitt eget och andras Skaffa sig kunskap om det som är svårt Aktuell forskning rekommenderar sociala berättelser för att lära in: Kommunikationsfärdigheter Sociala färdigheter Kognitiva färdigheter