Kan viltolyckor förebyggas av körsätt och vägmiljö? Annika Jägerbrand VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Stockholm 2011-11-30
Bakgrund VTI har förr använt älg i körsimulator för att studera inbromsning. Pågående viltrelaterade projekt på VTI: Körsimulatorstudie (Naturvårdsverket, Viltvårdsfonden) Anpassning av vägmiljö som åtgärd mot viltolyckor (Skyltfonden, Trafikverket) Älgkollisionstest
Anpassning av vägmiljö som åtgärd mot viltolyckor (litteraturstudie) Syfte: ta fram kunskap om hur vägområdet kan bli mindre attraktivt för vilt Två mål: Kunskapsöversikt om vägmiljöförändringar Preliminär svensk växtartlista som kan användas för vägmiljöförändringar
Samband viltförekomst/olyckor & omgivande miljö Vägmiljöns egenskaper (sol, arter, grödor, torrare) Antalet djurkollisioner kopplat till tex: låg synbarhet, låg vägbredd, vattendrag (transportkorridorer- för djur), vägkantsvegetation, landskap runt vägen, odling, avstånd till skog, skogstäckning mm.
Drift och underhåll Slåtter och röjning (trafiksäkerhet) Beteskvalité Tidpunkt Slåttertid (juli-mars) Röjningstid Artsammansättning och artdiversitet
Val av vegetation i närmiljö Onödigt med attraktiva arter i vägmiljön Djuren föredrar att äta olika Födovalsstudier av rådjur Variation med året Exempel Gräs, halvgräs, mossor, ormbunkar Giftiga: stormhatt, tibast, Starka aromatiska: lök, geranium, kamomill Buskar?
Diskussion Komplexa samband viltolyckor- omgivande miljö, dou och påverkan från vegetation i vägkanten Skillnader rådjur, älg, vildsvin Högriskområden bör (kan) utvärderas (slåtter, omgivning, landskap, karaktärer) Buffertzon / slåtterbredd- minska attraktionen Täta buskage kan ge fysiska hinder (men bör ej ge begränsad synbarhet eller vara attraktiva för vilt) Ny forskning om slåtter- applicerbart SWE?
Slutsatser Åtgärder/kunskap i kombination Förebyggande arbete, planering och dou-anpassning går OM kunskap finns beteskvalité av slåtter, korrelationer mellan viltolyckor och vägmiljö/landskap/artdiversitet Onödigt med attraktiva miljöer vid vägen (ex. kalhyggen, småskog) Buffertzon? Buskagezon? Vad funkar i Sverige?
Förstå mänskligt beteende i körsituationer En del forskning gjord på djurens beteende samt trender i viltolycksstatistik Inte så mycket forskning gjord på mänskligt beteende och körbeteende vid viltförekomst
Karaktärer: Jordbrukslandskap + skogsöar Blandskog (björk och ek) Attraktiva grödor (raps) Fältbesök: Väg 34, utanför Linköping.
Karaktärer: Väg 34, Linköping. Stormfällning pga Gudrun (januari 2005) Attraktivt älgbete (smörgåsbord)
Väg 34, Linköping. Karaktärer: Älgstig och skogsvägar
Förstå mänskligt beteende i körsituationer med viltförekomst 1. Körbeteende: viltvarningsskyltar, hastighetskamera (ATK), älg, riktad radiovarning, skog/öppet landskap och viltstängsel. 2. Män och kvinnor? 3. Vad tycker testpersonerna om åtgärderna?
Människa och fordon Hastighet är avgörande Allvarlighetsgrad Körsimulator!
Metoder Faktoriellt experiment (8000 m körsegment x 4): Älg Viltvarningsskyltar ATK Diskussioner med nationella viltolycksrådet möjliggjorde att vi kunde ha med: Riktade radiomeddelande
Metoder SIM III, Linköping 25 försökspersoner (10 män) Körtid: 1h
Mätningar Hastighet Eye tracking EKG Frågor
Dimma 90 km/h Bilder ur simulatorn
ATK och skog
Viltstängsel: - en optisk illusion
Varningsskylt
Riktad radiovarning
Älg
Velocity (km/h) Velocity (km/h) Velocity (km/h) Velocity (km/h) 100 90 No vegetation, no fence 100 Preliminary results 90 No vegetation, fence 80 80 70 No warning 60 Radio Sign Both 50 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 Distance (m) 70 No warning 60 Radio Sign Both 50 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 Distance (m) 100 Vegetation, no fence 100 Vegetation, fence 90 90 80 80 70 70 No warning 60 Radio Sign Both 50 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 Distance (m) No warning 60 Radio Sign Both 50 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 Distance (m) Figure 1: Velocity profiles for the entire trip for different warning modalities. The vertical blue lines represent the time instant of the radio message (distance = 4500 m), the warning sign (distance = 5500m) and the approximate time instant of the moose event (distance = 6500m).
Velocity (km/h) Velocity (km/h) Velocity (km/h) Velocity (km/h) 100 90 No vegetation, no fence 100 Preliminary results 90 No vegetation, fence 80 80 70 No warning 60 Radio Sign 50 Both -500 0 500 Distance (m) 70 No warning 60 Radio Sign 50 Both -500 0 500 Distance (m) 100 Vegetation, no fence 100 Vegetation, fence 90 90 80 80 70 70 No warning 60 Radio Sign 50 Both -500 0 500 Distance (m) No warning 60 Radio Sign 50 Both -500 0 500 Distance (m) Figure 2: Velocity profiles surrounding the elk event (blue vertical line) for different
Preliminära resultat GLMM på allt data visar: Ingen skillnad i medelhastigheter mellan män och kvinnor Medelhastighet 300-500m efter åtgärd/älg är signifikant lägre när: älgförekomst, varningsskylt, radio men högre för ATK.
Preliminära resultat Medelhastigheter enbart då man kör förbi älgen 0-200 m före: skog och stängsel högre hastigheter. Radio lägre. 300-500 m efteråt: bara radio har fortsatt påverkan och dämpar hastigheten.
Slutsatser Radiomeddelande verkar bra men tillvänjning? Skog och stängsel påverkar medelhastigheterna Fortsatt analys av körbeteende och analys av intervjufrågor. Simulatorn: optimal för att studera effekter av tex informationsinsatser för olycksreducering.