Slutrapport Projekt Viltslussen

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Projekt Viltslussen"

Birgit Strömberg
för 5 år sedan
Visningar:

Slutrapport Projekt Viltslussen Med planerat startdatum Vårterminen 2017 och beräknat slutdatum Vårterminen 2019 Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond.

ämnesområde. Vid spridning av resultatet ska Skyltfonden omnämnas som bidragsgivare. Trafikverkets roll i ett skyltfondsprojekt är enbart av administrativ karaktär.

1 Slutrapport Projekt Viltslussen Med planerat startdatum Vårterminen 2017 och beräknat slutdatum Vårterminen 2019 Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten och reflekterar författaren och överensstämmer inte nödvändigtvis med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Vid spridning av resultatet ska Skyltfonden omnämnas som bidragsgivare. Trafikverkets roll i ett skyltfondsprojekt är enbart av administrativ karaktär. Bidragstagaren ansvarar för projektets innehåll och resultat. Detta innebär att vid spridning av resultat ska inte Trafikverket framstå som part i projektet eller att resultatet är framtaget i samarbete med eller på uppdrag av Trafikverket.

2 Sammanfattning av projektet Vi har sammanlagt fått ut 14st viltslussar. Väg32 utanför Aneby 2st, väg23 Hamra/Rimforsa 4st och E10 Mertainen/Kiruna 8st. Alla slussar är försedda med kameror för att mäta och analysera inte bara en eventuell genomgång utan också djurs beteende kring slussen, alla bilder rensas på folk och bokförs som rådata i Excel. Kamerorna kräver mycken översyn med batteribyten, datasamling, rengöring och borttagande av störande moment framför kamerorna som utlöser ibland 1000:tals spökbilder. Vi har också i Aneby gjort modifieringar av viltslussen vid två tillfällen för att få den att se mera inbjudande ut, först så glesade vi på ribborna för att få den lite luftigare och sedan kom tanken att raka linjer inte hör naturen till så vi har gjort ett test på en viltsluss med oregelbundna ribbor, (lite grenformade). Vi har inte haft någon genomgång i viltslussen men i projektgruppen har man dock kunnat konstatera att i vissa områden rör sig 9% av det totala utbudet av djur på fel sida om stängsel (de djur som räknas i studien är älg, ren, rådjur, hjort och svin) en siffra som man på forskarhåll reflekterar över är större en man räknat med. Vi har också upplevt ett visst intresse av slussen även fast vi inte haft någon genomgång. Erhållen Trafiksäkerhets nytta I dag finns det på 14 ställen genom viltslussen en möjlighet för djur som kommit på fel sida stängslet att komma tillbaka till sitt habitat. Arbetet med verifiering och utveckling av viltslussen kommer att fortsätta. Bakgrund När jag körde längst E18 en morgon såg jag en hjort på fel sida viltstängslet. Den sprang stressat längst stängslet, trafikradion ropade ut att man skulle köra försiktigt förbi. Dagen efter låg där en död hjort. Det var då den första tanken kom om att skapa någon slags sluss som kan låta djuren få komma tillbaka till naturen. När jag kom hem berättade jag för Mimmi, min fru om idén, hennes första tanke var att idén är så självklar och enkel att den redan måste finnas. Men det visade sig inte vara så. Det är skrämmande vilken liten chans man har att undvika en viltolycka som kan kosta livet på både djur och människor. Idén bygger på tesen att när ett vilt som kommit på fel sida om viltstängslet springer den längs med stängslet och vill söka sig in mot skogen igen. Om den hittar ett ställe eller blir ledd till tar den chansen att forcera och tränga sig igenom för att komma till sitt habitat. Vi har genom möten och diskussioner fått vårt antagande bekräftat av både människor som arbetar med djur som med trafiksäkerhet. Vi träffade b.la. två poliser på Tylösands mässan som berättade att de varit med och fått skjuta av älgar som kommit på fel sida och att de var sargade i sidan efter sina försök att tränga sig mot stängslet.

3 Syftet Att verifiera viltslussens funktion. Att den fungerar som en sluss tillbaka in i skogen när vilt kommit på fel sida stängsel. Metod och material Vi har utsett 3 sträckor som problemområde där det sker mycket viltolyckor. Dessa sträckor har valts ut i samråd med Mattias Olsson på Enviroplanning som också varit med och drivit delar av projektet genom TRIEKOL Applied Road and Rail Ecology som är Trafikverkets forskningsprogram om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald. Vi har dokumenterat genom kameraövervakning. Dokumentation har skett i ett samlat Excel dokument med veckovisa iakttagelser. En referensgrupp har funnits bestående av representanter från trafikverket i de olika projektområden, trafikplanerare och miljöspecialister inklusive Anders Sjölund samt Andreas Seiler från SLU. Gruppen har haft skype möten 8 gånger under perioden samt enskilda samtal och möten vid specifika aktiviteter. Vi har regelbundet vid monteringen, vittjade och modifieringar besökt Viltslussarna. Att Notera I samarbetet har J-O Helldin nämnds men ersatts av Mattias Olsson Enviroplanning. Vår strävan med viltslussen är också att den skall vara så kostnadseffektiv att det blir en självklarhet att integrera i alla riskområden. I detta har vi lagt mycket tid och engagemang både vad det gäller tillverkning som utformningen. Vårt arbete har resulterat i att slussen i dag tillverkas till en lägre kostnad än vid ansökningstillfället.

4 Resultatredovisning Nedan visas framkomna resultat av våra iakttagelser.

10 Slutsatser Projektet med Skyltfonden avslutas men vårt arbete med verifiering och utveckling av viltslussen kommer att fortsätta. Vi har lärt oss under projektets gång att dessa typer av verifieringsprojekt är mycket mer tidskrävande än vi kunnat föreställa oss inom alla områden, från produktframställan, nätverksarbeten, sammanställning som dokumentation. I referensgruppen har man dock kunnat konstatera att i vissa områden rör sig 9% av det totala utbudet av djur på fel sida om stängsel (de djur som räknas i studien är älg, ren, rådjur, hjort och svin) en siffra som man från forskarhåll reflekterar över är större en man räknat med. Vi har också upplevt ett visst intresse av slussen även fast vi inte haft någon genomgång vilket utmanat vårt intresse till fortsatt utveckling och modifiering av slussens. Vi har nu efter två års arbete börjat komma till en punkt då vi har sammanställt så mycket data att vi kan börja dra försiktiga möjliga slutsatser. Men än är den samlade datan alldeles för liten för att göra

något slutgiltigt. När vi tittar på andra tester som är gjorda under liknande förhållanden sträcker sig tidsperspektivet från 2011 och är fortfarande fattigt på värdemöjligt material.

11 något slutgiltigt. När vi tittar på andra tester som är gjorda under liknande förhållanden sträcker sig tidsperspektivet från 2011 och är fortfarande fattigt på värdemöjligt material. Så vi ser inte detta konstaterande som ett misslyckande inom tidsramen utan bara att vi kommit till en insikt att när man arbetar med organisationer med långsiktiga planeringar, tester som inte kan styras (djur är levande varelser och lever fritt) och kryddar det med vår egen brist på erfarenhet och kontakter inom alla de områdena tar det tid. Spridning och implementering av resultatet och erfarenheterna TRIEKOL Applied Road and Rail Ecology som är Trafikverkets forskningsprogram om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald. har inlett sin tredje period som kommer ha focus på djur och infrastruktur med prioriteringsområden som stämmer väl överens med syftet med Viltslussen. Vi hoppas att vi får förutsättningar inom tid till att få in viltslussen som en del i det forskningsprogrammet. Vår etablerade referensgrupp inom trafikverket kommer att fortsätta ha möten och vi hoppas ha möjlighet att driva projektet vidare tills vi når den punkt där vi antingen konstaterar onyttan av viltslussar eller nyttan av den samma. Intresse finns att på liknande sätt som vi modifierat om slussarna i Aneby testa den modifieringen i Mertainen. Till dagens datum har vi till förmån för allt annat som måste till i en produktutveckling i ett förtag som bara har en produkt inte tagit ut en krona som lön eller för egen vinning. Det som bokförts som lön till projektledare i projektet har finansierat ex. utbildning och administration. Detta är naturligtvis en helt frivilligt val men ändå en förutsättning för att som privatpersoner försöka förverkliga en idé.

Relevanta dokument

Viltsäker Järnväg. Informationsmöte med Länsstyrelsen i: - Södermanlands län - Uppsala län - Västmanlands län - Västra Götalands län - Örebro län

Viltsäker Järnväg. Informationsmöte med Länsstyrelsen i: - Södermanlands län - Uppsala län - Västmanlands län - Västra Götalands län - Örebro län Viltsäker Järnväg Informationsmöte med Länsstyrelsen i: - Södermanlands län - Uppsala län - Västmanlands län - Västra Götalands län - Örebro län 2016-04-20 Information från Mattias Olsson, Andreas Seiler