Biologisk inventering - av främst vissa vattenanknutna fågelarter i Mölndalsån

Transkript

1 1 Biologisk inventering - av främst vissa vattenanknutna fågelarter i Mölndalsån Särskild delrapport - Åsträckan i Landvetter Bedömning av åtgärder mot erosions- och översvämningseffekter samt förslag på förebyggande och naturvårdande åtgärder Forsärla, en karaktärsart i Mölndalsåns vattensystem. Foto: Kåre Ström Kåre Ström Ornis Pelagicus Rapport nr 3/2008 För Härryda kommun

2 2 Särskild delutredning Bedömning av åtgärder mot översvämningseffekter samt förslag på förebyggande och naturvårdande åtgärder Åsträckan i Landvetter 1. Uppdrag och genomförande 2. Planstatus oich ägarförhållanden 3. Naturbeskrivning och tidigare kända naturvärden vid ån (Landvetterdelen) 4 Landvettersträckan 4.1 Landvetter - delsträcka I 4.2. Landvetter - delsträcka II 4.3. Landvetter - delsträcka III 5. Översvämnings- och erosionsproblem i Lanvetterdelen av Mölndalsån 5.1. Allmänt 5.2. Planerade åtgärder 6. Fågelinventering och dokumentation av övriga naturvärden 6.1. Metodik 6.2. Resultat av inventeringen Kungsfiskare, strömstare och forsärla Fågellivet och övriga naturvärden på delsträcka I, Kyrkvägen -Gröen Fågellivet och övriga naturvärden på delsträcka II, Kyrkvägen - Stationsvägen Fågellivet och övriga naturvärden på delsträcka III, Stationsv- Backa pumpst. 7. Bedömning av naturvärden 8. Bedömning av planerade arbeten i ån och förslag på vissa åtgärder 8.1. Förslag på åtgärder - kompensation Allmänt Åtgärdsförlag Bilaga 1 Förteckning över observerade fåglar i och vid Mölndalsån i Landvetter Referenser

3 3 Biologisk inventering av främst vissa vattenanknutna fågelarter i Mölndalsån. Särskild delutredning Bedömning av åtgärder mot erosions- och översvämningseffekter samt förslag på förebyggande och naturvårdande åtgärder i del av Mölndalsån Åsträckan i Landvetter 1. Uppdrag och genomförande Följande utredning har utförts på uppdrag av Härryda kommun och baseras på en särskild inventering av vissa fågelarter, främst vattenknutna arter, i huvudsak kungsfiskare, strömstare och forsärla i Mölndalsåns vattensystem. Inventeringen har i denna rapport omfattat en särskild sträcka i ån, (Landvettersträckan), från Gröen och en dryg km uppströms till Backa Ale pumpstation, där vissa åtgärder har utförts och planeras för att förhindra erosions- och översvämningseffekter. I inventeringen har även ingått att om möjligt göra en viss naturvärdesklassning av inventerade åsträckor utifrån förekomsten av de aktuella arterna samt att lämna förslag på eventuella förebyggande och naturvårdande åtgärder för att gynna dessa arter eller kompensera för dem där det bedöms motiverat från naturvårdssynpunkt. 2. Planstatus och ägarförhållande Den aktuella åsträckan vid Landvetter samhälle är runt 1 km lång fågelvägen, men följer man åns meandrande lopp blir sträckan enligt uppgift omkring 1,7 km lång. Den sträcker sig från Backa Ale pumpstation i höjd med Sandvägen ned till åns utflöde i Landvettersjön. Ådalgången på denna sträcka utgörs i huvudsak av detaljplanelagd kommunägd parkmark, men även av privat tomtmark. Söder om ån nedströms Kyrkvägen äger kyrkan ett större markparti, som i väster ansluter till Prästtjärnen, en vik i den östra kanten av Landvettersjön. Strandskydd och reservatsskydd saknas utefter ån och vid åmynningen i sjön. Den aktuella åsträckan ingår som åtgärdsområde för kalkning och är klassad som värdefull natur i Härryda, 25E, Charlottenlund (VNH 1992, se även nedan). Mölndalsåns dalgång är även klassad som skyddsvärd fågellokal i Göteborgs Ornitologiska Förenings rapport Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten, nr 8 i Härrydadelen (GOF 1993) 3. Naturbeskrivning och tidigare kända naturvärden vid ån ( Landvetterdelen) Mölndalsån har ett starkt meandrande lopp utefter Landvettersträckan, vilket bidragit till vissa översvämningsproblem och erosionsskador på utsatta ställen. Den aktuella delen av ån har bl.a. av bedömings- och åtgärdsskäl delats delats in i tre delsträckor, åmynningen vid Landvetterssjön till bron vid Kyrkvägen (delsträcka I), Kyrkvägsbron till bron vid Stationsvägen (delsträcka II) och bron vid Stationsvägen till kröken strax uppströms Backa Ale pumpstation ihöjd med Sandvägen (se även karta fig. 1).

4 4 Fig 1. Mölndalsån i Landvetter, en inventeringsdel där åtgärder mot översvämning planeras. 4. Landvettersträckan 4.1. Landvetter - delsträcka I I den nedre delen (delsträcka I) omges ån av olikåldrig lövskog med i huvudsak klibbal och björk samt enstaka träd av hägg, rönn och sälg (se fig 2). Stora partier utgörs av alsumpskog med stort inslag av gamla träd och hög andel död ved samt igenväxande våtmarker i olika successionsstadier, i huvudsak rester av äldre avsnörda åfåror och korvsjöar. På sydsidan av ån övergår den tätare lövskogen närmast sjön i stängslad hagmark med unga björkar på kyrkans mark samt till en utfyllnads- och upplagsplats för ris, gravstenar m.m.längre uppströms vid kyrkogården. På norrsidan av ån övergår skog- och videbuskage samt vass i en öppen sandstrand vid sjön och längre in avgränsas området av en asfalterad väg och en renhållningsstation strax nedströms bron vid Kyrkvägen. Åns meandrande lopp i kombination med stora vattenståndsvariationer och översvämningsperioder ger upphov till återkommande mindre skred och rasbranter och fallna träd i ån. Nya avlagringar uppstår, bla. bankar av sand och finkornigare material längs krökarna i ån. I Värdefull Natur i Härryda (VNH) framgår fågelvärden knutna både till ån och till omgivande strandskogspartier i Landvetterdelen av ån, som dock kanske utgör ett något vidare område runt ån än den nu aktuella inventeringssträckan av ån. I VNH finns angivet observationer eller förekomst av vissa arter som kattuggla, göktyta, backsvala, stjärtmes, forsärla och strömstare (VNH 25E, 1992, 1998 och 2007). I ån finns en stationär öringstam. Tidigare fanns även en livskraftig population av öring i Landvettersjön, där öringarna vandrade längre upp i åssystemet och lekte. Idag finns endast ringa del kvar av denna sjööringpopulation. Uppgift om förekomst av flodpärlmussla på den aktuella sträckan i ån saknas.

5 5 Fig. 2. Strandskog vid Mölndalsåns meandrande lopp nära utflödet i Gröen. Foto K. Ström 4.2. Landvetter delsträcka II Mellansträckan (delsträcka II) kännetecknas av en glesare och gallrad äldre lövskog av främst äldre klibbal och björk med hög andel död ved samt enstaka stora och gamla träd (se fig 3). En tidigare röjning av undervegetationen, bl.a av hägg, har gett omådet en viss öppen och parkartad karaktär. I området finns mindre partier av sumpskogskaraktär och våtmarker med omväxlande öppna och igenväxande avsnörda åfåror och korvsjöar i olika igenväxningsstadier. I ån finns inslag av grunda mer strömmande partier med sandavlagringar samt slam- och sandbankar. Området avgränsas i söder mot Magasinsvägen och i norr mot privata tomter, varav några lågt belägna, som ofta översvämmas. Vissa naturvärden, bl.a. fågelarter finns angivna i Värdefull Natur i Härryda VHN 1992, 1998 och 2007) Landvetter delsträcka III Sträckan längst uppströms i ån i Landvetterdelen har i stort sett samma karaktär som den nedströms belägna mellansträckan. Ån omges av luckig tidigare gallrad lövskog med stort inslag av klibbal och björk samt ett mindre parti av sumpskogskaraktär med hög andel död ved. I området finns flera gamla och grova alar samt ett mycket högt och grovt lövträd ( en salixart, sannolikt pil) strax uppströms bron vid Stationsvägen. Undervegetationen domineras av al, hägg, rönn och björk. Området avgränsas i norr mot tomtmark och i söder mot Magasinsvägen. Den västra delen av området genomkorsas av en grusad gångstig med en träbro över ån. Även här har ån eroderat ständerna och orsakat översvämningar vid ån. Tidigare dokumenterade naturvärden, se ovan under delsträcka I och II. ( Utdrag ur VHN 1992, 1998 och 2007),

6 6 Fig 3. Strandskog vid ån mellan Kyrk- och Stationsvägen i Landvetter. Foto: K.Ström 5. Översvämnings- och erosionsproblem i Landvetterdelen av Mölndalsån 5.1. Allmänt Vattendom saknas för den aktuella sträckan genom Landvetter. Vattendom finns bara för tappningen från Nedsjön, vilket styr flödet nedströms i ån. En viss minimitappning är föreskriven för utflödet från Nedsjön. Medelvattenflödet på Landvettersträckan har skattats till ca 2kbm/s, men vattenståndsvariationerna varierar stort över året (Rohdin 2008). Efter den senaste översvämningen har tappningen från Nedsjön påtagligt minskats, bl.a. för att kunna genomföra vissa åtgärder i ån. I samband med översvämningarna har vissa träd i ån tagits bort, redan fallna träd i ån och träd som riskerar falla i ån eller på angränsande tomter eller vägar. Flera berörda tomtägare har framfört önskemål om åtgärder mot översvämningarna i ån. Träd har även fått tas ned för att komma fram med maskiner. Vissa grävningsarbeten och stabiliserande åtgärder planeras eller har redan utförts Planerade åtgärder För att begränsa och åtgärda översvämningseffekterna i ån på Landvettersträckan har kommunen genomfört en preliminär utstakning av lämpliga överledningspassager av åns vatten i syfte att utjämna och fördela flödesmängderna vid högvattentoppar i ån, (en extra åfåra i princip). Extrafårorna har förlagts till vid vissa meandrande krökar (se karta fig 1). En viss justering av överledningspassagerna har ägt rum under arbetets gång i samråd med teknisk konsult i kommunen (C-G Göransson). Syftet är att kanalisera vattenflödena vid högvatten- och översvämningsperioderna till extrafårorna och undvika att stora delar av ådalgången översvämmas. Övriga planerade åtgärder rör fördjupning och breddning av befintlig åfåra samt stabiliserande åtgärder längs åns stränder, bortagning av ytterligare träd, vissa slam- och sandbankar samt anläggande av vissa erosionsskydd.

7 7 6. Fågelinventering och dokumentation av övriga naturvärden 6.1. Metodik Inventeringen av fågellivet, främst de vattenanknutna fågelarterna, kungsfiskare, strömstare och forsärla har utförts i form av en fältinventering av i huvudsak häckande fåglar under våren och försommaren Den omfattar hela Mölndalsåns vattensystem i Häryda kommun. Vid inventeringen har använts handkikare, Leica 8x32. Inventeringen utförs i huvudsak enligt kriterierna i BIN, Naturvårdsverkets riktlinjer( Svensson 1975). Den aktuella åsträckan, Landvetterdelen, har prioriterats initialt i inventeringen efter överenskommelse med kommunen (Karin Meyer och Lars Rohdin). Anledningen är önskemål om att snarast kunna genomföra vissa åtgärder efter översvämningsproblemen tidigare under året Resultat av inventeringen Fågellivet i ådalgången och i själva ån har inventerats vid upprepade tillfällen, från 3 april till 7 maj Inventeringen följer uppdelningen i de tre definierade delsträckor, som angivits ovan under Naturbeskrivningen. Observerade fåglar på Landvettersträckan se särskild förteckning, bilaga Kungsfiskare, strömstare och forsärla Kungsfiskare, Alcedo atthis, har inte påträffats under häckningstid vid inventeringarna på Landvettersträckan i Mölndalsån. Från Mölndalsån föreligger tidigare endast enstaka fynd (Johanson 2008). Sträckande strömstare, Cinclus cinclus, observerades i början av april vid åmynningen och hördes sedan endast helt kort från bron vid Kyrkvägen. Häckplatser och lämpliga strömmande partier för födosök saknas i stort sett för arten på den aktuella sträckan. Flera forsärlor, Motacilla cinerea, sågs sträcka längs ån i början av april och två par iakkttogs en kortare tid vid Kyrkvägsbron och bron vid Stationsvägen. Det ena paret försvann och i nuläget finns ett häckande par (som varnar) omedelbart nedströms bron (noterade vid 3-4 tillfällen, senast den 7 maj, se även omslagsbild). Födosöksbetingelserna för forsärla bedöms vara goda för arten på Landvettersträckan. Viss tillgång finns även till boplatser för arten i form av enstaka lite högre erosionshak och rotsystem i strandbrinkarna samt i håligheter i sten- eller stödmurar längs åstränderna. En fördel är dock att det finns möjlighet att sätta upp predationssäkra boholkar under t.ex broar Fågellivet och övriga naturvärden på delsträcka I, Kyrkvägen - Gröen Fågellivet är förhållandevis art- och individrikt i denna del. Förutom häckande forsärla och tillfälligt sträckande strömstare har noterats varnande mindre hackspett, Dendrocopos minor, (NT) vid samtliga inventeringstillfällen i alsumpskogen nedströms bron vid Kyrkvägen. Arten bedöms häcka i strandskogen vid ån. Även gröngöling och större hackspett har setts och hörts i området. Stjärtmes och entita, Parus palustris (NT), har iakttagits i lövskogsbestånden vid ån. Lövskogsbestånden och våtmarkerna vid ån hyser ett förhållandevis rikt fågelliv med täta revir av lövsångare, svarthätta, gärdsmyg, björktrast och svartvit flugsnappare. Sträckande vårfåglar över Landvettersjön har gått ned och rastat på vid åmynningen, i skogspartierna samt i våtmarkerna och på sandrevlar och gyttjebankar längs ån, bl.a. hundratals rödvingetrastar samt upp till tiotalet skogssnäppor och enstaka drillsnäppor. Vid åns utflöde i sjön återfinns häckande knölsvan, skäggdopping, kanadagås, storskrake och knipa. Även fiskgjuse har observerats i området. Storskrake, knipa och gräsand uppehåller sig gärna och födosöker längs ån upp till bron vid Kyrkvägen. Bland övriga arter kan nämnas födosökande häger samt morkulla och enkelbecksin i öppna och igenväxande våtmarkspartier. I övrigt har grodlek påträffats i en av våtmarkerna i området.

8 Fågellivet och övriga naturvärden på delsträcka II, Kyrkvägen Stationsvägen Förutom ett tillfälligt vistande par forsärla och en tillfälligt sträckande strömstare uppströms under bron vid Kyrkvägen (se även ovan)har inga ytterligare av de vattenanknutna fågelarterna påträffats under häckningstid i ån på denna delsträcka. Förutom dessa arter noterades förekomst av gröngöling, större hackspett, mindre hackspett (NT), entita (NT) och vid ett tillfälle ropande göktyta, Jynx Torquilla (NT), samt flera sångfåglar, svarthätta, lövsångare och grönsångare samt gärdsmyg, nötväcka, stare, bofink och björktrast. Vid ett inventeringstillfälle den 21 april med ordföranden i Naturskyddsföreningen påträffades grodlek av åkergroda, Rana arvalis, (upptagen i artskyddsförordningen och habitatdirektivet ) och några exemplar av smal dammsnäcka, Omohiscola glabra (VU) i några av våtmarkspartierna Fågellivet och övriga naturvärden på delsträcka III, Stationsv. Backa-Ale pumpstation Varken strömstare, forsärla eller kungsfiskare påträffades på denna delsträcka, som utgör den kortaste sträckan. Bland observerade fågelarter kan nämnas gärdsmyg, svarthätta, lövsångare, gärdsmyg, björktrast, ringduva och större hackspett. Relativt rik fågelsång i området. I ån observerades gräsand och även drillsnäppa vid ett enstaka tillfälle. Flera bohål påträffades i träden. På den stora pilen intill grusvägen vid ån fanns flera vedsvampar. Fig 4. En avsnörd tidigare åfåra och korvsjö i Landvetter, exempel på nybildning av våtmarker vid Mölndalsån. Foto: K. Ström

9 9 7. Bedömning av naturvärden Det aktuella utredningsområdet karaktäriseras av Mölndalsåns starkt meandrande lopp och av i princip naturliga geohydrologiska processer; omväxlande stranderosion och skred samt avsättningar av material med nybildning av sand- och gyttjebankar. Nya våtmarker och ekosystem utvecklas genom avsnörning av åfåror och bildning av korvsjöar, som även utgör historiska avtryck från olika tidsepoker (se även fig. 4). Vid ån återfinns en rad olika och värdefulla biotoper för bl.a fågellivet, lövskogsbestånd med hög andel död ved, al- och björksumpskog, våtmarker med fiskfria ekosystem i olika igenväxningssstadier samt sandrevlar och strandbrinkar av olika slag. Delsträcka I, Åns meandrande lopp i den nedre delen med omgivande löv- och alsumpskog bedöms som skyddsvärt med mycket höga naturvärden, bl.a. ett rikt och varierat fågelliv. Det förekommer både häckande och rastande fågelarter, varav några rödlistade arter, mindre hackspett (NT) och entita (NT). I området häckar även forsärla. Vid sträng vinter med isläggning i delar av ån, kan åns nedre lopp och åmynningen tjäna som ett betydelsefullt övervintringsområde för flera fågelarter, tex strömstare. Även det mellanliggande området, delsträcka 2, bedöms som skyddsvärt med höga naturvärden, bl.a. ett rikt fågelliv och förekomst av rödlistade arter, mindre hackspett (NT), göktyta (NT) och smal dammsnäcka (VU). Delsträcka III, uppströms Stationsvägen bedöms ha ett visst skydds- och naturvärde i form av strandskog med al och björk samt ett våtmarksparti, en tidigare avsnörd åfåra eller korvsjö med alsumpskog. I ån finns även en lokal öringstam. Mölndalsåns vattensystem utgör sannolikt i sin helhet en viktig spridningskorridor för fler arter och den aktuella sträckan i Landvetter med utflödet i Gröen torde även ingå som en del i ett större flyttfågelstråk för flera sträckande och rastande fågelarter. 8. Bedömning av planerade arbeten i ån och förslag på vissa åtgärder Planerna på att gräva extra åfåror på de olika delsträckorna, borttagande av sand- och gyttjebankar samt breddning och fördjupning av ån på vissa partier medför stora ingrepp i naturmiljön med påverkan även på fågellivet. Strandvegetationen närmast ån kommer att utglesas eller tas bort på vissa ställen och även våtmarkerna påverkas genom att delar av lövoch alsumpskogen, där även äldre alar och hålträd behöver tas ned eller glesas ut då en extra åfåra skall anläggas. I första hand bör generell restriktivitet råda vad gäller grävning av nya åfåror som riskerar att utarma sump- och lövskogsbestånden och även förändrar områdes våtmarkskaraktär i form av naturligt avsnörda åfåror och korvsjöar från olika tidsepoker. En stor del av fågellivet är knutet till löv- och sumpskogsbestånden längs ån på Landvettersträckan; bl.a värdefulla biotoper för mindre hackspett. Så långt det är möjligt bör man undvika att gräva nya extra åsträckor, särskilt i den nedre delen av Landvettersträckan, dvs nedströms bron vid Kyrkvägen Vissa sand- och gyttjebankar i ån bör finnas kvar då de utgör viktiga rast- och födosöksplatser för flera arter, tex för skogssnäppa och forsärla. Om extra åfåror skulle komma till utförande bör samråd ske om möjlig eller lämplig sträckning från biologisk synpunkt, huruvida urgrävda massor måste transporteras bort eller kan läggas upp i anslutning till den nya fåran etc.

10 Förslag på åtgärder - kompensation Allmänt Vissa av åtgärdsförslagen skall ses som kompensationsåtgärder vid ingrepp mot översvämningseffekter i ådalgången på åsträckan i Landvetter och vissa av dem som rekommendationer oberoende av om åtgärder mot översvämningar genomförs eller ej, tex. att upplag och utfyllnader av skräp och schaktmassor ej sker längs stränderna Åtgärdsförslag Vid utförande av eventuella extra åfåror bör våtmarkerna, i form av avsnörda åfåror och korvsjöar i olika igenväxningsstadier, bevaras intakta. I möjligaste mån sparas även äldre träd av al och björk, t.ex hålträd, där det finns äldre lövskogsbestånd och sumpskogspartier. Lämpligen föregås arbetena av en inventering av det biologiska livet i våtmarkerna, tex förekomsten av smal dammsnäcka (VU) och av groddjur (jmf Naturskyddsföreningen 2008). Biologiskt utformade erosionsskydd i form av lämpligt växtmaterial bör i möjligaste mån prioriteras vid förstärkningsarbeten längs stränderna (jmf åtgärder i Säveån) Vissa brinkar och erosionshak bör lämnas orörda för att gynna vissa arter under häckningstid, tex för forsärla strax nedströms bron vid Kyrkvägen, där rotsystemen från större alar ger möjligheter till boplatser och skydd för flera arter. En predationssäker häckholk för forsärla bör sättas upp på lämpligt ställe, förslagsvis under bron vid Kyrkvägen Reservatskydd bör övervägas i den nedre delen av ån, dvs av värdefulla biotoper nedströms Kyrkvägen. Utfyllnad på strändena vid i strandskogen vid ån med ris samt sten- eller shaktmassor bör upphöra. En vegetationsridå bör tillskapas mellan slamtömningsstationen och ån (strax nedströms bron vid Kyrkvägen). Förslagsvis planteras naturligt förekommande träd och buskar från omgivande stränder och lövskogsbestånd. Bilaga 1 Förteckning över observerade fåglar på Landvettersträckan i och vid Mölndalsån Referenser: Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige. Artdatabanken. Göteborgs Ornitologiska Förening (GOF) Skyddsvärda Fågellokaler i Göteborgstrakten. Fåglar på Västkusten, supplement 26, Johansson C. 2008, muntliga uppgifter om fågellivet, Atlasinventeringen. Härryda kommun 1992, 1998 och Utdrag från Värdefull natur i Härryda. Härryda kommun Kartmaterial och uppgifter betr. Mölndalsån av Karin Meyer, Lars Rohdin och C-G Göransson (teknisk konsult). Naturskyddsföreningen i Härryda Förslag till inventeringar i Mölndalsån, Skrivelse från föreningen till Härryda kommun

11 11 Bilaga 1 Förteckning över observerade fåglar i och vid Mölndalsån i Landvetter april-maj 2008 H/R = Häckande och/eller revirhävdande R= Rastande T= Tillfällig observation Art H/R R T Lokal /biotop Knölsvan H/R Åmynningen, vass Grågås T Vid åmynningen Kanadagås H/R Åmynningen, vass Kricka R Åmynningen, vass Gräsand H/R Ån/åmynning Knipa H/R Ån/åmynning Storskrake H/R Ån/åmynning Fasan T Veg.snår vid strandskogen Storskarv T Överflyg vid åmynningen Gråhäger R Födosök i våtmark/ån Ormvråk T Överflyg vid åmynningen Fiskgjuse T Överflyg vid åmynningen Ljungpipare T Hörd överflygande Enckelbeckasin R Rastande i våtmark Skogssnäppa R Rastande i våtmark Drillsnäppa H/R ev R Födosök i åkanten Fiskmås H/R Födosök i åmynning Ringduva H/R Spelflykt i strandskog Göktyta H/R ev R Hörd i lövskogen Gröngöling H/R Hörd i lövskogen Större hackspett H/R Hörd i löv- och sumpskog Mindre hackspett H/R Hörd, varnande i löv o sumpskog Ladusvala T Observerad i området Hussvala T Observerad i området Trädpiplärka ev R Hörd vid enstaka tillfälle Forsärla H/R Häckande vid ån Sädesärla H/R Häckande vid ån Strömstare R Ån/åmynningen Gärdsmyg H/R Täta revir i hela området Järnsparv H/R ev R Hörd i den nedre delen av ån Rödhake H/R Flera sjungande ex Koltrast H/R I hela området Björktrast H/R Flera par i lövskogspartierna Rödvingetrast R Flera hundra rastande vid ån Svarthätta H/R Några par i lövskogspartierna Grönsångare H/R En sjungande i övre delen vid ån Gransångare H/R En hörd i den nedre delen vid ån Lövsångare H/R Flera par i lövskogspartierna Sv.vit flugsnappare H/R Enstaka sjungande i lövskogen Entita H/R Ett par i lövskogen i nedre delen Blåmes H/R Flera par i lövskogspartierna Talgoxe H/R Flera par i lövskogspartierna Nötväcka H/R Enstaka ex observerade o hörda Trädkrypare H/R Ett ex observerad Skata H/R Några ex observerade i området Kråka R Något ex observerad i området Stare H/R Flera födosök ex i området Pilfink H/R Ett ex observerad i området Bofink H/R Fler par i lövskogspartierna Gulsparv H/R I ex hörd i övre delen av ån Sävsparv HR 1 ex sjungande i åmynningen