Kvalitetsredovisning för Knivsta kommuns skolor 2012 KS-2013/371

Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/371 2013-04-24 Kommunstyrelsen Kvalitetsredovisning för Knivsta kommuns skolor 2012 KS-2013/371 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kvalitetsredovisningen är anmäld. Göran Nilsson

KVALITETSREDOVISNING 2012 FÖR KNIVSTA KOMMUNS SKOLOR Utbildningsnämnden 13 mars 2013 Kerstin Eskhult Strategiskt Ledningsstöd

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING med UTVECKLINGSOMRÅDEN.. 3 2. INLEDNING.. 4 3. VERKSAMHETENS MÅL 4 4. FÖRUTSÄTTNINGAR. 5 4.1 Allmänt om Knivsta kommun. 5 4.2 Organisation. 6 4.3 Ledning och administration.. 6 4.4 Personal 6 4.5 Ekonomi 7 4.6 Investeringar 8 5. ARBETET I VERKSAMHETEN. 8 5.1 Kommunens arbete. 8 6. FÖRSKOLA. 11 6.1 Beskrivning av verksamheten.11 6.2 Förutsättningar 11 6.3 Resultat och måluppfyllelse. 12 6.4 Sammanfattning 13 7. GRUNDSKOLA..13 7.1 Beskrivning av verksamheten.13 7.2 Förutsättningar 14 7.3 Resultat och måluppfyllelse. 14 7.4 Sammanfattning 30 8. GYMNASIESKOLA... 32 8.1 Beskrivning av verksamheten.32 8.2 Förutsättningar 32 8.3 Resultat och måluppfyllelse. 33 8.4 Sammanfattning 34 9. VUXENUTBILDNING och SFI 34 9.1 Beskrivning av verksamheten.34 9.2 Förutsättningar 35 9.3 Resultat och måluppfyllelse. 35 9.4 Sammanfattning 36 10. FRITIDSHEM. 37 10.1 Beskrivning av verksamheten. 37 10.2 Förutsättningar 37 10.3 Resultat och måluppfyllelse.. 37 10.4 Sammanfattning. 38 11. BILAGOR.. 39 Kvalitetsredovisning 2012 2

KVALITETSREDOVISNING 2012 1. SAMMANFATTNING med UTVECKLINGSOMRÅDEN Kvalitetsredovisningen syftar till att ge en bild av måluppfyllelse och kvalitet i de kommunala verksamheterna inom utbildningsnämndens område, förskola, grundskola inkl. fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning. Utifrån detta ger kvalitetsredovisningen förslag på utvecklingsområden som kan förbättra resultat, måluppfyllelse och höja kvalitén i verksamheterna. Verksamheternas starka sidor Förskolans fokus på pedagogisk dokumentation av barnens och gruppens lärande skapar förutsättningar för en hög kvalitet i verksamheten. Enkäten Minnet av skolan visar att skolornas målmedvetna arbete mot mobbning och kränkande behandling har gett resultat. Gymnasieskolan i Knivsta har en mycket positiv utveckling, vilket visar sig i Skolinspektionens kvalitetsgranskning. Fritidshemmens verksamhet är integrerad i skolans verksamhet genom gemensamma lokaler och personal. Den nya Skollagen, läroplanen och Skolinspektionens granskningar och inspektioner har synliggjort fritidshemmen på ett positivt sätt. Vuxenutbildningen och SFI har god kontroll över den undervisning som bedrivs lokalt. Utvecklingsområden För att förbättra kvalitet och måluppfyllelse föreslår kvalitetsredovisningen följande utvecklingsområden. Den kommunala målstyrningen måste bli tydligare i verksamhetsberättelserna från grundskolan och gymnasieskolan. Måluppfyllelsen vad gäller kunskapsresultaten på grundskolan måste höjas. Det gäller främst meritvärden, andel elever som inte når kunskapsmålen i alla ämnen samt behörigheten till gymnasiets olika program. För att uppnå detta måste rutiner för en systematisk uppföljning av resultat på olika kunskapsmätningar, nationella ämnesprov i åk3, 6 och åk 9 samt betyg för elever i åk 6 till åk 8 skapas. Rektors pedagogiska ledarskap och kunskap om pedagogernas arbete på den egna skolan bör stödjas och utvecklas. De senaste läsåren har många elever valt andra skolor än den kommunala skolan i Knivsta. Ambitionen i verksamheten måste vara att bedriva en skola med hög mål- och kunskapsuppfyllelse och hög kvalitet för att eleverna ska välja de kommunala skolorna i Knivsta. Vuxenutbildningen som köps av andra kommuner eller som bedrivs på distans behöver följas upp och utvärderas. Även de många avhoppen från utbildningen bör följas upp. 3

2. INLEDNING Kommunen har ett generellt uppdrag att följa upp och kontrollera all kommunal verksamhet enligt kommunallagen 1. Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag där kravet på verksamheterna att upprätta en årlig kvalitetsredovisning är borttaget och ersatt med krav på verksamheternas eget ansvar för ett systematiskt kvalitetsarbete. I samband med att den nya skollagen infördes fattade kommunfullmäktige och utbildningsnämnden ett beslut om att verksamheterna ska fortsätta arbetet med årliga uppföljningar, liknande kvalitetsredovisningar. Huvudmannen tillsammans med verksamhetsföreträdare håller på att ta fram former för systematisk verksamhetsplanering och uppföljning. Förskolorna och skolorna har för läsåret 2011/2012 skrivit verksamhetsplaner, som följts upp i verksamhetsberättelser. Dessa följer en kommungemensam mall där också den kommunala styrningen i nämndens mål för verksamheten ska följas upp och analyseras. 3. VERKSAMHETENS MÅL 3.1 Nationell nivå Skollagen med timplaner samt läroplanerna och kursplanerna är de nationella måldokument som styr verksamheten i barnomsorg och skola. Sedan 2011 har verksamheterna arbetat med att implementera den nya skollagen, en reviderad läroplan i förskolan och ny läroplan, Lgr 11, i grundskolan, förskoleklass och fritidshem och läroplan 2011 för gymnasieskolan. 3.2 Kommunal nivå Kommunfullmäktiges mål 2 I Knivsta kommunfullmäktiges Mål och Budgetdokument är två av fullmäktiges övergripande mål riktade till Utbildningsnämnden; Kommunen ska ha länets bästa skolor och vara bland de 25 bästa i SKL: s ranking 2012 och bland de 10 bästa i SKL: s ranking 2014. Nolltolerans mot mobbing och diskriminering. Utbildningsnämndens mål 3 Utbildningsnämnden anger i sin verksamhetsplan följande mål för verksamheterna; Förskola Säkerställa att alla barn ges förutsättningar till utveckling och lärande och social utveckling. Ökad IT-användning i förskolan. Fler förskolor ska arbeta med naturvetenskapliga teman. Grundskola Utveckla undervisningen genom ökad IT-användning. 1 SFS 1991: 900 2 KF:s Mål o budget 2012 3 UN verksamhetsplaner 2011 och 2012 4 Kvalitetsredovisning 2012

Öka den fysiska aktiviteten hos främst de yngre eleverna inom ramen för beslutad timplan och kursplan. Öka och fördjupa elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Eleverna från grundskolan i Knivsta kommun skall ha tillräckliga kunskaper för att fullfölja gymnasieskolans utbildning inom avsedd tid. Fritidshem Skolans fritidsverksamhet ska utvecklas och förbättras. Gymnasieskola Utveckla gymnasieskolan i Knivsta kommun. Kvaliteten på verksamheten inom Sjögrenska gymnasiet ska vara fortsatt hög. Vuxenutbildning och Sfi Att inarbeta vuxenutbildningen i övrig skolverksamhets kvalitetsprocesser. SFI skall vara ett viktigt inslag i arbetsförmedlingens fokusering på att införa arbetslinjen i arbetet med nyanlända flyktingar under devisen "Yrkesspår från första dagen". 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänt om Knivsta Kommun Knivstas folkmängd uppgick den 31 december 2012 till 15 279 personer enligt Statistiska centralbyråns officiella siffror. Det innebär en ökning med 314 personer (2,1 procent) jämfört med 2011. Under 2012 var inflyttningsnettot 191 personer, varav 104 av dem var under 10 år. Av Knivsta kommuns befolkning är 29,4 procent under 19 år, vilket är den högsta andelen i landet. Motpolen till den unga befolkningen är äldre. Andelen personer över 64 år utgör 12,5 procent av befolkningen och antalet över 80 år är endast 2,7 procent, vilket är lägst i landet. Medelåldern 2012 var 36,5 år. Knivsta räknas som en förortskommun till större städer, då mer än 40 procent av befolkningen pendlar till arbete i annan kommun. Det politiska ansvaret för kommunens utbildning finns hos Utbildningsnämnden. Ansvaret omfattar verksamheten inom förskola, förskoleklass, grundskola åk 1 9, skolbarnsomsorg, obl. särskola åk 1-9 samt sedan 2012 vuxenutbildning och SFI. För kommunens särskoleelever i åk 1 åk 9 anordnas skolgång via samverkansavtal med Uppsala kommun. Frivilliga utbildningar, gymnasie- och gymnasiesärskola är verksamheter som genom samverkansavtal köps av andra kommuner, främst Uppsala. Gymnasiets individuella program samt ett lärlingsprogram som successivt byggs ut, finns i kommunen på Sjögrenska gymnasiet. I kommunen finns 11 enskilda förskolor samt två fristående skolor, en F åk 9 och en F åk 6 skola. 5

4.2 Organisation pedagogisk verksamhet Sedan 1 juli 2011 utgör Knivsta ett skolområde med en skolchef för den kommunala verksamheten och en utvecklingschef som arbetar mot både den kommunala och den fristående förskole- och skolverksamheten. Dessa funktioner bildar tillsammans utbildningschefen och ledningen för Sjögrenska gymnasiet, Stöd o Konsultationsteamet samt vuxenutbildningen, en ledningsgrupp. Ett gemensamt resursteam för barn/elever i behov av särskilt stöd finns att tillgå för kommunala och fristående förskolor och skolor. 4.3 Ledning och administration Utbildningsnämnden har under året bestått av sex ordinarie ledamöter och fyra ersättare. Moderaterna har haft nämndens ordförandepost och Knivsta.nu vice ordförandeposten. Verksamheten leds av en utbildningschef som får sitt administrativa stöd från kommunens gemensamma administration. I administrationen finns samordnare för förskola och skola, barnomsorgskonsulent, debiteringsansvarig, skoladministratör, skolskjutssamordnare samt övriga stödfunktioner som ekonomi, IT, information och personalhantering. Någon fackförvaltning finns alltså inte. Rektorer och förskolechefer har tillgång till skoladministratörer och skolassistenter som avlastar skolledningen de administrativa arbetsuppgifterna till förmån för det pedagogiska ledarskapet. 4.4 Personal 4 4.4.1 Personalstatistik per skolenhet Grundskolan Lärare m. pedagogisk högskoleexam. (%) Lärare m. specialped. högskoleexam. (%) Lärare per 100 elever Skolledning Lärare rektor Skola Heltidstjänst Heltidstjänst. Heltidstjänst Heltidstjänst Heltidstjänst Antal elever Alsike skola 2,0 27,5 91,6 6,7 6,8 407 Brännkärrskolan 0,4 4,5 68,9 0 6,6 68 Gredelby skola 0,7 9,6 100 0 7,4 130 Lagga skola 0,4 8,2 92,3 0 7,8 105 Långhundra skola 0,3 5,8 88,0 0 67,0 83 Segerstaskolan 1 15,6 87,9 6,4 8,1 194 Thunmanskolan 1,0 34,9 93,1 4,0 8,1 433 Ängbyskolan 0,9 19,7 90,7 2,0 7,4 264 Kommunen: (kommunala skolor) 6,7 125,7 91,1 3,7 7,5 1684 Länet: 86,6 5,2 8,0 Riket: 88,7 6,1 8,3 Kvalitetsredovisning 2012 4 Baserat på SCB-statistik 15/10, 2011, räknat i årsarbetare. 6

Statistiken är hämtad från Skolverkets databas SIRIS. Den senast publicerade statistiken gäller läsåret 2011/2012. Uppgifter för läsåret 2012/2013 publiceras i slutet av april 2013. 4.4.2 Sjukfrånvaro 5 Sjukdagar i % per yrkesgrupp 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% dagb.vård. barnskötare förskollärare elevass. lärare 1-7 lärare 4-9 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Personalbokslutet för 2012 visar att sjukfrånvaron bland barnskötare, förskollärare och lärare 1-7 har minskat jämfört med tidigare år, medan övriga yrkeskategorier har en ökad sjukfrånvaro. Störst ökning visar lärare 4-9 jämfört med 2011. Den lägsta sjukfrånvaron har gruppen lärare 1-7. 4.5 Ekonomi 4.5.1 Resursfördelning Resurserna till respektive verksamhet fördelas efter en resursfördelningsmodell som är gemensam för både kommunala och fristående förskolor och skolor. Resurserna fördelas via en barnpeng/elevpeng som fastställs i budget varje år. Modellen i förskolan bygger på åldersindelning och vistelsetid för barnen, där de yngre barnen med vistelsetid mer än 50 tim/vecka har den högsta ersättningen. Ersättningen till skolan bygger på en årskursindelning, där de äldsta eleverna (år 6 9) får den högsta ersättningen. Dessutom finns en elevpeng för bland annat fritids. Resursfördelningen till gymnasiet följer samma principer som motsvarande verksamhet (= motsvarande gymnasieprogram) i Uppsala kommun. 4.5.2 Bokslutsanalys 6 Resultatet är negativt och det största underskottet visar skolans verksamhet. Resultatet förklaras huvudsakligen av att fler elever än beräknat valt skolor utanför kommunen vilket medfört att några skolor haft svårt att snabbt anpassa sig till den mindre kostymen med överskridanden som följd. 5 Personalbokslut 2012 6 Utbildningsnämndens bokslut 2012 7

Förskoleverksamhetens överskott förklaras främst av att övriga intäkter, bland annat intäkter från försäljning av platser till andra kommuner, varit högre än budgeterat. Resultatet för obligatoriska särskolan förklaras av fler elever och högre ersättningsnivåer i Uppsala än budgeterat samt ett ökat behov av stöd för några elever. Underskottet för gymnasieskolan beror på att 23 elever fler än budgeterat skrevs in i gymnasieskolan. Verksamhet (tkr) Kostnader Intäkter Resultat Förskola 131 015 131 631 616 Skolverksamhet (inkl förskoleklass 236 066 233 460-2 606 och fritidshem) Obl. särskola 10 135 9 053-1 082 Gymnasieskola 69 857 68 138-1 719 Gymnasiesärskola 4 445 4 473 28 Vuxenutbildning, SFI 4 151 3 999-152 Resultat verksamhet: 455 669 450 754-4 915 4.6 Investeringar Investeringar som gjorts under året gäller främst inventarier till Brännkärrskolan och förskolorna. 5. ARBETET I VERKSAMHETEN 5.1 Kommunens arbete för att kvalitetssäkra och förbättra måluppfyllelsen 5.1.1 Fortbildning/kompetensutveckling Knivsta kommun och utbildningsnämnden avsatte även 2012 1,8 procent av den totala lönekostnaden för verksamheten till central fortbildning. Under året har 1 person deltagit i förskolelyftet och 15 personer i lärarlyftet. I övrigt går 4 rektorer på rektorsutbildning, 3 rektorer deltar i rektorslyftet och 1 förskolechef i förskolechefslyftet. Nytillträdda arbetslagsledare har haft en gemensam introduktionsdag. All personal på fritidshemmen har deltagit i en halv utbildningsdag under hösten. 5.1.2 Egentillsyner av förskolor och skolor I enlighet med Utbildningsnämndens internkontrollplan har kommunen genomfört egentillsyner vid egna förskolor och grundskolor. Egentillsynen skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheten arbetar i riktning mot de nationella målen och tillse att gällande Kvalitetsredovisning 2012 8

nationella styrdokument följs. Egentillsynen genomförs av kommunens verksamhetscontroller tillsammans med sakkunnig. Under året har egentillsyn genomförts vid Långhundra skola och fritidshem samt vid Verktygslådans förskola. 5.1.3 Kvalitetsarbete I utbildningsnämndens internkontrollplan finns beslut om granskningar och tillsyner av verksamheten. Under året har en övergripande jämförelse av de kommunala fritidshemmen samt en uppföljning av elever som bytt skola genomförts. Kommunens verksamhetscontroller har också utarbetat anvisningar och funnits tillgänglig för handledning i verksamhetens arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Under året har ett arbete för systematisk verksamhetsplanering samt insamling av resultat i särskilda Skolresulatprofiler påbörjats. 5.1.4 Kvalitetsseminarium Utbildningsnämnden anordnar ett årligen återkommande kvalitetsseminarium. Där diskuterar politiker tillsammans med förvaltningsledning, rektorer och förskolechefer förskolans och skolans resultat och måluppfyllelse i syfte att vidareutveckla verksamheten. Årets seminarium ägde rum den 9 10 oktober. 5.1.5 Kvalitetsdeklarationer På uppdrag av kommunfullmäktige har kommunen tagit fram kvalitetsdeklarationer för förskola och skola. Syftet med deklarationerna är att skapa förtroende för kommunens verksamhet hos kommuninvånarna genom att beskriva vad elever och föräldrar kan förvänta sig av förskola och skola. Som ett led i kvalitetsarbetet finns också kommungemensamma rutiner för synpunkts- och klagomålshantering utarbetade för kommunens samtliga verksamheter. Kvalitetsdeklarationerna är framtagna genom arbete med fokusgrupper. En revidering av deklarationerna planeras under 2013. 5.1.6 Genomförda enkäter Elevenkät åk 9, Minnet av skolan 7 Enligt FN:s Barnkonvention har alla barn/ungdomar rätt till en trygg uppväxt och bra skolgång. För att få en bild av elevernas upplevelser av sin skoltid, har eleverna i åk 9 i kommunens skolor fått ta ställning till hur de upplevt sin grundskoletid. Eleverna uppmanas i en enkät att försöka minnas skoltiden för skolåren 1-3, 4-6 och 7-9. Totalt har 130 av 133 elever besvarat enkäten, varav 56 flickor (Al 7, Thu 49) och 74 pojkar (Al 20, Thu 54). Svarsfrekvensen är 98 procent. Sammanfattning av resultatet; Trygghet Av alla elever är andelen trygga elever konstant över åren, med drygt 60 procent som instämmer helt i påståendet. I årets enkät är den sammanlagda upplevelsen av trygghet högre i åk 7 9 än vad den varit tidigare år. Flickorna upplever dock en 7 Enkät genomförd i januari 2013, bilaga 6 9

något större otrygghet än pojkarna under de senare skolåren. I de lägre åldrarna är resultatet lika mellan flickor och pojkar. Mobbning Andelen elever i årets enkät som instämmer helt i att de blivit mobbade fortsätter att sjunka. I en jämförelse mellan pojkar och flickor, är det fler flickor som upplever att de mobbats helt eller delvis på lågstadiet och på högstadiet. När man jämför på skolnivå, är det fler flickor på Alsike skola som upplever att de mobbats helt eller delvis, än det är på Thunmanskolan, vilket är en förändring jämfört med tidigare år. Andelen elever som uppger att de mobbat andra elever helt eller delvis har också sjunkit markant. 20 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna på Alsike skola uppger att de helt eller delvis blivit mobbade av lärare under de sista skolåren. Det innebär att fem elever i åk 9 delar den upplevelsen. På Thunmanskolan uppger 2 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna att de delvis blivit mobbade av lärare, vilket även här innebär fem elever. Självkänsla Andelen elever totalt som tycker att de lärt sig att de duger som de är har sjunkit något jämfört med tidigare år. I en jämförelse mellan pojkar och flickor är pojkarnas självförtroende större än flickornas. Flickornas självförtroende har sjunkit på Thunmanskolan, medan alla flickor på Alsike skola uppger att de har ett gott självförtroende. Minnet av skoltiden På påståendena som gäller hur eleverna ser tillbaka på sin skoltid just nu och senare som vuxna, är det 44 procent respektive 55 procent som instämmer helt i att de kommer att minnas sin skoltid med glädje. I en jämförelse mellan skolorna är det pojkarna på Alsike skola och flickorna på Thunmanskolan som uttrycker en större missnöjdhet med hur de ser på sin skoltid just nu. Kvalitetsredovisning 2012 10

6. FÖRSKOLA 6.1 Beskrivning av verksamheten Behovet av förskoleplatser i kommunen kvarstår, dock i något mindre utsträckning än tidigare år. Det innebär att valmöjligheten för föräldrarna har ökat, vilket innebär en ökad konkurrens mellan förskolorna. Det märks i önskemål och hur förskolorna fyller sina platser. Vid årets slut fanns 13 kommunala och 11 fristående förskolor i Knivsta kommun. Familjedaghem finns i Lagga. Familjedaghemmen i centrala Knivsta lades ner efter vt 2012. Jämfört med 2011 är totala antalet barn i förskolan oförändrat. Antalet barn i familjedaghem har minskat något sedan förra året, medan barn i fristående förskolor ökat jämfört med 2011. 2012 snitt under året Barn i förskoleverksamhet 6.2 Förutsättningar Antal Varav i förskola 725 Varav i familje- 33 daghem Varav i familjenätverk 0 Varav i fristående fsk 385 Varav i annan 15 kommun 1158 (varav 7 barn ej skrivna i kommunen) Resurserna till verksamheten fördelas efter en resursfördelningsmodell som är gemensam för både kommunala och fristående förskolor. Modellen i förskolan bygger på åldersindelning och vistelsetid för barnen, där de yngre barnen med vistelsetid mer än 50 tim/vecka har den högsta ersättningen. I den kommunala förskolan fanns under läsåret 117 årsarbetare varav 46 procent hade pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande andel i länet är 53 procent och i riket 56 procent. Antal barn per årsarbetare uppgick till 6,0, vilket är något högre än förra året och fortfarande över snittet för både länet (5,6) och riket (5,3). Antal barn per årsarbetande förskollärare är 13,1, vilket också är fler än i både länet (10,8) och riket (9,6). Barngruppernas storlek är i snitt 19,6 barn per avdelning, vilket kan jämföras med länets 17,6 och rikets 17,0 barn. De flesta småbarnsavdelningarna, 50 procent, består av 14 16 barn, vilket ligger i paritet med både länet och riket. Andelen småbarnsavdelningar med fler än 17 barn är högre i Knivsta (29 procent) än i länet (16 procent) och i riket (13 procent). 8 Under året har fortbildning för personalen koncentrerats till utbildning i pedagogisk dokumentation. 8 Baserat på SCB-statistik 15/10, 2011. 11

6.3 Resultat och måluppfyllelse 6.3.1 Kommunfullmäktiges och utbildningsnämndens mål för verksamheten Kommunfullmäktiges och nämndens mål för verksamheten under 2011/2012 har varit följande; Nolltolerans mot mobbing och diskriminering. Säkerställa att alla barn ges förutsättningar till utveckling och lärande och social utveckling. Ökad IT-användning i förskolan. Fler förskolor ska arbeta med naturvetenskapliga teman Samtliga förskolor har redovisat arbetet för att nå målen och graden av måluppfyllelse i sina verksamhetsberättelser för läsåret 2011/2012. Genomgående beskrivs ett strukturerat och kontinuerligt värdegrundsarbete för att skapa en trygg och stabil miljö för barnen i förskolan. All verksamhet har sin utgångspunkt i förskolans läroplan. Verksamheten dokumenteras och följs upp systematiskt. Arbetslagens pedagogiska diskussioner för att skapa och underhålla en gemensam barnsyn, utgör en viktig del i arbetet att skapa förutsättningar för barnens utveckling och lärande. Under läsåret har ett flertal pedagoger genomfört PIM - utbildningen 9, vilket stärker en ökad IT-användning i förskolan. Flera förskolor beskriver också temaarbeten med naturvetenskaplig inriktning. Det finns också NTA-piloter 10 på flera av förskolorna. 6.3.2 Förskolornas egna fokusområden För att kunna driva tydliga utvecklingsprocesser, har verksamheten inför läsåret valt ett eller flera fokusområden, som man koncentrerat sig på. Utifrån fokusområdena har den enskilda förskolan formulerat ett antal mål som man använt för att utvärdera resultatet av arbetet. Parallellt har vardagsverksamheten utifrån uppdraget pågått. Den finns inte särskilt beskriven i verksamhetsberättelserna, utan följs upp på varje förskola i det systematiska kvalitetsarbetet utifrån lokala pedagogiska planeringar eller annan planering på förskolan. Bland de områden som förskolorna valt märks främst pedagogisk dokumentation, naturvetenskap och teknik, digitala verktyg samt språk och matematik. Utifrån analyser av resultaten har utvecklingsområden formulerats. Under året har den pedagogiska dokumentationen varit ett gemensamt område i fortbildningen. Förskolpersonalen använder pedagogisk dokumentation som ett verktyg för uppföljning, utvärdering och utveckling av gruppens processer och den pedagogiska kvaliteten i förskoleverksamheten. Fokus flyttas från aktiviteter och det man planerar att göra till vad som förväntas ske med barnen, vad förskolepersonalen vill att barn skall få erfarenheter av och ha möjlighet att utveckla ett kunnande om. 9 Praktisk IT och mediakompetens 10 Natur och teknik för alla 12 Kvalitetsredovisning 2012

Ett fortsatt utvecklingsarbete pågår med inriktning mot pedagogisk dokumentation och att synliggöra och utmana det individuella barnets utveckling och lärande. 6.3.3 Barn i behov av särskilt stöd Förskolorna gör kartläggningar och upprättar handlingsplaner för de barn som är i behov av särskilt stöd. Verksamheten har ett nära samarbete med kommunens Stöd- och konsultationsteam för observationer och handledning av personalen. Indelningen av barnen i mindre lärgrupper underlättar för pedagogerna att möta och se varje barns behov. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd förutsätter ett nära samarbete med föräldrarna. Förskolans miljö beskrivs som den tredje pedagogen och hur viktig den är. 6.4 Sammanfattning I den reviderade läroplanen finns ett nytt målområde, Uppföljning, utvärdering och utveckling, som beskriver hur förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt ska dokumenteras. Det innebär ett särskilt ansvar för förskollärare och arbetslag att följa upp, dokumentera och analysera varje barns lärande för att kunna utvärdera förskolans arbete och kvaliteten på verksamheten. Förskolechefen ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs. I verksamhetsberättelserna beskrivs hur det nya målområdet fått ett genomslag i verksamheten och att den pedagogiska dokumentationen, uppföljning och utvärdering har en central plats i verksamheternas kvalitetsarbete. 7. GRUNDSKOLA 7.1 Beskrivning av verksamheten I kommunen finns åtta kommunala grundskolor. Brännkärrskolan har under året haft förskoleklass och åk 1, Gredelby skola har elever från F åk 3, Lagga, Långhundra och Segersta skolor har elever från F åk 6, medan Ängbyskolan under våren haft elever F åk 5, då eleverna i åk 6 gick på Thunmanskolan. Från hösten är skolan åter en F- åk 6 skola. I Alsike skola och Thunmanskolan finns kommunens äldre elever, där Alsike skola har elever från F åk 9 och Thunmanskolan omfattar åk 4 åk 9. Förskoleklass finns på samtliga skolor utom Thunmanskolan. Verksamheten är integrerad i grundskolan genom arbetslagen och även i åldersblandade grupper på en del skolor. I kommunen finns två fristående skolor, Margarethaskolan F åk 9 och S:ta Maria skola med F åk 6. Antalet barn/elever i förskoleklass och grundskola som är folkbokförda i kommunen har ökat med 101 stycken jämfört med 2011. Här har eleverna i åk 1-9 ökat med 112 elever, medan barnen i förskoleklass har minskat med 11 barn. Antalet elever i åk 1-9 som väljer annan skola än kommunens skolor är 359 elever, vilket är en ökning med 109 elever jämfört med 2011. Barnen i kommunala förskoleklasser har minskat med 28 barn jämfört med 2011. Elevtalet i den kommunala grundskolan (åk 1-9) är, inklusive 17 elever från annan kommun, detsamma som 2011. Antalet barn inom skolbarnsomsorgen har ökat med 43,5 barn jämfört med 2011. 13

2012 (snitt under året) Antal Skolform Antal Elever i grundskola inkl. förskoleklass Varav friskolor i kommunen 2351* Förskoleklass 285 228 Varav i friskolor i kommunen 33,5 Varav i annan kommun 169 Grundskola åk 1 9 2066** *exkl. 18,5 från annan kommun **exkl. 16,5 från annan kommun Varav friskolor i kommunen Varav i annan kommun*** ***åk 1-9 inkl fristående Obl. särskola 15 **** i egen kommun exkl. fritidsklubben Varav i annan kommun 194,5 164 15 Skolbarnsomsorg 986**** Varav friskolor i 107 kommunen 7.2 Förutsättningar Resurserna till respektive verksamhet fördelas efter en resursfördelningsmodell som är gemensam för både kommunala och fristående skolor. Resurserna fördelas via olika procentsatser som är relaterade till den elevpeng som fastställs i budget varje år. Ersättningen till skolan fördelas i procent av elevpengen, där de äldsta eleverna åk 6 9 får den högsta ersättningen. Skolan hade under läsåret 126 tjänstgörande lärare. Andelen lärare med en pedagogisk högskoleexamen i grundskolan utgjorde 91 procent 11. Enligt den officiella statistiken är lärartätheten i kommunens skolor något högre än tidigare år och var den 15 oktober 2011 7,5 lärare per 100 elever. Lärartätheten är fortfarande lägre än genomsnittet i länet (8,0) och riket (8,3). Under läsåret har fortbildning genomförts bl.a. via lärarlyftet och rektorsutbildning. Utifrån utbildningsnämndens internkontrollplan har en egentillsyn genomförts på Långhundra skola och fritidshem vårterminen 2012. 7.3 Resultat och måluppfyllelse 7.3.1 Kommunfullmäktiges och utbildningsnämndens mål för verksamheten (VP 2011 och 2012) Kommunen ska ha länets bästa skolor och vara bland de 25 bästa i SKL: s ranking 2012 och bland de 10 bästa i SKL: s ranking 2014. Nolltolerans mot mobbing och diskriminering. Utveckla undervisningen genom ökad IT-användning Öka den fysiska aktiviteten hos främst de yngre eleverna inom ramen för beslutad timplan och kursplan. Öka och fördjupa elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Kvalitetsredovisning 2012 11 Baserat på SCB-statistik 15/10, 2011, räknat i årsarbetare 14

Eleverna från grundskolan i Knivsta kommun skall ha tillräckliga kunskaper för att fullfölja gymnasieskolans utbildning inom avsedd tid. Av åtta grundskolor har arbetet för att nå målen och graden av måluppfyllelse endast redovisats av tre skolor i verksamhetsberättelsen för läsåret 2011/2012. Beskrivningar av arbetet för att nå målen och måluppfyllelsen sammanfaller i stora delar med uppföljningen av skolans egna mål/fokusområden. 7.3.2 Skolornas egna fokusområden För att kunna driva tydliga utvecklingsprocesser, har verksamheten inför läsåret valt ett eller flera fokusområden, som man koncentrerat sig på. Utifrån fokusområdena har den enskilda skolan formulerat ett antal mål som man använt för att utvärdera resultatet av arbetet. Utöver detta följs resultat på nationella prov, betyg, meritvärden och gymnasiebehörighet upp av varje enhet. Bland de områden som skolorna valt märks implementering av den nya läroplanen, att eleverna får tillräckliga kunskaper, pedagogiska planeringar och dokumentation, värdegrundsarbete och användningen av IT/digitala verktyg i undervisningen. Skolorna har analyserat resultatet av arbetet med fokusområdena och formulerat utvecklingsområden. 7.3.3 Kunskaper Varje skolas kunskapsresultat har redovisats i en separat Skolresultatprofil. Utöver det har skolorna kommenterat och analyserat resultaten i sina verksamhetsberättelser. Resultat av diagnostiska prov i matematik Sammanställningen i Skolresultatprofilen visar att skolorna genomfört diagnosen Diamant i matematik i årskurserna 2, 4 och åk 5. Det är dock endast Thunmanskolan som redovisat och kort kommenterat resultaten i sin verksamhetsberättelse. De resultat som redovisas i Skolresultatprofilen visar att merparten av elevernas kunskapsnivåer varierar mellan skolor men också mellan klasser inom samma skolenhet. Resultat av nationella prov år 3, våren 2012 12 Resultat, Knivsta totalt Resultatet av de nationella proven i svenska och matematik 2012, redovisas för varje skolenhet samt totalt för kommunen. Andelen elever som nått kravnivån på samtliga delprov i matematik är 86 procent, vilket är likvärdigt med 2010 och 2011. I svenska har 83 procent av eleverna nått kravnivån, vilket är ett lägre resultat än tidigare år. Alsike skola Av 67 elever når 65 kravnivån i svenska och samtliga elever når målen i matematik. Analysen beskriver hur skolan arbetat för att nå de goda resultaten. I svenska har arbetet med läsförståelse varit intensiv utifrån resultat på tidigare nationella prov i 12 Resultat nationella prov år 3, bilaga 1 15

årskursen. Man har också koncentrerat eleverna på arbetsprocessen, att ta sig tid att bearbeta sina texter. Proven i matematik genomfördes i halvklass. Eleverna har också övat på tidigare års prov. Många korta genomgångar i klassen har också bidragit till det goda resultatet. Gredelby skola I svenska når 26 elever av 42 kravnivån på alla delprov och i matematik når 29 elever kravnivån på samtliga delmoment. I analysen nämns att provsituationen haft en negativ betydelse för de elever som inte nått kravnivån. Instruktionerna inför provet måste också bli tydligare. I analysen beskrivs en kultur i klassen som innebär att eleverna känner stor osäkerhet om sin egen förmåga, vilket bidragit till låga resultat i matematik. I analysen påpekas också att en stor del av eleverna som inte nått kravnivån har fått extra stöd under året. Lagga skola Av 20 elever når 14 kravnivån i svenska och 16 kravnivån i matematik. Resultaten på proven har inte analyserats i verksamhetsberättelsen. Långhundra skola 20 elever av 21 når kravnivån i svenska och samtliga elever når målen i matematik. I analysen nämns att undervisningen med elevernas egna arbete och egna mål att arbeta mot i svenska och matematik har givit bra utdelning. Segerstaskolan Av 37 elever når 29 kravnivån i svenska och 26 elever i matematik. Den något högre måluppfyllelsen i svenska säger analysen beror på en tydlig och strukturerad undervisning i ämnet. De låga resultaten i matematik kan antas bero på upprepade lärarbyten och att elevgruppen hamnat mellan två kursplaner, där den nya kursplanen har högre kunskapskrav. I analysen beskrivs också olika stödåtgärder som skolan gett de lever som inte nått kunskapskraven. Ängbyskolan Av 53 elever når 45 elever kravnivån i svenska och 48 elever i matematik. Analysen beskriver att resultaten är goda men att proven inte säger något om eleverna nått den maximala utvecklingen. I analysen nämns också att stora elevgrupper inte påverkat resultatet, men påverkar lärarnas arbetsbelastning och det administrativa arbetet runt dokumentation och uppföljning. Analysen pekar på behov av att utveckla förmågan att lösa matematiska problem och att välja rätt metoder, att utveckla förmågan att formulera sig i tal och skrift och att prata i grupp, vilket kan leda till ännu bättre resultat. Kvalitetsredovisning 2012 16

Tabell 1: Nationella prov svenska åk 3, 2009-2012 Nat.prov sv, åk 3 120 100 80 60 40 20 0 Alsike Gredelby Lagga Långhundra Segersta Ängby 2009 2010 2011 2012 Tabell 2: Nationella prov matematik åk 3, 2009-2012 Nat.prov ma, åk 3 120 100 80 60 40 20 0 Alsike Gredelby Lagga Långhundra Segersta Ängby 2009 2010 2011 2012 I en jämförelse över tid har eleverna i Alsike och Långhundra förbättrat sina resultat jämfört med 2011 medan övriga skolor visar sämre resultat. Resultat av nationella prov åk 6, våren 2012 13 Resultat, Knivsta totalt Resultatet av de nationella proven i svenska, matematik och engelska 2012, redovisas för varje skolenhet samt totalt för kommunen. I en jämförelse med utfallet 2011 är kommunresultaten i matematik i stort sett oförändrat med 82 procent av eleverna som når kravnivån på samtliga delprov. Resultaten i svenska och engelska visar ett bättre resultat än de senaste åren med 85 respektive 92 procent av eleverna som har tillräckliga kunskaper. (Tabell 3) 13 Resultat nationella prov år 6, bilaga 2 17

Tabell 3; Nationella prov åk 5/6, 2003-2012, andel elever (%) med tillräckliga kunskaper i Knivsta skolor Nat.prov åk 5/6 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sv Ma Eng Resultat på nationella prov åk 6, per skolenhet (Tabell 4) Resultaten (tabell 2) redovisas i procent, vilket kan uppfattas som en nackdel för skolor med små elevgrupper. Faktiskt elevantal: Alsike 33 (1 elev=3%), Lagga 8 (1 elev=12,5%), Långhundra 17 (1 elev= 6%), Segersta 32 (1 elev=3%) och Thunman 63 (1 elev=1,5%) elever. Eftersom de nationella proven i åk 5 genomfördes 2011, är det resultaten från samma elevgrupp som redovisas. Alsike skola visar ett bättre resultat i svenska, i stort sett likvärdigt resultat i engelska men sämre resultat i matematik än 2011. I analysen beskrivs hur eleverna hamnat i skiftet mellan två läroplaner och att ha gjort nationella prov två år i rad. Efter analysen av nationella proven åk 5 fanns tydliga indikationer över vad eleverna behövde utveckla och träna på i samtliga ämnen. Arbetet i åk 6 har därför koncentrerats på dessa områden vilket gett ett ökat resultat. Eleverna var också mer vana vid provsituationen. Resultaten ligger under kommunsnittet i samtliga ämnen. Lagga skola har lägre resultat i samtliga ämnen jämfört med 2011. I analysen konstateras att årets åk 6 är den första årskullen som genomfört nationella prov redan i år 3, vilket medför att man kan följa deras utveckling och resultat. Det är dock svårt att följa gruppens resultat helt, då elevunderlaget delvis har förändrats under året på grund av in- och utflyttning. Enligt analysen visar gruppens resultat en negativ utveckling men samtidigt finns det en positiv utveckling på individnivå. Utifrån resultatet på nationella proven och i andra diagnoser beskriver analysen att elevernas matematiska förmåga måste höjas. Eleverna behöver mer tabellträning för att automatisera de matematiska färdigheterna. Resultaten ligger under kommunsnittet i samtliga ämnen. Långhundra skola har högre resultat i engelska och matematik men lägre resultat i svenska jämfört med förra året. Kvalitetsredovisning 2012 18

Analysen beskriver att undervisningen präglas av tydlighet om vad som förväntas, vilka mål eleverna jobbar mot och hur man ska nå dit. Det finns också en tydlighet med vad som gäller vid provtillfällena så att alla ska känna sig lugna och förberedda. Eleverna i gruppen har gjort nationella prov två år i rad, vilket har hjälpt dem att slappna av. De var förberedda och visste hur det hela skulle gå till. Resultaten i engelska och matematik ligger över kommunsnittet medan resultatet i svenska ligger under. Segerstaskolan har likvärdigt resultat i engelska, bättre i matematik men sämre i svenska jämfört med 2011. I skolans analys beskrivs att undervisningen varit mycket målfokuserad. Målen har styrt planering och utförande av undervisningen. Eleverna har haft en positiv inställning till sitt lärande. De har varit motiverade och engagerade i arbetet med svenska, matematik och engelska. Förväntningarna på elever och vårdnadshavare har varit tydliga tack vare kontinuerlig kontakt och tydlig information. Eleverna har varit medvetna om att lärarna haft höga förväntningar och att lärarna följt upp elevernas arbeten noga, vilket i sin tur har medfört att eleverna velat prestera sitt bästa. Resultaten överstiger kommunsnittet i samtliga ämnen. Thunmanskolan har högre resultat i samtliga ämnen jämfört med 2011. I analysen skrivs att de elever som inte nått kravnivån inte läst instruktionen tillräckligt och därmed inte svarat fullständigt. Några elever var nervösa inför proven och presterade under sin förmåga vilket också påverkar resultaten. Utifrån analyserna av proven kommer skolan att stötta elever som är nervösa inför prov, skapa mer individualiserat/anpassat material, utveckla skrivandet hos eleverna samt utveckla arbetsmetoder och arbetsformer som möjliggör ett mer individuellt lärande i klassrumssituationen. Samtliga resultat ligger över kommunsnittet. Ängbyskolan har inte genomfört proven då åk 6 under läsåret 2011/2012 gick på Thunmanskolan. Tabell 4; Nationella prov år 6, 2012, andel elever (%) med tillräckliga kunskaper. 120 100 80 60 40 20 0 Alsike Lagga Långhundra Segersta Thunman Knivsta sv ma eng 19

Jämförelse med nationella prov i åk 3, 2009 åk 3, 2009 åk 6, 2012 åk 3, 2009 åk 6, 2012 ma sv Alsike 62 76 85 76 Gredelby/ 53 83 93 89 Thunman Lagga 71 50 71 63 Långhundra 78 94 100 82 Segersta 67 91 83 94 Ängby/ 77 83 72 89 Thunman En jämförelse av resultaten på de nationella proven i åk 3, 2009 för samma elevgrupp, visar att resultaten har förbättrats i matematik med undantag av Lagga skola. I ämnet svenska är resultaten sämre på alla skolor utom på Segersta skola, som förbättrat resultaten. Resultat av nationella prov år 9, våren 2012 14 Resultaten i engelska och svenska är ungefär likvärdiga, medan resultatet förbättrats i matematik jämfört med 2011 (Tabell 5). I en jämförelse mellan skolorna har Alsike skola högre resultat än Thunmanskolan i samtliga ämnen. I svenska och engelska har samliga elever i Alsike nått målen, medan eleverna på Thunmanskolan har likvärdiga resultat i engelska och svenska jämfört med tidigare år. Den största skillnaden i resultat, både mellan skolorna men också mellan åren, ses i matematik. (Tabell 6) Åk 9 har även genomfört nationella prov i biologi (Thunmanskolan) och i kemi (Alsike skola). I biologi genomförde 99 av 101 elever det nationella provet. Av dessa uppnådde 75 procent kunskapskraven. På fysikprovet deltog 23 av 26 elever varav 85 procent uppnådde kunskapskraven. Alsikeskolans analys beskriver hur de nationella proven utgör ett underlag för analys av hur kunskapskraven uppfylls och att de är ett stöd för en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning. Resultaten på proven är inte elevens betyg och alla uppnåendemål prövas inte med ämnesproven. Som helhet ser nationella provens resultat bra ut, enligt analysen. Thunmanskolans analys menar att andelen elever som klarat kravnivån på de nationella proven i engelska, matematik och svenska är högre jämfört med förra året. Årets prov i matematik var inte lättare, men problemlösningsmomenten innehöll mindre text, vilket gynnade de lässvagare eleverna som därmed klarade kravnivån. I engelska har fler elever inte nått G i slutbetyg trots att de fått ett G i provbetyg. I provet kan man nå ett G trots att man inte klarar alla moment i skriftlig och/eller muntlig kommunikation utan endast genom att få ett gott resultat i läs- och hörförståelse. Det innebär att man trots ett godkänt provbetyg faktiskt inte nått alla målen för G i läroplanen. Kvalitetsredovisning 2012 14 Resultat nationella prov år 9, bilaga 3 20

Tabell 5; Nationella prov åk 9, 2003 2012, totalt antal elever (%) med tillräckliga kunskaper Nat.prov åk 9 120 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Svenska Matematik Engelska Tabell 6; Nationella prov åk 9, jfr andel (%) elever med tillräckliga kunskaper, Alsike skola och Thunmanskolan 2010-2012 120 100 80 60 40 20 0 Eng -10 Eng -11 Eng-12 Ma -10 Ma -11 Ma-12 Sv -10 Sv -11 Sv-12 Alsike Thunman Betyg Avgångsbetyg åk 9, vt 12 Av 126 elever har 25 elever eller 19,8 procent inte nått målen i alla ämnen, varav 16 elever eller 12,7 procent inte nått målen i ytterligare två eller flera av ämnena. Behörigheten till gymnasiet baserar sig på att eleverna ska nå godkända resultat i 12 ämnen för att komma in på gymnasiets nationella program. För att nå behörighet till yrkesprogram krävs godkända betyg i 8 ämnen. Den sammanräknade behörigheten till gymnasiets nationella program är 90,3 procent 15, vilket är lägre jämfört med 2011. I den officiella statistiken redovisas behörigheten till olika programinriktningar. Andel behöriga till 15 Kommunens kvalitet i korthet 2012 21

naturvetenskap/teknikprogram är 84,1 procent, till ekonom- humanist och samhällsprogram är 86,5 procent behöriga. Till estetiska och yrkesprogram är 88,1 procent av eleverna i Knivsta behöriga. Behörigheterna har sjunkit jämfört med 2011. Störst är skillnaden i behörighet till ekonom, -humanist och samhällsprogrammen. (Tabell 7) Tabell 7: Gymnasiebehörighet (%), vt 2012 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 natur/teknik ek/hum/sh estetik yrkesprogr. ej behöriga Knivsta Länet Riket Meritvärdet är 205,6, vilket är en försämring jämfört med förra året. Andelen elever som inte uppnått målen i ett, två eller flera ämnen har ökat jämfört med 2011, vilket är en försämring jämfört med de senaste fyra åren. (Tabell 8) Tabell 8: Betygsjämförelse 2003-2012 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Meritvärde, genomsnitt 206 209 208 217 209 214 224 207 216 206 Gymnasiebehörighet 93% 89% 90% 89% 89% 93% 95% 88% 92% 90% Andel ej godkända i ett, två eller flera ämnen 36% 25% 28% 22% 27% 15% 13% 18% 18% 20% Andel ej betyg 1% 0% 0,5% 0% 0% 0% 0% 0,6% 0% 0% I en jämförelse mellan skolorna har Alsike ett genomsnittligt meritvärde på 219,8 (2011;215,7) varav flickor 227,5 (2011; 240,9) och pojkar 210 (2011;186,8). Gymnasiebehörigheten är 92,3 (2011; 96,7) procent, vilket innebär att två elever inte har gymnasiebehörighet. I sin analys skriver Alsike skola att eleverna är studiemotiverade och presterar en hög måluppfyllelse. Motsvarande resultat för eleverna på Thunmanskolan är ett meritvärde på 202,1 (2011;217), varav flickor 218,1 (2011;224) och pojkar 186,1 (2011;210). Andelen gymnasiebehöriga har minskat från 92,9 procent 2011 till 85,2 procent 2012.. Kvalitetsredovisning 2012 22

Thunmanskolans analys säger att en central del i resultatet är att utveckla undervisning och lärmiljön i skolan kring eleverna. Det svåra är inte att upptäcka de som behöver stöttning, utan att stötta dem på rätt sätt. Generellt sett har flickorna betydligt högre betyg än pojkarna, även om det bland eleverna med högst betyg är lika många flickor som pojkar. Däremot är pojkarna överrepresenterade bland de elever som inte nått gymnasiebehörighet. Det ser också olika ut i olika ämnen, vilket måste uppmärksammas för att kunna dra lärdomar inför framtiden och kunna utveckla skolans resultat i samtliga ämnen. (Tabell 9) Tabell 9: Utbildningsresultat år 9, jfr Alsike skola och Thunmanskolan Alsike Thunman Knivsta Antal elever 26 101 126 Meritvärde 219,8 202,1 205,6 - varav flickor 227,5 218,1 220,2 - varav pojkar 210 186,1 190,4 Andel (%) gy-behöriga 92,3 86,1 87,4 Andel (%) som ej nått 0 4,9 3,9 målen i ett ämne - varav flickor 0 7,1 6,0 - varav pojkar 0 2,0 1,6 Andel (%) som ej nått 30 14,8 18,8 målen i två eller flera ämnen - varav flickor 40 9,8 16,6 - varav pojkar 18 20 19,6 Kemi är det ämne som har flest ej godkända betyg, 15 st. Därefter kommer matematik med 12 och fysik med 11 ej godkända betyg. (Tabell 10) Tabell 10: Antal ännu ej godkända betyg - per ämne, år 9 vt 2012 Antal ej godkända betyg 16 14 12 10 8 6 4 2 0 BL EN HHK IDH MA MSP MU BI FY KE GE 2010 2011 2012 HI RE SH SL SV TK I Alsike skola är det fem elever (19,8 procent) som inte fått godkända betyg i ett, två eller flera ämnen. Övriga elever har godkända betyg i alla ämnen. På Thunmanskolan är det 20 elever (20 procent) som inte nått målen i ett, två eller flera ämnen. (Tabell 11) 23

Tabell 11: Antal ännu ej godkända betyg år 9, jfr Alsike och Thunman 2012 Antal ej godkända betyg 14 12 10 8 6 4 2 0 Bild Eng Hhk Idr Ma Språkv. Mu Bi Fy Ke Geo Hi Re Sh Sl Sv Tk Alsike Thunman Resultaten på de nationella proven och slutbetygen överensstämmer ganska väl på de bägge skolorna. Skillnad som märks mellan provresultat och betyg är i matematik på Alsike skola och i svenska på Thunmanskolan. I Thunmanskolans analys sägs att skillnaden i betygsresultat och provresultat är betydligt mindre i samtliga ämnen jämfört med tidigare år. De skillnader som ändå finns, beror till största delen på att elever under läsåren kunnat visa prov på fler färdigheter än vad proven visar, visat på en större säkerhet och under andra former än i provsituationen. Alsike skola skriver i sin analys att dessa elever vid andra tillfällen har visat kunskaper för betyget VG. Många elever blir nervösa inför proven och i matematik kan det ha stor påverkan på resultatet. (Tabell 12) Tabell 12:Resultat från nationella prov jämfört med slutbetyg i åk 9 Thunman Antal Antal Antal Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre elever prov betyg antal antal antal % % % engelska 101 100 99 13 82 4 13 83 4 svenska 101 99 99 10 77 12 10 78 12 matematik 101 100 99 13 82 4 13 83 4 Alsike Antal Antal Antal Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre elever prov betyg antal antal antal % % % engelska 26 26 23 4 19 0 17 83 0 svenska 26 26 23 4 19 0 17 83 0 matematik 26 26 22 0 16 6 0 73 27 Kvalitetsredovisning 2012 24

Betygsresultat i åk 6 ht 12 alla skolor Av det totala antalet elever (173 st) har 12 elever eller 7 procent fått betyget F, vilket innebär att man inte nått kunskapskraven i ämnet. Ämnet som har störst andel F är idrott och hälsa. I en jämförelse mellan flickor och pojkar har flickorna flest F i idrott och hälsa och pojkarna i matematik och svenska. Det ämne som fått flest A (högsta betyg) är engelska. Betygsresultat i åk 7 ht 12 - Alsike Av 29 elever har 8 elever eller 28 procent fått betyget F. Ämnet som har störst andel F, men även med störst andel A, är biologi. I en jämförelse mellan flickor och pojkar har flickorna flest F i biologi, engelska, geografi, matematik, samhällskunskap och svenska och pojkarna i biologi. Betygsresultat i åk 7 ht 12 Thunman Av 105 elever har 22 elever eller 21 procent fått betyget F. Ämnet som har störst andel F är matematik. Både flickor och pojkar har flest F i ämnet. Det ämne som fått flest A är engelska. Betygsresultat åk 8 ht 12 - Alsike Av 27 elever har 9 elever eller 34 procent fått betyget F. Ämnet som har störst andel F är kemi, där både flickor och pojkar har flest F i ämnet. Det ämne som fått flest A är biologi. Betygsresultat åk 8 ht 12 - Thunman Av 93 elever har 24 elever eller 26 procent fått betyget F. Ämnet som har störst andel F är geografi. I en jämförelse mellan flickor och pojkar har flickorna flest F i matematik och pojkarna i religion. Det ämne som fått flest A är biologi och engelska. Betygsresultat åk 9 ht 12 - Alsike Av 27 elever har 4 elever eller 15 procent fått betyget F. Ämnet som har störst andel F är fysik. I en jämförelse mellan flickor och pojkar har flickorna flest F i engelska och pojkarna i kemi och religion. Det ämne som fått flest A är biologi. Betygsresultat åk 9 ht 12 - Thunman Av 106 elever har 15 elever eller 15 procent fått betyget F. Ämnena som har störst andel F är matematik, fysik och historia. I en jämförelse mellan flickor och pojkar har flickorna flest F i biologi, engelska, fysik och historia och pojkarna i svenska. Det ämne som fått flest A är bild. Betygsuppföljning av samma elevgrupp i åk 8 och åk 9 16 En uppföljning av betygen för eleverna som gick i åk 8 ht 2011 har genomförts. Avsikten är att följa kunskapsutvecklingen för de elever som inte nått kunskapskraven och erhållit betyget F. Uppföljningen visar att antalet elever med betyget F är i stort sett detsamma ht 2012 på både Alsike skola och Thunmanskolan, och att variationen mellan olika klasser på Thunmanskolan är fortsatt stor. 16 Bilaga 4 25

Jämförelse riket, länet och andra kommuner 17 Våren 2012 lämnade 23 procent av Sveriges samtliga elever och 24 procent av länets elever grundskolan utan att ha uppnått målen i ett, flera eller alla ämnen. I Knivsta kommun var andelen 20 procent. Av samtliga elever som lämnade den svenska grundskolan hade 6,3 procent av eleverna inte nått målen i engelska, 8,8 procent i matematik och 2,9 procent i svenska. Motsvarande resultat för länet är 6,2 procent i engelska, 9 procent i matematik och 3,9 procent i svenska. I Knivsta kommun uppnådde inte 5,6 procent målen i engelska, 9,6 procent i matematik och 4 procent i svenska. Det genomsnittliga meritvärdet 2012 var i riket 211,4 och i länet 206,6. Eleverna i Knivsta kommun hade ett genomsnittligt meritvärde på 205,6 vilket är ett sämre resultat än 2011. Skillnaden i meritvärden mellan pojkar (190,4) och flickor (220,2) har återigen ökat och pojkarnas meritvärden är betydligt lägre än tidigare år. Öppna jämförelser 2012, SKL Öppna jämförelser Grundskola erbjuder kommunerna ett statistiskt underlag som stimulerar till diskussion och analys av grundskolans verksamhet. I rapporten redovisas resultat- och resursindikatorer, som utgår från samtliga skolor som är belägna i kommunen, oavsett om de är kommunala eller fristående. Resultaten som redovisas rör nationella ämnesprov, betyg och meritvärden i åk 9, andel elever som nått målen i samtliga ämnen i åk 9, gymnasiebehörighet samt resultat på DN:s nutidsorientering. Samtliga resultat härrör sig från 2011. Knivstas sammanvägda resultat ger plats 75 i rankingen bland Sveriges kommuner, vilket är en förbättring jämfört med Öppna jämförelser 2011, då placeringen var 103 av Sveriges kommuner. I Öppna jämförelser 2012 finns även resultatet från elevenkäter genomförda i åk 5 och åk 8 redovisade. Enkätfrågorna är framtagna av SKL och rör elevernas syn på skolan och undervisningen. I det sammanvägda resultatet för Knivsta hamnar eleverna i åk5 på plats 11 av 117 kommuner och eleverna i åk 8 på plats 7 av 114 kommuner som genomfört enkäten. Jämförelseprojekt Femklövern Femklövern är ett nätverk som sedan 2000 jämfört sig inom olika kommunala verksamheter. De kommuner som för närvarande deltar i nätverket är Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa. Bland Femklöverkommunerna har Knivsta den lägsta andelen elever som inte nått målen i alla ämnen med 19,8 procent. Av eleverna i Gnesta når 20,7 procent inte målen i alla ämnen. Håbo har förbättrat sina resultat jämfört med tidigare år och redovisar att 20,1 procent av eleverna inte når målen. Högst andel elever som inte når målen i alla ämnen har Trosa kommun, med 22,7 procent. Kvalitetsredovisning 2012 17 Bilaga 5 26

Meritvärdena i Trosa och Gnesta är 210,3 respektive 207,5. Meritvärdet i Knivsta är 205,6 och Håbo har ett meritvärde på 202. Tabell 13; Gymnasiebehörighet (%), jfr andra kommuner vt 2012 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 natur/teknik ek/hum/sh estetik yrkesprogr. ej behöriga Knivsta Gnesta Håbo Trosa Gymnasiebehörigheten redovisas i den officiella statistiken för de olika nationella programmen. I en jämförelse mellan kommunerna i Femklövern har Håbo den högsta gymnasiebehörigheten tätt följd av Knivsta. I samtliga kommuner är behörigheten till natur/teknikprogrammen lägre än behörigheten till ek/hum/samhällsprogrammen. (Tabell 13) SALSA Bakgrund SALSA är ett analysverktyg som presenterar kommuners och skolors betygsresultat när hänsyn tagits till vissa bakgrundsfaktorer. I SALSA redovisas residualer 18, faktiska betygsvärden och modellberäknade betygsvärden samt bakgrundsfaktorer. De modellberäknade betygsvärdena är framräknade genom att de faktiska betygsvärdena sätts i relation till olika bakgrundsfaktorer i en statistisk modell. De bakgrundsfaktorer som har ett statistiskt samband med betygsresultaten är: Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Andelen pojkar av avgångseleverna i skolan/kommunen. Andel avgångselever i skolan/kommunen födda utomlands. Andel avgångselever i skolan/kommunen som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands. Resultat Knivsta kommun Beräkningarna i SALSA genomförs separat för kommunnivå och skolnivå. Kommunerna har alltså jämförts med samtliga kommuner, medan skolorna har jämförts med samtliga skolor i kommunen, både kommunala och fristående. 18 En statistisk term, i SALSA är residualen (R) = faktiskt betygsvärde (F) modellberäknat betygsvärde (M). 27

Skolresultat och skolbeskrivning i Knivsta kommun vt 2012 Skola Andel Andel elever med Föräldrars Andel elever Modellberäknat Avvikelse/ pojkar utländsk bakgrund sammanvägda som värde Residual födda utomlands födda i Sverige utbildningsnivå uppnått målen Rikssnitt 51% 9% 9% 2,23 77% Alsike skola 42% 4% 4% 2,35 81% 85% -4 Margarethaskolan 71% 6% 0% 2,34 100% 82% 18 Thunmanskolan 50% 10% 2% 2,17 80% 76% 4 Andelen elever som uppnått målen överstiger det förväntade värdet på Thunmanskolan liksom Margarethaskolan, medan Alsike skola når ett sämre värde än förväntat. Skolresultat och skolbeskrivn ing i Knivsta kommun vt 2012 Skola Andel Andel elever med Föräldrars Faktiskt Modellberäknat Avvikelse/ pojkar utländsk bakgrund sammanvägda genomsnittligt värde Residual födda födda i utbildningsnivå meritvärde utomlands Sverige Rikssnitt 51% 9% 9% 2,23 211 Alsike skola 42% 4% 4% 2,35 220 224-4 Margarethaskolan 71% 6% 0% 2,34 228 214 14 Thunmanskolan 50% 10% 2% 2,17 202 205-3 Vad gäller meritvärden är resultatet sämre än det förväntade modellvärdet för Alsike skola och Thunmanskolan, medan Margarethaskolan når ett bättre resultat än förväntat och visar den största skillnaden mot modellberäknat värde Kvalitetsredovisning 2012 28

I en jämförelse över tid överstiger resultaten 2008, 2009, 2010 och 2012 förväntade värden. Meritvärdena når återigen inte upp till förväntat värde och är en försämring jämfört med 2011. Jämförelse Femklövern I jämförelsen med Femklöverkommunerna är Knivsta den enda kommunen i jämförelsen som inte når förväntade meritvärden. Samtliga kommuner når förväntat resultat när det gäller andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Håbo är den kommun som överstiger förväntade värden mest i jämförelsen. 29

7.3.3 Barn i behov av särskilt stöd Samtliga skolor beskriver arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Under året har en kartläggning genomförts över antal upprättade åtgärdsprogram per skola uppdelade på flickor och pojkar. (Tabell 14) Tabell 14; Antal upprättade åtgärdsprogram lå 11/12 Skolor (antal elever ) ÅP totalt % Flickor Pojkar Alsike (461 elever) 68 14,8 23 45 Brännkärr (143) 5 3,5 Gredelby (165 elever) 26 15,8 5 21 Lagga (124 elever) 14 11,3 2 12 Långhundra (104 elever) 16 15,4 9 7 Thunman (438 elever) 69 15,8 20 49 Segersta (241 elever) 28 11,6 16 12 Ängby (313 elever) 39 12,5 14 25 Totalt antal åtgärdsprogram 265 13,3 89 171 Sammanställningen visar att 265 elever eller 13,3 procent av eleverna i grundskolan har åtgärdsprogram. Av dessa är mer än hälften pojkar. I skolornas verksamhetsberättelser finns arbetet med åtgärdsprogram beskrivet. Skillnaden i antal åtgärdsprogram mellan pojkar och flickor har inte kommenterats eller analyserats djupare. 7.4 Sammanfattning Enkäten Minnet av skolan visar att skolornas arbete mot mobbning och kränkande behandling ger resultat. Andelen elever som upplevt att de blivit mobbade under sin skoltid fortsätter att sjunka jämfört med tidigare år. Ett orosmoln är att det finns elever som upplever att de mobbas av lärare. Enkäten visar att det handlar om 10 elever som delar den upplevelsen, vilket självklart är helt oacceptabelt. Det sammanvägda resultatet på de nationella proven i år 3 visar ett lägre kommunresultat i svenska än i matematik, vilket bör vara ett observandum. Resultaten varierar mellan skolorna och mellan åren i bägge ämnena. Nationella proven gjordes för första gången i åk 6, vilket innebär att det är samma elever som gjorde proven i åk 5 förra året. Det kommungemensamma resultatet i de olika ämnena visar ganska små förändringar jämfört med 2011, men med en positiv utveckling i engelska. Även här är variationen stor mellan skolorna. Det sammanlagda resultatet på de nationella proven i år 9 är bättre i matematik och i stort sett likvärdigt i engelska och svenska, jämfört med 2011. Kvalitetsredovisning 2012 30

I en jämförelse mellan skolorna har Alsike skola bättre resultat i samtliga ämnesprov. I svenska och engelska har alla elever som deltagit klarat kunskapsnivåerna. I matematik har tre elever av 26 inte uppnått kravnivån. Thunmanskolan har 18 elever av 101 inte nått kunskapsnivån i matematik, vilket är färre än förra året. Slutbetygen på skolorna stämmer ganska väl med resultaten på de nationella proven. Betygsstatistiken visar ett meritvärde med 205,6, vilket är betydligt sämre resultat än 2011. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen har sjunkit och hamnar på 80,8 procent. Behörigheten, med vilket menas andelen elever med godkända betyg i 12 respektive 8 ämnen i slutbetyget, till gymnasieskolan totalt har sjunkit, vilket innebär att 92,3 procent av eleverna på Alsike skola och 86,1 procent av eleverna på Thunmanskolan har behörighet till gymnasieskolans nationella program. Behörigheten för Knivsta är 87,4 procent. Ett nytt betygssystem har använts för första gången i åk 6 och 7. Åk 8 har fått betyg enligt nya systemet sedan höstterminen 2011. Det är färre elever i åk 6 än i åk 7 och åk 8 som inte nått kunskapskraven. Både Alsike skola och Thunmanskolan visar betyg i årskurserna där mer än 20 procent av eleverna inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen. Den uppföljning av betygen för samma elevgrupp som genomförts under tre betygstillfällen (ht 11, vt 12 och ht 12) visar en betygsutveckling med i stort sett samma antal elever som inte når målen. Hur skolorna arbetat för att öka måluppfyllelsen för dessa elever framgår inte av skolornas resultatanalyser. Anmärkningsvärt är också den stora skillnaden i antal icke godkända betyg mellan olika klasser på Thunmanskolan. Av samtliga elever i den kommunala grundskolan har 265 elever åtgärdsprogram. Det är nästan dubbelt så många pojkar som flickor som har åtgärdsprogram och den skillnaden är inte kommenterad från skolorna. Analyserna i skolornas verksamhetsberättelser gäller både måluppfyllelse och redovisade resultat och ibland är det svårt att särskilja. Flera analyser konstaterar redan kända fakta utan att gå djupare in i orsak och samband. Analyserna pekar i flera fall också på att undervisningen behöver utvecklas, men ger inga exempel på hur. Under året har ett system för redovisning av resultat, Skolresultatprofil, införts i verksamheterna. Här redovisar varje skola samtliga resultat från gemensamma diagnoser, nationella prov, betyg, meritvärden mm. Planerade åtgärder utifrån resultaten ska finnas i verksamhetsplanen för läsåret 12/13. För att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och snabbt vidta åtgärder vid avvikelser i resultat och måluppfyllelse, är ett systematiskt arbetssätt nödvändigt. Under 2013 planeras en systematisk verksamhetsuppföljning för grundskolan. Där kommer elevernas resultat kontinuerligt att visas under året, vilket möjliggör att direkta åtgärder kan vidtas. Rektors pedagogiska ledarskap och kunskap om pedagogernas arbete på den egna skolan, är en förutsättning för att det systematiska kvalitetsarbetet ska ge resultat. 31

8. GYMNASIESKOLA 8.1 Beskrivning av verksamheten Sjögrenska gymnasiet omfattade läsåret 2011-2012; - 4 introduktionsprogram; yrkesintroduktion, programinriktat individuellt val, preparandutbildning och individuellt alternativ. - 8 Lärlingsprogram; Barn och fritid, Fordon och transport, Handel och administration, Hantverk (florist), Hotell och turism, Restaurang och livsmedel, VVS och fastighet och Vård och omsorg. Samtliga lärlingsstuderande har i sina respektive Individuella studieplaner inplanerade kurser för att erhålla högskolebehörighet. - Distansutbildning; för elever som saknar högskolebehörighet. Övrig gymnasial utbildning sker genom avtal med andra kommuner, främst Uppsala kommun. 2012 (snitt under året) Antal Gymnasieskola 637,5 varav i annan kommun 590,5 Varav Sjögrenska gy IVprogram o lärlingsutbildning 47 Gymnasiesärskola 8,5 varav i annan kommun 8,5 8.2 Förutsättningar Resursfördelningen till gymnasiet följer samma principer som motsvarande verksamhet i Uppsala kommun. Vid gymnasieskolan finns 6 heltidstjänstgörande lärare, där 85 procent har pedagogisk högskoleutbildning. Utöver det finns 0,7 tjänst som skolledning 19. Verksamheten leds av rektor, som till sitt stöd har en operativ biträdande rektor med tydlig, skriven delegation enligt den möjlighet nya Skollagen ger 20. Skolinspektionen genomförde under vårterminen en Kvalitetsgranskning av Sjögrenska gymnasiet, som en del av en nationell granskning av landets lärlingsutbildning. Resultatet kom i juli 2012 och kommer att ligga till grund för gymnasiets verksamhetsplan 2012-2013. Kvalitetsredovisning 2012 19 Baserat på SCB-statistik 15/10, 2011, räknat i årsarbetare 20 Verksamhetsberättelse Sjögrenska gy 2011/2012 32

8.3 Resultat och måluppfyllelse 8.3.1 Kommunfullmäktiges och utbildningsnämndens mål för verksamheten (VP 2011 och 2012) Arbeta fram en strategi för gymnasieskolan i Knivsta kommun Att ta fram en plan för årlig uppföljning av Knivsta elevers resultat Utveckla gymnasieskolan i Knivsta kommun. Kvaliteten på verksamheten inom Sjögrenska gymnasiet ska vara fortsatt hög I Sjögrenska gymnasiets verksamhetsberättelse för läsåret finns ingen redovisning av arbetet med fullmäktiges eller nämndens mål. 8.3.2 Verksamhetens fokusområden/mål 21 Vidareutveckla och systematisera arbetet i likabehandlingsgruppen. Skolans trivselenkät visar att en övervägande majoritet av skolans elever är mycket nöjda med sin situation på skolan, med lärarna och med de andra eleverna. Frågorna gällande ömsesidig respekt visar att eleverna upplever att personal och elever på skolan visar hänsyn och omtanke. Även personalen på skolan upplever att det råder en god stämning mellan elever och mellan elever och personal. En anledning till detta är att personalen hela tiden finns nära eleverna och alltid reagerar när något inträffar, stort som smått, vilket också resultatet styrker. Fortsätta det påbörjade arbetet med stadgarna i elevrådet. Ett annat område för utveckling är att elevrådet ska ta ytterligare ansvar för skötsel av elevcaféet. Stadgarna reviderades av elevrådet. Det har varit svårt för elevrådet att hitta sin roll på skolan och, förutom elevcaféet, ett område de verkligen kan påverka. Då det är svårt att samla representanter från skolans alla klasser vid samma tillfälle, har det varit svårt att få en kontinuitet i diskussionerna. Att eleven utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering. Eleverna har haft tät kontakt med mentor, medan samtal med studie- och yrkesvägledare endast varit sporadiska på grund av sjukdom. Eleven har fått en annan förståelse för hur en studieplan ser ut och vad den innebär. 8.3.3 Kunskaper Resultaten på de nationella proven och kursbetygen överensstämmer fullständigt i följande kurser: Engelska A, Engelska B, Matematik B samt Matematik 1a. I kursen Svenska B testar de nationella proven endast en liten del av kursen (fyra mål testas överhuvudtaget inte i det nationella provet) vilket är en förklaring till att resultaten på prov och kursbetyg avviker. Dessutom testar det ena delprovet inte ens något betygskriterium. I detta fall har flera elever uppnått högre betyg på de nationella proven än de slutbetyg som sattes i kursen. I kursen Svenska 1 är avvikelsen spretigare mellan provresultat och betyg. Några har fått högre betyg är det nationella provet, medan några har fått lägre betyg. Orsaken är även här att hela kursen omöjligt testas under ett enda tillfälle. 21 Sjögrenska gymnasiets verksamhetsberättelse lå 11/12 33

Eleverna har dessutom många möjligheter under kursen att utveckla sina förmågor och uppnå betygskriterier. I kursen Engelska 5 finns endast ett exempel på betyg som avviker från provresultatet, samt en elev som inte deltog i det nationella provet. I dessa fall har eleverna visar sina förmågor tydligt och klart under kursens gång. Flera av eleverna har uppenbara koncentrationssvårigheter och upplever en mycket hög stress vid prov, vilket ibland leder till missvisande provresultat. Deras resultat ligger då långt ifrån deras egentliga förmåga och den mål- och kriterieuppfyllelse de visat under läsåret. 8.3.4 Barn i behov av särskilt stöd Nya rutiner för överlämnade av elever till Sjögrenska gymnasiet från kommunens högstadieskolor har lett till att skolans pedagoger snabbare kan identifiera elever som har behov av extra stöd. Rutinerna har också i viss mån underlättat kursupplägg och tidsplanering, då ett större fokus kunnat läggas på de delar som eleverna tidigare haft svårigheter i. Detta gäller främst elever på introduktionsprogrammet samt privade elever, dvs de elever som läser kurser från årskurs 9 när de går på nationellt yrkesprogram. 8.4 Sammanfattning Sjögrenska gymnasiet fortsätter att utvecklas genom introduktionsprogram, lärlingsprogram och distansutbildning. Våren 2012 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av lärlingsutbildningen vid skolan. I SI:s beslut konstateras att Sjögrenska gymnasiet genomgående har en god planering och organisation av sin verksamhet. Skolledning och skolans lärare har gemensamt arbetat med framtagande av målmatriser för att få en likformighet i bedömningar. Skolinspektionen bedömer att skolan har en tydlig ansvarsfördelning och att det i första hand är yrkeslärarna som anskaffar och kvalitetssäkrar arbetsplatserna, men med ett stöd från lärlingssamordnare och biträdande rektor. Skolinspektionen konstaterar att alla elever har tillgång till lärlingsplatser. Det arbetsplatsförlagda lärandet inom lärlingsutbildningen sker i samverkan med det lokala arbetslivet så att utbildningens kvalitet säkerställs i enlighet med styrdokumenten. Utbildningen har en tydlig förankring från skolledning till lärare och elever. Kvaliteten på arbetsplats och handledare säkerställs genom kontinuerlig handledarutbildning på arbetsplats alternativt i skolan regi. Skolinspektionen kommer fram till tre utvecklingsområden som skolans ska arbeta med under läsåret 12/13. Dessa områden rör utbildningskontraktens innehåll, tillgången till kompetenta yrkeslärare samt att utveckla skolans systematiska kvalitetsarbete 9. VUXENUTBILDNING OCH SFI 9.1 Beskrivning av verksamheten Utbildningsnämnden övertog 1 januari 2012 ansvaret för vuxenutbildningen och SFI från socialnämnden. Vuxenutbildningen består av SFI och SAS, Komvux samt Särvux. Kvalitetsredovisning 2012 34

SFI vänder sig till personer som har utländsk bakgrund och inte kan det svenska språket. SFI är uppdelat i fyra olika betygssteg A, B, C, D. När man är klar med D är man klar för att läsa SAS G. Varje elev som läser SFI skall ha 15 h/v och som minst 525 timmar. SAS G= Svenska som andraspråk och som är lika med grundskolans svenska åk 7- åk 9. Komvux i Knivsta kommun har inga egna utbildningar. Utbildningar köps till största delen av andra kommuner samt från Hermods. En stor del av utbildningen sker på distans. Knivsta kommun följer regeln att de som inte har fullständig grundskola eller gymnasieutbildning samt har en svag ställning på arbetsmarknaden är de som prioriteras samt om man behöver behörighetskomplettera för högre studier. Särvux vänder sig till elever med inlärningssvårigheter. Särvuxverksamheten köps från Sigtuna kommun. 9.2 Förutsättningar Vuxenutbildningen följer inte ungdomsskolans terminssystem. Undervisningen läses under hela året med 5 veckors semesteruppehåll samt ett kortare juluppehåll. Under året har 2,2 lärare, 0,5 skolassistent, 1 rektor och 0,2 tjänst som studie och yrkesvägledare arbetat i verksamheten. Eleverna har fördelats på följande sätt; SFI; 31 elever, SAS G;5 elever, Komvux; 83 elever samt Särvux;5 elever Under året har verksamheten bedrivits i två klassrum på skilda plan i Sjögrenska gymnasiets lokaler. Lokalerna har varit mycket slitna. Skoladministratören samt lärarna har haft arbetsrum i ett klassrum som de dessutom delat med polisen. 9.3 Resultat och måluppfyllelse 9.3.1 Kommunfullmäktiges och utbildningsnämndens mål för verksamheten Att inarbeta vuxenutbildningen i övrig skolverksamhets kvalitetsprocesser. SFI skall vara ett viktigt inslag i arbetsförmedlingens fokusering på att införa arbetslinjen i arbetet med nyanlända flyktingar under devisen "Yrkesspår från första dagen". Eftersom verksamheten fördes över till utbildningsnämnden vid årsskiftet beskriver verksamhetsberättelsen enbart arbetet under vårterminen. Ingen särskild redovisning av arbetet med nämndens mål finns under den perioden. I vuxenutbildningens verksamhetsplan för läsåret 2012/2013 finns handlingsplaner för att nå nämndens mål. 9.3.2 Verksamhetens arbete och resultat 22 Individuella studieplaner och uppföljning av dessa ingår för varje elev. 22 Verksamhetsberättelse 2012 35

Under vt 2012 har SFI-undervisning bedrivits i två grupper, en för de elever som läser nivå A och B och en för elever som läser nivå C och D. Varje grupp har haft undervisning 15 timmar/v. I gruppen som läser nivå A och B har det funnits elever som varit analfabeter från sitt eget hemland och elever som har lärt sig ett annat skriftspråk än det latinska som vi använder. Eleverna med de största svårigheterna har erbjudits extra undervisning av en lärare med lågstadiebakgrund. Eleverna i den andra gruppen har antingen varit länge i Sverige eller kommer från sin hemländer med en högre utbildning, många med universitetsstudier. Undervisningen i de bägge grupperna bedrivs av behöriga SFI-lärare. Genomströmningen av elever över tid har varit något varierande, med alltifrån 15 elever till 5 elever under en vecka. Få elever ger större möjlighet att individualisera. Datoranvändande med olika språkliga program har också gjort det möjligt att individualisera. Dock har dataparken varit något begränsad samt föråldrad. En liten grupp elever som har haft stora inlärningssvårigheter har fått ren läs- och skrivinlärning av en lågstadielärare. Detta har varit mycket uppskattat och eleverna har gjort stora framsteg. Behöriga SFI-lärare har inte samma kompetens som en lågstadielärare, då grundläggande läs- och skrivinlärning inte ingår i någon större omfattning i deras utbildning. Av de fem deltagarna i SAS G fullföljde tre kursen. Eleverna har haft en behörig lärare och fått undervisning 13 timmar/v under två terminer. De avhoppade eleverna har avbrutit studierna då de fått arbete. Undervisningen har bedrivits under två terminer, en tid som kan reduceras. Komvuxeleverna har i till största del läst gymnasiekurser. Ett fåtal har läst grundvux. Fyra elever har fått yrkesutbildning som bekostats av statens yrkesvuxpengar. För att läsa på heltid skall man läsa 20 poäng/v. 23 elever har läst i annan kommun genom interkommunal ersättning. Det är respektive skola som har rektorsansvaret och eleverna får betyg direkt därifrån, vilket gör det svårt för Knivsta kommun att följa upp och utvärdera resultaten. I gruppen komvuxelever har 59 läst på distans och kommunen utfärdar betyg efter betygskatalog från utbildaren. Av dessa elever har 40 procent antingen avbrutit kursen eller inte fått godkänt betyg. Två elever har avslutat sina gymnasiestudier och fått slutbetyg med i genomsnitt VG som betyg. Elever som är skrivna i kommunen och som läser utbildningar på egen hand har möjlighet att kommit till vuxenutbildningen och tentera. Utbildningsanordnaren tillhandahåller tentamensprov medan kommunen ordnar lokal och tentamensvakt. Särvux eleverna har haft undervisning två eftermiddagar i veckan på Arlandagymnasiet i Sigtuna kommun. Eftersom undervisningen betalas via interkommunal ersättning har skolan hela ansvaret och det är svårt att få en uppfattning om elevernas studieresultat. 9.4 Sammanfattning I verksamhetsberättelsen framgår att den undervisning som bedrivs på plats också är den som man har god kontroll över. Utbildning som köps av andra kommuner eller som bedrivs på distans behöver följas upp och utvärderas för att öka kunskapen om kvaliteten på utbildningen. Den stora andelen avhopp från utbildningen behöver också följas upp och förklaras. Kvalitetsredovisning 2012 36

10. FRITIDSHEM 10.1 Beskrivning av verksamheten Kommunen tillhandahåller skolbarnsomsorg för åldrarna 6 9 år i fritidshemsverksamhet som är integrerad i grundskolan. För de äldre barnen 10-12 år finns en fritidsklubb på Alsike skola och på Thunmanskolan samt möjlighet att ingå i ordinarie fritidsverksamhet på övriga skolor. Under året har i snitt 879 elever deltagit i de kommunala fritidshemmens verksamhet i åldrarna 6-9 år. Fritidsklubben hade 197,5 barn i snitt inskrivna under 2011. Motsvarande under 2012 är 208 barn, vilket innebär en ökning med 10,5 barn. För att utveckla verksamheten på fritidshemmen i Knivsta har ett nätverk för fritidspersonalen startats med syftet att säkerställa jämn kvalitet på fritidshemmen och att utveckla verksamheten. Fritidshemmens personal har också deltagit i särskild fortbildning för verksamheten. 10.2 Förutsättningar Ersättningen till verksamheten utgår från den gemensamma resursfördelningsmodellen. Fritidsverksamheten har under året haft 40 årsarbetare, där 53 procent har en pedagogisk högskoleexamen. Antal inskrivna barn per årsarbetare var i oktober 2011, 21,6 barn, vilket är lägre än snittet i länet, (27,9) och något mer än i riket (20,1). 23 Fritids är integrerad i skolans verksamhet, både vad gäller lokaler och personal. Det är vanligt att personalen på fritidshemmen också har del av sin tjänst i skolan och förskoleklassen. På Alsike skola innebär samverkan att alla elever i F år 3 har en skoldag som pågår till kl. 13.00 måndag och fredag och till kl. 14.00 tisdag torsdag. 10.3 Resultat och måluppfyllelse 10.3.1 Kommunfullmäktiges och utbildningsnämndens mål för verksamheten Skolans fritidsverksamhet ska utvecklas och förbättras Verksamhetsplanerna beskriver arbetet för att utveckla och förbättra verksamheten 10.3.2 Verksamhetens fokusområden/mål 24 Fritidshemmen har liksom skolan valt särskilda fokusområden för att utveckla verksamheten. Bland de områden som fritidshemmen valt märks tydlig planering och dokumentation bl.a. genom lokala pedagogiska planeringar, utifrån läroplanen. Fritidshemmet arbetar på ett praktiskt sätt med olika områden utifrån undervisningen i skolan, skapar struktur och innehåll i fritidshemsverksamheten för att ge en sammanhållen dag för eleverna. Verksamheten bygger på att barnen är trygga och erbjuds en meningsfull fritid. Förutsättningar för att barnen ska uppleva fritiden som meningsfull är att 23 Baserat på SCB-statistik 15/10, 2011 24 Fritidshemmens verksamhetsberättelser 37

verksamheten är trygg, rolig och stimulerande och där lek och skapande får stort utrymme och formas utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Alsike och Lagga fritidshem har startat idrottsfritids i samarbete med Upplands idrottsförbund och lokala idrottsledare i kommunen. 10.3.3 Barn i behov av särskilt stöd För barn som har behov av särskilt stöd finns resursförstärkningar även på fritidshemmet. Eleverna har med stöd av resurspersonal kunnat delta i lämpliga aktiviteter och i de dagliga rutinerna på fritidshemmet. Segerstaskolan har under året upprättat åtgärdsprogram för fritidselever i behov av särskilt stöd, i samarbete med skolans specialpedagog. En satsning för barn med språkstörningar har också påbörjats. 10.4 Sammanfattning Fritidshemmen är en integrerad verksamhet vad gäller lokaler och personal. Personalen finns i arbetslag, antingen egna eller tillsammans med skolans personal. Verksamheten har egen planeringstid och deltar i gemensamma arbetslagsträffar. Införandet av idrottsfritids ligger i linje med nämndens mål om ökad fysisk aktivitet för de yngre barnen. Fritidshemmen har i den nya Skollagen, läroplanen och genom Skolinspektionens granskningar och inspektioner blivit synliggjord på ett positivt sätt. Det pedagogiska uppdraget är tydligt och visar sig i en verksamhet som är både målanknuten och målmedveten i planering, aktiviteter, uppföljning och utvärdering. Kvalitetsredovisning 2012 38