Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Carola Linden carola.linden@jakobstad.fi Organisation som svaret representerar Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad Eventuell precisering Resultatområdet socialomsorg 2. 2. Är den som svarat Avoimet vastaukset: Inget av de ovannämnda, jag representerar - ett samarbetsområde för social-och hälsovård(jakobstad, Nykarleby. Pedersöre, Larsmo) 3. 3. I 1 finns bestämmelser om de genomgående principerna för lagen. Täcker bestämmelsen de mål som satts upp för funktionshinderservicen?
4. 4. Andra observationer om innehållet i 1. 5. 5. Är det på basis av 2 klart i vilka situationer speciallagen tillämpas? 6. 6. I 2 3 mom. finns bestämmelser om avgränsningen av tillämpningsområdet. Är avgränsningen tydlig? 7. Behövs avgränsningen?
8. 7. Andra observationer om innehållet i 2. - En tydlig avgränsning bör göras gällande begreppet "äldre person". Vem är äldre person? Över 65 år, över 75 år eller ännu äldre? I det praktiska arbetet finns en ständig oklarhet vilka ärenden som hör t.ex. till äldreomsorg och vilka till handikappomsorg. Traditionellt har alla personer med funktionsnedsättning hänvisats till handikappservicen. Idag gäller - i teorin - att behoven först ska prövas enligt socialvårdsl och först i andra hand enligt speciallagar såsom t.ex. handikappservicel. I vårt samarbetsområde har äldreomsorgens tjänstemän gjort en gränsdragning vid 65 år. Det betyder att det är svårt att få t.ex. adekvat hemservice för en funktionshindrad person under 65 år. T.ex. gällande service som stöder rörligheten enligt socialvårdsl finns inom äldreomsorgen inte heller anslag för detta.det krävs ökad medvetenhet och nya tankesätt för att ändra på rådande rutiner. Därför behövs också tydliga preciseringar i lagtexter. 9. Servicebehovet ska bedömas, servicen ska planeras och tillhandahållas och genomförandet ska följas i samarbete med personen med funktionsnedsättning och i de fall som avses i 9 och 10 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) i samarbete med personen med funktionsnedsättning och hans eller hennes lagliga företrädare, en anhörig eller någon annan närstående person. 10. Bestämmelser om klientens rätt att få en utredning om åtgärdsalternativen finns i 5 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och bestämmelser om klientens självbestämmanderätt och medbestämmande i 8, 9 och 10 i den lagen. Bestämmelser om klientens medbestämmande i bedömningen av servicebehovet och i utarbetandet av en klientplan finns i 36, 39 och 41 i socialvårdslagen (1301/2014).
11. Medbestämmande för personer med funktionsnedsättning ska stödjas på det sätt som deras funktionsförmåga, ålder och livssituation förutsätter. Personer med funktionsnedsättning ska få använda sådana informations- och kommunikationssätt som lämpar sig för dem och ska vid behov få stöd för att få information, kunna bilda sig en egen åsikt och uttrycka den samt göra sin egen vilja gällande. 12. Bestämmelser om utredning av barns och unga personers åsikter finns i 32 i socialvårdslagen. För barn och unga personer ska det i tillräcklig omfattning ordnas hjälp och stöd med tanke på deras tillgång till information, kommunikation och interaktion. 13. 9. Andra observationer om innehållet i 4. 14. Bestämmelser om bedömningen av servicebehovet för personer med funktionsnedsättning finns i 36 och 37 i socialvårdslagen (1301/2014).
15. Bestämmelser om utarbetande av en klientplan och om en egen kontaktperson finns i 39 och 42 i socialvårdslagen. 16. I fråga om det sektorsövergripande samarbetet vid bedömningen av servicebehovet och utarbetandet av klientplanen och i fråga om samordningen av servicen iakttas det som föreskrivs i 41 i socialvårdslagen. 17. 11. Andra observationer om innehållet i 5. 18. 12. Bedöm följande påståenden i anslutning till beslutsfattandet och tillhandahållandet av service:
Ja Nej Tar inte ställning Yhteensä Keskiarvo Bestämmelserna om beslutsfattande är tillräckliga. Bestämmelserna om verkställighet av beslut är tillräckliga. 1 0 0 1 1 0 1 0 1 2 Bestämmelserna om fastställande och bedömning av kvaliteten på servicen är 0 1 0 1 2 tillräckliga. Bestämmelserna om beaktande av barn och unga personer är tillräckliga. 1 0 0 1 1 Yhteensä 2 2 0 4 1,5 19. 13. Andra observationer om innehållet i 6. - Vad gäller helheten: Då olika resultatområden ska se till delvist samma lag (socialvårdsl), men har olika förutsättningar/ olika synsätt/ olika kriterier att ge service uppstår konflikter kring helheten. Därtill olika syn på vem som ska producera servicen. 20. 14. Kompletterar bestämmelsen på behörigt sätt den övriga särskilda service som ingår i den föreslagna lagen? 21. 15. Är det klart när bestämmelsen om färdighetsträning och stöd i den föreslagna lagen tillämpas och när bestämmelserna i socialvårdslagen (1301/2014) eller någon annan lag tillämpas? (T.ex. bestämmelsen om social rehabilitering i 17 i socialvårdslagen)
22. 16. Andra observationer om innehållet i 8. 23. 17. Är bestämmelsen ändamålsenlig? 24. 18. Observationer om innehållet i 9. 25. 19. Är bestämmelsen ändamålsenlig? 26. 20. Observationer om innehållet i 10.
- Ordnandet av personlig assistens är ett ständigt problem. Allt färre kan/är villiga att själva vara arbetsgivare till sin personliga assistenter. Assistens som köptjänst från privata serviceproducenter har skjutit kostnaderna för assistens i höjden. i vårt samarbetsområde har tagits beslut om införande av servicesedel för personlig assistens till hösten. Detta genom ett fastslaget timpris och kriterier på serviceproducenten. Återstår att se om det överhuvudtaget kommer att finnas villiga serviceproducenter till det fastslagna timpriset i vårt landsbygdsdominerande samarbetsområde. Vad gäller anhöriga som assistenter stöter vi ofta på anhöriga eller/och klienter som kräver att få ha sin anhöriga som assistent - utan direkt "särskilda skäl". Det finns ett behov av närmare precisering av särskilda skäl. Själva tolkar anhörig eller klienter alltid in att det tillgodoser deras intresse. Svårt att utifrån lagens vaga formulering motivera nekande beslut. 27. 21. Är bestämmelsen ändamålsenlig? 28. 22. Observationer om innehållet i 11. - Arbetsgivarmodellen är komplicerad och allt fler klienter vill frångå den. Dessutom kräver den kunskaper av tjänstemännen som de inte besitter. Råd och hjälp borde ordnas genom större samfunktion, kanske det är möjligt att ordna på landskapsnivå. Arbetsgivarmodellen är ju den överlägset mest förmånliga modellen. 29. 23. Är bestämmelsen ändamålsenlig? 30. 24. Observationer om innehållet i 12. - Bra att man betonar att i första hand ska person med funktionsnedsättning få stöd att bo hemma samt i första hand få service enligt socialvårdsl. Ytterligare kunde betonas "i eget hem". För såväl utvecklingsstörda som gravt handikappade är kraven idag stora på serviceboendeplats, speciellt från anhöriga. I många fall är det
förstås en självklarhet att en handikappad person inte skulle klara sig i eget boende, men många är också gränsfall där anhöriga inte upplever "eget boende med stöd"som ett tillräckligt tryggt alternativ. En serviceboendeplats ska inte vara ett självklart krav, vilket jag upplever att det är idag. Dessutom invaggas anhöriga genom t.ex. Kårkulla direkt i den serviceboendemodellen. Kunde texten i mom. 2 preciseras bättre än bara "nödvändigt och kontinuerligt stöd under olika tider på dygnet"? Nya kostnadseffektivare boendealternativ borde utvecklas. 31. Det ska föreskrivas om boende utanför hemmet för barn med funktionsnedsättning som en service enligt den föreslagna lagen. 32. Det ska föreskrivas om boende utanför hemmet för barn med funktionsnedsättning som en placering inom öppenvården utan omhändertagande enligt barnskyddslagen. 33. Det ska föreskrivas om boende utanför hemmet för barn med funktionsnedsättning både i den föreslagna lagen och i barnskyddslagen på så sätt att den föreslagna lagen är primär.
34. Placering av barn med funktionsnedsättning utanför hemmet ska göras som en placering inom öppenvården utan omhändertagande även för längre tid. 35. Placering av barn med funktionsnedsättning utanför hemmet ska alltid göras i enlighet med principerna och bestämmelserna i barnskyddslagen. 36. 26. Vad annat vill ni framföra i anslutning till sådana situationer då ett barn bor någon annanstans än med sina föräldrar eller vårdnadshavare? - Bra att denna sak tas upp och preciseras i lagförslaget. Idag finns en del oklarheter mellan barnskyddet och handikappomsorgen. Speciellt problematiskt har det varit när ett barn med funktionshinder måste placeras vid ett barnskyddsboende p.g.a. att det inte finns platser att tillgå för barn med funktionsnedsättning. Följden har då blivit att barnet måste omhändertas för att kunna placeras på t.ex. anstalt för barnskydd. 37. 27. Är bestämmelsen ändamålsenlig?
38. 28. Observationer om innehållet i 14. - Hur med "äldre personer" med funktionshinder som behöver ändringsarbeten/redskap i bostaden? Är det en service enligt socialvårdsl och hör till äldreomsorgen? 39. 29. Är kortvarig omsorg en service som behövs? 40. 30. Är det klart när bestämmelsen om kortvarig omsorg i den föreslagna lagen tillämpas och när bestämmelserna i socialvårdslagen (1301/2014, t.ex. bestämmelsen om hemservice i 19 i socialvårdslagen) eller lagen om stöd för närståendevård tillämpas? 41. 31. Observationer om innehållet i 15. - Menas med "kortvarig omsorg" avlastning/intervallvård?
42. 32. Är bestämmelsen ändamålsenlig? 43. 33. Observationer om innehållet i 16. 44. 34. Tillförsäkrar bestämmelsen möjligheten för en person med funktionsnedsättning att röra sig? 45. 35. Andra observationer om innehållet i 17. - Denna paragraf bra! Hur tillämpa begreppet "äldre personer" i detta sammanhang dock oklart. 46. 36. Är bestämmelsen ändamålsenlig? 47. 37. Observationer om innehållet i 18. - Färdtjänst till arbete kunde definieras tydligare. Vi har en del problem med funktionshindrade personer som är egen företagare. Skulle krävas en definiering av hur du som egen företagare kan använda färdtjänst, så att den inte missbrukas. Begreppet närbelägen kommun måste definieras bättre!! Vi har haft stora problem med definiering av närkommun. Vi har tolkat att närbelägen kommun är geografisk angränsande kommuncentrum där man kan få behövlig service. Begreppet närbelägen kommun kan vara hur vitt som helst, vilket vållar stora problem idag då
många kommuner sammanslagits. Ska man få åka till ett kommuncentrum där servicen finns eller ända till yttersta ändan i en sammanslagen kommun?? Borde framkomma syftet med resorna; att få uträttat ärenden där service finns. Idag missbrukas en hel del resor. Bra att framkommer om att resor ska samordnas. 48. 38. Observationer om innehållet i 19. - Bra om bestämmelser om godtagbara kostnader utfärdas närmare genom förordning! 49. 39. Observationer om bestämmelserna i 3 kap. 50. 40. Observationer om bestämmelserna i 4 kap. 51. 41. Vad annat vill ni framföra i anslutning till lagförslaget? - Bra att rätten till service för funktionshindrade definieras som fysisk, psykisk, social eller kognitiv begränsning av funktionsförmågan. Det betyder att servicen ska bli mera jämlik mellan olika grupper av handikappade. Idag har ju inte alla personer med funktionshinder samma lagstadgade rättigheter till service; utvecklingsstörda och gravt handikappade har haft en särställning framom andra.