Fågelfaunan vid Mölndalsån vid Rådasjön en kompletterande inventering med naturvärdesbedömning 2011

Transkript

1 Fågelfaunan vid Mölndalsån vid Rådasjön en kompletterande inventering med naturvärdesbedömning 2011 Mindre hackspett, en rödlistad karaktärsart i strandskogen vid Mölndalsån i Mölnlycke. Foto: K. Ström Kåre Ström Ornis Pelagicus Rapport nr 2/2011 På uppdrag av Härryda kommun 1

2 Förord Föreliggande rapport nr 2/2011, Fågelfaunan vid Mölndalsån vid Rådasjön kompletterande inventering med naturvärdesbedömning 2011, har utförts av Ornis Pelagicus, Kåre Ström Ekologi- konsult, på uppdrag av Härryda kommun. Kontaktpersoner har varit Lars Rohdin, Sektionen för samhällsbyggnad. Samtliga foton är tagna av Kåre Ström i samband med inventeringen och utredningsuppdraget Kungälv den 6 augusti 2011 Kåre Ström Ornis Pelagicus Kåre Ström Ekologi-Konsult Tvetgatan Kungälv Tel: ,

3 Innehållsförteckning Fågelfaunan vid Mölndalsån vid Rådasjön kompletterande inventering med naturvärdesbedömning Bakgrund 2. Uppdrag och syfte 3. Genomförande av uppdraget och metodik 4. Aktuella åsträckor vid Mölndalsån - inventeringsområde 5. Beskrivning av delområden och fågelliv och resultat av inventeringen 5.1. Område 1. Strandskogen och strandängarna vid åns utlopp i Rådasjön 5.2. Område 2. "Lövsumpskogen" mellan bron vid Mölndalsvägen och gångbron 5.3. Område 3. Björksumpskogen mellan gångbron och Säteriv (bron) norr om ån 5.4. Område 4. Alsumpskogen mellan gångbron och Säteriv (bron) söder om ån 6. Naturvärdesbedömning 7. Planerade dammar - påverkan och konsekvenser för fågellivet m.m. 8. Åtgärdsförslag 9. Sammanfattning och slutsatser Referenser Bilagagor Bilaga 1: Fågelfaunan vid Mölndalsån vid Rådasjön 3

4 Fågelfaunan vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Rådasjön i Mölnlycke centrum inventering och naturvärdesbedömning av planerade dammar 1. Bakgrund Härryda kommun har sedan några år aviserat planer på anläggande av dammar vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Mölndalsvägen i centrala Mölnlycke. Åtgärderna framgår av Dagvattenrapport i Mölnlycke, Konceptrapport ( SWECO 2011) Dammarna utgör ett led i kommunens planerade åtgärder att begränsa effekterna av översvämningar i ån, åstadkomma dagvattenrening samt att fungera som recipient för spillvattenbräddning vid vissa extremsituationer. Utöver dammarna har även vissa andra översvämningsbegränsande åtgärder diskuterats, bräddningar och fördjupningar av ån på den aktuella sträckan. Åtgärderna kommer att medföra ingrepp i naturen vid ån och påverka det biologiska livet, bl.a. fågellivet. Ornis Pelagicus fick 2010 i uppdrag att göra en fördjupad inventering av fågelfaunan vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Rådasjön och bedöma påverkan på fågellivet (Ström 2010). Även under 2008 genomfördes en fågelinventering vid Mölndalsån i Mölnlycke, men den avsåg i huvudsak endast vattenanknutna fågelarter (Ström 2008). 2. Uppdrag och syfte I föreliggande uppdrag, , ingår att utföra en kompletterande fågelinventering vid Mölndalsån i området vid Rådasjön samt till viss del även längs stränderna strax uppströms Mölndalsvägen. Motivet för en kompletterande fågelinventering var att inventeringen vid ån 2010 kom att utföras relativt sent på säsongen, från 15 juni i delområdena 1-3, mellan Säterivägen och Mölndalsvägen, och först från 15 juli i område 4 vid ån nedströms Mölndalsvägen vid Rådasjön. Vissa fågelarter, främst tidigt förekommande rastande eller häckande arter kom sannolikt därför inte med i inventeringen 2010 (Ström 2010). I uppdraget bör även beaktas påverkan på fågellivet med utgångspunkt från de samlade inventeringsresultaten 2008 och 2010, samt utifrån de av SWECO föreslagna skadeförebyggande och kompenserande åtgärder. Under inventeringens gång har även förts fram ett förslag om möjligheten att bygga ut och kunna nyttja en damm norr om Säterileden. 3. Genomförande av uppdraget och metodik Inventeringen skall ses som en komplettering till den föregående utredningen 2010, men baseras inte exakt på samma avgränsning av delområden som den tidigare inventeringen (se karta i fig. 1 och jmf Ström 2010). Det beror främst på något ändrade avgränsningar av delinventeringsområdena och att uppdraget initialt endast avsåg fågelinventering i strandområdet vid ån nedströms bron vid Mölndalsvägen, dvs. inom naturreservatet vid Rådasjön. I slutet av juni tillkom några ytterligare delområden uppströms bron vid Mölndalsvägen. I föreliggande inventering utgör område 1 strandskog och fuktängar på ömse sidor av ån nedströms bron vid Mölndalsvägen inom Rådasjöns naturreservat och motsvarar område 4 i inventeringen Område 2 utgör en mindre sträcka med lövsumpskog mellan Mölndalsvägen och gångbron på ömse sidor av ån och motsvarar en mindre del av område 2 och 3 i inventeringen Område 3 utgör en björkssumpskog mellan gångbron och bron vid Säterivägen på norra sidan av ån och motsvarar större delen av område 1 och 2 från inventeringen Område 4 utgörs av en alsumpskog mellan gångbron och bron vid Säterivägen på södra sidan av ån och motsvarar större delen av område 3 från inventeringen (se även karta i fig. 1 och tabell 1). Det hade kanske varit som mest optimalt om inventeringen hade kommit igång något tidigare, redan i april, med hänsyn till tidiga rastande och häckande fågelarter, bl.a. till de vattenanknutna arterna strömstare och forsärla. 4

5 Inventeringen har utförts i form av fältinventering av häckande fåglar från mitten av maj till senare delen av juli. Fältbesök har ägt rum den 18.5, 22.6, 27.6 och 15.7 i område 1 och 22.6, 27.6 och 15.7 i område 2. I områdena 3 och 4 har inventering endast ägt rum den 27.6 och 15.7 (se även tabell bilaga 1). Vid inventeringen har använts handkikare, Leica 8x32, och har i huvudsak utförts enligt Svensson, BIN, Naturvårdsverkets riktlinjer (Svensson 1975, Naturvårdsverket 1978, Svensson, Svensson & Tjernberg 1999) och de häckningskriterier som tillämpas i atlasinventeringen. Strandmiljöerna och vissa arter eller spår av dem har även fotodokumenterats. 4. Aktuella åsträckor vid Mölndalsån -inventeringsområden De delområden som ingår i inventeringen har angivits ovan (p. 3) och framgår av karta, fig 1. Fig 1. Kartskiss över inventeringsområdena 1-4 och förslag på dammar vid Mölndalsån från Mölnlycke till Rådasjön (karta efter SWECO:s dagvattenutredning ) 5. Resultat av inventeringen Resultatet av fågelinventeringen är uppdelat på fyra delområden och arter av särskilt intresse redovisas nedan. Rödlistade arter har markerats med respektive skyddsklasskategori, NT, VU m.fl. enligt internationella naturvårdsunionens (IUCN:s) kriterier (Gärdenfors 2010). De fågelarter som omfattas av EU:s fågeldirektiv har markerats med (EU). De fågelarter som omfattas av artskyddsförordningen (SFS 2007:845), har benämnts med (A). Förutom EU-arter och rödlistade arter som per definition finns förtecknade i artskyddsförordningen ingår även fågelarter som nationellt minskat med mer än 50 % under perioden Det samlade inventeringsresultatet och särskilt skyddsvärda arter framgår av sammanställningen i tabellen i bilaga 1. 5

6 5.1. Område 1. Strandskogen och strandängarna från Mölndalsvägen till åns utlopp i Rådasjön (motsvarar omr. 4 i inventeringen 2010) I denna del utgörs strandvegetationen av översvämningsskog, igenväxande fuktängar och vasspartier vid ån. Området är beläget nedströms bron vid Mölndalsvägen vid utloppet i Rådasjön och ingår i naturreservatet vid sjön, där även strandskydd råder. Det domineras i den övre delen av flerskiktad al- och björksumpskog med mycket tät undervegetation strax nedströms vägbron. Längs åbrinken, särskilt på norra sidan, återfinns äldre träd, främst alar med höga socklar, som lutar ut över ån och sätter sin prägel på denna åsträcka. Andelen död ved är hög. Närmast sjön på den norra sidan har strandängarna vuxit igen med mycket tät och hög vass och videbuskage. På sydsidan övergår den täta strandvegetationen i öppna och delvis översvämmade grunda strandängspartier ut mot sjökanten. I likhet med inventeringarna 2008 och 2010 noterades nedskräpning med trädgårdsavfall på den norra sidan av ån i form av klipp från häckar, gräs och diverse avfall Det har fått till följd att ogräs och trädgårdsflyktingar, bl.a. kirskål och blekbalsamin, spridit sig i naturreservat på norra sidan av ån. Igenväxningen av strandområdet har ytterligare accentuerats sedan Fältbesöken ägde rum från 18 maj till 15 juli Vid beaktande av hela strandområdet vid ån nedströms bron vid Mölndalsån noterades i stort sett samma fågelarter som under de tidigare inventeringarna 2008 och Vissa smärre skillnader föreligger dock. Vissa noterbara fågelarter som observerades under 2008 och 2010 noterades även under 2010, bl.a. fiskgjuse, Pandion haliaetus, (EU), drillsnäppa, Actitis hypoleucos,(nt) mindre hackspett, Dendrocopos minor, (NT) och tornseglare, Apus apus, (NT), samt även vissa arter som enligt artskyddsförordningen minskat med mer än 50 % mellan (markerats med A). Dessa var enkelbeckasin, Gallinago gallinago, (A), skrattmås, Chroicocephalus ridibundus,(a), hussvala, Delicchon urbicum, (A) gråkråka (även bo), Corvus cornix, (A), stare, Sturnus vulgaris, (A) och sävsparv, Emberiza schoeniclus (A). Dock noterades inte den rödlistade gråtruten, Larus Argentatus (NT) och göken, Cuculus canorus, (A) denna gång, men däremot järnsparven, Prunella modularis (A) (se tabell i bilaga 1). Fig. 2. Strandskog vid Mölndalsåns utlopp i Rådasjöns naturreservat (område 4). Foto: K.Ström 6

7 5.2. Lövsumpskogen, området mellan Mölndalsvägen och gångbron på båda sidor av ån(motsv. en mindre del av omr. 2 och 3 i inventeringen 2010) Denna del utgör ett smalt parti på båda sidor av ån mellan Mölndalsvägen och den uppströms liggande gångbron. Även detta strandskogsparti utgörs av en sumpskog bestående av al och björk; till större delen en översvämningsvåtmark med ställvis tät undervegetation. Fältinventering genomfördes vid tre tillfällen under 2011; 22.6, 27.6 och Eftersom detta område ingick som en del i två större områden 2010 är det svårt att göra direkta jämförelser i mellan åren vad gäller förekomst av fåglar i detta strandparti. I området påträffades ett antal fågelarter av särskilt intresse, bl.a. mindre hackspett, Dendrocopos minor (NT) samt även järnsparv, Prunella modularis (A), gröngöling, Picus viridis (A) och hussvala Delichon urbica (A), som samtliga omfattas av artskyddsförordningen Björksumpskogen, på norra sidan ån mellan gångbron och bron vid Säterivägen (motsv. omr. 1 och större delen av omr. 2 i inventeringen 2010) Detta delområde ligger norr om ån och utgör strandvegetationen mellan gångbron och bron vid Säterivägen (se karta fig.1). Det utgörs av delvis luckig eller gles översvämningsskog, s.k. alluvial lövskog, med undervegetationen är ställvis relativt tät i området. En del diken eller sumpstråk genomkorsar området. Närmast ån finns äldre alar, björkar och ekar. Området har även beskrivits i en tidigare rapport (Ström 2010). Fågelinventering har endast skett den 27 juni och 15 juli. ). Vissa, främst tidigt förekommande rastande eller häckande arter, har inte noterats vid besöken, t.ex. forsärla och strömstare, vilket sannolikt beror på att inventeringen i området påbörjades sent även 2011, och i år först i slutet av juni. Eftersom avgränsningen av området inte helt överensstämmer med föregående års inventeringsområden bör direkta jämförelser mellan åren tolkas med viss försiktighet. Fig. 2. Översvämningsskog med björk och al, en alluvial strandskog, på åns norra sida i Mölnlycke (område 3). Foto. K.Ström 7

8 Vid fältbesöken i björksumpskogen 2011 påträffades flera hackspettsarter, bl.a. mindre hackspett, Dendrocopos minor (NT) och gröngöling, Picus viridis (A). Bland övriga arter av intresse kan nämnas domherre, Pyrrhula pyrrhula,(a), som omfattas av artskyddsförordningen. Området är rikt på fåglar, främst trastar och sångare av olika slag. Vid föregående inventeringsår påträffades vid ett tillfälle även spillkråka, Dryocopus martius, (EU, fågeldirektivet) samt göktyta, Jynx torquilla, (NT), stare, Sturnus vulgaris, (A) och gulsparv, Emberiza citrinella,(a) Alsumpskogen på norra sidan ån mellan gångbron och bron vid Säterivägen (motsvarar större delen av område 3 i inventeringen 2010) Området utgörs av strand- och översvämningsskog och är belägen på Mölndalsåns sydsida och sträcker sig från bron vid Säterivägen till bron vid Mölndalsvägen. Närmast Säterivägen och en bit nedströms utgörs strandvegetationen endast av en smal remsa av lövträd mellan ån och intilliggande industriområde. Ytterligare nedströms, där ån kröker sig ( stora åkröken ) återfinns en i det närmaste helt orörd olikåldrig och flerskiktad lövsumpskog med främst gammal al och björk med mycket tät undervegetation. Andelen död ved är mycket hög. Området är avskärmat av staket etc. vid industriområdet och är i det närmaste omöjligt att nå utan att passera ett inhägnat industriområde. Eftersom avgränsningen även av detta område inte helt överensstämmer med föregående års inventeringsområde bör viss försiktighet iakttas vid jämförelser av inventeringsresultaten mellan åren. Vid fältbesöken påträffades flera arter som även förekom tidigare, dock inte t.ex. tidigt förekommande arter på säsongen, då fältbesöken påbörjades först den 27 juni och bara ägde rum vid två tillfällen, den 27.6 och I området påträffades både mindre hackspett, Dendrocopos minor (NT) och större hackspett. Bo av mindre hackspett kunde inte hittas i år, vilket kanske kan förklaras av att området började inventeras sent på säsongen. Dock noterades två mindre hackspettar, en hanne och en hona, i området, sannolikt ett häckande par. Förutom mindre hackspett noterades även domherre, Pyrrhula pyrrhula (A) i området. 6. Naturvärdesbedömning Som även beskrivits i tidigare rapporter består strandvegetationen vid Mölndalsån från bron vid Säterivägen till Rådasjön i samtliga delområden främst av olikåldrig och flerskiktad aloch björksumpskog med tät undervegetation (Ström 2010). Det finns även inslag av andra lövträd, t.ex. ek och hägg. Andelen död ved och döende träd är hög med åtskilliga hålträd, särskilt gamla alar längs ån, som utgör boträd för många häckande arter längs ån. Vid utloppet i Rådasjön övergår lövträdsbestånden i grunda sjöstränder med stort inslag av vass och videbuskage. Igenväxningen av tidigare öppna strandängar vid utloppet i sjön pågår och går successivt mot ett klimaxstadium. Strandskogen i områdena domineras av s.k. alluvial lövskog. Det är en prioriterad skyddsvärd naturtyp enligt habitatdirektivet (nr 91E0) och som inte har en gynnsam bevarandestatus (Natura nätverket). Åns meandrade lopp och varierade vattenflöde har skapat förutsättningar för omväxlande stranderosion och nybildning av sand- och lerbankar, brinkar samt våtmarker (avsnörda åfåror, korvsjöar etc). Sammantaget har detta skapat förutsättningar för ett rikt fågelliv. Det gäller särskilt olika sångare, trastar, hackspettar samt fåglar knutna till våtmarksmiljöer och rinnande vatten. Det är mycket täta och talrika revir av lövsångare, härmsångare, gransångare och svarthätta. Fågellivet gynnas av sumpskogsmiljöerna vid ån; en olikåldrig, flerskiktad strandskog med tät undervegetation, rik på död och döende ved och talrika bohål i gamla alar och andra lövträd. Biotoperna erbjuder god födotillgång, talrika boplatser och skydd mot predatorer. De fuktiga våtmarksmiljöerna är rika på svämskogskanaler och bidrar till att upprätthålla naturliga vattenfluktuationer. Det ger stor insektsrikedom, vilket gynnar ett rikt och varierat fågelliv längs ån. 8

9 Från fågelsynpunkt bedöms område 1 och 4 sammantaget ha högsta naturvärde (klass 1)och område 2 och 3 mycket högt naturvärde (klass 2), där strandskogen i de centrala delarna och närmast ån bedöms som mest värdefull i område 2 och 3 (jmf klassningen i rapporten 2010 och naturvårdsplanen i kommunen). Vissa arter bör särskilt uppmärksammas och beaktas enligt angivna skyddsbestämmelser. Det gäller några EU-arter enligt fågeldirektivet och rödlistade arter; fiskgjuse (EU), drillsnäppa (NT), mindre hackspett (NT). Det gäller även göktyta (NT) som dock bara påträffades 2010 Det gäller i synnerhet mindre hackspett som uppenbart häckade i något av områdena under 2010, och där hela utredningsområdet, dvs. strandskogen kring ån från Säterivägen till Rådasjön utgör revir för det häckande paret. Bohålet med ungar observerades 2010, och det vuxna paret förekom i stort sett i samtliga delområden under både 2010 och Strandskogsmiljöerna kan sägas utgöra optimala habitat och revir för mindre hackspett och även för flera andra hackspettarter, som påträffades längs ån, större hackspett, gröngöling och göktyta, där även den sistnämnda arten är rödlistad (NT). Spillkråkans (EU) uppträdande vid ån 2010 bedöms vara en tillfällig observation, då arten i huvudsak är knuten till barrskogsmiljöer, men indikerar att det finns rikligt med föda för hackspettar i strandskogen vid ån. Rådasjön och åns utlopp i sjön ingår sannolikt i fiskgjusens födosöksområde. Drillsnäppan hördes (varnande) och sågs förflytta sig längs ån och vid utloppet under både 2010 och 2011 och bedöms häcka någonstans vid ån. Flera fågelarter, som omfattas av artskyddsförordningen (utöver noterade rödlistade arter och EU-arter), påträffades också i delområdena vid fältbesöken 2010 och 2011; enkelbeckasin, gök, gröngöling, hussvala, järnsparv, stare, rödstjärt, domherre, gulsparv och sävsparv. Dessa arter har alla minskat med minst 50 % på nationell nivå under perioden De arter som är upptagna i artskyddsförordningen har ett starkt skydd och gäller oavsett om det är inom eller utanför Natura 2000-nätverket. Habitatdirektivets artskydd var styrande vid införande av artskyddsförordningen, vilket fick till följd att fåglar fick samma regelverk som de arter som är listade i bilaga 4 i habitatdirektivet. Noterbart är att fåglarnas skydd i artskyddsförordningen är något förstärkt jämfört med fågeldirektivet. Artskyddsförordningen har vissa långt gående skyddsbestämmelser för bl.a. fåglar, i detta sammanhang främst 4 2 och 4 4. Enligt 4 2 punkten i artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. I 4 4 punkten artskyddsförordningen är det förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Om fortplantningsområden, viloplatser etc. kan skadas, försämras eller förstöras av en åtgärd, även om det bara sker tillfälligt, krävs en dispens, vilket bör beaktas i den vidare utredningen (Naturvårdsverkets handbok 2009). Våtmarksmiljöerna har inte bara stor betydelse för fågellivet. I området har enligt tidigare inventeringar även påträffats i flera exemplar av en rödlistad art, smal dammsnäcka, Omphiscola glabra (NT), och åkergroda, Rana arvalis (EU), där den senare kräver noggrant skydd enligt art- och habitatdirektivet, bilaga 4 ( Nolbrandt 2009 och Naturskyddsföreningen 2010). 7. Planerade dammar påverkan och konsekvenser för fågellivet m.m. I SWECO:s dagvattenutredning föreslås anläggande av flera dagvattendammar i strandvegetationen från bron vid Säterivägen till utloppet vid Rådasjön (SWECO 2011). Föreslagna dammar i förslaget omfattar en yta på ca 6000 m2, är placerade på norra sidan av ån vid Säterileden och berör delområde 1-3. Dammarna kan även komma att fungera som katastrofdammar för spillvatten om en olycka (haveri, ras etc) skulle uppstå i närliggande avloppstunnlar. Under utredningens gång har ytterligare förslag aktualiserats; om det är 9

10 möjligt att lägga en större damm norr om Säterileden och ersätta någon av dammarna söder om leden. Förutom anläggande av dammar för att motverka översvämningseffekter och för omhändertagande av dagvatten, har även andra åtgärder diskuterats; utgallring av strandskogen och anläggande av en gång- och cykelväg för att i viss utsträckning åstadkomma ett mer parkliknande område vid ån. Vissa åtgärder vid ån har även skett tidigare, bl.a. VAåtgärder och en viss utglesning av björksumpskogen i område 3. Anläggande av ett antal dammar, parklandskap samt gångvägar m.m. längs ån på den aktuella utredningssträckan kommer att medföra vilket även framgår av 2010 års rapport - stora ingrepp i ett ekologiskt särskilt känsligt område; i en förhållandevis naturlig, intakt och sammanhållen lövsumpskog vid ån med inslag av mindre våtmarker; avsnörda åfåror och diken samt naturliga vattenfluktuationer. Den värdefulla strand- och översvämningsskogen, den särskilt skyddsvärda alluviala lövskogen, riskerar att splittras upp, fragmenteras och till stora delar även gå förlorad. Generellt sett bedöms de samlade planerade ingreppen även medföra en påverkan på hydrologin i området med uppenbar risk för störning och ingrepp i naturliga vattensystem och geohydrologiska processer, som i sig kan påverka bevarandeintressen negativt. De riskerar att även negativt påverka strändernas funktion som biologiska filter och som spridningskorridorer för olika arter. Mot bakgrund av inventeringsresultaten 2008, 2010 och 2011 skulle anläggande av dammar i området, enligt SWECO:s utredning, medföra att även fågellivet påverkas och förändras påtagligt med sannolik förlust av flera arter, bl.a. olika hackspettsarter, t.ex. mindre hackspett (NT) och troligen även göktyta (NT). Inventeringarna visar att mindre hackspett regelbundet förekommer och häckar vid ån i det aktuella utredningsområdet. Det gäller även flera hackspettsarter, olika sångare och sannolikt även några arter knutna till stränder och våtmarksmiljöer, bl.a. drillsnäppa (NT). Störst ingrepp bedöms åtgärderna medföra i område 3, dvs. strandskogen och våtmarkerna norr om ån. Då mindre hackspett kräver relativt stora revir, ca 20 hektar, medför en utglesning och fragmentering av sumpskogsbestånden och våtmarkerna, anläggande av gångväg, etc., med största sannolikhet att arten upphör att häcka inom det aktuella utredningsområdet (se även ovan kommentarer ang. artskyddsförordningen under avsnittet Naturvärdesbedömning). 8. Tänkbara åtgärdsförslag Mot bakgrund av de samlade inventeringsresultaten i området vid Mölndalsån kommer föreliggande planförslag över dagvattendammar i nuvarande omfattning att uppenbart att medföra stora ingrepp på olika sätt, främst biotopförändringar och minskat fågelliv samt fragmentering av skogs- och våtmarksmiljöer, bl.a. en decimering av alluvial lövskog, påverkan på hydrologin och naturliga geohydrologiska processer i och vid ån. Med hänvisning till områdets höga naturvärden bör försiktighetsprincipen beaktas vid planerade åtgärder. För att begränsa och minimera ingreppen, med utgångspunkt från fågellivet i området kan följande förslag på åtgärder övervägas och utredas vidare (anm. vissa av förslagen fördes även fram i inventeringsrapporten 2010): * att i första hand överväga och utreda andra tänkbara alternativ; om vissa redan ianspråktagna markytor i anslutning till utredningsområdet kan användas för lokalisering av dammar, t.ex. möjligheten att nyttja vissa större befintliga gräsytor norr om Säterivägen. Detta har även diskuterats i kommunen. Dammarna bör oavsett var de anläggs - även generellt sett utformas med största möjliga anpassning till befintlig strandvegetation och våtmarksmiljöer i eller intill det samlade utredningsområdet, vilket även har varit ambitionen i SWECO:s dagvattenutredning. 10

11 * De befintliga strandskogspatierna och våtmarksmiljöerna bör i största möjliga utsträckning bevaras och inte förändras till ett öppet parklandskap. Gång- och cykelväg bör lokaliseras så långt från ån som möjligt och lämpligen på nordsidan av ån, där om möjligt vissa närliggande park- och gräsytor och befintliga lokalgator i första hand bör övervägas som alternativ sträckning för gående och cyklister. * Hela delområde 4, sumpskogen på sydsidan av ån längs industriområdet, bör lämnas helt orört med hänsyn till områdets biotopkaraktär och relativa orördhet samt till dess rika fågelliv, vilket bl.a. gäller häckande mindre hackspett och att boplats påträffades för arten i området. * Även sumpskogen i område 3 bör lämnas orörd, då dammarna enligt planförslaget kommer att ta en alltför stor areal av björksumpskogen i anspråk (värdefullt habitat och häckområde för mindre hackspett). Istället kan övervägas att utreda möjligheten att anlägga en damm på nordsidan av ån norr om Säterileden som även nämns ovan. I område 2 bör den föreslagna mindre våtmarksdammen utgå av samma skäl som för dammarna i område 3, alternativt flyttas dammen förslagsvis till det öppna området (grässlänten) längst i söder mellan gångbron och Mölndalsvägen. * Området nedströms bron vid Mölndalsvägen, i naturreservatet, lämnas orört på sydsidan av ån. Dock bör möjligheten att anlägga en eller möjligen två våtmarker eller långsmala dammar på nordsidan av ån kunna utredas vidare, trots att området ingår i Rådasjöns naturreservat. Det bör dock vara ett lämpligt skyddsavstånd till själva ån med intilliggande strandvegetation. Särskild prövning krävs dock, bl.a. strandskyddsdispens. Motivet är här att det dels redan finns stora öppna ytor på nordsidan av ån och att vissa ytor mot trafikleden är påverkade av ruderatvegetation och dumpat trädgårdsavfall m.m. från närliggande villabebyggelse. Lokaliseringen bör ske så nära trafikleden som möjligt och utformas med största möjliga anpassning till den befintliga våtmarksmiljön i detta strandområde vid sjön. Utformningen bör ske med inriktning på groddjur och våtmarksfåglar; ett rikt fågelliv med möjligheter även till fågelstudier och fågelupplevelser. Åtgärderna kan ses som en kompensation för anläggandet av en eller möjligen två mindre våtmarksdammar i området. De bedöms inte på ett betydande sätt påverka området och fågellivet negativt i den berörda delen av utredningsområdet. 9. Sammanfattning och slutsatser Strandskogen vid Mölndalsån mellan bron vid Säterivägen och åns utlopp i Rådasjön har inventerats vid flera tillfällen under sommaren 2011 med anledning av förslag på anläggande av våtmarksdammar och planer på vissa andra åtgärder i strandskogen vid ån. Inventeringen utgör en komplettering av föregående års fågelundersökning och har skett i 4 delområden enligt vedertagen inventeringsmetodik; i strandskogen nedströms bron vid Mölndalsvägen i Rådasjöns naturreservat (område 1), i den lilla lövsumpskogen mellan bron vid Mölndalsvägen och gångbron (område 2), i björksumpskogen mellan gångbron och bron vid Säterivägen på norra sidan av ån (område 3) samt i alsumpskogen mellan gångbron och bron vid Säterivägen på åns södra sida (område 4). Inventeringsresultatet från 2011 har i stort bekräftat strändernas och strandvegetationens höga naturvärden och betydelse för fågellivet som framkom vid föregående års inventeringar. Andelen död ved och döende träd är hög med åtskilliga hålträd, särskilt gamla alar längs ån, som utgör boträd för många häckande arter längs ån. Fågellivet är rikt och varierat med förekomst av flera hackspettsarter, sångare, trastar, varav flera särskilt skyddsvärda arter, vilket främst gäller den rödlistade mindre hackspetten (NT), som påträffades i samtliga delområden och som uppenbart häckar regelmässigt vid ån inom utredningsområdet. Om planförslaget för anläggande av 11

12 våtmarksdammarna skulle genomföras finns uppenbar risk för negativ påverkan på mindre hackspetten och sannolikt även andra fågelarter genom fragmentering och reducering av habitat och därmed minskade häckningsmöjligheter i området. Dock kan övervägas att vidare utreda möjligheterna till alternativa lägen för våtmarksdammar inom och i anslutning till området. Det gäller förslagsvis en yta inom parkområdet på norra sidan av Säterileden och även inom den mer öppna och vegetationsglesa delen av naturreservatet mot trafikleden på norra sidan av ån, samt på den öppnas grässlänten på södra sidan av ån i det smala partiet mellan vägbron vid Mölndalsvägen och gångbron. Utformningen av dagvattendammarna bör i så fall ske med inriktning på våtmarksfåglar och ett rikt fågelliv med möjligheter även till fågelstudier och fågelupplevelser och kan ses som en kompensation för de föreslagna åtgärderna. Referenser: Gärdenfors, U. Rödlistade arter i Sverige. Artdatabanken Naturskyddsföreningen i Härryda Muntliga uppgifter om vissa naturvärden. Naturvårdsverket BIN, biologiska Inventeringsnormer Fåglar. Statens Naturvårdsverk. Naturvårdsverket Handbok för artskyddsförordningen del 1 Fridlysning och dispenser, Handbok 2009:2. Nolbrandt, P Smal dammsnäcka. Inventering av några områden i Västra Götalands län. Ström, K Biologisk inventering av främst vissa vattenanknutna fågelarter i Mölndalsån. Särskild delrapport Åsträckan i Mölnlycke. Bedömning av åtgärder mot erosions- och översvämningseffekter samt förslag på förebyggande och naturvårdande åtgärder. Ström, K Fågelfaunan vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Rådasjön i Mölnlycke centrum inventering och naturvärdesbedömning av planerade dammar. Svensson, S Handledning för svenska häckfågeltaxeringen med beskrivningar av revirkarteringsmetoden och punkttaxeringsmetoden. Svensson, S., Svensson, M & Tjernberg, M Svensk Fågelatlas, 3:e uppl. Vår Fågelvärld, suppl. 31, Sveriges Ornitologisk Förening (SOF). Stockholm. Bilagor Bilaga 1: Fågelobservationer vid Mölndalsån nedströms Mölnlycke centrum maj-juli

13 Fågelobservationer vid Mölndalsån nedströms Mölnlycke centrum maj-juli 2011 sid 1 Bilaga 1 Område 1= i naturreservatet nedstr bron vid Mölndalsv; område 2= mellan Mölndalsbron och gångbron; område 3 = mellan gångbron och bron vid Säteriv på norra sidan av ån; område 4= alsumpskogen mellan gångbron och Säteriv på sydsidan av bron A= art enligt artskyddsförordningen; EU= Natura 2000-art; R= Rödlistad art Fågelart Skyddsklass Anm 18-maj 22-jun 22-jun 27-jun 27-jun 27-jun 27-jun 15-jul 15-jul 15-jul 15-jul omr 1 omr 1 omr 2 omr 1 omr 2 omr 3 omr 4 omr 1 omr 2 omr 3 omr 4 Skäggdopping x x Grågås Gräsand x x x x Knipa x Fiskgjuse A, EU, R x Sparvhök x Drillsnäppa A Minskat >50 % * x x Morkulla x x Enkelbeckasin A Minskat >50 % * x Skrattmås A Minskat >50 % * x Fiskmås x x x Ringduva x x x x x Tornseglare R x x x Gröngöling A Minskat >50 % * x x x x Större hackspett x x x x x Mindre hackspett A, R x x x x x Ladusvala x x x x x Hussvala A Minskat >50 % * x x x x Forsärla x x Sädesärla x x x x Järnsparv A Minskat >50 % * x x Rödhake x x x Taltrast x x Björktrast x x x x x x x x x x x Koltrast x x x x x x x Trädgårdssångare x x x x Svarthätta x x x Törnsångare x x Sävsångare x x

14 Fågelobservationer vid Mölndalsån nedströms Mölnlycke centrum maj-juli 2011 forts sid 2 Bilaga 1 Område 1= i naturreservatet nedstr bron vid Mölndalsv; område 2= mellan Mölndalsbron och gångbron; område 3 = mellan gångbron och bron vid Säteriv på norra sidan av ån; område 4= alsumpskogen mellan gångbron och Säteriv på sydsidan av bron A= art enligt artskyddsförordningen; EU= Natura 2000-art; R= Rödlistad art Fågelart Skyddsklass Anm 18-maj 22-jun 22-jun 27-jun 27-jun 27-jun 27-jun 15-jul 15-jul 15-jul 15-jul omr 1 omr 1 omr 2 omr 1 omr 2 omr 3 omr 4 omr 1 omr 2 omr 3 omr 4 Rörsångare x x x x x Kärrsångare x x x Härmsångare x x x Lövsångare x x x x x x Grönsångare x x Gransångare x x x x x Gärdsmyg x x x x Svartvit flugsnapp x x x x Talgoxe x x x x x x Blåmes x x x Stjärtmes x Nötväcka x x x Pilfink x Skata x x Gråkåka A Minskat >50 % * x x x Stare A Minskat >50 % * x x Pilfink x Bofink x x x x x Gråsiska x x x Grönfink x x x Domherre A Minskat >50 % * x x x Sävsparv x x x x