Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken att utföra kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån i Mölnlycke, Härryda kommun m m

Transkript

1 Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box VÄNERSBORG ANSÖKAN Sökande: Härryda kommun (org.nr ) MÖLNLYCKE Ombud: Advokat Ted Wennerqvist/Jur kand Åsa Radix Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB Box 11165, GÖTEBORG Telefon ; E-post: Saken: Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken att utföra kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån i Mölnlycke, Härryda kommun m m

2 2 A FÖRESLAGNA VATTENVERKSAMHETER 1 Orientering Härryda kommun (kommunen) har för avsikt att vidta översvämningsbegränsande åtgärder i Mölndalsån och anlägga dagvattendammar i Mölnlycke, Härryda kommun. Mölndalsån sträcker sig från Västra och Östra Nedsjön genom Härryda kommun via sjöarna Landvettersjön, Rådasjön och Stensjön och vidare genom tätorterna Mölndal och Göteborg, ut i Göta älv. Det aktuella områdets belägenhet framgår av översiktsbild, figur 1 i bilagd teknisk beskrivning, upprättad av Sweco Environment AB (bilaga 1). Mölndalsåns vattensystem har under de senaste åren drabbats av betydande översvämningar. Kommunen har därför tidigare utfört översvämningsbegränsande åtgärder uppströms Mölnlycke centrum. Som ett led i det fortsatta arbetet med att reducera risken för översvämningar avser kommunen att utföra kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölnlycke, bl a breddning och fördjupning av Mölndalsån på sträckan mellan Massetjärn och Rådasjön samt utläggande av erosionsskydd. Vidare skall en förbiledningskanal anläggas genom Kulturhusparken samt promenadbryggor utmed vissa delar av Mölndalsån. Åtgärderna ingår som en del i ett omfattande arbete med att öka flödeskapaciteten i hela vattensystemet inför förväntade perioder av höga flöden och vattenstånd i sjöarna. Arbetena innebär att en befintlig GC-bro ( Hulebäcksbron ) måste utrivas och ersättas med en ny GC-bro i samma läge, men med större spännvidd. Vidare skall tre (3) nya GC-broar anläggas över Mölndalsån. Eftersom ingen rening idag sker av dagvattnet från centrala Mölnlycke förs föroreningarna ut i Mölndalsån och vidare till Rådasjön, som är huvudvattentäkt för Mölndals kommun. Rådasjön används även som reservvattentäkt för Göteborgs kommun flertalet gånger per år när huvudvattentäkten Göta älv inte kan nyttjas. För att rena dagvattnet och skydda Rådasjön från föroreningar, samt även för att utgöra katastrofskydd, skall kommunen anlägga dagvattendammar utmed Säterivägen i Mölnlycke. Härryda kommun ansöker härmed om tillstånd enligt miljöbalken till ovan nämnda anläggningar och åtgärder i och invid Mölndalsån i Mölnlycke, Härryda kommun.

3 3 Ansökan omfattar även i förekommande fall ansökan om dispens enligt artskyddsförordningen (2007:845) för de fridlysta arterna åkergroda och mindre hackspett samt tillstånd till markavvattning enligt 11 kap 14 tredje stycket och 9 miljöbalken. 2 Tidigare tillstånd Vattenreglering För den aktuella delen av Mölndalsån saknas befintliga tillstånd för vattenreglering. Följande tillstånd till vattenreglering gäller dock för andra delar av åsystemet. 1. Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen, har i dom den 25 mars 2010 i mål M lämnat KB Myran nr 342, c/o Wallenstam Företag AB, tillstånd till reglering av Landvettersjön, Härryda kommun, mellan de hävdvunna nivåerna +64,90 m (dämningsgräns) och +64,79 m (sänkningsgräns). 2. Västerbygdens vattendomstol har i dom AM 13/1932 den 10 februari 1937 lämnat Mölndals Kvarnby tillstånd till reglering av Stensjön, Härryda kommun, mellan nivåerna +59,73 m (dämningsgräns) och +59,15 m (sänkningsgräns). 3. Västerbygdens vattendomstol har i dom AM 42/1932 den 10 februari 1937 lämnat Mölndals Kvarnby tillstånd till reglering av Rådasjön, Härryda kommun, med sänkningsgräns +59,17 m. Befintliga broar Såvitt kommunen kunna utreda finns tillstånd till följande broar inom berört område. 1. Tillstånd till två GC-broar över Mölndalsån i Mölnlycke, varav en är den befintliga Hulebäcksbron, vilken nu skall utrivas. Tillståndshavare är sökanden Härryda kommun genom av Vänersborgs tingsrätt, Vattendomstolen, den 23 maj 1995 meddelad dom i mål VA 106/ Tillstånd till två GC-broar över Mölndalsån i Mölnlycke. Tillståndshavare är sökanden Härryda kommun genom av Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen, den 8 mars 2001 meddelad dom i mål M

4 4 3. Tillstånd till en vägbro över Mölndalsån vid Råda Stock i Mölnlycke. Tillståndshavare är Vägverket - vägförvaltningen i Göteborgs och Bohus län, genom av Vänersborgs tingsrätt, Vattendomstolen, den 28 oktober 1985 meddelad dom i mål VA 43/ Tillstånd till en vägbro över Mölndalsån i Mölnlycke. Tillståndshavare är Vägverket - vägförvaltningen i Göteborgs och Bohus län, genom av Vänersborgs tingsrätt, Vattendomstolen, den 10 september 1984 meddelad dom i mål VA 2/84. Övriga tillstånd De i Mölndalsåns vattensystem befintliga och i drift varande kraftverken ligger uppströms Landvettersjön och aktuellt område. Ingen påverkan förväntas på dessa anläggningar till följd av den tillståndssökta verksamheten. Rätten att för vattenförsörjningsändamål bortleda vatten ur Rådasjön, belägen inom Mölndalsåns avrinningsområde, innehas av Mölndals kommun och Göteborg Vatten. Tillståndssökta åtgärder bedöms vara positiva för vattenkvaliteten i vattentäkten och i övrigt förväntas inte täkten bli påverkad. Bedömning Förutom utrivning av den av kommunen ägda Hulebäcksbron, bedömer kommunen inte att ovan nämnda tillstånd/rättigheter kommer att påverkas av i denna ansökan föreslagen vattenverksamhet. 3 Fastighetsförhållanden och rådighet Föreslagen vattenverksamhet berör de fastigheter och rättighetshavare som framgår av Norconsult AB upprättad fastighetsägarförteckning med registerkartor (bilaga 2). De fastigheter som bedöms bli direkt berörda av föreslagna anläggningar är Härryda Hulebäck 1:282, 1:106, 1:108, 1:109 och 1:110, Hönekulla 1:3, 1:33, 1:34, 1:85, 1:88, 1:340, 1:553, 1:598 samt Kindbogården 1:1 och 1:60. På sätt närmare framgår av fastighetsägarförteckningen (bilaga 2) äger kommunen samtliga av de berörda

5 5 fastigheterna. Kommunen har således markåtkomst och erforderlig vattenrättslig rådighet för utförande av vattenverksamheten. 4 Planförhållanden En redovisning av berörda planförhållanden framgår av avsnitt i bilagd miljökonsekvensbeskrivning, upprättad av Sweco Environment AB (bilaga 3). Av Härryda kommuns fördjupade översiktsplan (FÖP) från år 1996, se Bilaga 1 till miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3), framgår att naturområdet mellan ån och Säterileden anses lämpligt att användas för omhändertagande av dagvatten. Nedan angivna detaljplaner och planbestämmelser gäller för berörda områden. Detaljplan namn Vad anvisas i DP S86 Vattenområde Park Vägområde m Gatu- och kollektivtrafik P24 W1 Öppet vattenområde W2 Öppet vattenområde där trappa och brygga får anläggas Parkmark P97/10 P93/4 Öppet vattenområde Mark som inte får bebyggas marken ska vara tillgänglig för allmän gångtrafik S77 S38 Vattenområde Parkområde allmän plats Gatutrafik Vattenområde (Massetjärn = Berörs ej direkt av åtgärder) Berörda områden utgör enligt gällande planbestämmelser huvudsakligen av parkoch allmänplatsmark. Den tillståndssökta vattenverksamheten medför ingen ändrad markanvändning och strider inte mot planernas syfte, varför verksamheten bedöms förenlig med gällande detaljplaner. 5 Höjdsystem I denna ansökan förekommande höjdangivelser hänför sig till Göteborgs lokala höjdsystem (GH 88), om inte annat anges. Koordinater i plan hänför sig till SWEREF

6 6 6 Hydrologiska, hydrogeologiska och hydrauliska förhållanden Mölndalsåns avrinningsområde sträcker sig från Nedsjöarna i Härryda och Bollebygds kommuner till utloppet vid Göta älv, i centrala Göteborg. Mölndalsån rinner i västlig riktning genom samhällena Härryda, Landvetter och Mölnlycke, varefter ån rinner ut i Rådasjön och vidare till Mölndals kommun. Tillrinningen från det oreglerade avrinningsområdet, fram till Landvettersjöns utlopp, har beräknats för dygnsmedelflöden med data från SMHI. Eftersom utjämningen i Landvettersjön är så kraftig redovisas nedan endast dygnsmedelvärden respektive ett utjämnat flöde (1 m 3 /s) från de övre reglerade sjöarna. MQ, hela området ca 3,4 m 3 /s MHQ (medelhögvattenföring) = 15 m 3 /s HHQ 50år = 28 m 3 /s Styrningen av vattenstånden i de samverkande sjöarna Rådasjön och Stensjön sker i Stensjöns utlopp. Vattenregleringen är fastställd enligt gällande vattendomar mellan nivåerna +59,09 m (sänkningsgräns) och 59,67 m (dämningsgräns). Nivåerna är angivna efter justering enligt Göteborgs lokala system. Besvärande översvämningar i Mölnlycke samhälle uppstår när vattennivån närmar sig nivån +61,0 m. Med de kapacitetsförbättrande åtgärder som nu föreslås kommer vattenstånd över +60,7 m i Massetjärn endast inträffa med långa tidsintervall. Beskrivning av gällande hydrologiska uppgifter framgår närmare av avsnitt 4.2 och 6 i samt bilaga 3 till den tekniska beskrivningen (bilaga 1). 7 Befintliga förhållanden Den befintliga djur- och naturmiljön framgår närmare av avsnitt 4 i bilagd miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3). 7.1 Orientering Mölndalsån är delvis kanaliserad och överbyggd med ett flertal broar mellan Massetjärn och Parkbron. Nedströms Parkbron är ån däremot mer naturlig och

7 7 meandrande. Vid Mölndalsåns utlopp till Rådasjön finns ett större område med lövskog och lövsumpskog som även omfattas av reservatsföreskrifter (Rådasjöns naturreservat). Området uppströms Parkbron utgörs av bebyggelse och grönytor. Utmed ån finns gräs, vass och lövträd. Det förekommer även en del tomtmark med bebyggelse samt ett antal mindre vägar. Uppströms Parkbron ligger Mölnlycke centrum med parkeringsytor och ett antal verksamheter, såsom kommunhus och skola med idrottshall. I övrigt finns bostadshus och en del industriverksamheter, främst utmed Säterivägen. Järnvägen sträcker sig i sydvästlig-nordvästlig riktning något söder om Mölndalsån. Från Säterivägen och österut utgörs landskapet av parkliknande miljöer med bebyggelse. De östra delarna används för rekreation emedan delarna närmast Rådasjön är mer vildvuxna och otillgängliga. 7.2 Djur- och naturmiljö Flertalet inventeringar av naturmiljön inom områdena för föreslagna åtgärder har genomförts, varvid hänvisas till avsnitt 2.5 i bilagd miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3). Nedströms Parkbron utgörs naturmiljön av sumpskogsområden med översvämningsskog och våtmarker. Vegetationen utgörs av främst björk, al och hägg samt tät undervegetation. Området bedöms ha måttliga botaniska värden, men värdefulla träd har dock identifierats, se avsnitt 4.2 i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3). Strandvegetationen utgörs främst av alluvial lövskog, vass och videbuskage och klassas som en prioriterad, skyddsvärd naturtyp enligt habitatdirektivet. Förutsättningarna är gynnsamma för ett rikt fågelliv. Mölndalsåns fuktiga våtmarksmiljöer medför s.k. svämskogskanaler (diken), vilka främjar naturliga vattenfluktuationer och medför en stor insektsrikedom.

8 8 Mölndalsån Naturmiljön i Mölndalsåns vattenområde framgår av avsnitt 4.1 i bilagd miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3). Mölndalsån betecknas som måttligt näringsrik med bottnar av lera och sand. Vattenvegetationen är relativt artrik men mestadels sparsamt förekommande och bottenfaunan måttligt artrik. Faunan har bedömts ha hög ekologisk status enligt Naturvårdsverkets (2007) bedömningsgrunder. Sammantaget uppvisar Mölndalsåns vattenmiljö vid Mölnlycke måttligt stora naturvärden och vid utförd inventering påträffades inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen skyddade arter. Fågelfauna Flera naturvärdesbedömningar och inventeringar av fågelfaunan har genomförts i området vid Mölndalsån, som närmare beskrivs i avsnitt i miljökonsekvensbeskrivningen. Mölndalsån och dess närmiljö utgör en viktig spridningskorridor för ett antal fågelarter, flera av vilka är rödlistade eller omfattas av EU:s fågeldirektiv, se avsnitt 7.4 nedan. Fågelarter som har sina habitat i området är bl.a. mindre hackspett, större hackspett och gröngöling, men även spillkråka och fiskgjuse har observerats. Akvatiska förhållanden Den akvatiska faunan i de två större vattenförande dikena inom området är typisk och ordinärt artfattig. Smal dammsnäcka (rödlistad NT) har dock påträffats i den norra delen av området. Smal dammsnäcka förekommer på omkring 75 lokaler i de sydvästra delarna av Sverige och inventering har utförts under två tillfällen år 2010, se avsnitt 4.2 i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3). Vid tidigare provfisken i Rådasjön (åren 1987 och 1991) fångades abborre, björkna, brax, gers, gädda, gös, lake, löja, mört, nors, regnbåge, siklöja och berg-/stensimpa, se avsnitt i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3). I Mölndalsån nedströms dämmet vid Stensjöns utlopp förekommer ett strömstationärt bestånd av öring. Även ål förekommer inom vattensystemet.

9 9 Allmän dammussla har påträffats i det berörda området och även signalkräfta förekommer. Tidigare inventeringar visar vidare att den fridlysta arten åkergroda förekommer i området. 7.3 Områdesskydd Rådasjön och dess stränder (fram till Mölndalsvägen) omfattas av Rådasjöns naturreservat som bildades år Reservatet omfattar även delar av sumpskogsområdet närmast sjön, se figur 2 i miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3). Anläggandet av en av de föreslagna dagvattendammarna kommer att ske inom Rådasjöns naturreservat. Miljö- och bygglovsnämnden i Härryda kommun har den 2 oktober 2012 meddelat dispens enligt 7 kap 7 miljöbalken från föreskrifterna för Rådasjöns naturreservat för anläggandet av dagvattendammen (bilaga 4). Strandskyddet för Mölndalsån och Massetjärn är sedan tidigare upphävt. Rådasjöns strand omfattas av strandskydd. Området längs Mölndalsån, nedströms Parkbron utgörs av sumpskogsområden med översvämningsskog och våtmarker. Strandvegetationen i området består främst av alluvial lövskog, vass och videbuskage. Strandskogen i området är klassad som en prioriterad, skyddsvärd naturtyp enligt habitatdirektivet, men är dock inte utpekad som ett s.k. Natura 2000-område. 7.4 Skyddade arter Det finns ett antal rödlistade och fridlysta arter i området, nämligen - smal dammsnäcka (rödlistad NT), som noterats i sumpskogen mellan Mölndalsån och Säterivägen, - mindre hackspett (rödlistad (NT) och fridlyst), som har revir i området samt - åkergroda (fridlyst), som noterats i området där dagvattendammarna kommer att anläggas. Enligt uppgift från Naturskyddsföreningen har även ett fynd gjorts av Bred paljettdykare, som omfattas av artskyddsförordningen (N-art) i östra delen av Rådasjön.

10 10 Undersökningar som genomförts under åren visar att ett flertal skyddade fågelarter förekommer i området kring Mölndalsån, varvid hänvisas till avsnitt i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3). Bland de rödlistade fågelarter som förekommer kan nämnas bl.a. fiskgjuse (rödlistad EU), drillsnäppa (rödlistad NT), och göktyta (rödlistad NT). Med hänsyn till de skydds- och försiktighetsåtgärder som föreslås bedöms endast arterna mindre hackspett och åkergroda påverkas på sätt att fråga om artskyddsdispens kan uppkomma, se avsnitt 11 nedan. 7.5 Kultur- och friluftsintressen Inga uppgifter om fasta fornlämningar eller andra kulturintressen i området finns i området. Från Säterivägen och österut finns ett antal gång- och cykelvägar längs med ån. Marken är av parkkaraktär och används för diverse uteaktiviteter. Området mellan Säterivägen och Mölndalsvägen är dock mer svårtillgängligt och frilufts- och rekreationsintresset bedöms vara av mindre omfattning. 7.6 Förorenad mark Nedströms Parkbron finns en äldre kommunal avfallsdeponi där vissa föroreningar av bl.a. tungmetaller förekommer, se avsnitt 4.8 i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3). Föroreningar lösta i grundvattnet har konstaterats endast i låga halter, varför spridningen mot Mölndalsån har bedömts vara obetydlig. Några åtgärder avses inte att utföras på Mölndalsåns södra branta strandbrink, dvs. inte mot deponiområdet, utan i sådant fall på den norra flackare sidan av ån. 7.7 Geotekniska förhållanden Geotekniska undersökningar har vidtagits på sätt som framgår av avsnitt 5 i samt bilaga 1 till den tekniska beskrivningen (bilaga 1). De geotekniska förhållandena längs Mölndalsån varierar kraftigt. Då åns breddning och slänter till stor del kommer att utföras i erosionskänsligt material (siltig sand) erfordras att erosionsskydd anläggs för att säkerställa beständigheten.

11 11 8 Föreslagna åtgärder Kommunen avser att utföra följande vattenverksamheter. Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån (breddning, fördjupning m m) Anläggande av erosionsskydd Anläggande av dagvattendammar med tillhörande anordningar. Anläggande av dagvattenledningar Anläggande av förbiledningskanal genom Kulturhusparken Anläggande av spont på södra sidan av Mölndalsån, strax uppströms Parkbron Anläggande av promenadbryggor utmed Mölndalsåns norra sida Utrivning av Hulebäcksbron (GC-bro) samt anläggande av en ny GC-bro med större spännvidd i samma läge Anläggande av tre (3) nya GC-broar för kommande byggnationer i området Schaktnings- och anläggningsarbeten i berörda mark- och vattenområden De föreslagna åtgärderna beskrivs närmare i avsnitt 7 i teknisk beskrivning (bilaga 1), samt i nedanstående avsnitt. 8.1 Kapacitetsförbättrande åtgärder Syftet med de kapacitetsförbättrande åtgärderna i Mölndalsån är att minska översvämningsrisken i centrala Mölnlycke, särskilt där bostäder, lokaler och andra verksamheter förekommer. Olika alternativ för åtgärder längs ån har övervägts. Ur hydraulisk synpunkt hade det gängse varit att öka åns sektion hela vägen från Massetjärn och ned till Rådasjön och ge ån en och samma normalsektion. Av naturskyddssynpunkt har kommunen dock beslutat att försöka undvika urgrävningar inom det låglänta naturmarksområdet nedströms Parkbron, varför större åsektioner behövs på resterande sträcka för att uppnå de kapacitetsförbättringar som erfordras. Åtgärderna uppströms Parkbron innebär att området nedströms kommer att kunna lämnas utan större ingrepp. Tre åtgärdsalternativ har utretts för utökning av olika sektioner av Mölndalsån, mellan Massetjärn och Rådasjön. Alternativen har utvärderats i en hydraulisk beräkningsmodell för två olika kombinationer av vattenflöden, se avsnitt 7 i samt bilaga 3 till

12 12 teknisk beskrivning (bilaga 1). Kommunen söker tillstånd för det s.k. alternativ 2, då detta bedömts vara mest lämpligt bl a då det innebär ett begränsat ingrepp i ån inom Biblioteksparken. Alternativ 2 innebär att breddning och fördjupning av åfåran sker mellan Massetjärn och Kulturhusbron samt mellan Hamnbron och Parkbron. Mellan Massetjärnsbron och Hulebäcksbron utförs en större sektion, med bottenbredden 5,5 m, då detta område är mindre känsligt avseende markanvändning än övriga berörda delar av ån. Nedströms Hamnbron utökas åsektionen till bredden 14 m, med spont på ömse sidor av ån. Vidare innebär alternativ 2 en fördjupning av åbottnen till nivån +57 m samt breddning av åbotten till 3 m i en jämn sektion mellan Kulturhusbron och Hamnbron. Av naturvårdsskäl har kommunen beslutat att i möjligaste mån undvika urgrävningar inom det låglänta naturmarksområdet nedströms Parkbron. Det måste dock framgent finnas en möjlighet att göra utgrävningar på kritiska ställen i området i det fallet att sandomflyttningar inom området ger sektioner med oacceptabelt liten sektion. Uppmätta sektioner i området visar berörda areor på normalt 25 m 2 eller något mer vid vattenståndsnivån +60,0 m. Sektioner med mindre area måste således vid framtida underhållsåtgärder utmed ån och som skadeförebyggande åtgärd få grävas ur till minst 25 m Erosionsskydd Erosionsskydd måste anläggas på berörda sträckor på grund av pågående erosion samt i anslutning till nyschaktade slänter. Erosionsskyddet kommer att bestå av sprängsten under medelvattenytan och natursten alternativt marktäckande väv av naturfiber över medelvattenytan. Erosionsskyddets principiella utformning framgår av bilaga 5 till teknisk beskrivning (bilaga 1). 8.3 Dagvattendammar Kommunen skall anlägga en serie av fyra (4) dagvattendammar, vars utförande och belägenhet framgår av avsnitt 7.3 i samt bilaga 4 till teknisk beskrivning (bilaga 1). Dammarnas funktion är att dels rena dagvattnet och hindra föroreningar från att nå Rådasjön, dels fungera som katastrofskydd i samband med ett eventuellt haveri i

13 13 spillvattentunneln till Ryaverket i Göteborg dels ock kunna fånga upp eventuellt utsläpp från olycka med farligt gods (ex. petroleumprodukt) eller utsläpp som sker i Mölnlycke samhälle, till dess Räddningstjänsten hunnit sanera eller omhänderta föroreningarna. Dammarna skall anläggas mellan Säterivägen och Mölndalsån. Vattenarean för respektive damm uppgår till ca 520 m 2, ca m 2, ca 190 m 2 och m 2. Dammarna kommer att utformas med ett permanent vattendjup av ca 1 m. Av säkerhets- och anläggningstekniska skäl kommer de att omges av en 1-2 m bred vattenzon med ett djup av ca 2 dm. 8.4 Dagvattenledningar Dagvattnet skall ledas till dagvattendammarna via en samlingsledning på vardera sidan av ån. Utförande och belägenhet av föreslagna ledningar framgår närmare av figur 3 och avsnitt 7.4 i bilagd teknisk beskrivning (bilaga 1). En samlingsledning (Ø mm) som avleder dagvattnet från området norr om Mölndalsån utförs utmed åns norra strand. Befintliga ledningar i Badhusgatan kommer anslutas till den nya samlingsledningen. Utmed åsträckan mellan Hamnbron och Parkbron leds dagvattnet i en ledning som delvis kommer att förläggas innanför spont, där även borrning erfordras. Dagvattnet från området söder om Mölndalsån kommer att avledas via en samlingsledning (Ø 1200 mm) i mark söder om ån, med en dykarledning under Mölndalsån fram till den första dagvattendammen. 8.5 Förbiledningskanal För att kunna bevara skyddsvärda träd vid Kulturhusparken avses en förbiledningskanal utföras, se närmare avsnitt 7.5 i samt bilaga 5 till teknisk beskrivning (bilaga 1). Kanalens sidor kommer att bestå av vertikal spont (upp till nivån +61,0 m) och slänten upp till marknivå av betongplattor. Kanalen blir ca 3 m bred och bottnen förläggs på nivån +57 m. Utmed hela sträckningen förses kanalen med ett lock av gallerdurk, vilket ansluter till befintlig marknivå (ca +61,50 m) med granitstenar.

14 Spont - södra sidan av Mölndalsån För att möjliggöra uträtning av Mölndalsån kommer spont (som avslutas på nivån +59,10 m) slås från Parkbron och ca 80 m österut, se avsnitt 7.6 i samt bilaga 5 till teknisk beskrivning (bilaga 1). Uträtningen krävs för att dels promenadbryggor skall kunna anläggas utmed ån, dels uppnå tillräckliga sektioner för att höja åns kapacitet. Stabilitetsförhållandena utmed den berörda sträckan innebär att slänter inte kan ställas brantare än lutning 1:4, vilket innebär att sådana slänter i det förevarande fallet skulle ha sträckt sig ända fram till Säterivägen. Till följd härav har spont bedömts vara ett lämpligare alternativ. 8.7 Promenadbryggor Utmed Mölndalsåns norra strandkant skall promenadbryggor anläggas, se avsnitt 7.7 i och bilaga 5 till teknisk beskrivning (bilaga 1). Mellan Kulturhusparken och Hamnbron utförs en promenadbrygga med ett ca 3 m brett trädäck på nivån +60,2 m, grundlagd på träpålar. Mellan Lejontrappan och parkeringshuset, uppströms Parkbron, utförs en ca 3 m bred promenadbrygga av trä på nivån +60,2 m, grundlagd på spont i framkant och med träpålar i bakkant. 8.8 Utrivning av Hulebäcksbron De kapacitetsförbättrande åtgärder som utförs i Mölndalsån medför att den befintliga GC-bron - Hulebäcksbron - på grund av sin placering och utformning, måste utrivas och ersättas med ny GC-bro, med större spännvidd, i samma läge. Hulebäcksbrons och övriga befintliga broars beskaffenhet framgår av bilaga 6 till teknisk beskrivning (bilaga 1). Den befintliga Hulebäcksbron är en fritt upplagd balkbro av stål, med en brobaneplatta av trä som är grundlagd på betongfyllda betongrör. Hela bron skall utrivas på sätt som närmare framgår av avsnitt 7.8 i teknisk beskrivning (bilaga 1). Någon menligt påverkan på vattenmiljön förväntas inte till följd av utrivningen av Hulebäcksbron. Konstruktionen av den nya Hulebäcksbron redovisas nedan i avsnitt 8.9.

15 Nya GC-broar Fyra (4) nya broar skall anläggas mellan Massetjärnsbron och Parkbron, se avsnitt och avsnitt 7.10 i samt bilaga 5 till teknisk beskrivning (bilaga 1). Samtliga broar kommer att utformas med en prefabricerad överbyggnad av trä på platsgjutna betonglandfästen och grundläggas på pålar. Broarna är utformade så att de inte skall påverkas av vattenstånden vid framtida högflöden och broarna bedöms inte heller ge upphov till ytterligare dämning eller påverkan på vattenstånd och vattenhastighet. Överbyggnadernas underkant för de fyra broarna placeras på nivån +61,10 m med beaktande av beräknade, framtida förändringar av vattenflöden i ån. Åbotten under samtliga broar kommer att förses med erosionsskydd. Anläggningsarbetena kommer att innebära att slagning/dragning av spont, pålning, gjutning av landfästen/mellanstöd (i torrhet), schaktning - delvis under vatten, länspumpning och utläggande av erosionsskydd (minsta mäktighet 0,5 m), se närmare avsnitt i teknisk beskrivning (bilaga 1). Vidare kommer arbetena innefatta rivning av befintlig bro samt återställande av stenmurar (Hulebäcksbron). Hulebäcksbron Ny bro för GC-trafik placeras i samma läge som den befintliga Hulebäcksbron. Den teoretiska spännvidden beräknas till ca 16,5 m och den fria brobredden blir 3,0 m. Utrivande av befintlig bro kommer ske i samband med uppförandet av den nya bron så att temporära sponter kan nyttjas och påverkan på ån begränsas. Befintliga stenmurar kommer att anslutas till de nya landfästena. Bro över Mölndalsån väster om ny förbiledningskanal Ny bro för gångtrafik utförs strax väster om den nya förbiledningskanalen, se avsnitt 8.5 ovan. Den teoretiska spännvidden beräknas till ca 18,0 m och den fria brobredden blir 3,0 m. Brons norra landfäste kommer att stå bakom spont. Ny bro över Mölndalsån vid Badhusgatan Ny GC-bro utförs i förlängningen av Badhusgatan. Den teoretiska spännvidden beräknas till 16,5 m och den fria brobredden blir 4,0 m. Brons landfästen kommer att stå bakom spont på södra och norra sidan.

16 16 Ny bro över Mölndalsån vid Parkbron Ny GC-bro utförs i nära anslutning till befintlig Parkbro. Den teoretiska spännvidden beräknas till ca 16,5 m + 16,5 m och den fria brobredden blir 4,0 m. Stålrörspelare kommer att användas som mittstöd och placeras i samma läge som mittstödet för befintlig Parkbro Markavvattning Länsstyrelsen för Västra Götalands län har i beslut den 8 februari 2013, med stöd av 11 kap 14 andra stycket miljöbalken, meddelat kommunen dispens från markavvattningsförbudet för den tillståndssökta vattenverksamheten (bilaga 5). Länsstyrelsen har gjort bedömningen att delar av föreslagna åtgärder utgör markavvattning och för det fall mark- och miljödomstolen gör motsvarande bedömning ansöker kommunen härmed om tillstånd härtill enligt 11 kap 14 tredje stycket och 9 miljöbalken, liksom 21 kap. 3 miljöbalken. 9 Kontrollprogram Ett kontrollprogram, för att följa upp statusen i berörda delar av Mölndalsån - före, under och efter byggtiden - skall tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Referensprovtagning kommer att genomföras innan byggstart och vattenkvaliteten kommer att kontrolleras under byggskedet genom provtagning och okulär kontroll. De parametrar som provtas är ph, konduktivitet, turbiditet samt temperatur. Provtagning skall i normalfallet ske var 14:e dag under byggtiden. Provtagningsfrekvensen anpassas dock till rådande omständigheter och arbeten samt de risker som finns för påverkan på vattendraget, vilket kan innebära att provtagning genomförs oftare eller mer sällan än var 14:e dag. Beredskap ska finnas för att kunna genomföra mer omfattande provtagning av vattenkvalitet om indikation på störning förekommer.

17 17 10 Motstående intressen Den påverkan vattenverksamheten kan få på allmänna och enskilda intressen framgår närmare av avsnitt 6 och 7 i bifogad miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3). Allmänna intressen Från Parkbron upp till Massetjärn består Mölndalsåns botten av sand och sten, vilket medför att grumlingen förväntas bli förhållandevis begränsad. Från Parkbron ned till Rådasjön förekommer mer finkornigt material och risk för kraftigare grumling finns här. Grumlingen bedöms leda till marginella effekter på vattenkvaliteten, men viss risk finns att sedimentering sker över bottnar av värde för fisk och bottenfauna. Temporär störning kan uppkomma på fisk, kräftor och bottenfauna och artrikedomen i Mölndalsån i områden för vattenarbeten minskar sannolikt under anläggningstiden. Konsekvenserna bedöms dock bli förhållandevis kortvariga och återemigrering av arter väntas så snart vattenarbetena avslutats. Den föreslagna verksamheten innebär att bl.a. lövsumpskog, alluvial lövskog och mindre våtmarker kommer att minska lokalt, vilket innebär habitatförlust för de arter som lever i dessa miljöer, exempelvis mindre hackspett och göktyta. Störningarna begränsas genom att arbeten undviks under fåglarnas häckningsperiod. Gamla träd, lämpliga som häckningsmiljöer, kommer att sparas för att minska de negativa konsekvenserna, men en viss förlust av häcknings- och födosöksmiljöer kommer uppstå. Anläggandet av dagvattendammar innebär habitatförlust för vissa arter. Dammarna kommer dock att kunna utgöra livsmiljöer för nya arter, vilka således gynnas av åtgärderna, bl.a. groddjur och insektsarter, såväl som vissa fågelarter. Vidare kan dagvattendammarna påverka grundvattenförhållandena lokalt, med liten risk för störning för bl.a. smal dammsnäcka (rödlistad NT). Det är ovisst om dammarna utgör en lämplig biotop för arten, men påverkan bedöms vara av förhållandevis ringa omfattning då endast en mindre del av artens nuvarande habitat berörs. Kommunen föreslår kompensationsåtgärder vid Vällsjön, vilka åtgärder bedöms kunna gynna artens bestånd ur ett regionalt perspektiv.

18 18 Grävningsarbetena skapar lokalt nya strand- och bottenytor, vilket kan innebära ökad erosionsrisk under viss tid. I utsatta områden kommer därför erosionsskydd att utföras, vilket kan innebära att områden med håligheter och trädrotssystem till skydd för fisk och kräftor försvinner. Föreslagna erosionsskydd skall dock utformas med sprängsten och natursten, vilket skapar gömslen som gynnar såväl mindre fiskar som åns kräftbestånd samt skapar bohål för signalkräftan. Breddning av åfåran sker på åns högra sida (i strömriktningen), för att skuggningen av ån inte ska försämras, för att förebygga skada på bl.a. fisk. Eftersom arbeten måste ske under lågflödesperiod kan det inte uteslutas att fiskeintresset/kräftfisket i Mölndalsån påverkas under denna tid, påverkan väntas dock bli begränsad till byggskedet. Breddning av Mölndalsån kräver viss nedtagning av träd, bl.a. berörs gamla och grova alar, vilka utgör levnadsmiljö för olika arter. Åtgärderna har dock utformats för att uppnå minsta möjliga markintrång och genom att spara så många grova och strandnära träd som möjligt, bedöms konsekvenserna bli förhållandevis små. Landskapsbilden påverkas när träd avverkas, ån grävs ut och erosionsskydd anläggs. Vidare kommer dagvattendammar att anläggas där det idag finns sumpskog. Erosionsskydden kommer att utföras på sätt som gynnar vegetationsetablering och med tiden väntas åter ett naturlikt tillstånd. Under byggtiden påverkas landskapsbilden negativt, men över tid bedöms åtgärderna bli positiva för omgivningen. Under anläggningstiden kommer allmänhetens tillgång till naturområdet närmast Mölndalsån att begränsas då arbetsområden behöver inhägnas och promenadstråk flyttas. Arbetsmaskiner och buller medför sannolikt att friluftslivet minskar under byggtiden, men det väntas efter färdigställandet återgå till det normala och även öka eftersom tillgängligheten till ån ökar med bättre promenadmöjligheter. Dagvattendammen närmast Rådasjön har av miljövårdsskäl placerats inom Rådasjöns naturreservat. Denna placering har sammantaget ansetts medföra mindre påverkan än de alternativa utformningar som utretts, eftersom intrånget i våtmarken öster om Mölndalsvägen minimeras och eftersom det aktuella området mestadels består av öppna ytor som bedömts ha relativt låga naturvärden. Trots att marken där dammen förlagts till stor del utgörs av öppna ytor behöver några enstaka träd, utmed

19 19 dammens södra sida, nedtas. Påverkan på naturreservatet bedöms vara av begränsad omfattning och dispens från naturreservatföreskrifterna har meddelats (bilaga 4). I det berörda området förekommer mindre hackspett och åkergroda som båda är skyddade enligt artskyddsförordningen. Viss påverkan kan uppkomma på arterna, varför denna ansökan i förekommande fall även omfattar ett yrkande om artskyddsdispens, se avsnitt 11 nedan. Enskilda intressen Hulebäcksbron (GC-bro) kommer behöva rivas och ersättas med ny bro. Sökanden Härryda kommun är tillståndshavare till denna bro. Allébron (vägbro) bedöms inte i sig påverkas, däremot kan slänter runt bron komma att påverkas, vilket innebär att stödmurar kan behöva anläggas här. Såvitt kommunen kunnat utreda är Allébron inte tillståndsprövad. Kommunen bedömer inte att varken Allébron eller övriga befintliga broar i området blir påverkade av sökt vattenverksamhet. Anläggningsarbetena kommer att innebära buller, vibrationer, damning och transporter som kan påverka boende i närområdet. För att begränsa störningar kommer Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser följas. Innan arbetena påbörjas kommer kommunen att begära en ledningsutsättning för att lokalisera befintliga ledningar i området. En eventuell flytt av ledningar kommer sedan att föregås av samråd med berörda ledningsinnehavare. Bedömning Sammanfattningsvis kommer förväntade störningar på allmänna och enskilda intressen huvudsakligen vara temporära och till stor del upphöra efter avslutade anläggningsarbeten.

20 20 11 Artskyddsdispens Med hänsyn till i denna ansökan med tillhörande bilagor föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder bedöms frågan om dispens från artskyddsförordningen endast vara aktuell gällande arterna mindre hackspett och åkergroda. För det fall mark- och miljödomstolen bedömer att en sådan påverkan uppkommer på åkergrodan och den mindre hackspetten att dispensplikt föreligger yrkar kommunen, jämlikt 14 artskyddsförordningen samt 8 kap. och 21 kap. 3 miljöbalken, att domstolen meddelar sådan dispens i målet. Både åkergroda och mindre hackspett är fridlysta enligt 4 artskyddsförordningen, vilket innebär att det är förbjudet att avsiktligt fånga, döda eller störa arterna, särskilt under parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Det är vidare förbjudet att avsiktligt förstöra eller samla in arternas ägg (vilket inkluderar grodrom), samt att skada eller förstöra deras fortplantningsområden eller viloplatser. De föreslagna åtgärderna innebär en negativ påverkan för de båda berörda arterna, främst genom habitatförlust och påverkan på grundvattenförhållandena vid platserna för anläggande av dagvattendammar, se närmare avsnitt och i bilagd miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3) Åkergroda I området där dagvattendammarna kommer att anläggas har enligt tidigare inventeringar påträffats flera exemplar av åkergroda (Rana arvalis) och det finns ett dike i området som skulle kunna vara en lämplig lek- och/eller övervintringslokal för åkergrodan. Det är i dagsläget dock inte känt om lek sker i området eller om de observerade individerna endast passerat genom området. Enligt IUCN:s och Artdatabankens rödlistning bedöms Åkergrodan vara en Livskraftig art (LC) och det är en av de grodarter i Sverige som antingen uppnått mer eller mindre stabila bestånd eller har växande populationer. För att minska påverkan på åkergrodan kommer dagvattendammarna att utformas på sätt att erforderlig rening uppstår, samtidigt som grodor och fåglar gynnas. Inga anläggningsarbeten kommer vidare att utföras i åkergrodans lekmiljöer under

21 21 perioden april-juli månader. Eftersom arbeten inte kommer utföras under åkergrodans lek- och uppväxtperiod bedöms enskilda groddjur inte påverkas av åtgärderna. Ca 1 km sydväst om Mölndalsåns utlopp i Rådasjön finns Valborgs ängar - en försumpad åker- och ängsmark - där kommunen föreslår att en våtmark anläggs, se närmare avsnitt 8 i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3). Modifieringen av marken innebär att våtmarken skall fungera som kompensation för det intrång som planerade åtgärder i Mölndalsån innebär för smal dammsnäcka, men nya livs- och fortplantningsmiljöer för groddjur, som t.ex. åkergroda, skapas samtidigt. Föreslagna kompensationsåtgärder bedöms vara positiva för grodbeståndet i området Mindre hackspett Hela det berörda området utgör revir för den rödlistade (NT) mindre hackspetten (Dendropocos minor). Arten bedöms nationellt ha minskat med mer än 50 % under perioden , men har sedan stabiliserats till antalet och till och med ökat något under 2000-talet. Strandskogsmiljöerna vid Mölndalsån utgör ideala habitat och revir för arten, som häckar främst söder om ån. Den mindre hackspetten kan komma att påverkas av de föreslagna åtgärderna då andelen lövsumpskog samt alluvial lövskog kommer att minska lokalt, vilket innebär habitatförlust och därmed minskande häckningsmöjligheter och förlust av födosöksområden. För att häcka framgångsrikt behöver ett mindre hackspettspar cirka 40 hektar äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 hektar. Arealen skogsmark mellan Parkbron och Rådasjön uppgår till ca 5 ha, varav ca 0,5 ha tas i anspråk av föreslagna dagvattendammar. Området ingår som en del i ett större sammanhängande naturområde runt Rådasjön och Vällsjön, där likartade miljöer förekommer. Enligt skötselplanen för naturreservatet uppgår arealen skogsmark inom reservatet till cirka 105 ha. Den reducering av skogsmark som krävs i samband med anläggandet av dagvattendammarna torde endast ur ett mycket lokalt perspektiv kunna medföra eventuella negativa effekter för den mindre hackspetten. Artens möjligheter till fortlevnad inom ett regionalt och nationellt perspektiv bedöms inte påverkas.

22 22 Kommunen planerar vidare att avsätta delar av skogsområdet runt Vällsjön, som i dag består av mycket lämpliga miljöer för mindre hackspett, som ett tätortsnära naturområde som lämnas för fri utveckling. Områdets värden för mindre hackspett förbättras på så sätt, vilket förväntas verka positivt för arten. Genom att undvika arbeten under fåglarnas häckningsperiod (april-juli månader) bedöms de planerade åtgärderna endast medföra temporära störningar av fågellivet. Gamla såväl som döda och murkna träd, som kan vara lämpliga häckningsmiljöer för bl.a. mindre hackspett, skall sparas i så hög grad som möjligt för att minska påverkan. För att kompensera skogsförlusten föreslås vidare ett antal häckningsholkar sättas upp i samråd med ornitologiskt kunnig person Skäl för artskyddsdispens Den föreslagna vattenverksamheten är av allmänintresse på grund av säkerhets- och hälsohänsyn då den behövs dels för att skydda Rådasjön, som är huvudvattentäkt för Mölndals kommun samt reservvattentäkt för Göteborgs kommun, mot föroreningar och dels för att hindra översvämning i den sedan tidigare översvämningsdrabbade Mölndalsån. Olika alternativ till de föreslagna åtgärderna har utretts, varvid hänvisas till avsnitt 4 i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3). Vidare har skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder föreslagits för att minska risken för påverkan på berörda arter, se avsnitt 5 och 8 i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3). Kommunen gör gällande, med hänsyn till vad som i denna ansökan samt tillhörande bilagor angivits, att dispens från artskyddsförordningen i förevarande fall skall meddelas enär de föreslagna åtgärderna är ytterst angelägna ur allmän synpunkt samt även ur enskild synpunkt för att undvika skador samt då lämpligt alternativ saknas och då sådan dispens inte bedöms försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för de berörda arternas bestånd i deras naturliga utbredningsområde.

23 23 12 Skadeförebyggande åtgärder För att i möjligaste mån begränsa eventuella negativa effekter av vattenverksamheten föreslår kommunen följande skadeförebyggande åtgärder. Föreslagna åtgärder i vattenmiljön skall så långt som möjligt utföras under perioder med låg vattenföring. Muddrings- och grävningsarbeten skall utföras på sätt att grumling minimeras. Innan arbetena påbörjas ska Göteborg Vatten och Mölndals Stad informeras. Vid olycka eller annan omständighet, som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten inom vattenskyddsområde, skall Räddningstjänsten omedelbart larmas. Mängden sediment i länsvatten från byggområdena skall reduceras innan det släpps ut till recipient. Vid rivning av Hulebäcksbron skall betongavfall och annat material förhindras från att falla ned i ån. Uppläggning av schaktmassor får ej ske uppströms eller i anslutning till vatten som håller flodkräfta. De skyddsföreskrifter som gäller för Rådasjöns vattenskyddsområde skall följas. Länsar ska placeras i Mölndalsån nedströms arbetsområdet för att förhindra att eventuellt oljespill når Rådasjön. Om förorenade massor påträffas skall erforderliga åtgärder vidtas för att förhindra spridning av förorening samt tillsynsmyndigheten kontaktas.

24 24 Dagvattendammarna utformas med beaktande av befintlig strandvegetation, våtmarksmiljö samt av groddjur och våtmarksfåglar. I möjligaste mån skall gamla och döda träd sparas (särskild gamla alar utmed ån), så länge dessa inte riskerar att falla ned i ån. Inga anläggningsarbeten skall utföras under fåglarnas häcknings- och uppväxtperiod, dvs april-juli månader. Inga anläggningsarbeten skall utföras inom 200 meter från Rådasjöns strand under reproduktions- och uppfödningsperioden för bred paljettdykare (april-juli månader). Inga anläggningsarbeten skall utföras i åkergrodans lekmiljöer under perioden april-juli månader. Erosionsskydd skall utformas med beaktande av levnadsmiljöer för kräftdjur. Hamnbron skall hållas öppen under byggskedet för att inte begränsa tillgängligheten mellan Mölnlycke resecentrum och Mölnlycke centrum. Anläggningsarbetena skall planeras så att bullerstörning för omgivningen i möjligaste mån begränsas. Dagvattendammarna skall vid behov utföras med tät botten för att inte påverka grundvattennivån lokalt i området. 13 Tillåtlighet Enligt Härryda kommuns fördjupade översiktsplan (FÖP 1996) är naturområdet mellan Mölndalsån och Säterileden utpekat som lämpligt för omhändertagande av dagvatten. I den mån någon avvikelse skulle uppkomma gentemot gällande planbestämmelser, bedöms avvikelsen vara mindre och inte medföra någon ändrad markanvändning eller strida mot planernas syfte. Verksamheten möter sålunda inte

25 25 något hinder från allmän plansynpunkt och densamma är således tillåtlig enligt 2 kap. 6 tredje stycket miljöbalken. Syftet med i ansökan föreslagna åtgärder är att förebygga och begränsa översvämningar, med efterföljande skador och negativa konsekvenser, i Mölndalsån samt även att minska risken för föroreningar av dricksvattentäkten Rådasjön, både från dagvattensystemet och vid eventuell olyckshändelse. Om åtgärderna inte skulle komma till utförande innebär det att dagens översvämningsproblematik längs Mölndalsån kvarstår, vilket skulle få både mycket kostsamma och stora samhällsstörande konsekvenser. Då kommer inte heller dagvattenhanteringen i området att förbättras och dagens föroreningsbelastning kvarstår med risk att vattenkvaliteten i Rådasjön försämras, bl a ur mikrobiologisk synpunkt. Denna föroreningsbelastning skulle på sikt kunna medföra att Rådasjön inte längre kan nyttjas som vattentäkt. Av Artikel 7 i Ramdirektivet för vatten framgår skyldigheten att säkerställa erforderligt skydd för befintliga och identifierade vattenförekomster och undvika försämring av deras kvalitet. Vid bedömningen av en vattenverksamhets tillåtlighet skall enligt 11 kap 6 MB en avvägning göras mellan å ena sidan fördelarna från allmän och enskild synpunkt av verksamheten och kostnaderna samt skador och olägenheter å andra sidan. Tillståndssökt vattenverksamhet utgör en förutsättning för att kunna förebygga översvämningar och skador i Mölndalsåns vattensystem samt att bättre skydda vattentäkten i Rådasjön från föroreningar. Vattenverksamheten är således av mycket stor betydelse för både allmänna och enskilda intressen. Med beaktande av föreslagna skadeförebyggande och kompensationsåtgärder bedöms de negativa konsekvenserna av vattenverksamheten bli begränsade och mestadels temporära. Enligt kommunens förmenande överväger fördelarna av verksamheten ur allmän och enskild synpunkt klart kostnaderna samt eventuella skador och olägenheter av densamma. Kommunen har vid upprättandet av ansökan iakttagit de allmänna hänsynsreglerna som anges i 2 kap. miljöbalken, varvid hänvisas till sakuppgifterna i denna ansökan med tillhörande bilagor.

26 26 Vidare har länsstyrelsen meddelat beslut om dispens från markavvattningsförbudet (bilaga 5) samt har Miljö- och bygglovsnämnden i Härryda kommun beslutat om dispens från föreskrifterna för Rådasjöns naturreservat för anläggande av dagvattendamm (bilaga 4). Mot bakgrund av det anförda gör kommunen gällande att vattenverksamheten är tillåtlig enligt miljöbalken. 14 Sakägare Såsom för kommunen kända sakägare uppges fastighetsägare och rättighetsinnehavare enligt upprättad fastighetsägarförteckning (bilaga 2). De ovan under avsnitt 2 uppgivna tillståndshavarna m fl bedöms inte bli påverkade av sökt vattenverksamhet. Såsom andra berörda intresseorganisationer uppges följande. 1 Göta älvs vattenvårdsförbund, Box 5073, Göteborg. 2 Mölndalsåns Fiskevårdsområdesförening, c/o ordföranden Rolf Johansson, Ekedungen 9, Öjersjö. I övrigt förväntas ett flertal av de berörda fastighetsägarna m fl i området påverkas positivt av åtgärderna, då riskerna för framtida översvämningar längs Mölndalsån, däribland vid Mölnlycke fabriker, minskar. 15 Kostnadskalkyl Kostnaden för den tillståndssökta vattenverksamheten beräknas uppgå till cirka 35 miljoner kronor. 16 Arbetstid Kommunen anhåller om en arbetstid av fem (5) år, räknat från dagen för lagakraftvunnen dom.

27 27 17 Oförutsedd skada Kommunen föreslår att tiden för inkommande med anspråk på ersättning enligt reglerna om oförutsedd skada skall bestämmas till fem (5) år, räknat från arbetstidens utgång. 18 Verkställighet Föreslagen vattenverksamhet är av väsentlig betydelse för att kunna skydda berörda områden från översvämningar och skador samt för att skydda dricksvattentäkten Rådasjön från föroreningar. Av dessa allmänna och enskilda intressen är det mycket angeläget att kommunens tidplan för projektet inte försenas. Den sökta vattenverksamheten måste även samordnas med andra åtgärder samt detaljprojekteras, bygghandlingar framtas och entreprenörer upphandlas. Med anledning av projektets brådskande och angelägna natur måste ett tillstånd till verksamheten få tas i anspråk omedelbart. Kommunen anhåller därför om verkställighetstillstånd. 19 Aktförvarare Till aktförvarare föreslås Thord Lundin, verksamhetschef för VA och avfall, Härryda kommun, Mölnlycke, telefon Sammanträdeslokal Som lokal för mark- och miljödomstolens sammanträden föreslås Kulturhuset, Biblioteksgatan 2, Mölnlycke eller Församlingshemmet, Kyrkvägen 45, Mölnlycke. Sammanträdeslokal kan reserveras genom sökanden eller ombuden.

28 28 B MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH SAMRÅD 1 Samrådsförfarandet Kommunen har utfört samrådsförfarandet enligt 6 kap. miljöbalken, på sätt nedan anges. Inledningsvis har ett samrådsmöte hållits med Länsstyrelsen, Västra Götalands län. Inför upprättande av ansökan till mark- och miljödomstolen har kommunen, i avsikt att informera eventuella sakägare m fl, genom kungörelser i Göteborgs-Posten och Härryda-Posten samt ett allmänt samrådsmöte, informerat och samrått med enskilda, myndigheter och organisationer, varvid hänvisas till avsnitt 11 i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3) och härtill bilagda samrådsredogörelse, upprättad av Sweco Environment AB (bilaga 6). Inbjudan om skriftligt samråd har skickats till berörda myndigheter och organisationer och information har även funnits tillgänglig på kommunens hemsida. Under samrådsprocessen inkomna yttranden har sammanställts och bemötts i bifogade samrådsredogörelse (bilaga 6). Länsstyrelsen har den 31 januari 2013 beslutat att verksamheten ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan (bilaga 7). Kommunen gör gällande att den fullgjort vad i 6 kap. miljöbalken stadgas om samråd för tillståndspliktig vattenverksamhet. 2 Miljökonsekvensbeskrivning Av 6 kap. 9 miljöbalken följer att mark- och miljödomstolen har att pröva om miljökonsekvensbeskrivningen i målet uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3) har upprättats i enlighet med 6 kap. 7 miljöbalken. Med beaktande härav och resultatet av samrådsförfarandet gör kommunen gällande att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken, varför kommunen hemställer om godkännande av densamma.

29 29 C YRKANDEN OCH VILLKOR 1 Yrkanden Härryda kommun yrkar att mark- och miljödomstolen måtte lämna kommunen tillstånd att, inom berörda fastigheter, dels utföra kapacitetsförbättrande åtgärder, såsom omgrävningar m m, i Mölndalsån, dels såsom skadeförebyggande åtgärd under tillståndstiden, utföra kompletterande schaktning inom markområdet nedströms Parkbron, dels anlägga erosionsskydd inom berörda delar av Mölndalsån, dels anlägga fyra (4) dagvattendammar, med tillhörande anordningar, mellan Säterivägen och Mölndalsån, dels anlägga dagvattenledningar i och invid Mölndalsån, dels anlägga förbiledningskanal genom Kulturhusparken, dels anlägga spont på södra sidan av Mölndalsån, strax uppströms Parkbron, dels anlägga promenadbryggor inom berörda delar utmed Mölndalsåns norra sida, dels utriva befintlig GC-bro ( Hulebäcksbron ), med härtill hörande anordningar, samt anlägga ny GC-bro i samma läge, dels utföra tre (3) GC-broar, med härtill hörande anordningar, på angivna platser utmed Mölndalsån, dels omlägga befintliga ledningar inom berörda delar av Mölndalsån