SMAF-konferens Luleå 18-19 maj 2017 Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten
Antibiotika ska rädda liv antibiotikaresistens
Lunginflammation (1938)
Post-antibiotika-eran ligger nu farligt nära.
Antalet dödsfall till antimikrobiell resistens (AMR) beräknas nå tio miljoner per år vid 2050. (Review on Antimicrobial Resistance)
Worldbank.org
Bakteriens olika mekanismer för att hindra antibiotikas effekter Antibiotika kan inte längre transporteras in i bakterien Antibiotika bryts ner av ämnen som bakterien bildar Antibiotika pumpas ut ur bakterien Antibiotika kan inte längre fästa på eller i bakterien
Vad händer när man tar antibiotika? Bakterier före antibiotika Bakterier efter antibiotika Ny population bakterier Bakterier förökar sig genom delning var 15:e minut. Ca 100 generationer på 24 timmar
Vad är problemet med resistenta bakterier? Resistens är en egenskap hos bakterierna. En människa kan alltså inte bli resistent. Man kan vara bärare av resistenta bakterier utan att vara sjuk. Vanligtvis gör kroppen sig av med dessa bakterier inom loppet av några veckor/månader. Att smittas av en resistent bakterie är oftast inte farligt för en frisk person. Men för någon som är allvarligt sjuk eller har opererats kan det vara farligt att få en infektion som inte går att behandla. Om man får en infektion finns det ett färre antal antibiotika att behandla med. Resistenta bakterier sprider sig på samma sätt som andra bakterier.
Vad driver resistensutvecklingen? Selektion Antibiotikaanvändning Brist på nya antibiotika Spridning Globalisering, ökat resande Spridningsbenägna bakteriestammar Trängsel, hög arbetsbelastning Dåliga sanitets och hygienförhållande Dåliga hygienrutiner, ffa bristande handhygien Matkedjan
Vilka MRB är mest aktuella? MRSA Methicillinresistenta stafylokocker Hudbakterier resistenta mot stafylokockpenicillin Historiskt sett den gamla benämningen sjukhussjuka. De senaste åren har MRSA associerats i allt högre grad med smitta ute i samhället Uppföljning av MRSA-bärarskap sker i normalfallet vid infektionskliniken ESBL Extended spectrum betalactamases Tarmbakterier ex E.coli och Klebsiella bildar ett enzym som bryter ner många betalaktamantibiotika som är en av de viktigaste antibiotikagrupperna. Under åren 2010-2016 har flera utbrott förekommit på avdelningar för nyfödda på flera sjukhus. Ej smittspårningspliktig, behöver inte klinanmälas
VRE Vancomycinresistenta enterokocker Enterokockerna har blivit en allt vanligare orsak till sjukhusförvärvade infektioner, såsom UVI, sårinfektion och sepsis. Bakterier sprids lätt i en sjukhusmiljö då de är naturligt resistenta mot en rad vanliga antibiotika och att de har förmåga att utveckla resistens mot alla kända antibiotika. Är mycket vidhäftande på ytor PNSP Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin Luftvägsbakterie (lunginflammation, mellanörainfektion, bihåleinflammation mm) som är resistent mot vanligt penicillin Vanligast hos förskolebarn Vid VRE-bärarskap remitteras i normalfallet patienten för uppföljning till Infektionskliniken
MRB i Sverige, alla åldrar Källa SWEDRES 2015
Antal nya fall MRB i Norrbotten, alla åldrar 460 440 420 400 380 360 340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 ESBL carba Gram-neg tarmbakterier med ESBL Meticillinresistenta S.aureus (MRSA) Pneumokocker med nedsatt pckänslighet (PNSP) Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) 74 72 105 102 127 139 38 53 76 71 32 8 16 23 20 30 40 17 0 0 0 1 0 8 1 1 2 1 12 3 3 1 5 16 1 7 4 1 7 8 6 7 14 14 3 11 13 7 1 3 40 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2 228 163
Afghanistan Afrika Albanien Algeriet Asien Australien Bangladesh Brasilien Burundi Colombia Cypern Dominikanska republiken Ecuador Egypten Eritrea Etiopien Filippinerna Finland Grekland Guinea Indien Indonesien Irak Italien Kanada Kenya Kina Kirgizstan Kongo Korea Kroatien Kuba Kuwait Laos Libyen Nigeria Norge Palestina Polen Qatar Rumänien Saudiarabien Schweiz Somalia Spanien Sudan Sverige Sydkorea Syrien Taiwan Thailand Turkiet Uganda USA Vietnam Angivet smittland för MRSA år 2005 2015 Totalt 55 olika länder 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 163 4 2 1 1 1 1 1 1 2 1 4 1 1 3 14 9 1 2 4 1 4 3 13 18 1 2 1 6 1 5 1 1 1 1 2 2 1 2 5 1 1 2 1 1 3 3 6 1 2 6 1 1 2 4
Anmälningar ofullständigt personnummer 70 60 50 40 30 20 Övr Tuberkulos Tarmsmitta STI MRB Parasitsjd Blodsmitta 10 0
MRSA Norrbotten, alla åldrar år 2004 2016 140 120 Svensk Migrant 100 80 Orsak till provtagning år 2006-2016 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Symptomfri 59% Akut sjukdom 41%
kumulativ andel Tid för bärarskap av MRSA 100% 90% alla åldrar 0-6 år 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% < 2 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Antal månader från diagnos till 1:a negativa odling
Smittspårningspliktigt
MRSA spa-typ t223
MRSA spa-typ t223 partus Narvik 17 aug 2011-90 partus 7 juli 2011 gossebarn bärare -88 partus 10 aug 2011 moster barnmorska flickebarn med eksem -87 bröstböld 11 nov 2011 partus 24 sep 2011 flickebarn bärare mormor
Sammanställning Totalt 11 bärare av mrsa: Index, 4 nyförlösta (varav en med kejsarsnitt), 4 barn, 1 personal, 2 familjemedlemmar. Totalt ca 190 personer screenodlades. 32 personal (akutmott, hälsocentral, kvinnokliniken) 138 kvinnor (i huvudsak kvinnor, förlösta inom ett halvår, 9 ej gått att nå) 21 barn (på BVC) Kostnad för screening: 190 x 750 kr = 142 500 kr
MRSA Februari 2017
Sammanställning Totalt åtta fall av mrsa bärare (index, 3 medpatienter, 2 hemsjukvårdspersonal, 1 familjemedlem, 1 personal på äldreboende) Vårdande enheter: - hemsjukvård - två hälsocentraler - en medicinavdelning - intensivvårdsavd - kirurgavd - äldreboende Kostnad för provtagning: Antal provtagna ca 260 = 234 000 kr
?
Johan Kaarme, 2017. A world inside - Gastrointestinal microbiota in healthy Swedish children at day care centers and aspects on antibiotic resistance, enteric pathogens and transmission.
ESBL studien undersöka förekomsten av ESBL-bildande tarmbakterier i blöjor Johan Kaarme, barnläkare och doktorand Studien omfattar över 300 barn från förskolor i Uppsala. Forskarna har samlat in blöjor och tagit avföringsprov, år 2010 och 2016. 2010 var förekomsten 3 % och år 2016 hade förekomsten ökat till 20 % Miljöprover visade att bakterierna inte fanns på förväntade hot-spots som toaletter eller handfat. Istället rör det sig förmodligen om person till person smitta. Det är en fekal-oral smitta. Det smittar förmodligen via att man inte tvättar händerna tillräckligt. Det viktiga budskapet är att ha god följsamhet till hygienrutiner och att vården bör ta odlingar, så att man kan ge korrekt antibiotikabehandling.
Normalfloran i tarmen Den normala etableringen av tarmfloran hos människan sker enligt en särskild successionsordning. Miljön i tarmen är från början rik på näring och syre vilket lockar aeroba bakterier till att etablera sig först ex e.coli Tarmflorans påverkas av bl.a. ålder, infektionsstatus, diet och antibiotikaintag. Höga halter av resistensgener kan upptäckas efter bara sju dagars antibiotikabehandling och att de kan finnas kvar upp till två år efter behandlingen, även om patienten inte tagit någon mer antibiotika.
Sammanfattning Resistenta bakterier sprids över nationsgränser med resande, handel och transport av djur och livsmedel och sprider sig på samma sätt som andra bakterier Man kan vara bärare av resistenta bakterier utan att vara sjuk. Vanligtvis gör kroppen sig av med dessa bakterier inom loppet av några veckor/månader Om man får en infektion finns det ett färre antal antibiotika att behandla med De samhällsassocierade stammarna har en annan genetisk bakgrund än de klassiskt sjukvårdsassocierade stammarna och är sannolikt bättre anpassade för att överleva och sprida sig utanför sjukhusmiljön Vi måste lära oss mer om detta och inse att vi måste föra en kamp mot antibiotikaresistens