Härryda kommun UPPDRAGSNUMMER 1311702000 SAMRÅDSUNDERLAG PLANERADE DAGVATTENDAMMAR SAMT KAPACITETSFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER I MÖLNDALSÅN, Samråd enligt 6 kap. 4 Miljöbalken GÖTEBORG 2012-10-10 SWECO ENVIRONMENT ERIK CARDELL HENRIK BODIN-SKÖLD 1 (31) S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 627500 Fax +46 (0)31 627722 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen H e nrik Bodi n - Sk öl d Miljökonsult Sweco Environment AB Telefon direkt +46 (0)31 629008 Mobil +46 (0)727299008 henrik.bodin-skold@sweco.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter 4 2 Verksamhetens omfattning och utformning 5 2.1 Bakgrund och syfte 5 2.2 Lokalisering 5 3 Områdesbeskrivning 6 4 Hydrologi 9 4.1 Avrinningsområde 9 4.2 Flöden 10 5 Planerad vattenverksamhet 11 5.1 Kapacitetshöjande åtgärder 11 5.1.1 Kriterier för val av åtgärd 11 5.1.2 Studerade alternativ 12 5.1.3 Modellberäkning 12 5.1.4 Resultat 14 5.2 Dagvattendammar 14 6 Planförhållanden 17 7 Geoteknik 18 8 Mark och sediment 18 9 Grundvatten 19 10 Naturmiljö 19 10.1 Genomförda inventeringar och undersökningar 19 10.2 Allmänt 19 10.3 Fågelfauna 21 10.3.1 Delområde 1; Strandskogen och strandängarna från Mölndalsvägen till åns utlopp i Rådasjön 22 10.3.2 Delområde 2; Lövsumpskogen, området mellan Mölndalsvägen och gångbron på båda sidor av ån 23 10.3.3 Delområde 3; Björksumpskogen, på norra sidan ån mellan gångbron och bron vid Säterivägen 23 10.3.4 Delområde 4; Alsumpskogen på södra sidan ån mellan gångbron och bron vid Säterivägen 23 10.3.5 Sammanfattning av fågelinventeringar 23 10.4 Fiskfauna 24 10.5 Flora och fauna 24 10.5.1 Mölndalsån 24 2 (31)
10.5.2 Sumpskogsområdet 25 10.5.3 Kräftor, musslor och groddjur 26 11 Förutsedda konsekvenser av planerade åtgärder 27 11.1 Kapacitetshöjande åtgärder i Mölndalsån 27 11.2 Anläggande av dagvattendammar 27 12 Möjliga skadereducerande åtgärder 29 13 Förslag till innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 30 BILAGOR BILAGA 1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN MÖLNLYCKE CENTRUM 3 (31) 2012-10-10 p:\1314\1311702_mölnlycke_centrum\102_samråd\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag ecar 121010.docx
1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: Härryda kommun Postadress: 435 80 Mölnlycke Telefon: 031 724 61 00 Organisationsnummer: 212000-1264 Kontaktperson: Lars Rohdin Tel kontaktperson: 031 724 62 34 E-mail kontaktperson: Konsult: Ombud: Berört län: Berörd kommun: Berörda fastigheter: lars.rohdin@harryda.se SWECO Environment AB, Göteborg Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB Västra Götalands Län Härryda kommun Under utredning Berörda fastighetsägare: Under utredning 4 (31)
2 Verksamhetens omfattning och utformning 2.1 Bakgrund och syfte Härryda kommun avser att anlägga dagvattendammar i Mölnlycke samhälle i syfte att rena dagvattnet från centrala Mölnlycke innan det förs ut i Rådasjön. Kommunen avser vidare att utföra kapacitetsförbättrade åtgärder i Mölndalsån, mellan Massetjärn och Rådasjön, för att reducera risken för översvämningar. Mölndalsån sträcker sig från Västra och Östra Nedsjön genom Härryda kommun via sjöarna Landvettersjön, Rådasjön och Stensjön och därefter vidare genom Mölndal och Göteborg och ut i Göta älv. Rådasjön utgör huvudvattentäkt för Mölndal samt reservvattentäkt för Göteborg. Enligt Göteborg Vatten rör det sig om ca 8 tillfällen per år motsvarande ca 8Mm 3 /år. Stora delar av Mölndalsån har under de senaste åren drabbats av översvämningar och ett antal översvämningsreducerande åtgärder har utförts såväl uppströms som nedströms Mölnlycke centrum. Som ett ytterligare steg i arbetet planeras kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån genom centrala Mölnlycke. I dagsläget sker ingen rening av dagvattnet från centrala Mölnlycke. Detta medför att dagvattenrelaterade föroreningar förs ut i Mölndalsån och vidare ner till Rådasjön. Av denna anledning ämnar nu kommunen att förstärka skyddet mot föroreningar i Mölndalsån och Rådasjön genom att anlägga dagvattendammar längs Säterivägen i Mölnlycke samhälle, vilka ska rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen till Mölndalsån och Rådasjön. Dagvattendammarnas funktion är, förutom dagvattenrening, även att utgöra katastrofskydd i samband med ett eventuellt haveri i spillvattentunneln till Ryaverket i Göteborg. Genom att kunna leda in spillvattnet till dagvattendammar ökar möjligheterna till att kunna behandla spillvattnet innan det når ut i Rådasjön till skillnad mot dagens situation då orenat spillvatten i samband med ett eventuellt haveri måste bräddas till Mölndalsån. För åtgärderna avser kommunen att inlämna tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken till Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Innan ansökan lämnas till Mark- och miljödomstolen ska kommunen informera och samråda med de enskilda som kan anses särskilt berörda, samt även med länsstyrelsen (tillsynsmyndighet) och berörda myndigheter och organisationer. Syftet med detta är att berörda ska ha en möjlighet att lämna synpunkter i ärendet. 2.2 Lokalisering De kapacitetsförbättrande åtgärder som föreslås kommer att utföras längs olika platser i Mölndalsån i dess flöde mellan Massetjärn och Rådasjön, huvudsakligen i centrala Mölnlycke, uppströms Parkbron. De planerade dagvattendammarna avses att förläggas i 5 (31)
grönområdet mellan Säterivägen och Mölndalsån innan Mölndalsåns utlopp till Rådasjön. Av nedanstående Figur 1 framgår området som berörs av de planerade åtgärderna. Figur 1. Översiktskarta, området i Mölnlycke samhälle där Härryda kommun avser genomföra kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anlägga dagvattendammar. 3 Områdesbeskrivning Mölndalsån är längs sträckan mellan Massetjärn och Parkbron delvis kanaliserad och överbyggd med ett flertal broar, se Figur 2. Nedströms Parkbron har ån däremot en mer naturlig och meandrande karaktär, se Figur 4. Vid Mölndalsåns utlopp till Rådasjön finns ett större område med lövskog och lövsumpskog som även omfattas av reservatsföreskrifter (Rådasjöns naturreservat). 6 (31)
Figur 2, Mölnlycke centrum, Hamnbron Figur 3, Mölndalsån nedströms Parkbron. 7 (31)
Området uppströms Parkbron består mestadels av bebyggelse och en del grönytor. Längs Mölndalsåns kantområden finns grönytor med gräs, vass och lövträd i trädbården. Det förekommer även en del tomtmark med bebyggelse samt ett antal mindre vägar i närområdet. Uppströms Parkbron ligger Mölnlycke centrum med ett flertal parkeringsytor och ett antal verksamheter så som kommunhus och skola med idrottshall. Bebyggelsen i övrigt består till största delen av bostadshus och en del industriverksamheter, främst längs Säterivägen, däribland ett resecentrum och en bensinstation. Järnvägen sträcker sig söder om Mölndalsån. Figur 4. Mölndalsån i centrala Mölnlycke. Med anledning av den nya fyrspåriga järnvägen mellan Göteborg/Landvetter flygplats och Borås finns planer på att bygga en ny trafikplats i centrala Mölnlycke. Den nya trafikplatsen skulle medföra att nya vägsträckor, nya avfarter samt en rondell kommer att anläggas vid Säterivägen norr om Mölndalsån. Om den planerade trafikplatsen anläggs så medför detta att ytan för de planerade dagvattendammarna kommer att behöva reduceras. 8 (31)
Figur 5. Flygfoto av det berörda projektområdet samt utsträckning av en planerad framtida trafikplats. 4 Hydrologi 4.1 Avrinningsområde Mölndalsåns avrinningsområde är ca 268 km 2 stort och sträcker sig från Nedsjöarna i Härryda och Bollebygds kommuner till utloppet vid Göta älv i centrala Göteborg. Inom Härryda kommun rinner Mölndalsån i västlig riktning genom samhällena Härryda, Landvetter och Mölnlycke där ån rinner ut i Rådasjön och vidare till Mölndals kommun. Av det egna tillrinningsområdet kommer 18 km 2 från mindre bäckar och resterande genom Mölndalsån. I Mölndalsåns vattensystem ingår ett flertal sjöar där samtliga ursprungligen är reglerade för användning inom vattenkraft och fabrikationsvatten. Alla sjöar inom vattensystemet är reglerade efter gällande vattendomar. I dagsläget finns inom åsystemet endast två mindre vattenkraftverk i bruk vilka drivs som strömkraftverk. Inom avrinningsområdet finns de största vattenmagasinen längst uppströms, vid Östra och Västra Nedsjön med omgivande mindre sjöar. Nedsjöarna har en area på totalt ca 11 km 2 och regleringshöjden för dessa är 2,85 m. De mindre sjöarna i området har en total area av ca 6,2 km 2 och en regleringshöjd på 2,2 3,0 m. Sjöarealen i avrinningsområdet uppgår till mellan 10-20 %. Detta medför förhållandevis goda förutsättningar för att 9 (31)
magasinera vatten under perioder med höga vattenflöden. Den stora sjöarealen medför även att vatten kan tappas ur under torrperioder då den naturliga avrinningen inte räcker för erforderliga vattenuttag och för den vattenföring som är behövlig för att tillgodose naturvärden i området. I dagsläget används främst Östra och Västra Nedsjön för flödesutjämnande reglering. Vattenförekomsterna längre ned i avrinningsområdet, Landvettersjön och Rådasjön - Stensjön har mindre regleringsintervall, 0,41 m respektive 0,58 m. Avrinningsområdet för dessa sjöar är ca 90 km 2 respektive 26 km 2. I förhållande till avrinningsområdenas storlek är sjöytan relativt liten med ca 2,5 km 2 för respektive sjö. Landvettersjön och Rådasjön - Stensjön används i dagsläget bland annat för att utjämna flödestoppar under högflödesperioder. Den utjämnande förmågan begränsas dock av bristande avbördningskapaciteter inom lovgivna regleringsintervall. De kapacitetsökande åtgärder som planeras för den aktuella sträckan av Mölndalsån ingår som en del i ett omfattande arbete med att öka flödeskapaciteten i hela vattensystemet inför förväntade perioder av höga flöden och vattenstånd i sjöarna. 4.2 Flöden Den stora magasineringskapaciteten i Nedsjöarna och Stora Härsjön m.fl. små sjöar ger ett flöde till Landvettersjön som i praktiken utgör två olika delflöden, dels det reglerade flödet med oftast minimiflöde i samband med större flödestoppar och i övrigt ett kraftigt utjämnat högflöde samt påfyllning av vatten under torrvädersperioden, dels den naturligt varierande tillrinningen från den oreglerade delen av avrinningsområdet. Tillrinningen från det oreglerade avrinningsområdet fram till Landvettersjöns utlopp har beräknats för dygnsmedelflöden med data från SMHI. Denna utgörs dels av tillrinningen till Mölndalsån i Landvetter och dels av de mindre bäckarna runt Landvettersjön. Flödet från de mindre bäckarna har erhållits genom att proportionera flödet efter motsvarande flöde i Kålleredsbäcken som ingår i samma åsystem. Eftersom utjämningen i Landvettersjön är så kraftig redovisas enbart dygnsmedelvärden respektive ett utjämnat flöde från de övre reglerade sjöarna, 1 m 3 /s, nedan. MQ, hela området ca 3,4 m 3 /s MHQ (medelhögvattenföring) 1 + 14 = 15 m 3 /s HHQ50år 1 + 27 = 28 m 3 /s Genom det prognosstyrda systemet för reglering av Mölndalsån tillsammans med de ombyggnationer som utförts på dämmet vid Mölnlycke Fabriker förutsätts att tappning upp till 20 m 3 /s vid högflöden med 50-100 års återkomsttid kommer att kunna ske till Massetjärn. Vid extrema nödfall finns dock möjlighet tappa upp till ca 25 m 3 /s genom att öppna upp nödutskovet till Långenäsvägen. 10 (31)
5 Planerad vattenverksamhet 5.1 Kapacitetshöjande åtgärder 5.1.1 Kriterier för val av åtgärd Kapacitetsförbättrande åtgärder har sedan tidigare genomförts i delar av ån, exempelvis mellan Mölndal och Göteborg. Motsvarande åtgärd pågår i Landvetter och planering pågår för åtgärder i sundet mellan Rådasjön och Stensjön samt utloppet ur Stensjön. Dessa åtgärder ger, förutom ökad flödeskapacitet vid stora flöden och höga vattenstånd i sjöarna, även en väsentligt förbättrad utjämningskapacitet i sjöarna genom att det finns möjlighet att förtappa dessa ner till låga nivåer inför förväntade högflöden. Styrningen av hela Mölndalsåsystemet sker idag centralt baserat på on-line-mätningar och prognoser om nederbörd/högflöden från SMHI. Vattenståndet i Rådasjön var vid översvämningen i december 2006 ca +60,8 m. Utredningen om Rådasjön Stensjön systemet pekar på att en motsvarande regn- /flödessituation ska gå att bemästra utan översvämningar i Mölndal och Göteborg med ett högsta vattenstånd i Rådasjön som med viss marginal underskrider +60,50 m. För ännu större flöden än de med ca 50 års återkomsttid som inträffade år 2006, eller om regleringen av åsystemet inte drivits så optimalt, bör det vara rimligt att även räkna med ett något högre vattenstånd i Rådasjön, +60,60 m, men dock inte så högt som år 2006. Regleringsberäkningar för Mölndalsån nedströms om Nedsjöarna pekar på att tappningen från Landvettersjön bör vara ca 20 m 3 /s vid högflöden av 50 100 års återkomsttid, för att balansera den planerade kapaciteten för tappning ur Stensjön, flödeskapaciteten i Mölndal/Göteborg och vattenståndshöjningarna i Landvettersjön/(Rådasjön Stensjön) mot varandra. Det finns dock en risk för att den tappning på Långenäsvägen förbi Mölnlycke fabriker som är tillåten om vattenståndet i Massetjärn når över nivån + 60,70 m kommer igång med en fördröjning och/eller att tillflödet till Landvettersjön och därmed vattenståndshöjningen i sjön sker snabbare än prognostiserat av övervakningssystemet. För detta fall kan det vara rimligt att även prognosticera för flöden upp till 25 m 3 /s. Baserat på ovanstående har hydrauliska modellberäkningar utförts med två olika kombinationer av flöden och vattenstånd i Rådasjön enligt Tabell 1 nedan. Tabell 1. Förväntade flödesförutsättningar i Mölndalsån vid två olika fall. Fall Flöde i Mölndalsån (m 3 /s) Nivå i Rådasjön (m) A 20 60,5 B 25 60,6 I tabellen representerar Fall A förväntade förutsättningar för ett flöde med ungefär 50 års återkomsttid och väl skött reglering av åsystemet. Fall B representerar ett fall med ännu längre återkomsttid eller att brister i åsystemet eller dess reglering har gjort att sjöarna 11 (31)
blivit ännu mer överfyllda och att tappningen från Landvettersjön därigenom har ökats ytterligare för att skydda Landvetter samhälle och/eller Mölnlycke fabriker. Besvärande översvämningar i Mölnlycke samhälle uppstår inte förrän nivån närmar sig +61,0 m. För Mölnlycke fabriker måste dock förberedelser inledas med en hel serie av åtgärder när vattenståndet närmar sig +60,7 m. Senast vid den nivå eller lite lägre behöver flödet i huvudgrenen under fabriken gradvis börja reduceras för att det inte ska ske upptryckningar av bjälklag under fabriken och risk för skador genom upptryckningen eller genom inträngning av vatten i fabriken. Genom reducering av flödet genom huvudgrenen och genom att släppa vatten längs Långenäsvägen kan dock fabriken hantera översvämningsrisken upp till i alla fall +61,0 m. Målsättningen med kapacitetsförbättringarna genom Mölnlycke samhälle bör vara att vattenstånd över +60,7 m i Massetjärn endast inträffar med långa tidsintervall. Högre vattenstånd än +61,0 m bör undvikas vid händelser ända upp till 100 års återkomsttid. 5.1.2 Studerade alternativ Olika alternativa åtgärder längs ån har övervägts. Ur hydraulisk synpunkt hade det varit önskvärt att öka åns sektion hela vägen från Massetjärn och ner till Rådasjön och ge den en och samma normalsektion. Av naturvårdssynpunkt har kommunen dock beslutat att inte göra urgrävningar inom det låglänta naturmarksområdet nedströms Parkbron. Dock måste det finnas rättighet att gå in och göra vissa förbättringar i kritiska punkter om sandomflyttningar inom det området ger sektioner med oacceptabelt liten sektion. Uppmätta sektioner i området visar sektionsareor på normalt 25 m 2 eller något mer vid vattenståndsnivån +60,0 m. I det följande förutsätts att sektioner med mindre area, endast en av de uppmätta, vid underhållsåtgärder längs ån får grävas ur till minst 25 m 2. Begränsningen av att inga åtgärder avses utföras på nästan halva sträckan mellan Massetjärn och Rådasjön innebär att större sektionsökningar behöver utföras på resterande sträcka för att uppnå de kapacitetsförbättringarna som erfordras för att uppfylla de kriterier på vattenstånd i Massetjärn som redovisats ovan. Av kvarvarande sträcka med behov av sektionsökningar bedöms sträckan genom Kulturhusparken vara den mest skyddsvärda genom att det finns en stor mängd träd längs ån som riskerar att behöva tas bort. Å andra sidan kan området inte rimligen lämnas orört, då det idag har skett en kraftig underminering att ett flertal träd, främst i den kraftigt meandrande delen av ån, som om de inte skyddas av ett erosionsskydd, kommer att ramla omkull. Förutom ovanstående föreslås att sektionen under befintliga broar med liten sektionsarea ökas så mycket som brons konstruktion medger. 5.1.3 Modellberäkning En hydraulisk beräkningsmodell har upprättats och använts för att genomföra beräkningar av fallförluster i ån från Massetjärn till Rådasjön 1. Utifrån åfårans och broarnas geometri, topografisk information samt randvillkor (som flödes- och nivåuppgifter) har beräkningar 12 (31) 1 Sweco 2012. Dagvattenutredning Mölnlycke, Mölndalsåns flöde genom Mölnlycke - Översvämningsbegränsande åtgärder.
genomförts. Tre olika åtgärdsalternativ har tagits fram för utökning av olika sektioner av Mölndalsån i dess passage mellan Massetjärn och Rådasjön, se Figur 6. Figur 6. Mölndalsåns flöde genom Mölnlycke samhälle med markeringar av inmätta sektioner i ån samt tre föreslagna sträckor där kapacitetshöjande åtgärder kan genomföras. Sträckan mellan Kulturhusbron-Hamnbron berörs inte i alternativ 1. Samtliga alternativ medför sektionsökningar mellan Massetjärn och Parkbron. Vid befintliga broar behövs åtgärder vidtas för flera av dessa. Längs åsträcka mellan Hamnbron och Parkbron avses dagvattnet ledas via ledningar eller diken fram till de planerade dagvattendammarna nedströms Parkbron. Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att åsträckan mellan Kulturhusbron och Hamnbron lämnas orörd. Breddning och fördjupning av åfåran sker mellan Massetjärn och Kulturhusbron samt mellan Hamnbron och Parkbron. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär fördjupning till nivån +57 samt breddning av åbotten till 3 m i en jämn sektion mellan Kulturhusbron och Hamnbron. Mellan Massetjärnsbron och Hulebäcksbron ansätts bredden till 5,5 meter då detta område är mindre känsligt än vid andra sektioner i ån avseende markanvändning. 13 (31)
Alternativ 3 Alternativ 3 innebär fördjupning till nivån +57 samt breddning av åbotten till 5 m i en jämn sektion mellan Kulturhusbron och Hamnbron. Mellan Massetjärnsbron och Hulebäcksbron ansätts bredden till 5,5 meter då detta område är mindre känsligt än vid andra sektioner i ån avseende markanvändning Det bottendjup som planeras för Mölndalsåns sträcka mellan Massetjärn och Hamnbron har generellt bestämts till +57 m. Detta bottendjup har valts efter nivån vid de djupaste delarna av ån och med avsikten att uppnå önskad sektionsyta med minsta möjliga påverkan på markytorna längs ån. All bottenbreddning kommer att ske längs åns högra sida (i strömningsriktningen) med syftet att bevara skuggförhållanden i ån, vilket gynnar ex. fisk. Släntlutningen har i ett inledande skede ansats till 1:2 men kan komma att justeras efter att geoteknisk stabilitetsutredning genomförts. 5.1.4 Resultat De hydrauliska beräkningar som genomförts har sammanställts i nedanstående tabell. Resultaten avser nivåer före respektive efter åtgärder och gäller för två olika beräkningsfall. Tabell 2. Sammanställning från hydrauliska beräkningar av vattennivå och fallförlust i befintlig situation och efter olika åtgärdsalternativ. Åtgärdsalternativ Fall A Fall B Nivå i Massetjärn (m) Fallförlust (cm) Nivå i Massetjärn (m) Fallförlust (cm) Befintligt +61,03 53 +61,25 65 Alternativ 1 +60,87 37 +61,05 45 Alternativ 2 +60,80 30 +60,97 37 Alternativ 3 +60,77 27 +60,95 35 Ovanstående resultat frambringar att inget alternativ uppfyller det önskade kriteriet för högvattenstånd i Massetjärn enligt Fall A (+60.7 m). I fall B klaras kriterienivån (+61,0 m) i alternativ 2. Målsättningen bör således vara att gå vidare med alternativ 2. 5.2 Dagvattendammar I dagsläget sker ingen rening av dagvattnet från Mölnlycke samhälle och orenat dagvatten rinner således ut i Mölndalsån och vidare ned till Rådasjön. Härryda kommun har för avsikt att anlägga dagvattendammar i Mölnlycke samhälle i syfte att leda 14 (31)
dagvatten från centrala Mölnlycke via ledningar alternativt diken till dammarna där vattnet genom partikelsedimentation renas från föroreningar innan det leds ut till Rådasjön. Avsikten är att minska föroreningsbelastningen från dagvattnet till Rådasjön, vilken utgör huvudvattentäkt för Mölndal och reservvattentäkt för Göteborg. Vidare ska dammarna fungera som katastrofdammar om ett tunnelras skulle inträffa i en närliggande spillvattentunnel genom att dagvattnet vid en sådan händelse kan ledas direkt till Mölndalsån medan spillvattnet avleds till de anlagda dammarna där möjlighet finns till behandling. Vikten av att skydda dricksvattentäkter lyfts fram i Artikel 7 i Ramdirektivet för vatten där det anges att Medlemsstaterna skall säkerställa erforderligt skydd för de identifierade vattenförekomsterna i syfte att undvika försämring av deras kvalitet för att minska den nivå av vattenrening som krävs för framställning av dricksvatten. Vidare går anläggandet av dammar som kan rena dagvatten från bakterier väl i linje med Svenskt vattens rapport 2011-18 där mikrobiologiska risker lyfts fram som en riskfaktor för landets dricksvattentäkter. Något som tydligt gjorde sig påmint vid det vattenburna utbrottet av Cryptosporidium i Östersund och Skellefteås ytvattentäkter vinterhalvåret 2010-2011. De största mikrobiologiska riskerna är förknippade med avföring från människor och djur. Avföringen kan innehålla smittämnen, så kallade patogener, i form av bakterier, virus och parasitära protozoer (encelliga djur, urdjur), så kallade parasiter. Förutom patogener från avföring kan till exempel cyanobakterier (blågrönbakterier, tidigare benämnda blågrönalger) och bakterien Legionella under vissa omständigheter påverka dricksvattenkonsumenters hälsa. Kommunen avser att anlägga en serie om totalt fyra dagvattendammar i området. Dammarnas totala areal uppgår till ca 8 000 m 2 medan deras permanenta ytor (vattenarea) uppgår till ca 7200 m 2. Dimensioneringen av dagvattendammarna har till stora delar skett efter de riktlinjer och riktvärden som gäller Göteborgs Stad, Miljöförvaltningen, beträffande utsläpp av förorenat dagvatten till recipient. Dammarna föreslås anläggas mellan Säterivägen och Mölndalsån, se Figur 8. Storleken (vattenarean) på varje enskild damm i serien uppgår till 520, 2900, 190 respektive 3500m 2. Längs sträckan mellan Hamnbron och Parkbron avses dagvattnet att ledas utmed åns kanter via ledningar och/eller spontade dagvattendiken till den första dammen i serien. Dagvattendikena kommer att överbyggas av trädäck. Vid inloppet till den första dammen anläggs även en s.k. by-pass i syfte att kunna reglera dagvattnets nivå och flöde. Vid utloppet från den sista dammen i serien ansluter dagvattnet till Rådasjön via ett utloppsdike. Dagvattendammarna utformas med permanent vattenyta och djup (ca 1 meter). Av säkerhets- och anläggningstekniska skäl kommer dammarna att omges av en 1-2 meter bred vattenzon med ett djup av ca 2 dm, se Figur 7. 15 (31)
Figur 7, Typsektion dagvattendammar. Figur 8. Utsträckningen av planerade dagvattendammar, reningsanläggningar samt gångväg mellan Säterivägen och Mölndalsån. 16 (31)
Det aktuella området för anläggningen av dagvattendammar förläggs till viss del inom Rådasjöns naturreservat. Merparten av ytan som tas i anspråk inom reservatet utgörs idag av en öppen markyta. 6 Planförhållanden Enligt Härryda kommuns översiktsplan 2012 2 finns inom det aktuella området inga riksintressen för naturvård, kulturvård eller friluftsliv. Mölndalsåns sträckning från Massetjärn till Rådasjön är enligt kommunens naturvårdsplan ett område klassat som hänsynsnivå 4 3, vilket innebär att vid all exploatering ska iakttas extra stor försiktighet med hänsyn till de speciella värden som pekas ut för de olika områdena. Rådasjön och dess stränder utgör hänsynsnivå 1 enligt naturvårdsplanen vilket innebär att ny exploatering i Hänsynsnivå 1- områden får inte förekomma och att exploatering i närheten inte får ske så att utpekade värden hotas. År 2004 bildades Rådasjöns naturreservat. Reservatet, som omfattar Rådasjön och dess stränder, sträcker sig fram till Mölndalsvägen och innefattar delar av sumpskogsområdet närmast sjön. Av den fördjupade översiktsplanen (FÖP) från 1996, se Bilaga 1, framgår att naturområdet mellan gångbron uppströms Mölndalsvägen och Parkbron tillåts att användas för omhändertagande av dagvatten. Ett flertal alternativa utformningar av dagvattendammarna har i ett tidigt skede studerats enligt intentionerna i ovan nämnda FÖP. Alternativen har dock förkastats av naturvårdsskäl, vilket medför att en större damm istället behöver anläggas närmast Rådasjön, dvs inom naturreservatet. Ur fågelsynpunkt har detta dock ansetts vara bättre. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter upprättades 1996 för Rådasjön, där det yttre vattenskyddsområdet sträcker sig fram till Alhagsbron i Landvettersjön. 2 ÖP 2012. Översiktsplan för Härryda kommun (förslag). 3 Härryda kommun (2010). Naturvårdsplan - Samrådshandling Juni 2010. 17 (31)
Figur 9. Gällande planförhållanden i området. Både Mölndalsån och Rådasjön är enligt Härryda kommuns översiktsplan klassade som värdefulla med höga naturvärden. De arbeten som planeras i området, kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anläggande av dagvattendammar, kommer i sin helhet att ske inom planlagd kommunal mark. 7 Geoteknik För närvarande pågår insamling av geotekniskt underlag för bedömning om kompletterande geotekniska borrningar erfordras inom aktuellt område. Stabilitetsberäkningar kommer att utföras för att kontrollera eventuella effekter på stabiliteten i området till följd av anläggandet av dagvattendammarna men även för att undersöka de geotekniska och infrastrukturella förutsättningarna för de planerade åtgärderna i ån, dvs fördjupning och breddning av åbotten. 8 Mark och sediment Provtagning av sediment kommer att utföras inom de delar där fördjupning samt breddning planeras. Detta i syfte att undersöka sedimentens miljökemiska status och för 18 (31)
att senare kunna bestämma hur sedimenten ska hanteras/omhändertas samt om eventuella skyddsåtgärder behöver vidtas i samband med schaktning. 9 Grundvatten I det låglänta markområdet ner mot Mölndalsån nedströms Parkbron har sju grundvattenrör placerats ut i syfte att klargöra grundvattenförhållanden inom området. Delar av terrängen utgörs av sumpmark som utgör en viktig miljö för vissa arter som observerats inom området. Nivåavläsningar har utförts sedan juli 2011 och för närvarande utreds vilken inverkan dagvattendammarna kan ha på grundvattenförhållandena i området. 10 Naturmiljö 10.1 Genomförda inventeringar och undersökningar På uppdrag av Härryda kommun har ett antal inventeringar och undersökningar av naturmiljön genomförts inom det aktuella området kring Mölndalsån: Inventeringar i anslutning till Mölndalsån vid Mölnlycke Förekomst av makrofyter och akvatisk evertebratfauna samt biotopbeskrivning (Medins Biologi AB 2010-10-26) Naturvårdsutlåtande Lavfloran utmed Mölndalsån i Mölnlycke (Naturcentrum AB 2010-10-23) Fågelfaunan vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Rådasjön i Mölnlycke centrum inventering och naturvärdesbedömning av planerade dammar (Ornis Pelagicus, Kåre Ström, Rapport nr 8/2010) Fågelfaunan vid Mölndalsån vid Rådasjön en kompletterande inventering med naturvärdesbedömning 2011 (Ornis Pelagicus, Kåre Ström, Rapport nr 2/2011) Nolbrandt, P. 2009. Smal dammsnäcka. Inventering av några områden i Västra Götalands län. Mölndalsåns Vattenråd publicerade 2011 en sammanställning av värden och hot för vattenmiljöerna i Mölndalsåns avrinningsområde: Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområde - En resurs för människor och ekosystem (BioDivers Naturvårdskonsult 2011) 10.2 Allmänt Området längs Mölndalsåns sträckning nedströms Parkbron karaktäriseras av sumpskogsområden med översvämningsskog och våtmarker. Vegetationen utgörs till stor del av lövträd så som björk, al och hägg och en stor del tät undervegetation. Död ved och döende träd förekommer i stort antal där hålträd utgör boträd för ett flertal fågelarter. 19 (31)
Strandvegetationen i området består främst av alluvial lövskog 4, vass och videbuskage. Strandskogen i området är klassad som en prioriterad skyddsvärd naturtyp enligt habitatdirektivet. Dessa naturförhållanden medför goda förutsättningar för ett rikt fågelliv, särskilt arter knutna till våtmarksmiljöer och rinnande vatten. Områdets fuktiga våtmarksmiljöer medför ett stort antal s.k. svämskogskanaler (diken) vilka främjar naturliga vattenfluktuationer. Det medför i sin tur en stor insektsrikedom vilket gynnar ett rikt och varierat fågelliv längs ån. Figur 10. Resultat från trädinventering som skett i samband med naturvärdesbedömning av området. Mölndalsåns sträckning i det berörda området är delvis kraftigt meandrad och uppvisar varierade vattenflöden. Dessa förhållanden har skapat förutsättningar för omväxlande stranderosion och nybildning av sand- och lerbankar, brinkar samt våtmarker (avsnörda åfåror och korvsjöar). En inventering av lavfloran i området har genomförts (Naturcentrum AB, 2010-10-23). Resultaten från inventeringen visade att inga skyddsvärda arter kunde konstateras. Området domineras av trivial lavflora. Dock återfanns ett antal, ur lavsynpunkt, intressanta alar längs med ån. 20 (31) 4 Tidvis översvämmad skog.
10.3 Fågelfauna Inventeringar av fågelfaunan och naturvärdesbedömningar genomfördes i området vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Rådasjön under 2010 (Ornis Pelagicus, Kåre Ström, 2010). Inventeringsarbete av fågellivet har dessförinnan genomförts under 2008. Dessa undersökningar kompletterades med en inventering av fågelfaunan 2011 där inventeringen påbörjades tidigare på året och inventeringsområdet utökades (Ornis Pelagicus, Kåre Ström, 2011). Inventeringar av fågelfaunan har avsett arter vid strandvegetationen (busk- och strandskogspartier) samt våtmarker längs Mölndalsån från Parkbron ovan Säterivägen ned till åns utlopp i Rådasjön vid naturreservatet. Resultaten från undersökningar som genomförts under 2010-2011 visar att hela Mölndalsån och dess närmiljö utgör en viktig spridningskorridor för ett flertal fågelarter. I samband med inventeringsarbetet 2010 delades inventeringsområdet in i fyra delområden. Avgränsningen av dessa delområden utökades i och med inventeringsarbetet 2011 och inventeringsresultaten från dessa delområden beskrivs nedan. Vid båda fågelinventeringarna 2010 och 2011 återfanns ett flertal arter som är rödlistade 5 enligt Internationella naturvårdsunionen (IUCN) samt en del arter som omfattas av EU:s fågeldirektiv. Vid ett antal tillfällen påträffades fåglar vars bestånd i Sverige har minskat med mer än 50 % under 1975-2005. De arter som påträffats och som finns upptagna i Bilaga 1 till Artskyddsförordningen (2007:845), rödlistade arter samt arter som visat en nedåtgående trend (>50%) har i nedanstående text markerats med ett stort A. 5 En rödlista är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område, tex ett land, enligt ett system med sex kategorier för olika grad av sällsynthet och risk för utdöende: 1. Försvunnen (RE), 2. Akut hotad (CR), 3. Starkt hotad (EN), 4. Sårbar (VU), 5. Missgynnad (NT), 6. Livskraftig (LC), Arter i denna kategori rödlistas inte. 21 (31)
Figur 11. Delområden som undersökt i samband med fågelinventeringar 2010-2011. 10.3.1 Delområde 1; Strandskogen och strandängarna från Mölndalsvägen till åns utlopp i Rådasjön Detta delområde avser sumpskogsområdet mellan Mölndalsvägen och Mölndalsåns utlopp till Rådasjön. Området utgör naturreservat och längs Rådasjöns strand råder strandskyddsområde. Strandvegetationen utgörs främst av översvämningsskog, fuktängar och vasspartier. Skogsområdet på ömse sidor av ån domineras av al- och björksumpskog med delvis tät undervegetation. Ett flertal äldre träd återfinns längs med ån. I området förekommer mycket död ved. I detta område har observationer gjorts av drillsnäppa, Actitis hypoleucos (NT), mindre hackspett, Dendrocopos minor (NT) samt tornseglare, Apus apus (NT). Fiskgjuse Pandion haliateus (A) återfanns också i området och utgör en EU-art enligt Fågeldirektivet. Andra observerade arter var enkelbeckasin, Gallinago gallinago (A), skrattmås, Chroicocephalus ridibundus (A), hussvala, Delicchon urbicum (A), gråkråka, Corvus cornix (A), stare, Sturnus vulgaris (A), sävsparv, Emberiza schoeniclus (A) samt järnsparv, Prunella modularis (A). Dessa arter omfattas av artskyddsförordningen (2007:845) och bedöms nationellt ha minskat med mer än 50 % under perioden 1975-2005. Under 2010 observerades gråtrut, Larus argentatus (NT) och gök, Prunella modularis (A), vilka dock inte observerades under 2011. 22 (31)
10.3.2 Delområde 2; Lövsumpskogen, området mellan Mölndalsvägen och gångbron på båda sidor av ån Delområde 2 utgörs av skogsområdet norr och söder om Mölndalsån på östra sidan Mölndalsvägen. Området domineras av sumpskog, till stora delar översvämningsvåtmark, med flerskiktad al- och björkträd. Området hyser ett mycket rikt fågelliv och ett antal värdefulla fågelarter har påträffats vid båda inventeringarna. Under både 2010 och 2011 observerades mindre hackspett, Dendrocopos minor (NT), järnsparv, Prunella modularis (A) och hussvala, Delichon urbica (A). Vid 2010 års inventering återfanns drillsnäppa, Actitis hypoleucos (NT), göktyta, Jynx torquilla (NT) gransångare, Phylloscopus collybita (A) medan 2011 års inventering uppvisade arter av gröngöling, Picus viridis (A). 10.3.3 Delområde 3; Björksumpskogen, på norra sidan ån mellan gångbron och bron vid Säterivägen Detta område avser skogsområdet mellan Säterivägen och Mölndalsån och utgörs främst av strandvegetation och gles eller luckig alluvial lövskog med ett antal björkar, alar och ekar närmast ån. Området bedöms vara rikt på hackspettar, trastar och olika arter av sångare. Här återfanns vid inventeringen 2010 rödlistade arter som drillsnäppa, Actitis hypoleucos (NT), mindre hackspett, Dendrocopos minor (NT), göktyta Jynx torquilla (NT). Här observerades även spillkråka Dryocopus martius, (EU), stare, Sturnus vulgaris, (A) och gulsparv, Emberiza citrinella,(a) samt andra värdefulla arter som gransångare, Phylloscopus collybita (A), hussvala, Delichon urbica (A) och järnsparv, Prunella modularis (A). Inventeringen 2011 medförde observationer av mindre hackspett, gröngöling, Picus viridis (A) samt domherre, Pyrrhula pyrrhula (A). I samband med båda inventeringar bedöms ett antal tidigt häckande arter ha missats, däribland forsärla, Motacilla cinerea och strömstare, Cinclus cinclus. 10.3.4 Delområde 4; Alsumpskogen på södra sidan ån mellan gångbron och bron vid Säterivägen Det fjärde delområdet sträcker sig mellan Säterivägen (Parkbron) och nedåt längs Mölndalsåns södra sida och täcker in skogsområdet ca 100 m nedströms. Vid Säterivägen kantas ån av lövträd medan skogsområdet längre ned vid ån utgörs av närmast orörd flerskiktad lövskog med al, björk och tät undervegetation. I området förekommer mycket död ved. Under 2010 observerades drillsnäppa, Actitis hypoleucos (NT), gröngöling, Picus viridis (A) och gransångare, Phylloscopus collybita (A) i området. Vid båda inventeringar 2010 och 2011 påträffades arter av mindre hackspett, Dendrocopos minor (NT), större hackspett, Dendrocopos major samt domherre, Pyrrhula pyrrhula (A). 10.3.5 Sammanfattning av fågelinventeringar Av fågelinventeringen (Ornis Pelagicus, Kåre Ström, 2011) framgår att ur fågelsynpunkt så bedöms delområde 1 och 4 sammantaget ha högsta naturvärde (klass 1) medan delområde 2 och 3 mycket högt naturvärde (klass 2), där strandskogen i de centrala delarna och närmast ån bedöms som mest värdefull (delområde 2 och 3). 23 (31)
24 (31) Vidare bör enligt utredningen vissa fågelarter särskilt uppmärksammas och beaktas enligt angivna skyddsbestämmelser. Det gäller några EU-arter enligt Fågeldirektivet och rödlistade arter; fiskgjuse (EU), drillsnäppa (NT) och i synnerhet den mindre hackspetten (NT) vilken främst häckar söder om ån (delområde 4). Det gäller även göktyta (NT) som dock bara påträffades 2010. För den mindre hackspetten utgör hela utredningsområdet ett revir. Strandskogsmiljöerna vid Mölndalsån utgör ideala habitat och revir även för mindre och större hackspett samt gröngölingen. Spillkråkan som observerades 2010 bedöms vara en tillfällig observation då arten i huvudsak är knuten till barrskogsmiljöer. Rådasjön och Mölndalsån ingår sannolikt i fiskgjusens födosöksområde. 10.4 Fiskfauna Av den nationella databasen för sjöprovfisken framgår att provfisken utförts vid minst två tillfällen i Rådasjön, dels 1987-08-13 och dels 1991-07-30. I samband med dessa provfisken fångades arter som abborre, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, löja, mört, nors, regnbåge, siklöja och berg-/stensimpa. I Mölndalsån nedströms dämmet vid Stensjöns utlopp förekommer ett strömstationärt bestånd av öring. Vid gynnsamma förhållanden kan öringen, enligt Mölndalsåns Fiskevårdsområdesförening, passera dämmet och vidare upp i systemet fram till Mölnlycke fabriker där befintlig dammkonstruktion dock utgör ett definitivt vandringshinder för öring. Det finns däremot inga uppgifter om något sjölevande bestånd av öring i Stensjön/Rådasjön till skillnad mot Landvettersjön uppströms Mölnlycke fabriker. Även ål förekommer inom vattensystemet, det är dock oklart om ålen härrör från tidigare utsättningar eller om den på egenhand tar sig upp förbi fallen vid Mölndals Kråka, som utgör ett definitivt hinder för arter som lax och öring. 10.5 Flora och fauna På uppdrag av Härryda kommun genomförde Medins Biologi AB under 2010 inventeringar av bottenfaunan samt biotopkartering vid Mölndalsån. Inventering och kartering genomfördes för åns sträckning genom centrala Mölnlycke. Biotopinventeringen genomfördes vid två tillfällen under augusti-september 2010, till fots respektive genom snorkling, längs en sträcka av 1150 m uppströms Rådasjön, dvs fram till Massetjärn. Eftersök av smal dammsnäcka utfördes vid två tillfällen, juni respektive september samt provtagning av bottenfauna i oktober 2010. 10.5.1 Mölndalsån Mölndalsån vid Mölnlycke kan betecknas som måttligt näringsrik. Vid inventeringstillfället var ån huvudsakligen lungflytande med bottnar av lera och sand. Vattenvegetationen var relativt artrik men mestadels sparsamt förekommande. Flytblads- och långskottsvegetationens artsammansättning indikerar liten påverkan av näringsämnen. Totalt påträffades 21 arter kärlväxter längs den inventerade sträckan. Samtliga är allmänt förekommande i måttligt näringsrika vatten i södra Sverige. Bottenfaunan vid den provtagna lokalen var måttligt artrik. Påverkan av näringsämnen och surhet var liten vilket medför att
faunan bedömdes ha hög ekologisk status enligt Naturvårdsverkets (2007) bedömningsgrunder. Den ovanliga nattsländan Notidobia ciliaris påträffades. Sammantaget bedöms Mölndalsån vid Mölnlycke uppvisa måttligt stora naturvärden med avseende på makrofyter och bottenfauna. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. Enligt uppgift (Mikael Nilsson, 2012-09-27) har dock ett fynd av Bred paljettdykare gjorts i östra delen av Rådasjön. Bred paljettdykare omfattas av artskyddsförordningen (N-art). 10.5.2 Sumpskogsområdet Lövsumpskogen norr om Mölndalsån uppvisade ett relativt glest trädskikt med en högvuxen och artrik kärlväxtflora. Förekomst av stubbar och flera nord/syd-gående grunda diken vittnar om tidigare ingrepp i form av trädfällning och markavvattning. Söder om Mölndalsån är trädskiktet tätare vilket medför att kärlväxtfloran generellt var svagt utvecklad. Såväl den norra som den södra delen av området har varsitt större vattenförande dike som mynnar i Mölndalsån och som troligen avvattnar bland annat vägar och industrimark i Mölnlycke tätort. I den norra delen av sumpskogen var vegetationen betydligt mer artrik än i den södra delen. Totalt registrerade 41 arter kärlväxter i fältskiktet. Bottenskiktet var svagt utvecklat. Florans artsammansättning bedöms som relativt typisk för kärrartade sumpskogsområden i regionen. Samtliga påträffade arter kan betraktas som allmänt förekommande längs stränder och på fuktig mark i de södra delarna av landet. Området bedöms ha måttliga botaniska värden. Den akvatiska faunan i de två större vattenförande dikena inom området kan betecknas som typisk och ordinärt artfattig för denna typ av miljöer. I anslutning till flera mindre vattenfyllda diken i den norra delen av området har dock smal dammsnäcka (Omphiscola glabra) påträffats. Den smala dammsnäckan är rödlistad och betecknas som nära hotad (NT) av artdatabanken (2010). Den förekommer i små vattendrag och vattensamlingar i de sydvästra delarna av Sverige. Antalet lokaler skattas till ca 75. Eftersök av smal dammsnäcka utfördes i juni respektive september 2010 i sumpskogsområdet vid Mölndalsåns mynning till Rådasjön (Medins Biologi AB 2010-10- 26). Vid inventeringen den 11 juni påträffades inga individer av smal dammsnäcka sannolikt beroende på att marken var torr och att det vid tillfället endast förekom enstaka små pölar i anslutning till diken eller rotvältor. Däremot var marken betydligt blötare i samband med inventeringstillfället i september efter riklig nederbörd under augusti månad. Smal dammsnäcka observerades vid tio separata lokaler i den norra delen av det inventerade området mellan Säterivägen och Mölndalsån, se Figur 12. 25 (31)
Figur 12. Resultat från inventering av smal dammsnäcka som genomförts vid olika tillfällen sedan 2009. Det har även genomförts en regional inventering av smal dammsnäcka i Västra Götalands län under september 2009 (Nolbrant, 2010). Vid inventeringen påträffades smal dammsnäcka i två av sex undersökta diken inom aktuellt område (totalt observerades nio exemplar). Arten har även påträffats vid två småvatten i anslutning till Mölndalsån vid Landvetter 2008-2009 (Abrahamsson & Henricsson 2009). Detta antyder att arten skulle kunna vara relativt vanligt förekommande i småvatten och sumpskogsområden längs Mölndalsån. På grund av förekomst av smal dammsnäcka bedöms lövsumpskogen norr om Mölndalsån ha större faunistiska värden än området söder om ån. Fynd av smal dammsnäcka har även gjorts i samband med inventeringar vid Vällsjön söder om Rådasjön. 10.5.3 Kräftor, musslor och groddjur I Mölndalsåns sträckning från Massetjärn till Parkbron påträffades enstaka individer av allmän dammussla, Anodonta anatina. Längre nedströms, vid Mölndalsåns sträckning från Parkbron till Rådasjön, påträffades inga stormusslor. Inga kräftor kunde observeras vid inventeringen längs den berörda sträckan av ån. Signalkräfta förekommer dock i såväl Rådasjön som i aktuell del av Mölndalsån. 26 (31)
I området har enligt tidigare inventeringar påträffats i flera exemplar av åkergroda, Rana arvalis, som är en fridlyst art enligt artskyddsförordningen. 11 Förutsedda konsekvenser av planerade åtgärder De störningar som förväntas uppstå under arbetsskedet för de planerade åtgärderna bedöms huvudsakligen vara temporära och antas upphöra efter avslutade arbeten. Eventuella skador under arbetstid bör kunna begränsas genom att så långt som möjligt förlägga arbetena till perioder som innebär minst risk för störning på naturmiljön såväl i vatten som på land. Däremot går det dock sannolikt inte att finna en arbetsperiod som passar alla arter med hänsyn till att arbetena samtidigt måste ske under perioder med låga flöden i Mölndalsån. En mer långsiktig konsekvens av anläggandet av dagvattendammar är att habitat i form av sumpmark, buskvegetation samt sumpskog lokalt minskar och ersätts av permanenta vattenspeglar. Detta kommer sannolikt gynna vissa arter medan andra missgynnas. 11.1 Kapacitetshöjande åtgärder i Mölndalsån Konsekvenserna av de kapacitetsförbättrande åtgärderna i Mölndalsån är att risken för översvämningar i centrala Mölnlycke minimeras. Åtgärderna är så långt möjligt anpassade för att undvika översvämningar längs de delar av ån där bostäder, lokaler samt andra verksamheter förekommer. Åtgärderna i Mölndalsån uppströms Parkbron innebär vidare att ån nedströms inom naturmarks-/sumpskogsområdet i princip kommer att kunna lämnas orörd vilket innebär att de låglänta delarna av området även fortsättningsvis kommer att kunna översvämmas i samband med höga flöden i ån. Vattennivån i Mölndalsån nedströms Parkbron fram till Rådasjön påverkas således inte av åtgärden eftersom nivån inom denna del helt styrs av nivån i Rådasjön. Grumling och partikelspridning kan under utförandetiden medföra temporär störning på fisk, kräftor och bottenfauna. Längs sträckan mellan Massetjärn och Parkbron erfordras nedtagning av träd utmed norra sidan av ån där breddning kommer att ske. Det djup och den bredd som planeras för åtgärderna i ån har dock valts för att den önskade sektionsarean ska uppnås med minsta möjliga intrång på marken som omger ån. Vid grävningsarbeten i Mölndalsån skapas lokalt nya strand- och bottenytor vilka kan medföra en ökad erosionsrisk fram tills ett nytt jämviktsläge infunnit sig på sträckan. I erosionsutsatta ytterkurvor uppströms Parkbron kommer erosionsskydd att utföras. Detta kan dock samtidigt innebära att skydd för fisk försvinner, då det i ytterkurvor ofta skapas håligheter vilka tillsammans med trädens rotsystem skapar intressanta miljöer för dessa. 11.2 Anläggande av dagvattendammar Genom anläggandet av dagvattendammar i Mölnlycke kommer föroreningsbelastningen till Rådasjön att kunna minskas. Dagvattendammarnas funktion är, förutom dagvattenrening, även att utgöra katastrofskydd i samband med ett eventuellt haveri i spillvattentunneln till Ryaverket i Göteborg. Genom att kunna leda in spillvattnet till dagvattendammar ökar möjligheterna till att kunna behandla spillvattnet innan det når ut i 27 (31)
Rådasjön till skillnad mot dagens situation då orenat spillvatten i samband med ett eventuellt haveri måste bräddas till Mölndalsån. För att erhålla erforderlig reningseffekt med hänsyn till aktuella dagvattenflöden och riktvärden bör dammarnas sammantagna storlek uppgå till ca 7200 m 2. Placering och utformning av dammarna har föreslagits med största möjliga hänsyn till värdefulla arter i området, däribland förekomst av mindre hackspett och smal dammsnäcka. I ett tidigt skede utreddes möjligheten att anlägga större effektivare dagvattendammar på ömse sidor om ån nedströms Parkbron. Med hänsyn till att området söder om ån sannolikt utgör häckningsplats för mindre hackspett har detta alternativ helt utgått. Efter hand som undersökningar/inventeringar utförts har arean på dammarna successivt reducerats och förskjutits norr ut mot Säterivägen för att så långt som möjligt begränsa risken för störning på floran och faunan i området. Även alternativ med dammar norr om Säterivägen har studerats. Marknivån norr om Säterivägen ligger dock betydligt högre vilket innebär att orimligt stora ingrepp på mark, parkeringsytor och ekbestånd erfordras för att åstadkomma en damm som skulle kunna ersätta någon av dammarna söder om Säterileden. Föreslagna dagvattendammar söder om Säterivägen innebär att ingrepp kommer att ske inom ett naturområde som hyser ett flertal värdefulla arter. Åtgärder i form av anläggande av dagvattendammar i området kan medföra påverkan på grundvattenförhållandena i området med risk för störning på de arter som förekommer där, exempelvis smal dammsnäcka. Av denna anledning kommer påverkan på grundvattenförhållanden särskilt att beaktas/utredas i kommande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och förslag framtagas för att begränsa eventuell risk för påverkan. Risk för skada på mark och vegetation kan föreligga i samband med framkörning av maskiner/fordon genom terrängen under anläggningsskedet. Viss störning i form av buller samt fysisk närvaro och kan också förväntas. Det aktuella området utgörs av naturmiljöer som hyser ett rikt fågelliv där områden med lövsumpskog, mindre våtmarker och naturliga vattenfluktuationer utgör optimala habitat och revir för ett flertal fågelarter. Däribland finns ett antal rödlistade hackspettsarter som mindre hackspett (NT) och göktyta (NT). Enligt fågelutredningen (Ornis Pelagicus, Kåre Ström, 2011) finns uppenbar risk för negativ påverkan på mindre hackspett och sannolikt andra fågelarter genom fragmentering och reducering av habitat och därmed minskande häckningsmöjligheter i området. Arealen skogsmark mellan Parkbron och Rådasjön uppgår till ca 5 ha, varav ca 0,5 ha tas i anspråk av föreslagna dagvattendammar. Området ingår som en del i ett större sammanhängande naturområde runt Rådasjön och Vällsjön, där likartade miljöer förekommer. Enligt skötselplanen för naturreservatet uppgår arealen skogsmark inom reservatet till ca 105 ha. Den reducering av skogsmark som krävs i samband med anläggandet av dagvattendammarna torde endast ur ett mycket lokalt perspektiv kunna medföra eventuella negativa effekter för den mindre hackspetten. Artens möjligheter till fortlevnad inom ett regionalt och nationellt perspektiv bedöms inte påverkas. 28 (31)
Dagvattendammen närmast Rådasjön ligger helt inom Rådasjöns naturreservat. Dammen har förlagts i den norra delen och i direkt anslutning till Säterivägen där marken idag till stora delar utgörs av öppna ytor. En del av trädbården längs södra sidan av dammen behöver dock tas ned, främst inom området som idag används som avstjälpningsplats för trädgårdsavfall från angränsande villaområde. Påverkan på naturreservatet bedöms vara av begränsad omfattning. Figur 12. Aspekter som kan påverkas av anläggande av dagvattendammar. 12 Möjliga skadereducerande åtgärder För att minimera eventuella negativa konsekvenser på naturmiljön i området kan ett antal skadereducerande åtgärder vidtas. Föreslagna åtgärder utförs så långt som möjligt under perioder som innebär minst risk för störning på naturmiljön. Ev. tätskikt på botten av dammarna om risk föreligger för utläckage av grundvatten dvs sänkning av grundvattennivån. Utplacering av predationssäkra häckholkar. 29 (31)
I möjligaste mån bevara äldre hålträd (särskilt gamla alar längs ån), så länge dessa inte riskerar att falla ned i ån. Dagvattendammarna utformas med största möjliga anpassning till befintlig strandvegetation, våtmarksmiljö samt med inriktning mot groddjur och våtmarksfåglar. Gång och cykelvägar bör lokaliseras så långt från ån som möjligt Uppläggning av schaktmassor från ån får ej ske uppströms eller i anslutning till vatten som håller flodkräfta. 13 Förslag till innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 1 Sammanfattning 2 Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och syfte Avgränsningar 3 Studerade alternativ samt nollalternativ 4 Föreslagna åtgärder Kapacitetshöjande åtgärder i Mölndalsån Anläggande av dagvattendammar 5 Befintliga förhållanden och förutsättningar Områdesorientering Gällande planer Hydrologi Naturmiljö Mark och sediment Geoteknik Grundvattenförhållanden 6 Miljökonsekvenser under byggskede Grumling Partikelspridning Naturmiljö Buller Skadereducerande åtgärder 7 Miljökonsekvenser i driftsskede 30 (31)
Naturmiljö Erosion/sedimentation Flödeskapacitet Skadereducerande åtgärder 8 Förslag till kontrollprogram 9 Samrådsredogörelse Beslut från Länsstyrelsen Inkomna utlåtanden 10 Samlad bedömning 11 Referenser 31 (31)