SAMRÅDSUNDERLAG ÖVERSVÄMNINGSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I OCH KRING MÖLNDALSÅN, HÄRRYDA KOMMUN

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG ÖVERSVÄMNINGSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I OCH KRING MÖLNDALSÅN, HÄRRYDA KOMMUN Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Göteborg SWECO Environment AB Miljöteknik Erik Cardell Uppdragsnummer SWECO VATTEN & MILJÖ Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax

2 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter 1 2 Verksamhetens omfattning och utformning Bakgrund och syfte Lokalisering 2 3 Områdesbeskrivning samt föreslagna åtgärder Landvetter Mölnlycke 5 4 Planförhållanden 8 5 Hydrologi Avrinningsområde Flöden 10 6 Geoteknik 12 7 Mark och sediment 12 8 Naturmiljö Utförda inventeringar och undersökningar Fågelfauna Landvetter Mölnlycke Fiskfauna Kräftor, stormusslor, smal dammsnäcka och groddjur Bottenfauna 18 9 Förutsedd miljöpåverkan Förslag till innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 21

3 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: Postadress: Mölnlycke Telefon: Organisationsnummer: Kontaktperson: Lars Rohdin Tel kontaktperson: kontaktperson: Konsult: Jurist: Berört län: Berörd kommun: Berörda fastigheter: SWECO Environment AB, Göteborg Juristfirman Stangdell & Wennerqvist AB Västra Götalands Län Under utredning Berörda fastighetsägare: Under utredning 2 Verksamhetens omfattning och utformning 2.1 Bakgrund och syfte har för avsikt att vidta översvämningsbegränsande åtgärder utmed Mölndalsån i Landvetter och Mölnlycke i Härryda kommun. Mölndalsån drabbas till och från av översvämningar. Under senare år har återkommande sådana perioder inträffat under höst- och vintersäsong. Ett 20-tal fastighetsägare kring Mölndalsån i Landvetter har varit särskilt drabbade med vatten i källare under i vissa fall upp till 3-4 månader. 1 (21)

4 Under hösten 2007 utfördes vissa vegetationsrensningar i och kring ån och under hösten 2008 anlades en skyddsvall i anslutning till en privat fastighet, uppströms Stationsgatan i Landvetter. Åtgärderna har dock inte varit tillräckliga och kommunen har därför diskuterat olika alternativa lösningar för att minska risken för framtida översvämningar främst i området kring Landvetter. Åtgärderna avser bl.a. omgrävnings- och rensningsarbeten i ån, anläggandet av nya förbiledningsfåror för att temporärt under högflödesperioder kunna avlasta Mölndalsåns huvudåfåra samt att anlägga en ny bro med större spännvidd vid Alhagen uppströms Mölnlycke Fabriker. För åtgärderna avser kommunen att inge tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken till Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen. Innan ansökan inges till miljödomstolen ska kommunen informera och samråda med de enskilda som kan anses särskilt berörda samt även med länsstyrelsen (tillsynsmyndighet) och berörda organisationer för att ge dessa möjlighet att lämna synpunkter i ärendet. 2.2 Lokalisering Översvämningsbegränsande åtgärder avses dels att utföras i och kring Mölndalsån i Landvetter samhälle och dels vid Landvettersjöns utlopp, strax öster om Mölnlycke samhälle. Den berörda åsträckan i Landvetter sträcker sig från inloppet till Landvettersjön och ca 1,7 km uppströms, se Figur 1. Figur 1, Områden där kommunen avser vidta översvämningsbegränsade åtgärder. 2 (21)

5 3 Områdesbeskrivning samt föreslagna åtgärder 3.1 Landvetter Genom Landvetter löper Mölndalsån med en meandrande sträckning i flack terräng ut mot Landvettersjön (Gröen). Inom aktuellt område kring Mölndalsån utgörs omgivningen huvudsakligen av lövskog och bebyggelse. Bebyggelsen utgörs av villaområden, industrifastigheter (längs Magasinsvägen) samt Landvetter tennishall och Landvetter kyrka med kyrkogård. Åns närmiljö längs sträckan utgörs främst av lövskog med inslag av lövsumpskog, tomtmark med bebyggelse och väg. Inom området avser kommunen att anlägga 3 förbiledningsfåror (terrängsvackor) i anslutning till befintliga meanderbågar för att temporärt avlasta huvudfåran vid högflöden och därmed kunna hålla nere vattennivån i Mölndalsån i Landvetter, se Figur 2. Förbiledningsfåror Landvettersjön 300 m Figur 2, Översvämningsbegränsande åtgärder i Landvetter. har hittills diskuterat 3 alternativa åtgärder i Mölndalsån längs Landvettersträckan: Enbart breddning och fördjupning av Mölndalsån samt utförande av erosionsskydd där så krävs. Förbiledningsfåror i mynningsområdet längs lågpunkter för att minimera förbiledningsfårornas utbredning i terrängen 3 (21)

6 samt erforderliga rensningar och utförande av erosionsskydd i Mölndalsån. Förbiledningsfåror förlagda i lägen som förväntas ge minst påverkan på den rödlistade snäckan Omphiscola glabra (smal dammsnäcka) samt erforderliga rensningar och utförande av erosionsskydd i Mölndalsån. Det sistnämnda förslaget har av naturintressen ansetts vara det för naturmiljön mest skonsamma alternativet och är således det alternativ som kommunen avser att gå vidare med. Den övre förbiledningsfåran (1) föreslås anläggas strax uppströms Stationsgatan. Längden på förbiledningsfåran uppgår till ca 70 m. Den mellersta förbiledningsfåran (2), som också är den längsta, förläggs så långt söder ut mot Magasinsvägen som möjligt, inom det låglänta området, för att minimera påverkan på våtmarken i området. Längden uppgår till ca 280 m. Den nedre förbiledningsfåran (3) anläggs förbi meanderbågen strax uppströms Landvettersjön. Längden uppgår till ca 70 m. För närvarande pågår arbete med att upprätta en detaljerad hydraulisk modell över Mölndalsåns sträckning genom Landvetter ut till Landvettersjön. Modellen baseras på resultat från Räddningsverkets översvämningskartering för Mölndalsån (SMHI:s modell 2008) tillsammans med resultaten från en sjömätning som utfördes i ån under mars år Genom modellberäkningar, som verifieras mot observationer från inträffade översvämningssituationer, testas och optimeras föreslagna förbiledningsfåror för olika vattenföringar och vattenstånd i sjön. Med anledning av ovanstående finns för närvarande inga detaljerade uppgifter om förbiledningsfårornas utformning med avseende på bredd, bottennivå samt tröskelnivå. En preliminär bedömning visar dock att förbiledningsfårorna bör ha en sektionsbredd motsvarande ca 10 m. Trösklar som reglerar inflödet anläggs i inloppen till förbiledningsfårorna. Nivån på trösklarna är inte bestämda men läggs sannolikt strax över medelvattenytan. Uppkomna schaktmassor används till en viss del till vallar som anläggs utmed förbiledningsfårorna på vissa sträckor. Eventuella överskottsmassor i 4 (21)

7 form av sand kan även användas till uppbyggnad av befintliga badplatser inom kommunen då dessa är rena. Beroende på vilken botten- och tröskelnivå som väljs i förbiledningsfårorna kan nya våtmarksområden skapas. En djupare förbiledningsfåra innebär en ökad möjlighet att hålla en vattenspegel nedströms tröskel. Utöver anläggandet av förbiledningsfåror kommer det att krävas breddning och fördjupning längs sträckor där det inte kommer att finnas några förbiledningsfåror. Erosionsskydd i åfåran utförs inom aktuell sträcka där så erfordras. 3.2 Mölnlycke Vid Landvettersjöns utlopp finns en dammbyggnad och i anslutning till denna ligger Mölnlycke Fabriker som karakteriseras av gammal industrimiljö med byggnader härrörande från mitten av 1800-talet. Norr om sjöns utlopp ligger Wendelsberg, ett stort skogs- och parkområde samt ett villaområde (Alhagen) som nås via Alhagsbron ca 100 m uppströms dammbyggnaden, se Figur 3. Wendelsberg Sund mellan Arketjärn och Landvettersjön Alhagen Alhagsbron Mölnlycke Fabriker Dammbyggnad Figur 3, Översvämningsbegränsande åtgärder i Mölnlycke. Regleringen av Landvettersjön sker vid dammbyggnaden vid Mölnlycke Fabriker och sköts av Wallenstam, se Figur 4. 5 (21)

8 Figur 4, Vy från Alhagsbron mot dammbyggnaden. Det finns ingen tidigare vattendom som anger regleringsgränser utan regleringen av sjön har skett enligt hävd mellan nivåerna ca +64,90 (dämningsgräns, DG) och +64,49 (sänkningsgräns, SG) uttryckt i Göteborgs lokala höjdsystem. Vid Mölnlycke Fabriker, som drabbades hårt av översvämningen 2006, har omfattande säkerhets- och kapacitetshöjande åtgärder utförts under år 2007 och Bland annat har ett nytt nödvattenutskov anlagts till Långenäsvägen som vid nödsituationer ska leda vatten förbi fabriken, se Figur 5. Därtill har rensningar utförts i befintliga ågrenar (huvudfåran och turbinkanalen). Ytterligare säkerhetshöjande åtgärder i form av höjning av befintlig dammbyggnad avses att ske och en tillståndsansökan kommer inom snar framtid att inlämnas till Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen. 6 (21)

9 Figur 5, Nödvattenutskov, Långenäsvägen. Alhagsbron uppströms dammbyggnaden har idag en spännvidd av endast ca 9 m och vattendjupet under bron är begränsat, se Figur 6. Detta tillsammans med det grunda tilloppet fram till dammbyggnaden medför att stora fallförluster erhålls på sträckan. Vid fullt öppna luckor vid dammbyggnaden och i turbinkanalen blir fallförlusterna i storleksordning 0,4 m vid en nivå motsvarande +65,30 (DG+0,4m) i sjön. För att den kraftigt förbättrade kapaciteten förbi Mölnlycke Fabriker skall kunna utnyttjas fullt ut och för att under regnrika perioder kunna hålla sjön på en lägre nivå, som förberedelse inför ett eventuellt högflöde, behöver tilloppet mellan Alhagsbron och dammbyggnaden grävas ut och en ny bro med större spännvidd byggas. 7 (21)

10 Figur 6, Alhagsbron. Kommunen avser med anledning av detta ersätta den befintliga Alhagsbron med en ny bro med en bredd av ca 6 m och ca m spännvidd och därtill gräva ur tilloppet fram till dammbyggnaden. Erforderlig sektion i kanalen uppströms dammbyggnaden kommer att bestämmas utifrån den hydrauliska modell som för närvarande upprättas. Utöver ovanstående planeras även vissa rensningsarbeten i sundet mellan Landvettersjön och Arketjärn för att förbättra flödeskapaciteten genom sundet. 4 Planförhållanden Enligt kommunens översiktsplan ÖP2002 omfattas aktuella områden i Landvetter och i Mölnlycke inte av några riksintressen med avseende på kulturvård, naturvård eller friluftsliv. Ej heller förekommer naturreservat, biotopskydd eller strandskydd inom dessa områden. Järnvägen Kust till kustbanan, längs Mölndalsåns södra dalgång, är ett utpekat riksintresse för kommunikation. 8 (21)

11 Enligt översiktsplanen för, ÖP 2002, omfattas området nedströms Alhagsbron av skyddsintresse för vattentäkt (Rådasjön-Stensjön). Arbetena i och kring Mölndalsån kommer i sin helhet att ske inom planlagd mark. Berört markområde längs Mölndalsån i Landvetter och i Mölnlycke utgörs i huvudsak av detajplanelagd kommunägd parkmark, men även av privat tomtmark. 5 Hydrologi 5.1 Avrinningsområde Mölndalsån rinner upp i Nedsjöarna öster om Hindås och rinner i västlig riktning genom samhällena Härryda, Landvetter, Mölnlycke och fram till Mölndal samt vidare norrut genom centrala Göteborg, där den förgrenar sig i flera utlopp till Göta älv. Åsystemet innehåller ett stort antal sjöar som samtliga är reglerade för ursprungligen vattenkrafts- och fabrikationsvattenändamål, men även råvattenförsörjning för Mölndals Stad. Under senare tid har även reservvattenförsörjningen för Göteborgs Stad tillkommit. Samtliga sjöar regleras efter gällande vattendomar, förutom Landvettersjön, som regleras enligt hävd. Idag finns i åsystemet endast två mindre vattenkraftverk i bruk som drivs som strömkraftverk. De stora vattenmagasinen finns högt upp i åsystemet, Nedsjöarna och Stora Härsjön m.fl. mindre sjöar. Nedsjöarna har en area på 11,0 km 2 och regleringshöjden 2,85 m och de mindre sjöarna en total area av ca 6,2 km 2 och en regleringshöjd på 2,2 3,0 m. Sjöarealen uppgår till närmare 20 %, vilket medför förhållandevis goda förutsättningar för att magasinera vatten under högflödesperioder och att tappa ur vatten under torrperioder då den naturliga avrinningen inte räcker för erforderliga vattenuttag och för ur natursynpunkt önskvärd vattenföring. I praktiken används idag främst Nedsjöarna för denna flödesutjämnande reglering. De nedre sjöarna, Landvettersjön och Rådasjön Stensjön har små regleringsintervall, 0,41 m respektive 0,58 m och liten sjöyta, vardera 2,5 km 2, i förhållande till sina oreglerade avrinningsområden på 90 km 2 respektive 26 km 2. De används därför främst till att utjämna flödestoppar under högflödesperioder, även om denna förmåga 9 (21)

12 begränsas kraftigt av bristande avbördningskapaciteter inom lovgivna regleringsintervall, främst beträffande Stensjön Rådasjön. Under torrvädersperioder svarar dessa sjöar för en erforderlig buffert av vatten vid plötsliga behov av reservråvatten till Göteborg Vatten. Avrinningsområdet vid Landvettersjöns utlopp är enligt SMHI 176 km 2, varav ca 90 km 2 oreglerad och praktiskt taget sjölöst eget avrinningsområde. Av det egna tillrinningsområdet kommer 18 km 2 från mindre bäckar och resterande genom Mölndalsån. 5.2 Flöden Den stora magasineringskapaciteten i Nedsjöarna och St. Härsjön m.fl. små sjöar ger ett flöde till Landvettersjön som i praktiken utgör två olika delflöden, dels det reglerade flödet med oftast minimiflöde i samband med större flödestoppar och i övrigt ett kraftigt utjämnat högflöde samt påfyllning av vatten under torrvädersperioder, dels den naturligt varierande tillrinningen från den oreglerade delen av avrinningsområdet. En ansökan om villkorsändring för regleringen av utflödet från Nedsjöarna behandlas nu av miljödomstolen och kommer, om villkorsändringen medges, att medföra en ur översvämningssynpunkt väsentligt säkrare reglering av Nedsjöarna genom att flödet snabbt kan reduceras till minimitappning (redan tillåtet enligt gällande domar) och därefter på kort tid ökas igen för avtappning (nu sökt villkorsändring) ner mot önskad bör-nivå, när översvämningar eller risk för översvämningar i nedströms liggande tätorter inte längre är akut/föreligger. Styrningen av Nedsjöarnas vattenstånd och tappning planeras ske baserat på en prognosmodell för flöden som hålls a-jour av SMHI. Med de förbättrade förutsättningarna för reglering av Nedsjöarna under högflödesperioder som angetts ovan är det rimligt att förutsätta, åtminstone upp till 100 årsflöden, att flödet från uppströms reglerade sjöar vid kritiskt höga flöden kan begränsas till 1 m 3 /s eller lägre. Minimivattenföringen bestäms av tappningar från de reglerade sjöarna, med en minimitappning på 0,4 m 3 /s från Nedsjöarna. För de mindre sjöarna finns inga bestämmelser om en specifik minimitappning, men den stora magasineringskapaciteten gör att flödet mycket sällan understiger 0,2 m 3 /s från St. Härsjön. Erfarenheter från ett examensarbete med analys enligt enhetshydrograf pekar på ett tillflöde, utöver basflöde som finns i ån 10 (21)

13 från den oreglerade delen av avrinningsområdet innan regnet börjar och tillrinning från reglerade sjöar, av 5 m 3 /s per 10 mm dygnsnederbörd. Magasineringen i Landvettersjön har under extrema förhållanden varit ca 1 m över DG, eller motsvarande en magasinering av 30 m 3 /s räknat på 1 dygn. Beräkningar och erfarenhet av översvämningar visar att det är synnerligen viktigt att tappningen från de reglerade sjöarna har dragits ner till minimitappning inför väntade översvämningsregn. Vid översvämningstillfället i dec år 2006 beräknas flödet i Mölndalsån genom Landvetter samhälle ha uppgått till ca 28 m 3 /s som dygnsmedelflöde. Av detta utgjordes ca 24 m 3 /s av oreglerat flöde och resterande del som reglerat flöde från sjösystemen uppströms. Maxflödet i Mölndalsån (Landvetter samhälle) uppgick till i storleksordningen ca 32 m 3 /s, vilket ungefär motsvarar ett flöde som uppkommer 1 ggr per 50:e år. Landvettersjön, som har ett väsentligt större eget avrinningsområde, 90 km 2, jämfört med Rådasjön Stensjön, 26 km 2, får under en högflödesperiod följt av ett mycket kraftigt dygnsregn en mycket snabb vattenståndshöjning. Detta har gett sjön dess gamla namn, Gröen (sjön gror), se exempel från översvämningen i december 2006 nedan (Figur 7). Höjd (cm) Vattenstånd i sjöarna, Vattenstånd, dec 2006, sjöar, relaterat dec till 2006 dämningsgräns Nedsjöarna Stensjön Landvettersjön Datum -40 Figur 7, Vattenståndet i sjöarna, dec 2006, relaterat till dämningsgräns. 11 (21)

14 6 Geoteknik En översiktlig geoteknisk undersökning har utförts i Landvetter för att kontrollera eventuella effekter på stabiliteten i området till följd av anläggandet av förbiledningsfårorna. I sex punkter har skruvborrning/trycksondering utförts för att bestämma jordart samt jordlagerföljd. Översiktlig stabilitetskontroll har utförts för industriområdet söder om den mellersta förbiledningsfåran längs Magasinsvägen samt även en översiktlig kontroll av den skyddsvall som uppförts uppströms bron vid Stationsgatan. Kontrollberäkningarna visar att totalstabiliteten för längre glidytor längs Magasinsvägen är tillfredställande och att en urgrävning inte medför någon risk för stabilitetsproblem i området. Även i området för skyddsvallen bedöms totalstabiliteten vara tillfredställande mot längre glidytor. Förutsatt att grundplatån (sandbanken) framför skyddsvallen, utmed den raka sträckan fram till bron vid Stationsvägen, bibehålls (erosionssäkras) och att erosion av slänten inte sker bedöms även stabiliteten mot korta lokala glidytor i själva vallen vara tillfredställande, trots den relativt brant ställda slänten (1:1,5). Om sandbanken framför skyddsvallen ska muddras erfordras komplettering av geotekniskt underlag samt en ny geoteknisk bedömning eftersom muddringen kommer att innebära en försämrad släntstabilitet. Efter muddring krävs att den nya slänten erosionssäkras, eventuellt i kombination att släntens ställs i flackare lutning (1:2). 7 Mark och sediment I samband med den geotekniska undersökningen uttogs även två markprover utanför fastigheter längs Magasinsvägen, där tidigare eller pågående verksamhet eventuellt kan ha medfört en spridning av förorenade ämnen. Ingen avvikande färg eller lukt kunde dock konstateras i något av proverna. Ej heller i de övriga fyra borrpunkterna. Proverna, som avser blandprover från 0,1-1 m djup, analyserades med avseende på metaller, PAH, alifater och aromater. Resultaten med avseende på metaller har jämförts med Naturvårdsverkets nya generella riktvärden för förorenad mark och känslig markanvändning 12 (21)

15 (KM). Samtliga uppmätta halter med avseende på metaller ligger långt under riktvärdena för KM. Övriga undersökta ämnen understeg detektionsgränsen för varje enskild parameter. Det finns således inget som tyder på att massorna inom området skulle vara påverkade av föroreningar trots att enbart två prover analyserats. Utöver markproverna uttogs även ett ytligt sedimentprov (0-5 cm) nedströms Kyrkvägsbron, där strömningsförhållanden är något lugnare. Provet analyserades med avseende metaller, alifater och PAH. Kommunen inväntar för närvarande analysresultat från laboratoriet. Bottenmaterialet i större delen av åsträckan utgörs huvudsakligen av sand. Grusiga bottnar förkommer längs de mer strömsatta partierna. Dessa typer av sediment innehåller sällan några föroreningar. 8 Naturmiljö 8.1 Utförda inventeringar och undersökningar har inför kommande tillståndsansökan låtit utföra ett antal utredningar om naturmiljön inom berört område: 1. Preliminär påverkan av vattenmiljön av åtgärder i Mölndalsån vid Landvetter (Medins Biologi AB, ). 2. Biologisk inventering av främst vattenanknutna fågelarter i Mölndaslån (Kåre Ström, rapport 3/2008) 3. Biologisk inventering av främst vattenanknutna fågelarter i Mölndaslån (Kåre Ström, rapport 4/2008) 4. Inventering av smal dammsnäcka (Medins Biologi AB, ) 5. Naturinventering (Emma Nevander, ) 6. Inventering av naturvärden (Medins Biologi AB, ) 7. Inventering av kungsfiskare, strömstare och forsärla i Mölndalsån i (Kåre Ström, rapport 6/2008) 13 (21)

16 8. Mölndalsån genom Landvetter och vid Mölnlycke Fabriker - Dokumenterade naturvärden (Norconsult AB, 2009) 8.2 Fågelfauna Fågelinventeringar av främst vattenknutna arter har utförts inom berörda områden i Mölnlycke och i Landvetter (Kåre Ström, 2008). Mölndalsåns vattensystem i sin helhet utgöra en viktig spridningskorridor för flera arter och den aktuella sträckan i Landvetter med utflödet i Gröen ingår sannolikt som en del i ett större flyttfågelstråk för flera sträckande och rastande fågelarter Landvetter Delsträcka 1, Landvettersjön Kyrkvägen (bro) Figur 8, Delsträcka, inlopp Landvettersjön - Kyrkvägen Fågellivet är förhållandevis art- och individrikt i denna del. Förutom häckande forsärla och tillfälligt sträckande strömstare har noterats varnande mindre hackspett, Dendrocopos minor, (NT) vid samtliga inventeringstillfällen i alsumpskogen nedströms bron vid Kyrkvägen. Arten bedöms häcka i strandskogen vid ån. Även gröngöling och större hackspett har setts och hörts i området. Stjärtmes och entita, Parus palustris (NT), har iakttagits i lövskogsbestånden vid ån. Lövskogsbestånden och våtmarkerna vid ån hyser ett förhållandevis rikt fågelliv med täta revir av lövsångare, svarthätta, gärdsmyg, björktrast och svartvit flugsnappare. 14 (21)

17 Sträckande vårfåglar över Landvettersjön har gått ned och rastat vid åmynningen, i skogspartierna samt i våtmarkerna och på sandrevlar och gyttjebankar längs ån, bl.a. hundratals rödvingetrastar samt upp till tiotalet skogssnäppor och enstaka drillsnäppor. Vid åns utflöde i sjön återfinns häckande knölsvan, skäggdopping, kanadagås, storskrake och knipa. Även fiskgjuse har observerats i området. Storskrake, knipa och gräsand uppehåller sig gärna och födosöker längs ån upp till bron vid Kyrkvägen. Bland övriga arter kan nämnas födosökande häger samt morkulla och enkelbecksin i öppna och igenväxande våtmarkspartier. Åns meandrande lopp i den nedre delen med omgivande löv- och alsumpskog bedöms som skyddsvärt med mycket höga naturvärden, bl.a. ett rikt och varierat fågelliv. Det förekommer både häckande och rastande fågelarter, varav några rödlistade arter, mindre hackspett (NT) och entita (NT). I området häckar även forsärla. Vid sträng vinter med isläggning i delar av ån, kan åns nedre lopp och åmynningen tjäna som ett betydelsefullt övervintringsområde för flera fågelarter, tex strömstare. Delsträcka 2, Kyrkvägen (bro) Stationsgatan (bro) Figur 9, Delsträcka, Kyrkvägen - Stationsgatan Förutom ett tillfälligt vistande par forsärla och en tillfälligt sträckande strömstare uppströms under bron vid Kyrkvägen har inga ytterligare av de vattenanknutna fågelarterna påträffats under häckningstid i ån på denna delsträcka. Förutom dessa arter noterades förekomst av gröngöling, större hackspett, mindre hackspett (NT), entita (NT) och 15 (21)

18 vid ett tillfälle ropande göktyta, Jynx Torquilla (NT), samt flera sångfåglar, svarthätta, lövsångare och grönsångare samt gärdsmyg, nötväcka, stare, bofink och björktrast. Även det mellanliggande området, delsträcka 2, bedöms som skyddsvärt med höga naturvärden, bl.a. ett rikt fågelliv och förekomst av rödlistade arter, mindre hackspett (NT) och göktyta (NT). Delsträcka 3, Stationsgatan (bro) Backa pumpstation Figur 10, Delsträcka, Stationsgatan - Backa pumpstation Varken strömstare, forsärla eller kungsfiskare påträffades på denna delsträcka, som utgör den kortaste sträckan. Bland observerade fågelarter kan nämnas gärdsmyg, svarthätta, lövsångare, björktrast, ringduva och större hackspett. Relativt rik fågelsång i området. I ån observerades gräsand och även drillsnäppa vid ett enstaka tillfälle. Flera bohål påträffades i träden. Delsträcka 3, uppströms Stationsgatan bedöms ha ett visst skyddsoch naturvärde i form av strandskog med al och björk samt ett våtmarksparti, en tidigare avsnörd åfåra eller korvsjö med alsumpskog Mölnlycke Sträckan från Arketjärn ner till Mölnlycke Fabriker omges av delvis av naturliga strandbrinkar med buskar och träd av olika slag, främst björk, al, ask och lind. Området bedöms vara av intresse för enstaka rastande eller övervintrande strömstarar. Eventuellt kan även 16 (21)

19 häckning förekomma uppströms dammbyggnaden men sträckan utgör dock ingen optimal biotop för strömstaren. Däremot utgör strömsträckorna nedströms dammbyggnaden värdefulla miljöer för forsärlan som årligen häckar med 1-2 par. Födosöksbetingelserna för forsärla bedöms som goda både uppströms och nedströms fabriken och tillgång finns även på boplatser för arten. 8.3 Fiskfauna I Landvettersjön förkommer ett bestånd av uppströmslekande insjööring. Dess lekplatser finns i Mölndalsån upp till Bugärde kraftstation som utgör ett definitivt vandringshinder, ca 10 km uppströms Landvettersjön. I ån längs denna sträcka förekommer även ett strömstationärt bestånd av öring. Aktuell sträcka i Landvetter uppvisar en relativt ensartad miljö med branta slänter och U-formad botten huvudsakligen bestående av sand. Längs ett par platser förekommer mer strömmande partier med grus/sand botten. Dock förekommer endast sparsamt med sten och block på strömsträckorna som normalt skapar skydd och ståndplatser åt bland annat öringen. Strömsträckorna är korta och direkt uppströms och nedströms om strömsträckorna finns ofta djupare partier, vilket sammantaget gör att sträckorna bedöms som mindre bra med avseende förutsättningar för lek- och uppväxt för öring. Andra förekommande fiskarter i Landvettersjön, enligt Fiskeriverkets databas för sjöprovfiske (provfiske 1987), är abborre, gädda, gers, lake, mört, nors och siklöja. Flertalet av arterna förkommer sannolikt till och från även i de mer lugnflytande partierna i Mölndalsån uppströms Landvettersjön i samband med födosök, reproduktion och övervintring. 8.4 Kräftor, stormusslor, smal dammsnäcka och groddjur I Landvettersjön och i Mölndalsån har det tidigare funnits bestånd av flodkräfta. Denna har numera försvunnit åtminstone i Landvettersjön till följd av kräftpest, som sannolikt spritts via signalkräftor som olagligt satts ut i vattensystemet. Enligt en kungörelse från länsstyrelsen (14 FS 1994:4) anses Mölndalsån i hela sin sträckning från dammen vid Aleslätten (Bulycke) nedströms till Lackarebäcken samt åns alla biflöden upp till första definitiva vandringshinder (i Tvärån till Härsjödammen) vara kräftpestsmittad. 17 (21)

20 I Landvettersjön och i större delar av Mölndalsån förekommer numera sannolikt enbart signalkräfta. Riklig förekomst av signalkräfta påträffades i samband med eftersök (Medins Biologi AB, ) inom nu aktuell sträcka av Mölndalsån i Landvetter från bron vid Kyrkvägen och uppströms. Nedströms mot Landvettersjön påträffades inga signalkräftor. Ej heller påträffades några stormusslor. Flodpärlmusslor har tidigare funnits i vattensystemet bland annat i Tväråns utlopp till Mölndalsån. Eftersök av den rödlistade arten smal dammsnäcka ( Omphiscola glabra) och groddjur har utförts vid fem temporära vattenansamlingar i området för de föreslagna förbiledningsfårorna (maj 2008). I läget för den nedre förbiledningsfåran närmast Landvettersjön påträffades inga snäckor av den sökta arten. Vid undersökningstillfället var terrängsvackan uttorkad. Däremot påträffades riklig förekomst av snäckan i en av de tre vattenansamlingarna i läget för den mellersta förbiledningsfåran, där vatten fortfarande fanns kvar i form av pölar. Övriga temporära vattenansamlingar i området för den mellersta förbiledningsfåran var vid inventeringstillfället mer eller mindre uttorkade och inga snäckor påträffades. I läget för den övre förbiledningsfåran (uppströms Stationsgatan) fanns i maj 2008 inga temporära vatten. Ett antal små områden, där pölar kunde tänkas uppkomma, undersöktes genom grävning i de övre jordlagren utan resultat. Grodyngel påträffades i två temporära vattenansamlingar i läget för den mellersta förbiledningsfåran. Ynglen bestämdes till åkergroda. 8.5 Bottenfauna Två provtagningar med avseende på bottenfauna i Mölndalsån, uppströms Landvettersjön, utfördes i april 2008 (Medins Biologi AB). Dels med standardiserad metodik (sparkprov) på en 10 m lång sträcka belägen ca 75 m nedströms bron vid Stationsgatan, dels med en kvalitativ inventering på sträckan från inloppet i Landvettersjön och ca 1,6 km uppströms. På sparklokalen var bottenfaunasamhället måttligt artrik och individtätheten hög. En dominans av dagsländor och bäckbaggar medförde att diversitetsindex blev låg. Förekomst av flera syre- och föroreningskänsliga arter visade att bottenfaunan inte är påverkad av 18 (21)

21 näringsämnen eller organiskt material. Bland sländorna förekom flera försurningskänsliga dagsländor, vilket visar att faunan inte är påverkad av surt vatten. Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades vid undersökningen. Vid den kvalitativa inventeringen påträffades ytterligare tre taxa, en nattslända, en skalbagge och en tvåvinge. Även med arterna från den kvalitativa inventeringen var det totala artantalet måttligt högt. Sammantaget bedöms den undersökta åsträckan inte ha några förhöjda naturvärden med avseende på bottenfauna. 9 Förutsedd miljöpåverkan Miljöpåverkan till följd av planerade arbeten förväntas huvudsakligen ske under arbetsskedet och främst i samband med arbeten i vatten i själva ån. Påverkan sker i form av grumling och partikelspridning som kan medföra negativa effekter på fisk, kräftor och bottenfauna. Urgrävning av förbiledningsfårorna utförs dock med såväl in- som utlopp stängda mot ån och öppnas inte förrän fårorna är färsigställda. Fågelfaunan kan under arbetstid förväntas påverkas av bullerstörning samt viss risk för skada på mark och vegetation i samband med framkörning av maskiner/fordon genom terrängen går ej heller att utesluta. De effekter som förväntas uppstå under arbetsskedet bedöms dock vara temporära och antas upphöra efter avslutade arbeten. Eventuella skador under arbetstid bör kunna begränsas genom att så långt som möjligt förlägga arbetena till perioder som innebär minst risk för störning på naturmiljön. Däremot går det dock sannolikt inte att finna en arbetsperiod som passar alla arter med hänsyn till att arbetena samtidigt måste ske under perioder med låga flöden i Mölndalsån. I samband med grävningsarbeten i Mölndalsån skapas lokalt nya strand- och bottenytor som initialt kan medföra en ökad erosionsrisk till dess att ett nytt jämviktsläge infunnit sig på sträckan. I erosionsutsatta ytterkurvor kan det bli aktuellt att utföra erosionsskydd. Detta kan dock samtidigt innebära att skydd för fisk och fågel försvinner eftersom det i ytterkurvor oftast skapas håligheter som tillsammans med trädens rotsystem skapar intressanta miljöer för dessa arter. 19 (21)

22 Mer långsiktiga effekter kan uppstå i samband med anläggandet av förbiledningsfårorna (gäller främst den mellersta förbiledningsfåran) om dessa medför att de angränsande temporära vattenansamlingarna (våtmarken) i snabbare takt torkar ut (dräneras). Marken i området utgörs huvudsakligen av svämsediment som har en dålig förmåga att hålla vatten. Vattenförekomsten i de temporära vattenansamlingarna styrs av flera faktorer så som grundvattenyta, dvs vattenståndet i ån, översvämningstillfällen, nederbörden på plats samt av tillrinningen från omgivande höjder. Ändras förhållandena med avseende på ovanstående kan även förutsättningarna för de temporära vattenansamlingarna komma att ändras och därmed även för det biologiska livet i vattenansamlingarna. 10 Möjliga skadereducerande åtgärder Föreslagna åtgärder utförs så långt som möjligt under perioder som innebär minst risk för störning på naturmiljön. Tillskapande av vegetationsridåer på lämpliga platser längs ån/förbiledningsfårorna efter avslutade arbeten. Biologiskt utformade erosionsskydd (växtmaterial, natursten). Utplacering av predationssäkra häckholkar. I möjligaste mån bevara äldre träd. Utläggning av lekgrus samt ståndstenar för öring på lämpliga strömsträckor inom aktuellt område. 20 (21)

23 11 Förslag till innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 1 Sammanfattning 2 Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och syfte Avgränsningar 4 Studerade alternativ samt nollaternativ 5 Föreslagna översvämningsbegränsande åtgärder Förbiledningsfåror Rensnings- / fördjupningsarbeten Ny bro vid Alhagen 6 Befintliga förhållanden och förutsättningar Områdesorientering Gällande planer Hydrologi Naturmiljö Mark och sediment Geoteknik 7 Miljökonsekvenser under byggskede Grumling Partikelspridning Naturmiljö Buller Skadereducerande åtgärder 8 Miljökonsekvenser i driftsskede Naturmiljö Erosion/sedimentation Flödeskapacitet Skadereducerande åtgärder 8 Samrådsredogörelse Beslut från Länsstyrelsen Inkomna utlåtanden 9 Samlad bedömning 10 Referenser 21 (21)