MÖLNDALSÅN. Härryda Kommun. Teknisk beskrivning

Transkript

1 MÖLNDALSÅN Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för översvämningsbegränsande åtgärder i och kring, Härryda kommun Teknisk beskrivning Göteborg SWECO Environment AB Miljöteknik, Göteborg Erik Cardell Uppdragsnummer SWECO Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och syfte Höjdsystem och koordinatsystem Orientering 2 2 Hydrologiska förhållanden Avrinningsområde Karakteristiska flöden 4 3 Befintliga förhållanden Reglering - Landvettersjön Flödeskapacitet och översvämningar i Landvetter Flödeskapacitet vid utloppet ur Landvettersjön 11 4 Hydraulisk modellering Landvetter Modell 14 5 Beskrivning av hittills utförda åtgärder i Landvetter Rensningar av träd och sly kring Skyddsvall 16 6 Beskrivning av planerade åtgärder Landvetter Förbiledningsfåror Breddning samt fördjupning av befintlig åfåra Mölnlycke Ny bro vid Alhagen Fördjupning av kanalen uppströms dammbyggnaden Fördjupning av sundet mellan Landvettersjön och Arketjärn 25 7 Grundvattenförhållanden 27 8 Geotekniska förhållanden 29 9 Totalkapacitet vid Mölnlycke Fabriker Kapaciteten i åsystemet nedströms Mölnlycke Fabriker Vattenhushållning Preliminär tidplan Tillfälliga anordningar/åtgärder under byggnadstid 33

3 12.1 Mölnlycke Landvetter Kostnader 34 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Schematisk redovisning av planerade åtgärder i Landvetter Bro över tilloppet fram till dammbyggnaden vid Mölnlycke Fabriker, Alhagsbron Fördjupning av kanalen mellan Alhagsbron och dammbyggnaden Fördjupning i sundet mellan Arketjärn och Landvettersjön Skyddsvall uppströms Stationsgatan PM Hydrauliska beräkningar för genom Landvetter PM Geoteknik, Översiktlig geoteknisk undersökning PM Mölnlycke fabriker, jord-/bergsondering

4 1 Bakgrund och förutsättningar 1.1 Bakgrund och syfte Härryda kommun har för avsikt att vidta översvämningsbegränsande åtgärder utmed i Landvetter och Mölnlycke i Härryda kommun, se Figur 1. drabbas till och från av översvämningar. Under senare år har återkommande sådana perioder inträffat under höst- och vintersäsong. Ett 20-tal fastighetsägare kring i Landvetter har varit särskilt drabbade med vatten i källare under i vissa fall upp till 3-4 månader. Under hösten 2007 utfördes vissa vegetationsrensningar i och kring ån och under hösten 2008 anlades även en skyddsvall i anslutning till en privat fastighet, uppströms Stationsgatan i Landvetter. Åtgärderna är dock inte tillräckliga och kommunen har därför diskuterat olika alternativa lösningar för att minska risken för framtida översvämningar inom Landvetter samhälle. Åtgärderna avser bl.a. omgrävnings- och rensningsarbeten i ån, anläggandet av nya förbiledningsfåror för att temporärt under högflödesperioder kunna avlasta s huvudåfåra i Landvetter, se Bilaga 1. Därtill avser kommunen att utföra kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölnlycke, dels genom att rensa och fördjupa sundet mellan Arketjärn och Landvettersjön, dels genom att anlägga en ny bro med större spännvidd vid Alhagen uppströms Mölnlycke Fabriker som idag har en kraftigt strypande effekt vid höga flöden, samt dels även fördjupa kanalen mellan Alhagsbron och befintlig dammbyggnad vid Mölnlycke Fabriker, se Bilaga 2-4. Åtgärderna i Landvetter syftar främst till att få ner vattennivån i ån vid högflöden genom att minska fallförlusterna längs aktuell åsträcka. Genom att kunna hålla nere vattennivån minskar även risken för bakdämning i anslutning till befintliga trummor och kulvertar som mynnar ut i ån och som tidigare medfört översvämning längre uppströms. Planerade åtgärder i Mölnlycke tillsammans med nu genomförda kapacitetsförbättrande åtgärder vid Mölnlycke Fabriker innebär att Landvettersjön i framtiden kommer att kunna förtappas vid lägre nivåer i sjön, till skillnad mot dagens situation, inför regnrika perioder. Dock måste sjön även i framtiden fungera som ett utjämningsmagasin som översvämningsskydd för å- och sjösystemet nedströms. 1 (34)

5 1.2 Höjdsystem och koordinatsystem I denna tekniska beskrivning förekommande höjdangivelser hänför sig till Göteborgs lokala höjdsystem (GH 88). Koordinater i plan hänför sig till rikets system SWEREF Orientering Översvämningsbegränsande åtgärder avses dels att utföras i och kring i Landvetter samhälle och dels vid Landvettersjöns utlopp, strax öster om Mölnlycke samhälle. Den berörda åsträckan i Landvetter sträcker sig från inloppet i Landvettersjön och ca 1,7 km uppströms, se Figur 1. Figur 1, Områden där kommunen avser vidta översvämningsbegränsade åtgärder. 2 Hydrologiska förhållanden 2.1 Avrinningsområde rinner upp i Nedsjöarna öster om Hindås och rinner i västlig riktning genom samhällena Härryda, Landvetter, Mölnlycke och fram till Mölndal samt vidare norrut genom centrala Göteborg, där den förgrenar sig i flera utlopp till Göta älv, se Figur 2. 2 (34)

6 Landvettersjön Figur 2, s avrinningsområde (Copyright Lantmäteriet/SMHI) Åsystemet innehåller ett stort antal sjöar som samtliga är reglerade för ursprungligen vattenkrafts- och fabrikationsvattenändamål, men även råvattenförsörjning för Mölndals Stad. Under senare tid har även reservvattenförsörjning för Göteborgs Stad tillkommit. Samtliga sjöar regleras efter gällande vattendomar, förutom Landvettersjön, som regleras enligt hävd mellan nivåerna +64,49 (sänkningsgräns, SG) och +64,90 (dämningsgräns, DG). Idag finns i åsystemet endast två mindre vattenkraftverk i bruk uppströms Landvetter som drivs som strömkraftverk. De stora vattenmagasinen finns högt upp i åsystemet, Nedsjöarna och Stora Härsjön m.fl. mindre sjöar. Nedsjöarna har en area på 11,0 km2 och regleringshöjden 2,85 m och de mindre sjöarna en total area av ca 6,2 km2 och en regleringshöjd på 2,2 3,0 m. Sjöarealen uppgår till närmare 20 %, vilket medför förhållandevis goda förutsättningar för att magasinera vatten under högflödesperioder och att tappa ur vatten under torrperioder då den naturliga avrinningen inte räcker för erforderliga vattenuttag och för ur natursynpunkt önskvärd vattenföring. I praktiken används idag främst Nedsjöarna för denna flödesutjämnande reglering. 3 (34)

7 De nedre sjöarna, Landvettersjön och Rådasjön Stensjön, har små regleringsintervall, 0,41 m respektive 0,58 m och liten sjöyta, vardera 2,5 km2, i förhållande till sina oreglerade avrinningsområden på 90 km2 respektive 26 km2. De används därför främst till att utjämna flödestoppar under högflödesperioder, även om denna förmåga begränsas kraftigt av bristande avbördningskapaciteter inom lovgivna regleringsintervall, främst beträffande Stensjön Rådasjön. Under torrvädersperioder svarar dessa sjöar för en erforderlig buffert av vatten vid plötsliga behov av reservråvatten till Göteborg Vatten. Avrinningsområdet vid Landvettersjöns utlopp är enligt SMHI 176 km2, varav ca 90 km2 oreglerad och praktiskt taget sjölöst eget avrinningsområde. Av det egna tillrinningsområdet kommer 18 km2 från mindre bäckar och resterande genom. 2.2 Karakteristiska flöden Den stora magasineringskapaciteten i Nedsjöarna och St. Härsjön m.fl. små sjöar ger ett flöde till Landvettersjön som i praktiken utgör två olika delflöden, dels det reglerade flödet med oftast minimiflöde i samband med större flödestoppar och i övrigt ett kraftigt utjämnat högflöde samt påfyllning av vatten under torrvädersperioder, dels den naturligt varierande tillrinningen från den oreglerade delen av avrinningsområdet. En ansökan om villkorsändring för regleringen av utflödet från Nedsjöarna har behandlats av miljödomstolen och dom meddelats i mål nr M Domen har dock överklagats till Högsta domstolen. Om villkorsändringen medges, kommer denna att medföra en ur översvämningssynpunkt väsentligt säkrare reglering av Nedsjöarna genom att flödet snabbt kan reduceras till minimitappning (redan tillåtet enligt gällande domar) och därefter på kort tid ökas igen för avtappning (nu sökt villkorsändring) ner mot önskad bör-nivå, när översvämningar eller risk för översvämningar i nedströms liggande tätorter inte längre är akut/föreligger. Styrningen av Nedsjöarnas vattenstånd och tappning planeras ske baserat på en prognosmodell för flöden som hålls a-jour av SMHI. Med de förbättrade förutsättningarna för reglering av Nedsjöarna under högflödesperioder som angetts ovan är det rimligt att förutsätta, åtminstone upp till 100 årsflöden, att flödet från uppströms reglerade sjöar vid kritiskt höga flöden kan begränsas till 1 m3/s eller lägre. 4 (34)

8 Minimivattenföringen bestäms av tappningar från de reglerade sjöarna, med en minimitappning på 0,4 m3/s från Nedsjöarna. För de mindre sjöarna finns inga bestämmelser om en specifik minimitappning, men den stora magasineringskapaciteten gör att flödet mycket sällan understiger 0,2 m3/s från St. Härsjön. Erfarenheter från ett examensarbete med analys enligt enhetshydrograf pekar på ett tillflöde, utöver basflöde som finns i ån från den oreglerade delen av avrinningsområdet innan regnet börjar och tillrinning från reglerade sjöar, av 5 m3/s per 10 mm dygnsnederbörd. Magasineringen i Landvettersjön har under extrema förhållanden varit ca 1 m över DG, eller motsvarande en magasinering av 30 m3/s räknat på 1 dygn. Beräkningar och erfarenhet av översvämningar visar att det är synnerligen viktigt att tappningen från de reglerade sjöarna har dragits ner till minimitappning inför väntade översvämningsregn. Vattenföringen i mäts och bokförs av Mölndals Kvarnby, som har regleringsrätten för sjöarna, förutom Landvettersjön. En avbördningskurva ger vattenföringen för nivåer vid en pegel som avläses dagligen ca kl för de större sjöarna och veckovis för de mindre sjöarna. Karakteristiska flöden för i Landvetter har tagits fram, dels genom beräkningar utifrån registrerade värden (Mölndals Kvarnby ovan), dels utifrån SMHIs framtagna värden för oreglerade vattendrag. I Tabell 1 nedan anges av SMHI beräknade värden, inklusive tillflöden från de reglerade sjöarna varvid förutsätts att dessa vid extremflöden genom en samordnad prognosstyrd reglering dragits ner till lågflöde, sammanlagt 1 m3/s. Eftersom momentanflödena är avgörande för risken för översvämningsskador anges dessa för högflödena och i övrigt anges dygnsmedelflöde. Tabell 1, Karakteristiska flöden för s inflöde till Landvettersjön i Landvetter. Högvattenföringarna HHQ50 och HHQ 100 avser momnetanflöden medan me- del- och lågflöde avser dygnsmedel. Karaktäristisk vattenföring för s inflöde till Landvettersjön, enligt 2 SMHI för 66,3 km helt oreglerat avrinningsområde inkl. flöde från reglerade sjöar. HHQ-100 och HHQ-50 avser momentanflöden. Flöde HHQ-100 Högsta Högvattenföring (med genomsnittlig återkomsttid på 100 år) 27+1 HHQ Högsta Högvattenföring (med genomsnittlig återkomsstid på 50 år) 5 (34) 3 m /s

9 MHQ Medel Högvattenföring (medelvärde av samtliga årsmaxima) 12+1 MQ Medelvattenföring (medelvärdet av samtliga värden) 3 MLQ Medel Lågvattenföring (medelvärdet av samtliga årsminima) 0,6 LLQ-50 Lägsta Lågvattenföring (flöde med genomsnittlig återkomsttid på 50 år) 0,3 Extremsituationer som inträffat under senare tid är händelsen i december Momentant maxflöde under detta tillfälle har beräknats till ca 32 m3/s, varvid är att märka att tillflödet från de reglerade sjöarna var mer än ca 4 m3/s. Tillrinningen för det oreglerade avrinningsområdet fram till Landvettersjöns utlopp har beräknats för dygnsmedelflöden med data från SMHI. Denna utgörs av dels tillrinningen till i Landvetter och dels av de mindre bäckarna runt Landvettersjön. Flödet från de mindre bäckarna har erhållits genom att proportionera flödet efter motsvarande flöde i Kålleredsbäcken som ingår i samma åsystem (ett mindre avrinningsområde ger högre flöde räknat per km2 än ett större). Eftersom utjämningen i Landvettersjön är så kraftig redovisas enbart dygnsmedelvärden respektive ett utjämnat flöde från de övre reglerade sjöarna, 1 m3/s, i Tabell 2 nedan. Tabell 2, Tillrinningen fram till Landvettersjöns utlopp. MQ, hela området Ca 3,4 m3/s MHQ (medelhögvattenföring) = 15 m3/s HHQ100 år = 31 m3/s HHQ50 år = 28 m3/s Utflödet från Landvettersjön 2006 kulminerade efter ca 2-3 dagar och uppgick då till ca 20 m3/s, dvs den flödesutjämnande effekten i Landvettersjön är uppenbar. 6 (34)

10 3 Befintliga förhållanden 3.1 Reglering - Landvettersjön Landvettersjön har det största egna avrinningsområdet av de reglerade sjöarna inom s avrinningsområde. Regleringen av sjön sker vid dammbyggnaden och sköts av KB Myran 342. Det finns ingen tidigare vattendom som anger regleringsgränser utan regleringen av sjön har skett enligt hävd. Nivån 65 cm på pegeln vid dammbyggnaden motsvarar nivån +64,90 (DG). Vid låga flöden med små tillloppsförluster från sjön mäts vattenståndet endast vid dammbyggnaden, men vid höga flöden mäts den även uppe i sjön. Ett dämningsmärke i form av ett stort stenblock i vattnet, nedströms Alhagsbron, har nivån +64,91. Detta har enligt uppgifter från äldre personer använts som ett mått på när sjön börjar bli överdämd. Den tidigare kraftverksdriften vid Mölnlycke Fabriker begränsade den praktiska sänkningsgränsen till 21 cm under DG, vid dammbyggnaden, när turbinerna var i full drift. Enligt hävd har dock Landvettersjön tidigare avsänkts ner till 41 cm under DG, dvs till nivån +64,49. En sådan avsänkning är idag möjlig att utföra sedan ett intag för sprinklervatten till fabriksområdet försetts med skydd mot luftinsugning. Landvettersjön, som har ett väsentligt större eget avrinningsområde, 90 km2, jämfört med Rådasjön Stensjön, 26 km2, får under en högflödesperiod följt av ett mycket kraftigt dygnsregn en mycket snabb vattenståndshöjning. Detta har gett sjön dess gamla namn, Gröen (sjön gror), se exempel från översvämningen i december 2006 nedan, Figur 3. 7 (34)

11 Vattenstånd i sjöarna, dec 2006,sjöar, relaterat till dämningsgräns Vattenstånd, dec 2006 Höjd (cm) 120 Nedsjöarna 100 Stensjön Landvettersjön Datum Figur 3, Vattenståndet i sjöarna, dec 2006, relaterat till dämningsgräns. Kraftiga överdämningar av Landvettersjön med vattenstånd som kulminerade på ca 1 m över DG har under senaste 60-årsperioden inträffat 2006, 1979 och 1951 och upp till 0,8 m över DG ett flertal gånger. 3.2 Flödeskapacitet och översvämningar i Landvetter Genom Landvetter löper med en meandrande sträckning i flack terräng ut mot Landvettersjön (Gröen). Inom aktuellt område kring utgörs omgivningen huvudsakligen av lövskog och bebyggelse. Bebyggelsen utgörs av villaområden, industrifastigheter (längs Magasinsvägen) samt Landvetter tennishall och Landvetter kyrka med kyrkogård. Åns närmiljö längs sträckan utgörs främst av lövskog med inslag av lövsumpskog, tomtmark med bebyggelse och väg. Den låglänta marken vid ån, blir översvämmad i stort sett varje år. Innan åtgärder utfördes/har utförts, medförde högvattenföringarna översvämningar av en privat fastighet utmed ån, direkt uppströms Stationsgatan, samt ett antal fastigheter söder om järnvägen delvis beroende på lokal överbelastning av kulvertar i järnvägsbanken och Backavägen. Enligt utförda modellberäkningar, se kap 4.1, framgår att befintlig åfåra har en kapacitet på ca 12 m3/s innan åfåran är helt fylld med vatten och börjar brädda över på omgivande markytor. Dimensionerande kapacitet uppgår dock till ca 16 m3/s innan vattenståndet når kritisk 8 (34) 24

12 nivå. Översvämningar i Landvetter är inget nytt fenomen, men har ökat i frekvens och omfattning under senare år. Mätningar av fallförluster längs ån har utförts dels genom observationer vid den stora översvämningen i december 2006, dels under vinter 2007/-08 manuellt och numera kontinuerligt genom tryckmätare i brunnar vid Backa avloppspumpstation (se Bilaga 1) och strax nedströms Kyrkvägen samt i Mölnlycke i Arketjärn. Därtill utfördes mätningar vid en översvämning på 1980-talet och ett normalflöde. En längsprofil med uppmätta vattennivåer vid normalflöden, flöden som gett normala översvämningar samt det extremt höga flödet i december 2006, redovisas i Figur ,7, kritisk nivå , kl , kl /27 (midnatt) 1 av 3 översvämningar (4m3/s) ,90 DG +64,49 SG +64 Figur 4, Längsprofil - uppmätta vattennivåer 9 (34) Pegel Backa +67 Murtjärnsbäcken Toes väg Stationsgatan Kyrkvägen Landvettersjön

13 Av figuren framgår att vattennivåerna längs ån faller relativt jämnt ända från Backa pumpstation till Landvettersjön. Endast vid det extremt stora flödet kröker vattenytan kraftigt uppströms. Observera att nivåerna i ån kulminerade från midnatt /12 till följd av att flödet kulminerade, medan vattenståndet i sjön inte kulminerade förrän ½ dygn senare. Ett stort antal mätresultat har sammanställts i Figur 5. I figuren har fallförluster i ån från Backa pumpstation till Kyrkvägen plottats mot den uppmätta nivån vid Backa pumpstation. +66,7 Kritisk nivå Figur 5, Samband mellan fallförluster i ån och vattenståndsnivån vid Backa pumpsta- tion Av figuren framgår att det finns ett praktiskt taget entydigt samband mellan fallförlusterna och nivån vid Backa pumpstation, dvs förlusterna i åns del uppströms Kyrkvägen styrs av åns flödeskapacitet och är 10 (34)

14 oberoende av vattenståndsnivån i Landvettersjön. Detta gäller alla normalt förekommande översvämningar. Vid dessa tillfällen blir visserligen de låglänta områdena omkring ån översvämmade men på grund av att det finns så mycket strömningshämmande hinder, höjdryggar, träd och kraftig växtlighet blir flödet vid sidan av ån litet. Den egentliga åfårans flödeskapacitet blir därigenom bestämmande för fallförlusterna och bakdämning från Landvettersjön är av försumbar betydelse. Vid en extremsituation som i december 2006 blir däremot de låglänta delarna bredvid ån så kraftigt översvämmade att en väsentlig andel av flödet rinner bredvid ån. Samtidigt ger det extremt höga vattenståndet i Landvettersjön en bakdämning, åtminstone i delar av det låglänta området. Av Figur 5 framgår att fallförlusterna i övre delen av det studerade området faller kraftigt jämfört med om allt vatten runnit i åfåran. Även vid översvämningen sommaren 1987 var fallförlusterna i ån i storleksordningen 0,2 m lägre än vad som skulle förväntas om vattenströmningen enbart skedde i den egentliga åfåran. Av fallförlustdiagrammet framgår att någon säker positiv effekt på fallförlusterna av att de låglänta områdena omkring ån blir översvämmade inte blir märkbar på allvar förrän vattenståndsnivån vid Backa pumpstation uppgår till +66,7 m eller något lägre. Detta motsvarar samtidigt en kritisk nivå för uppdämning av Murtjärnsbäckens låglänta del, se kap Flödeskapacitet vid utloppet ur Landvettersjön Vid Landvettersjöns utlopp finns en dammbyggnad och i anslutning till denna ligger Mölnlycke fabriker som karakteriseras av gammal industrimiljö med byggnader härrörande från mitten av 1800-talet. Cirka 100 m uppströms dammbyggnaden vid Mölnlycke Fabriker ligger Alhagsbron som utgör tillfart till bostadsområdet Alhagen, se Figur (34)

15 Figur 6, Alhagsbron. Regleringen av Landvettersjön sker idag vid dammbyggnaden vid Mölnlycke Fabriker och sköts av Wallenstam, se Figur (34)

16 Figur 7, Vy från Alhagsbron mot dammbyggnaden. Vid Mölnlycke Fabriker, som drabbades hårt av översvämningen 2006, har omfattande säkerhets- och kapacitetshöjande åtgärder utförts under år 2007 och Bland annat har ett nytt nödvattenutskov anlagts till Långenäsvägen som löper parallellt med banvallen söder om fabriksområdet, se Figur 8. Avsikten är att vid nödsituationer leda ut vatten på Långenäsvägen och vidare förbi fabriksområdet ner till nedströmsliggande tjärn, Massetjärn. Därtill har rensningar utförts i befintliga ågrenar (huvudfåran och turbinkanalen). Ytterligare säkerhetshöjande åtgärder i form av höjning av befintlig dammbyggnad avses att ske, liksom en kapacitetshöjning av huvudåfåran vid lägre vattenstånd genom sänkning av dammtröskeln med 0,5 m till en av de befintliga luckorna och en tillståndsansökan har inlämnats till Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen. 13 (34)

17 Figur 8, Nödvattenutskov, Långenäsvägen. Alhagsbron uppströms dammbyggnaden har idag en spännvidd av endast ca 9 m och vattendjupet under bron är begränsat, se Figur 6. Detta tillsammans med det grunda tilloppet fram till dammbyggnaden medför att stora fallförluster erhålls på sträckan. Vid fullt öppna luckor vid dammbyggnaden och i turbinkanalen blir fallförlusterna i storleksordning 0,4 m vid en nivå motsvarande +65,30 (DG+0,4m) i sjön. 4 Hydraulisk modellering Landvetter 4.1 Modell En detaljerad hydraulisk modell över s sträckning genom Landvetter från Backa avloppspumpstation ut till Landvettersjön har upprättats i syfte att studera effekterna av olika översvämningsbegränsande åtgärder i och kring genom Landvetter samhälle. Modellerad sträcka uppgår till ca 1,7 km. Det hydrauliska beräkningsprogrammet MIKE URBAN har använts för att genomföra endimensionella ytvattenberäkningar. Utifrån åfårans geometri och topografisk information samt randvillkor som flödes- och nivåuppgifter har beräkningar utförts. 14 (34)

18 Bottennivåer, tvärsektioner och marknivåer har lagts in i modellen utifrån nyligen utförda inmätningar och lodningar. Samtliga inmätningar är utförda efter att årensning samt invallning av fastigheten uppströms Stationsgatan utförts. Följande underlag har använts till modellen: Inmätningar av sektioner i åfåran, Härryda kommun, sommaren Inmätning av marknivåer i anslutning till planerade förbiledningsfåror. Bottensurvey och kompletterande inmätningar av åsektioner och broar, SWECO, mars Modellen har kalibrerats mot uppmätta vattennivåer i fyra (4) punkter längs med i Landvetter (Backa pumpstation, Toes väg, Stationsvägen samt Kyrkvägen). För kalibreringstillfällena har vattennivån i Gröen varit känd samt flödet i ån. Flödet har tagits fram genom beräkning utifrån uppmätt flöde vid Stensjön och magasinsförändringar i sjöarna. Kalibrering har utförts för två tillfällen med vattenföring omkring medelvattenföring (3 och 4 m3/s) samt ett tillfälle med hög vattenföring (11 m3/s). Som kritisk nivå i modellen har nivån +66,70 strax nedströms Backa avloppspumpstation ansatts. En vattenyta över denna nivå medför en påtaglig risk för översvämning av angränsande fastigheter söder om järnvägen. I modellen har hänsyn tagits till att den låglänta terrängen även framgent ska kunna svämmas över vid högflöden. 5 Beskrivning av hittills utförda åtgärder i Landvetter 5.1 Rensningar av träd och sly kring Under våren och sommaren 2007 borttogs träd som fallit ned eller hängde ut över ån och skapat ansamlingar av grenar och annat skräp. I samråd med Skogssällskapet beslutades om att träd som inom 5 år till följd av erosion riskerade att falla ner i ån skulle tas bort omgående. Därtill utfördes rensning av högre vegetation i form av buskar längs åns slänter som tidigare hängde ut över vattnet. 15 (34)

19 Ytterligare träd har dock i efterhand behövt tas ned till följd av erosion. 5.2 Skyddsvall En skyddsvall uppfördes hösten 2008 kring en privat fastighet direkt uppströms bron vid Stationsgatan, se Bilaga 5. Fastigheten har vid ett flertal tillfällen drabbats av översvämningar, framför allt i december 2006, då bostadsplanen i två boningshus på fastigheten vattenskadades. I anslutning till fastigheten kröker sig ån i en tvär böj. Slänten i ån ytterkurva har säkrats genom en träpallisad, se Figur 9, 10 samt 11. Figur 9, Skyddsvall uppströms Stationsgatan, vy uppströms 16 (34)

20 Figur 10, Skyddsvall uppströms Stationsgatan, vy uppströms Figur 11, Skyddsvall uppströms Stationsgatan, släntkrön Skyddsvallens släntkrön ligger på nivån +67,50 och slänten är ställd i lutning 1:1,5. 17 (34)

21 6 Beskrivning av planerade åtgärder 6.1 Landvetter I Landvetter avser kommunen att anlägga 4 förbiledningsfåror (sidokanaler) i anslutning till befintliga meanderbågar för att temporärt avlasta huvudfåran vid högflöden och därmed kunna hålla nere vattennivån i i Landvetter, se Figur 12 samt Bilaga 1. Olika kapacitetsförbättrande åtgärder har testats och utvärderats genom modellberäkning. Effekten av urgrävning och breddning av befintlig åfåra har studerats genom att testa olika grad av breddning och urgrävning kombinerat med åtgärder i form av förbiledningsfåror. För förbiledningsfårorna har olika nivåer och typsektioner studerats. 1 Åtgärderna har testats för flödessituationer upp till och med 100 årsflöde (HHQ 100 år) vilket motsvarar ett flöde om ca 28 m3/s i Landvetter. Beräkningarna har utförs med olika randvillkor (vattennivåer) i sjön Gröen. Effekten av åtgärdsförslagen redovisas i sin helhet i rapport, PM Hydrauliska beräkningar, SWECO, , reviderad se Bilaga 6. Modellberäkningar visar att de planerade åtgärderna i Landvetter innebär att klarar ett 100 års-flöde med en vattennivå i Landvettersjön på +65,3 (DG+0,4m) utan att den kritiska nivån +66,70 nedströms Backa avloppspumpstation överskrids. En känslighetsanalys har utförts för att studera hur Landvettersjöns vattenstånd påverkar avledningen i åsystemet. Vid beräkning med 100-årsflöde och en förhöjd vattennivå i Landvettersjön på +65,6 (DG+0,7m) uppgår vattennivån i det kritiska området till +66,68. Vid en nivå i Landvettersjön på +65,90 (DG+1m) uppgår vattennivån i det kritiska området enligt beräkningarna till +66,80. Vid så höga flöden sker strömning vid sidan av åfåran, vilket innebär att systemet troligtvis klarar en avledning av 100-årsflödet även vid DG+1m. Detta innebär att för stora flöden i så styrs vattennivån i det kritiska området av friktionsförlusterna i ån snarare än av vattennivån i Landvettersjön även efter utförda, nu planerade kapacitetsförbättringar. 18 (34)

22 6.1.1 Förbiledningsfåror Förbiledningsfåra 2a och 2b Stationsgatan Kyrkvägen Magasinsvägen Förbiledningsfåra 1 Förbiledningsfåra 3 Landvettersjön (Gröen) Figur 12, Planerade förbiledningsfåror i Landvetter De planerade förbiledningsfårorna kommer preliminärt att ha en bottenbredd motsvarande ca 2-4 m vilket tillsamman med slänter i lutning 1:1,5 ger en dagöppning motsvarande ca 8-12 á 13 m. Avledning av vatten i förbiledningsfårorna ska endast ske vid högre flöden genom att trösklar placeras vid inloppen. Detta erfordrar dock en lokal breddning av fåran och preliminärt blir trösklarna ca 18 m breda. Samtliga trösklar kommer att vara körbara (krönbredd ca 4 m) för att vid behov kunna ta sig ut i området eftersom bakdämning kommer att ske i samtliga förbiledningsfåror. Förslagsvis placeras en ledning av klenare dimension i trösklarna för att erhålla en viss genomströmning och därmed omsättning av det bakdämda vattnet. 19 (34)

23 Den övre förbiledningsfåran (1) föreslås anläggas strax uppströms Stationsgatan. Längden på förbiledningsfåran uppgår till ca 70 m. Vid inloppet anläggs en tröskel som ska reglera inflödet med överytan på nivån ca +65,6, vilket motsvarar ca 0,4 m ovan vattenytan vid en medelvattenföring om ca 3 m3/s. Bottennivån nedströms tröskeln förläggs på nivån ca +63,8. På sträckan mellan Stationsgatan och Kyrkvägen anläggs två förbiledningsfåror (2a och 2b). Fåra 2a blir ca 70 m och anläggs med en bottenbredd motsvarande ca 3 m. Tröskeln placeras på nivån +65,3, dvs ca 0,2 m över vattenytan vid medelvattenföring. Bottennivån nedströms tröskeln förläggs på nivån ca +63,6. Fåra 2b blir ca 90 m och anläggs med en bottenbredd motsvarande ca 4 m. Nedströmsdelen anslut mot befintlig korvsjö som delvis grävs ur mot ån. Tröskeln placeras på nivån +65,1, dvs ca 0,2 m över vattenytan vid medelvattenföring. Bottennivån nedströms tröskeln förläggs på nivån ca +63,4. Förbiledningsfåra 3 anläggs nedströms Kyrkvägen förbi meanderbågen strax uppströms Landvettersjön. Längden uppgår till ca 70 m. Vid inloppet förläggs en tröskel med överytan på nivån +64,9, dvs motsvarande Landvettersjöns dämningsgräns. Bottennivån nedströms tröskeln förläggs på nivån ca +63,1. Urgrävningsvolymen för förbiledningsfårorna uppgår till ca 3600 m3 fördelat enligt nedan: Förbiledningsfåra 1 Förbiledningsfåra 2a Förbiledningsfåra 2b Förbiledningsfåra m3 800 m m3 700 m3 Uppkomna schaktmassor används till en viss del till vallar som anläggs utmed förbiledningsfårorna längs vissa sträckor. Övriga massor återanvänds så långt som möjligt inom kommunens verksamhetsområden exempelvis parkarbeten, bullervallar, badstränder i Landvettersjön. Massorna innehåller inga föroreningar. Botten samt slänter i förbiledningsfårorna erosionssäkras preliminärt med hjälp av jordarmeringsmattor. I slänterna placeras sannolikt kokosmattor medan markytor under medelvattenytan (men även en bit 20 (34)

24 däröver) förses med ett erosionsskydd bestående av både natur- och syntetfibrer. Detta eftersom naturmaterial i snabbare takt förmultnar i gränszonen mellan vatten och luft. Slänterna besås därefter med lämplig vegetation Breddning samt fördjupning av befintlig åfåra Utöver anläggandet av förbiledningsfåror kommer det att krävas breddning och fördjupning längs sträckor där det inte kommer att finnas några förbiledningsfåror, se Figur 13. Stationsgatan Byvägen Kyrkvägen 3 1 Magasinsvägen Landvettersjön (Gröen) Figur 13, Delsträckor där breddning och/eller fördjupning erfordras Följande åtgärder erfordras i s huvudfåra i Landvetter: Delsträcka 1 Breddning av åfåran, ca 3 m (södersidan) samt viss fördjupning (ca 0,5 m) längs en sträcka motsvarande ca 80 m. Teoretisk uppskattad volym uppgår till ca 1000 m3. 21 (34)

25 Delsträcka 2 Fördjupning (ca 0,5-1m) längs en sträcka motsvarande ca 60 m. Teoretisk uppskattad volym uppgår till ca 200 m3. Delsträcka 3 Breddning av åfåran, ca 3 m (södersidan) samt eventuellt ställvis fördjupning och återfyllnad med lekgrus/sten längs en sträcka motsvarande ca 180 m. Teoretisk uppskattad volym uppgår till ca 1300 m3. Delsträcka 4 Breddning av åfåran (innerkurvor), ca 4 m i uppströmsdelen och ca 3 m i nedströmsdelen, längs en sträcka motsvarande ca 250 m. Teoretisk uppskattad volym uppgår till ca 3000 m3. Delsträcka 5 Breddning av åfåran ca 3 m samt fördjupning till ca +62,6 längs en sträcka motsvarande ca 110 m. Teoretisk uppskattad fastvolym uppgår till ca 400 m3. Utöver ovanstående åtgärder planeras även erosionsskydd i form av natursten eller likvärdigt inom aktuell sträcka där så erfordras, dvs huvudsakligen i åns ytterkurvor, där det idag finns erosionsskador, men som i övrigt bevaras oförändrade. 6.2 Mölnlycke För att den kraftigt förbättrade kapaciteten förbi Mölnlycke Fabriker skall kunna utnyttjas fullt ut och för att under regnrika perioder kunna hålla sjön på en lägre nivå, som förberedelse inför ett eventuellt högflöde, behöver tilloppet mellan Alhagsbron och dammbyggnaden grävas ut och en ny bro med större spännvidd byggas. Därtill erfordras vissa fördjupningsarbeten i sundet mellan Landvettersjön och Arketjärn. Lokaliseringen av de planerade arbetena i Mölnlycke framgår av Figur (34)

26 Sund mellan Arketjärn och Landvettersjön Wendelsberg Alhagen Alhagsbron Mölnlycke Fabriker Långenäsvägen Dammbyggnad Figur 14, Planerade åtgärder i Mölnlycke Ny bro vid Alhagen Avsikten är att en rörbro en s.k. SuperCore BoxCulvert med spännvidden ca 16 m och bredden ca 6 m anläggs i samma lägen som den befintliga Alhagsbron, se exempel Figur 15 samt Bilaga 2. Bron kommer att förses med ett 3,5 m brett körfält samt en 2 m bred gång- och cykelbana. Figur 15. SuperCore BoxCulvert. Bro över Siktån väg 1068 vid Rörbäcksnäs, Viacon. 23 (34)

27 En av de stora fördelarna med denna typ av bro är att en väsentligt kortare anläggningstid erhålls jämfört med anläggandet av en traditionell betongplattbro. Anläggningstiden för bron bedöms uppgå till ca 2 månader, eftersom merparten av delarna kan levereras prefabricerade. Föreslagen bro har en tvärsnittsarea motsvarande ca 30 m2 vid en vattennivå i sjön strax under dämningsgräns (DG). Hjässan kommer att ligga på nivån ca DG +1m och vägbanan på nivån +67,10, dvs på samma nivå som den befintliga Alhagsbron. Preliminär arbetsgång: Inledningsvis rivs den befintliga bron och landområdet kring det södra landfästet schaktas ur till erforderlig sektion. Eventuellt slås en tätspont i erforderlig omfattning intill de nya landfästena för att kunna utföra grundläggningsarbetena för brostöden i torrhet. De prefabricerade bottenplattorna (fundamenten) lyfts på plats och justeras i lägen innan SuperCoren placeras och monteras på stöden. Sidorna byggs preliminärt upp med gabioner och SuperCoren förses därefter med ca 1 m överbyggnad, vilket är en förutsättning för att bron ska tåla erforderlig trafiklast. En fiberduk placeras mellan gabioner och kringfyllnader för att förhindra urspolning av material. Eventuella kvarstående sponter kapas ca 0,3 m under färdig bottennivå. Om djupet till berg inte räcker för sponten vid det norra landfästet så kan sponten flyttas in i åfåran när sponten är slagen på motsatt sida och åsektionen är urgrävd. Under byggnadstiden ska öppningen dock vara minst 80 % av dagens sektion Fördjupning av kanalen uppströms dammbyggnaden För att reducera de stora strömningsförlusterna vid fullt öppna luckor vid DG från idag ca 0,4 m till under 0,1 m erfordras ökad sektionsarea i tilloppet till dammen. En tvärsnittsarea motsvarande ca 30 m2 erfordras vid en vattennivå i sjön strax under dämningsgräns, vilket i praktiken innebär att befintlig kanal (tilloppet) behöver fördjupas med ca 0,5-1 m. Befintlig bottennivå i kanalen varierar mellan ca +63 och +63,5. Färdig botten hamnar således på nivån ca +62,5, se Bilaga (34)

28 Arbetena kommer sannolikt att behöva ske både från land och från sjösidan. Grävarbeten från land sker sannolikt till största del med hjälp av en långarmsgrävare. Eventuellt behöver dock vissa arbeten ske från sjösidan med hjälp av en mindre grävmaskin som placeras på en flotte eller pontoner alternativt med djupgående amfibiegrävare. Massorna läggs över i containrar som vinschas/dras in till land och lyfts/schaktas ur. Massorna återanvänds så långt som möjligt inom kommunens verksamhetsområden till parkarbeten, bullervallar, badstränder mm. Några sprängningsarbeten bedöms inte behöva utföras. Om det i tilloppet mellan Alhagsbron och dammbyggnaden lokalt inte går att fördjupa på grund av ytligt liggande berg bedöms erforderlig åsektion istället kunna åstadkommas genom lokal breddning av åfåran. Teoretisk fastvolym massor som uppkommer till följd av rensningen i kanalen uppgår till ca 1000 m Fördjupning av sundet mellan Landvettersjön och Arketjärn Utöver ovanstående arbeten i kanalen planeras även vissa rensnings- och fördjupningsarbeten i sundet mellan Landvettersjön och Arketjärn för att förbättra flödeskapaciteten genom sundet. Sundet har med åren till viss del slammat igen samtidigt som vegetation i form av vass brett ut sig, se Figur 16 samt Bilaga (34)

29 Vass Figur 16, Sundet mellan Landvettersjön och Arketjärn. Förutsättningarna för sektionsareaökning är gynnsammare i detta område än närmare dammen, vilket gör det möjligt att reducera strömningsförlusterna vid dimensionerande fall, DG och fullt öppna luckor, till ca 5 cm. Arbetena avses huvudsakligen ske längs den norra stranden längs en sträcka av ca 200 m. Erforderlig tvärsektion i sundet med hänsyn till önskad flödeskapacitet uppgår till ca 35 m2, vilket motsvara en fördjupning av sundet med ca 1 m, ned till nivån +62,0. Rensning sker sannolikt från land med hjälp av långarmsgrävare. Slänten från strandzonen ut till eftersträvad bottennivå i sundet ställs i lutning 1:3. Massorna återanvänds så långt som möjligt inom kommunens verksamhetsområden till parkarbeten, bullervallar, badstränder mm. I den mån massorna inte går att återanvända avses massorna föras till sidotipp. 26 (34)

30 Teoretisk fastvolym massor som uppkommer till följd av rensningen i kanalen uppgår till ca 800 m3. 7 Grundvattenförhållanden I Landvetter har fyra grundvattenrör placerats ut i terrängen mellan Stationsgatan och Kyrkvägen. Syftet har varit att undersöka grundvattnets samt s inverkan på vattenförekomsten i de temporära småvattnen/terrängsvackorna som förekommer inom området, se Figur 17. GV0901 GV0902 Magasinsvägen GV0903 Figur 17, Grundvattenrör längs Magasinsvägen Två av grundvattenrören (GV0902, GV0903) har placerats i anslutning till två terrängsvackor/småvatten där man vid inventeringar funnit den rödlistade arten smal dammsnäcka samt yngel av åkergroda (fridlyst). Ett av grundvattenrören har placerats i närheten av befintlig korvsjö (GV0901) och det fjärde (GV0904) ca 15 m från nuvarande åfåra strax nedströms Stationsgatan. Mätning av vattennivån i grundvattenrören har skett vid 13 tillfällen mellan den 10 juli och 19 oktober I samband med mätningarna har även eventuell vattenförekomst i terrängsvackorna noterats. Vid 27 (34) GV0904

31 samma tillfällen har även vattenståndet i vid Stationsgatan och Kyrkvägen bestämts genom nedmätning från respektive bro. Av mätningarna framgår att grundvattenytan fluktuerar med åns vattenstånd, dvs sjunkande nivåer i ån medför att grundvattenytan sjunker i motsvarande grad och på samma sätt höjs grundvattenytan när vattennivån i ån ökar. Men grundvattenytan i GV0902 och GV0903 har under mätperioden hela tiden legat högre än s vattenyta, upp till ca 35 cm, oftast mer än ca 25 cm. Grundvattenytan i GV0901, som ligger i direkt anslutning till korvsjön, har följt åns variationer utan större avvikelser, dvs grundvattenytan motsvarar i princip åns vattenyta. I GV0904 som ligger längst uppströms och på ett avstånd av ca 15 m från åfåran har grundvattenytan under mätperioden legat kring ca 5 cm men upp till ca 30 cm högre än i ån. Ju längre från ån desto högre ligger grundvattenytan i förhållande till åns vattenyta, vilket framgår av avläsningarna i GV0902 och GV0903 där grundvattenytan under mätperioden stundtals legat upp till ca 35 cm ovan vattenytan i ån. Terrängsvackan i anslutning till GV0902 har under hela mätperioden hållit en vattenspegel. Påfyllning sker huvudsakligen via tillrinning från hårdgjorda ytor kring Magasinsvägen i samband med nederbörd. Dagvatten leds via en betongledning (D400) från en brunn på Magasinsvägen och ner till terrängsvackan. Grundvattenytan i GV0902 har dock under mätperioden vid flera tillfällen överstigit terrängsvackans lägre delar, vilket innebär att även grundvattenytan har en stor betydelse för vattenförekomsten i terrängsvackan. Även om grundvattennivån under vissa perioder ligger en bit under marknivån är bottenmaterialet i terrängsvackan sannolikt tillräckligt tätt för att kunna hålla en vattenspegel än längre tid. Vid två tillfällen har grundvattenytan i GV0903 legat ovan markytan, dvs. en fri vattenspegel har funnits kring grundvattenröret. Grundvattenröret står dock placerat en bit ifrån terrängsvackans lågpunkt. Avläsningarna tyder på att grundvattenytan med jämna mellanrum överstiger terrängsvackans marknivå, vilket medför att en fri vattenspegel skapas. Eftersom det i anslutning till denna terrängsvacka inte förekommer något dagvattenutlopp kan med stor sannolikhet konstateras att det är grundvattnet som periodvis fyller på vatten i terrängsvackan och inte enbart nederbörden. 28 (34)

32 Tillrinning av grundvatten sker kontinuerligt från angränsande höjdpartier söder om Magasinsvägen. Detta medför en högre grundvattennivå där med en gradient ut mot ån. Anläggandet av en förbiledningsfåra intill Magasinsvägen med en botten under åns vattenyta och tvärs grundvattengradienten kommer att skära av grundvattenflödet. Detta kan innebära att grundvattenytan i terrängen mellan förbiledningsfåran och ån kommer att sänkas upp till 35 cm att döma av mätserien. Utflöde av grundvatten kommer sannolikt att ske i förbiledningsfårans södra slänt och botten. Sammanfattningsvis kan konstateras att de berörda terrängsvackorna i mindre grad kommer att fyllas på med grundvatten om en förbiledningsfåra anläggs direkt intill Magasinsvägen, dvs enligt Alternativ C i MKB:n. Föreslagen placering av förbiledningsfårorna enligt huvudalternativet kommer däremot inte att innebära några förändringar med avseende på vattenförekomst i berörda terrängsvackor. 8 Geotekniska förhållanden En översiktlig geoteknisk undersökning har utförts i Landvetter för att kontrollera eventuella effekter på stabiliteten i området till följd av anläggandet av förbiledningsfårorna. I sex punkter har skruvborrning/trycksondering utförts för att bestämma jordart samt jordlagerföljd. Översiktlig stabilitetskontroll har utförts för industriområdet söder om den mellersta förbiledningsfåran längs Magasinsvägen samt även en översiktlig kontroll av den skyddsvall som uppförts uppströms bron vid Stationsgatan, se Figur 18 samt Bilaga (34)

33 Figur 18. Uppförd skyddsvall i anslutning till privat fastighet uppströms bro, Stationsgatan. De naturliga jordlagren, under ett ytligt lager med vegetationsjord, utgörs av ett sandlager med inslag av grus, silt och gyttja. Utförda sonderingar har avbrutits vid mellan 7-10 meter under markytan utan att stopp erhållits. I området kring läget för den mellersta förbiledningsfåran har begränsade skikt med inslag av gyttja och torv påträffats på djupet ca 1-2 m under markytan. Kontrollberäkningarna visar att totalstabiliteten för längre glidytor längs Magasinsvägen är tillfredställande och att en urgrävning inte medför någon risk för stabilitetsproblem i området. Även i området för skyddsvallen bedöms totalstabiliteten vara tillfredställande mot längre glidytor. Förutsatt att grundplatån (sandbanken) framför skyddsvallen, utmed den raka sträckan fram till bron vid Stationsgatan, bibehålls (erosionssäkras) och att erosion av slänten inte sker bedöms även stabiliteten mot korta lokala glidytor i själva vallen vara tillfredställande, trots den relativt brant ställda slänten (1:1,5). Om sandbanken framför skyddsvallen ska muddras erfordras komplettering av geotekniskt underlag samt en ny geoteknisk bedömning eftersom muddringen kommer att innebära en försämrad släntstabilitet. Efter muddring 30 (34)

34 krävs att den nya slänten erosionssäkras, eventuellt i kombination att släntens ställs i flackare lutning (1:2). En jord-bergsondering har utförts i kanalen uppströms dammbyggnaden vid Mölnlycke Fabriker i syfte att utröna jordart, avstånd till fast berg samt dammkroppens uppbyggnad, se Bilaga 8. Bottenmaterialet i kanalen utgörs av ett ytligt lager av grövre friktionsmaterial i form av sand, grus (sten) samt block. Därunder utgörs materialet av silt eller siltig lera ner till fast berg. Silt-/lerlagret har en mäktighet motsvarande ca 7-11 m strax intill dammbyggnaden. I kanalen uppströms dammbyggnaden bedöms mäktigheten uppgå till ca 2-3 m. Tre sonderingar i anslutning till Alhagsbron visar att berget faller av mot södra sidan av kanalen. Vid norra landfästet påträffades berg på nivån ca +65 och vid södra landfästet på nivån ca + 55,5. Preliminärt förväntas inga sprängningsarbeten behöva utföras i samband med planerade arbeten vid Alhagsbron eller i kanalen fram till dammbyggnaden. 9 Totalkapacitet vid Mölnlycke Fabriker Sammantaget ger förbättrade tillopp (kanalen, sundet), ny bro vid Alhagen samt höjning av befintlig dammbyggnad en mycket kraftfull förbättring av avbördningskapaciteten vid dammbyggnaden och möjlighet att begränsa tidigare extrema överdämningar av Landvettersjön, ca DG + 1 m såväl 1951, 1979 som Den teoretiska kapaciteten vid ett vattenstånd motsvarande DG vid dammbyggnaden för de två ordinarie vattenvägarna (huvudåfåran och turbinkanalen) kommer att uppgå till ca 19 m3/s. Skulle därtill reservkanalen utmed Långenäsvägen öppnas ökar motsvarande kapacitet till ca 23 m3/s. I praktiken kommer dock flödet i huvudgrenen under fabriksbyggnaden då sannolikt behöva reduceras (vid extrema situationer möjligen även i turbinkanalen). Det kraftigt förbättrade tilloppet fram till dammbyggnaden kommer att medföra fallförluster på rimligen 0,1 m, men högst troligt snarare 0,2 m. 9.1 Kapaciteten i åsystemet nedströms Mölnlycke Fabriker Eftersom dammbygganden efter utförda och planerade åtgärder i Mölnlycke delen kommer att ha en högre avbördningskapacitet kommer, liksom fallet är idag, en samordnad styrning av s 31 (34)

35 vattensystem att erfordras för att i högflödessituationer inte riskera att nedströmsliggande områden översvämmas i samband med kraftigare nederbörd. För att för framtiden undvika att flöden upp till åtminstone 100årsflöden inte skall medföra översvämningsskador på många 10-tals miljoner planeras för ett stort antal förbättringar av flödeskapaciteter och magasineringsförmåga. Hittills har nedre från Mölndals centrum och genom Göteborg rensats/återställts till sektioner som motsvarar vad som fastställts i en förrättning från För att undvika översvämningar av sammanlagringen av det oreglerade tillflödet från Kålleredsbäcken/Balltorpsbäcken och huvudflödet från Stensjön erfordras dock även i framtiden en betydande korttidsmagasinering på några dagar och i värsta fall upp till en vecka i Stensjön Rådasjön och Landvettersjön. Extrema högvattenstånd i Stensjön Rådasjön ger vid högflöden översvämningar i Mölnlycke samhälle och bakdämning och risk för skador i Mölnlycke Fabriker. Det saknas idag reell möjlighet att reglera dessa sjöar för att undvika översvämningar nedströms i Mölndal och Göteborg. Avsikten från Mölndals kommuns sida är därför att väsentligt förbättra flödeskapaciteten i utloppet från Stensjön genom ombyggnad av befintlig dammbyggnad och anslutande delar av ån uppströms och nedströms, liksom sektionsförbättringar i trånga passager mellan Rådasjön och Stensjön. Slutligen planeras för en samordnad reglering av hela åsystemet med det primära syftet att minimera översvämningsskador. Regleringen kommer bl.a. att baseras på att tappningarna från Nedsjöarna reduceras till minimitappning redan på prognoser om stora flöden. Systemet med avtappningar av de nedre sjöarna, Landvettersjön och Rådasjön Stensjön kan förbättras efter hand i takt med att planerade kapacitetsförbättrande åtgärder genomförts. 10 Vattenhushållning Såväl under befintliga som framtida förhållanden kommer utloppet ur Landvettersjön att ha en större hydraulisk kapacitet än vattensystemet nedströms varför regleringen vid Mölnlycke Fabriker måste drivas med, förutom det primära syftet att fabriken inte översvämmas, en tappning som anpassas så att översvämningar undviks såväl uppströms som nedströms om Mölnlycke Fabriker. Under normala ne- 32 (34)

36 derbördsförhållanden regleras dock Landvettersjön enligt tidigare principer. Efter hand som ovan nämnda förbättringsåtgärder har utförts nedströms i systemet, liksom den prognosstyrda regleringen av Nedsjöarna kommer det finnas förutsättningar att såväl hålla Landvettersjön inom hävdvunna regleringsgränser under betydligt längre tid under högflödesperioder som att minska överdämningen vid extrema flödestillfällen. 11 Preliminär tidplan Samtliga arbeten såväl i Landvetter som i Mölnlycke behöver utföras i samband med lågflöde. Dels för att begränsa risken för översvämning av själva arbetsområdet och eventuella temporära skyddsanordningar och dels för att i möjligaste mån begränsa den grumling och partikelspridning som förväntas ske i samband med arbetena. Den totala arbetstiden för åtgärderna i Landvetter och i Mölnlycke beräknas uppgå till ca 2-3 månader. Arbeten förväntas kunna ske parallellt i Landvetter och i Mölnlycke. 12 Tillfälliga anordningar/åtgärder under byggnadstid 12.1 Mölnlycke I samband med fördjupningsarbetena i tilloppet fram till dammbyggnaden föreslås att flödet förbi dammbyggnaden successivt reduceras till minimitappning. Dock ska ett flöde motsvarande ca 400 l/s alltid släppas förbi dammbyggnaden jämnt fördelat i de båda ågrenarna nedströms för att undvika att dessa torrläggs. Efter arbetsdagens slut släpps flödet åter på successivt. Om det för vattenförsörjningen skull erfordras en större tillrinning kan ett större flöde behöva släppas igenom. Dock torde detta kunna lösas genom en ökad tappning under resterande delar av dygnet samt helger då arbeten inte utförs. Om kontrollmätningar i samband med fördjupningsarbetena i sundet visar på betydande partikelspridning nedströms föreslås att flödet reduceras på motsvarande sätt som ovan under tiden då grävning utförs. 33 (34)

37 För att underlätta genomförandet av vissa arbeten och för att i görligaste mån begränsa grumling avses grundläggningen av den nya bron att ske i torrhet. Med anledning av detta avses preliminärt tätspont att slås kring landfästena. Efter att brovalvet monterats på fundamenten kapas sponten strax under färdig botten Landvetter Arbetena med förbiledningsfårorna föreslås ske med stängda in- och utlopp. I samband med anläggandet av den mellersta förbiledningsfåran placeras en tät vall mellan befintlig åfåra och korvsjön innan förbiledningsfåran schaktas ur. 13 Kostnader Kostnaderna för de planerade åtgärderna i Landvetter uppgår till ca 8 milj kr. Anläggandet av en ny bro vid Alhagen tillsammans med föreslagna fördjupningsarbeten i sundet respektive tilloppet beräknas uppgå till ca 5 milj kr. Totalkostnaden för projektet förväntas således uppgå till ca 13 milj kr. 34 (34)