Janne Larsson Linnea Ernström Rabah Yaqoob YHED1508TL Trafiksäkerhetsarbete. Viltolyckor

Transkript

1 Viltolyckor 1

2 Innehållsförteckning Inledning, Bakgrund, Frågeställning, syfte, metod 3 Varför sker det så många viltolyckor? 4 Särskilt olycksdrabbade tillfällen 4 Särskilt olycksdrabbade områden 5 Vad säger lagen 5 Åtgärder efter olycka 6 Undvik viltolyckan 6 Hastighet 6 Respektera viltvarningsskyltarna 7 Åtgärder föraren kan vidta för att minska olycksrisken 8 Statistik 9 Vilka konsekvenser kan dessa olyckor få för föraren, anhöriga och samhället? 9 Vad gör samhället för att minska viltolyckor? 10 Hastighets- och röjningsåtgärder för att förebygga viltolyckor 11 Vad gör Polisen för att förhindra viltolyckor? 11 Nationella Viltolycksrådet 11 Andra aktörer som verkar för att minska viltolyckorna 12 Forskning kring viltolyckor 13 Sammanfattning/Egna tankar 14 Källförteckning 15 Bilaga

3 Inledning Vi ska i detta arbete ta reda på mer angående viltolyckor i samband med bilkörning. Vi ska genom sökande av information och statistik försöka komma fram till varför det sker så många viltolyckor och ta reda på faran de utgör i trafiken. Vi ska även försöka få fram information om vad samhället gör för att minska viltolyckorna. Bakgrund Det sker omkring viltolyckor varje år i Sverige vilket motsvarar fem olyckor per timme. De flesta olyckorna som sker är med rådjur och vildsvin. Vi ska i det här arbetet fördjupa oss i vilka konsekvenser viltolyckorna bidrar med för samhället och de inblandade och se om vi kan komma fram med egna förslag på förbättringar. För att få igång våra tankar på de problem som finns kring viltolyckor har vi använt en artikel från SVT. Den handlar om en ung kvinna som omkom till följd av en olycka, trots att viltstängsel har funnits lyckades en älg ta sig in på vägbanan. Polisen hade minuterna innan olyckan fått ett larm om älgen men polisen hann inte dit i tid vilket fick förödande konsekvenser för den unga kvinnan som inte hann upptäcka faran i tid. Se bilaga 1. Syfte Vårt syfte och mål med arbetet är att öka förståelsen kring hur många viltolyckor som sker varje år och vad man kan göra för att undvika dem. Vi vill också förmedla vilka konsekvenser som kan uppstå för alla inblandade och öka riskmedvetenheten bland förare. Förhoppningsvis kan vi bidra till att de som läser vårt arbete blir mer uppmärksamma i trafiken. Frågeställningar Varför viltolyckor sker? Finns det speciella tillfällen och områden där det är större risk att råka på vilt? Vad säger lagen om vilt? Kan fordonsföraren vidta åtgärder för att minska viltolyckor? Vilka konsekvenser kan viltolyckor få för föraren, anhöriga och samhället? Vad gör samhället för att minska viltolyckor? Metod För att samla fakta har vi sökt information på internet, i böcker och tittat på olika filmklipp. Bilderna som finns med i arbetet är tagna från olika sidor på internet. Detaljerad källförteckning finns med i slutet av arbetet. 3

4 Varför sker det så många viltolyckor? Av de drygt olyckor med vilt som inträffat hittills i Sverige i år har drygt varit med rådjur, drygt med älgar och drygt med vildsvin, enligt statistik baserad på antalet polisrapporterade viltolyckor. Varför det sker så många viltolyckor i Sverige kan bero på många olika saker. Den mest uppenbara anledningen är det relativt stora viltbeståndet. Dessutom är risken för olyckor med olika typer av vilt som störst vid olika tidpunkter under året, vilket gör att man egentligen bör vara extra uppmärksam hela tiden. Andra orsaker som bidrar till mängden viltolyckor när man är ute och kör kan vara förarens kondition och egenskaper samt fordonets skick och hastighet. Särskilt olycksdrabbade tillfällen Viltolyckor kan som sagt inträffa när och varsomhelst. Enligt nationella viltolycksrådet händer flest viltolyckor på hösten. Att det ser ut på det sättet beror på att det är jakt och samtidigt brunsttid för älgar september till november. Rådjurens brunsttid är något tidigare under sommaren och tidig höst, juli till september. Rådjuren och hjortdjuren rör sig ofta i sällskap med varandra vilket också medför att om det kommer upp ett rådjur på vägen, så är det troligt att det även kommer flera efteråt. Vid jakttid kan viltet bli stressade över att inte få vara i fred och kan då irra sig ut på vägarna. En annan tid på året som du har större risk att träffa på vilda djur på vägarna är mellan maj-juni, då ungarna lämnar sina mödrar. Men även under vintertiden lockas viltet ut till vägarna, då bland annat för att slicka i sig vägsaltet. När det gäller vildsvinen så har de en något längre brunsttid än älgar och rådjur, och den varar mellan augusti-december. Trots detta så är det oktober månad vid jakttiden som det sker flest olyckor med vildsvin. Vildsvin, rådjur och älg står för den absolut största delen av antalet viltolyckor totalt. Alla tre djuren rör sig också väldigt snabbt vid panik. Ett rådjur kan komma upp i 60 km/h och älg och vildsvin i hastigheter upp mot 50 km/h. Det medför att det kan gå otroligt snabbt för ett djur att komma upp på vägen, och då särskilt vid jakttid när de blir stressade. Oftast beror en viltolycka på så kallade mänskliga faktorer. Exempel på detta är när föraren inte varit tillräckligt uppmärksam. Något som bidragit till detta de senaste decennierna är det ökade antalet mobiltelefonanvändare och så kallat rattsurfande. Att föraren har har haft för hög hastighet i förhållande till väglag och vegetation är också en vanlig orsak till viltolyckor. Det kan även bero på att föraren har missbedömt väglaget. Vi människor är ofta stressade tidigt på morgonen och på eftermiddagarna när vi ska till och från jobbet och gasar gärna på lite extra då, vilket bidrar till minskat synfält och större risk för olyckor. Ytterligare en orsak som kan bidra till att öka risken för viltolyckor är att bilägaren/föraren inte har sett till att underhålla sin bil med hela lampor, byte av däck, skrapat bilrutorna med mera. Trötthet och alkoholintag är andra faktorer som kan bidra till att öka riskerna för viltolyckor 4

5 och andra olyckor på vägarna. Vilt kan ofta vara mycket svåra att upptäcka då de ofta är i rörelse i gryning och skymning, vilket är en betydande anledning till antalet viltolyckor. Viltet har ju en färg som smälter in i omgivningen vissa årstider samt att de är oberäkneliga då de helt saknar trafikvett. Vilda djur är alltid i rörelse och en olycka kan alltså inträffa när som helst. Den största delen olyckor, ca 30 procent, sker i Stockholms, Västra Götalands och Skånes län. Det beror troligen på att det är väldigt biltäta områden med stora och bra vägar som medför högre hastigheter. Särskilt olycksdrabbade områden Man kan tydligt se skillnader på viltförekomsten beroende på omgivande miljö. De vanligaste ställena man kan upptäcka vilt på är vid kalhyggen och nyplanteringar av skog, vid åkrar, sjöar och vattendrag. Älgar drar sig gärna till kalhyggen och energiskog där förekomsten av små buskar, lövsly och örter lockar. Åkermark med attraktiva grödor är också platser som drar till sig djur. Där kan framförallt rådjuren och mindre vilt vara svåra att upptäcka i skydd av spannmålet. Vildsvinen rör sig mest kvälls- och nattetid och uppehåller sig gärna vid ungskog och odlad mark. Efter stormar kan kalhyggena som bildas göra förekomsten av vilt på vägarna mindre eftersom djuren då har så mycket mat lättillgängligt vid hyggena att de inte behöver röra sig över så stora områden och därmed korsa större vägar. När sen buskar och sly börjar växa vid vägkanterna så blir det attraktivare och förekomsten ökar runt vägarna. Man bör också vara extra uppmärksam på att det är större risk för viltolyckor där viltstängsel upphör. Vid tät skog är vägkanterna attraktiva för djuren eftersom solljuset kommer åt gräset och växtligheten där, vilket gör det saftigt och gott för djuren. I norra Sverige har man upptäckt en ökning av vilt runt vägarna även vintertid där det är tät skog. Vägen blir där fortare snöfri och vägkanterna grönskar tidigare än det gör i skogen på grund av solljusets åtkomst. För att öka trafiksäkerheten sikt röjer man vissa vägsträckor vilket är bra just för upptäckten av vilt. Nackdelen är att det vintertid kan dra till sig älg som är väldigt förtjusta i tallris som röjts och då står de gärna i vägkanten och äter. Vad säger lagen Enligt Jaktlagen och Jaktförordningen måste man markera ut olycksplatsen och anmäla olyckan till polisen och berätta vilken typ av djur som blivit påkört. Skyldigheten att anmäla gäller björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, uttrar, vildsvin, mufflonfår och örnar. Om föraren låter bli att anmäla olyckan och märka ut platsen kan han eller hon bli straffad och dömas till böter. När man kört på ett av de anmälningspliktiga djuren så är man 5

6 skyldig att anmäla detta till polisen oavsett om djuret har dött eller skadats. Man har även skyldighet att anmäla olyckan även om djuret inte har några synliga skador. Åtgärder efter olycka Först bör man placera ut en varningstriangel för att det inte ska hända fler olyckor, föraren är skyldig att markera ut olycksplatsen så att polisen med hjälp av jägare lätt kan lokalisera platsen. Föraren måste också ringa till polisen för att anmäla olyckan och informera om vilken plats olyckan skett på, samt uppge vägnummer, kännetecken och viltslag. Om djuret är skadat ska man även informera om vilket håll djuret gått. Denna information är väldigt viktig för människor som arbetar med eftersök så att de lättare kan hitta svårt skadade djur som därmed slipper ett långt lidande. Med hjälp av GPS kan polisen också få hjälp med koordinater till platsen olyckan inträffat på. Det är viktigt att tänka på sin egen säkerhet om man krockat med exempelvis björn, vildsvin, varg och lodjur. Eftersom dessa djur är väldigt farliga och kan gå till anfall om det har blivit skadat, så bör man markera ut olycksplatsen ca 100 meter därifrån. Om man har krockat med något annat viltslag än ovan nämnda så behöver man inte anmäla det till polisen utan kan då själv se till att djuret blir flyttat från vägen. Undvik viltolyckan Det kan vara svårt att undvika en viltolycka men det finns några åtgärder man kan göra för att minska risken. Det är viktigt att alltid vara beredd på att ett djur plötsligt kan dyka upp framför bilen och det gäller därför att vara förberedd genom att ha koll på hastigheten och på de varningsskyltar som finns uppsatta. Hastighet Det är väldigt viktigt att följa hastighetsbegränsningarna och anpassa hastigheten till aktuell situation. Vid lägre hastighet ökar också chansen att helt undvika olycka i och med att föraren då hinner reagera och uppfatta situationen lättare. En erfaren förare kan med sin rutin påverka så att olyckan kan undvikas eller åtminstone minska skadorna. Om en förare kör på en 70 väg och ett vilt djur dyker upp på vägen ca 50 meter framför fordonet så skulle han eller hon hinna stanna och därmed undvika en kollision. Om föraren istället kör för fort och kör i 90km/h så hinner fordonet inte stanna för att reaktionstiden och bromssträckan blir längre vilket resulterar i att föraren har en hastighet på ca 70km/h och kommer att köra på vilt djuret som är 50 meter framför fordonet. Det kan få stora konsekvenser och det ligger på förarens ansvar att se till att 6

7 kunna stanna eller väja för den fara som kan dyka upp på vägen. Bilden nedan visar hela stoppsträckan i respektive hastighet. Respektera viltvarningsskyltarna Både nya och äldre förare måste ha en uppfattning om att det oavsett tid kan dyka upp vilda djur på vägarna. Särskilt uppmärksam måste man vara när det finns viltvarningsskyltar uppsatta längs vägen. Skyltarna ska göra förarna uppmärksamma på att det kan förekomma mer vilt där på grund av exempelvis extra mycket vilt i rörelse eller naturliga viltväxlar och att man därför bör sänka hastigheten. Enligt hemsidan är det en välkänd uppfattning att en jägare inte löper lika stor risk att kollidera med djur som en förare som inte har jaktlicens, eftersom jägaren ofta är mer uppmärksam med sin blick och ofta aktivt söker efter vilt. Därmed minskar också risken för att jägaren skulle kollidera med djuret då hen troligtvis upptäckt faran i tid och hinner bromsa eller väja undan. Det fel som många förare gör är att de endast håller uppsikt över vägbanan och inte längs med det som finns utefter vägkanterna. Detta kan göra att de inte hinner upptäcka en fara i tid, därför är det väldigt viktigt att ha uppsikt över hela omgivningen. Det man kan tänka på som förare är att iaktta extra försiktighet när man passerar områden som vilt ofta befinner sig i, till exempel vid skog och åkrar. Störst risk att stöta på djuren på vägarna är ofta vid skymning till gryning då dem under denna tid söker efter mat och vatten, medan de under dagen oftast är mindre risk då djuren söker skydd och håller sig undan. 7

8 Åtgärder föraren kan vidta för att minska olycksrisken Med rätt utrustning på fordonet kan man ofta minska konsekvenserna som uppstår av olyckorna. Nyare bilar är mycket mer utrustade än gamla bilar, det gör att systemen som finns ofta kan hjälpa till att undvika en farlig konsekvens. Till exempel om bilen har ABS bromsar och antisladdsystem kan det hjälpa till att hålla fordonet kvar på vägen vid en hård inbromsning. Tänk på att hålla tillräckligt med avstånd till framförvarande fordon. Föraren kan se till att ha ett säkert och regelbundet servat fordon, så att fordonet är i trafiksäkert skick. Några av de viktigaste sakerna är att kontrollera att bromsarna och däcken är i bra skick. Det man kan tänka på är att alltid använda sig av säkerhetsbälte för att öka säkerheten vid eventuell krock då säkerhetsbältet kan göra skillnad mellan liv och död. Det är även bra att tänka på att se till att ha bra och rena strålkastare, bra torkarblad och se till att ha tillräckligt med spolarvätska för att få så bra sikt som möjligt. Om det finns last i bilen är det viktigt att tänka på att lasta rätt och att lasten är fastspänd eftersom det påverkas fordonets köregenskaper och packning som ligger löst i bilen kan vara förödande vid en kollision. Om små barn färdas i bilen bör man se till att de färdas i en bilbarnstol som är anpassad efter deras längd för att se till att den skyddar på bästa sätt. 8

9 Statistik Om man tittar på statistiken över viltolyckor så sker det i snitt cirka till viltolyckor om året. Till och med den 16 november i år har det skett viltolyckor i Sverige. Diagrammet nedan visar antalet viltolyckor som skett per månad fram till och innehåller alla viltslag. Vilka konsekvenser kan dessa olyckor få för föraren, anhöriga och samhället? Som vi tidigare nämnt sker det cirka viltolyckor om året, de bidrar till stora konsekvenser för samhället, inte minst ekonomiskt. Enligt en undersökning Nationella Viltolycksrådet genomförde år 2013 kostar viltolyckorna samhället cirka en miljard kronor i reparationer och skrotningskostnader varje år. Den siffran har stigit sedan 2013 och det är beräknat att en viltolycka i genomsnitt kostar kronor enligt länsförsäkringar och då är inte personskador och eftersök inräknat utan bara reparationskostnad för fordonet. Sedan tillkommer det andra kostnader som till exempel eftersök av vilt, undanröjning av fordon och fordonsdelar, personskador och så vidare, vilket gör att det landar på en siffra på cirka tre miljarder per år. Konsekvenser av viltolyckor för förare, passagerare och anhöriga Förutom kostnadskonsekvenserna olyckorna ger blir det oerhört stora konsekvenser för förare, passagerare och anhöriga, då en djurkollision i värsta fall leder till dödsolyckor. Detta medför att anhöriga mister sina älskade, att de behöver planera begravningar, och att de måste sörja personer de aldrig får se igen för att de var med i en viltolycka. Även om det inte är en dödsolycka kan det ge stora konsekvenser för de inblandade. Till exempel, om en 9

10 passagerare dör och föraren överlever, kommer föraren troligtvis att anklaga sig själv och aldrig bli samma person igen. Personerna som färdats i bilen kan överleva men då bli så svårt skadade att de får bestående men. Detta kan sedan leda till att deras anhöriga måste ställa upp och finnas där för dem hela tiden, då de inte klarar sig själva, vilket kan vara väldigt påfrestande för alla inblandade. En viltolycka med svårt skadade kan bidra till stora kostnader och kräva månader av rehabilitering för de drabbade, vilket bör vara oerhört svårt för den drabbade men även för personens anhöriga. Det värsta med en bilolycka är alltså inte att bilen kan bli skadad och kostnaden som kan uppstå för att laga den, även om det påverkar samhället och de drabbade. Samhället påverkas även av när en person dör eller skadas allvarligt i trafiken, då det i värsta fall är ett liv som är förlorat eller en person som får men för livet. I bästa fall kanske föraren hinner väja undan vilket leder till att både djuret och alla som färdas i fordonet klarar sig utan skador. Troligtvis blir det en positiv konsekvens av olyckan, för de inblandade, vilket förhoppningsvis leder till att de alltid kommer vara extra försiktiga och mer uppmärksamma när de färdas ute i trafiken. Konsekvenser av viltolyckor för samhället Viltolyckorna är med och bidrar till en stor del av olycksstatistiken i trafiken. Trafikverket och andra myndigheter kan därför behöva se över säkerheten på dessa olycksdrabbade vägar, vilket leder till kostnader för samhället. Samhället påverkas även av när djuren lider och man får ordna eftersök för att minska deras lidande. Naturen drabbas också av att det sker så mycket viltolyckor då det minskar djurens biologiska mångfald. Viltolyckorna medför stora konsekvenser för tågtrafiken varje år till följd av viltpåkörningar. Det leder bland annat till stora kostnader för tågbolaget SJ AB i och med att viltolyckorna kan innebära dyra reparationskostnader av tågen. Det orsakar även förseningar i tågtrafiken vilket drabbar både tågbolaget och resenärerna. Förutom konsekvenserna för SJ och deras resenärer orsakar viltpåkörningarna ofta många gånger lidande för djuren som blir påkörda. Vad gör samhället för att minska viltolyckor? Trafikverket ansvarar för trafiksäkerheten i Sverige och det är Trafikverket, i samband med andra myndigheter och organisationer, som verkar för att öka trafiksäkerheten både för oss människor och för Sveriges djur. På grund av detta genomför de olika viltåtgärder, exempelvis att se över vägar, sänka hastigheter, bygga viltpassager, sätta upp viltstängsel och vägskyltar. De ser över säkerheten för vilt både för vägtrafiken och järnvägstrafiken. Den vanligaste åtgärden Trafikverket gör runt om i Sverige för att minska viltolyckorna är att sätta upp vägskyltar som varnar för vilt. Dessa skyltar finns uppsatta väl synliga för att se till att göra trafikanterna medvetna om att det kan finnas vilt i området. Skyltarna bidrar till att 10

11 trafikanterna blir mer uppmärksamma och handlingsberedda om ett djur skulle dyka upp på vägen. Viltstängsel är också väldigt vanligt att de sätter upp eftersom det minskar risken för att djuren tar sig in på vägbanan. Problemet med viltstängsel är att man som förare lätt blir trygg och tror att det inte är någon fara att stöta på vilt. Detta kan medföra att man inte är så uppmärksam som man borde vara. Älgar kan hoppa över viltstängslen och även om det inte är så vanligt så ska man ändå alltid iaktta försiktighet på vägar med viltstängsel och varningsskylt för vilt. Även fast dessa hjälpmedel finns för att minska risken för både oss förare och djur så är det ingen garanti för att olyckor inte kan ske. En annan metod Trafikverket använder sig av är viltpassager, vilket man kan kalla för ett slags övergångsställe som är designat för djuren. Passagen gör att djuren säkert kan korsa de hinder vägar och järnvägar utgör för dem. Det finns olika utformningar på viltpassager och de konstrueras efter platsen dem ska finnas på. På detta sätt minskar risken för att djuren tar sig in på vägbanorna och skapar säkerhetsrisker för både människorna och djuren. Hastighets- och röjningsåtgärder för att förebygga viltolyckor På vissa platser där det är känt att det rör sig mycket vilt kan hastigheten anpassas vissa perioder under året för att minska risken för olyckor, till exempel från maj-september. Varför man väljer att begränsa hastigheten endast under vissa perioder beror på att det är störst risk för olycka under maj-juni på grund av kalvavstötningen som sker samt under hösten på grund av jakt och bärplockning. Under dessa perioder är det som störst risk att djuren blir stressade och känner sig tvungna att fly vilket ofta leder dem ut i trafiken. Röjning av buskar och högt gräs vid vägkanter är en metod som används för att ta bort växter som djuren drar sig till men också för att få bättre sikt vilket förhoppningsvis bidrar till att föraren får större chans att upptäcka faran i tid. Något som enskilda skogsägare kan arbeta med är något som kallas för viltanpassad skogsskötsel. Det innebär att skogsägarna spar rönn och andra lövträd när de röjer sin skog för att skapa trygga och lockande platser för djuren och hålla de borta från vägarna. Vad gör Polisen för att förhindra viltolyckor? Polisen går ofta ut med varningar och uppmanar förare att sänka hastigheten under gryning och skymning för att minska risken för att olyckor ska inträffa, detta gör de via sin hemsida sociala medier, via kommunerna runt om i Sverige och genom nyheterna på TV. Ett par gånger om året gör de också speciella insatser i samarbete med Nationella Viltolycksrådet där de har hastighets- och fordonskontroller på viltolycksdrabbade vägar för att informera och sprida kunskap till förbipasserande förare om riskerna. 11

12 Nationella Viltolycksrådet Det finns även organisationer som arbetar med frågan om vilt på vägarna. Organisationen Nationella Viltolycksrådet (NVR) arbetar i samarbete med andra myndigheter och organisationer med frågor om vilt och viltolyckor för att kunna genomföra olika åtgärder och insatser för att minska olyckorna. Deras mål är att ingen människa ska dö eller skadas allvarligt i trafiken, och att minska djurens lidande. De samarbetar bland annat med Polisen, Naturvårdsverket, försäkringsbolag och jägareförbund. NVR gör insatser för att få förare att bli medvetna om riskerna som finns med vilt på vägarna. De genomför olika kampanjer för att öka trafikanters kunskaper om vilt och riskmedvetenhet om vilt. På en kampanj, även kallat insatsvecka, genomför de olika insatser för att nå ut till allmänheten för att informera dem om riskerna som finns i trafiken i samband med vilt. Under dessa kampanjer informerar NVR om hur man ska gå till väga innan, under och efter en kollision med vilt. De placerar sig på olika platser runt om i landet och står ofta och delar ut flygblad med information och markeringsremsor till förbipasserande. Markeringsremsorna använder man för att märka ut platsen om en viltolycka har inträffat. Dessa remsor kan man gå in och skriva ut på NVR:s hemsida eller hämta ut hos någon av deras samarbetspartners till exempel hos Trafikverket. Insatserna de gör bidrar till ökad riskmedvetenhet bland medborgarna. Förhoppningsvis bidrar det även till att förare tänker på att sänka hastigheten och iaktta stor försiktighet just vid gryning och skymning, men även dygnet runt i områden där det är känt att det finns vilt. Nationella Viltolycksrådet åker ofta ut till trafikskolor runt om i landet och lämnar information till trafiklärare finns i samband med viltolyckor. Trafiklärarna kan i sin tur lära eleverna på skolan och på så sätt bidra till att nya förare blir riskmedvetna i trafiken. NVR har en App som heter Viltolycka, vilken man kan ha i sin mobiltelefon. När appen är aktiverad varnar den föraren när han eller hon kör in i ett viltområde för att man på så sätt ska vara medveten om viltrisken och kunna ha beredskap. Andra aktörer som verkar för att minska viltolyckorna Svenska Jägareförbundet är en organisation som även de bidrar till att förebygga viltolyckor. De förmedlar ut information till samhället om vilt och deras lokala levnadsvanor, till exempel var det är störst risk att djuren finns, var de hämtar sin mat och sitt vatten. De tittar även på vilka vägar de korsar för att göra detta och så vidare. De ser även över viltstammarnas utveckling tillsammans med jägarkåren, vilket de gör genom viltövervakning. På deras hemsida har de en funktion som heter Vilt och vetande, där kan man gå in och ställa frågor om vilt i deras frågelåda. Denna funktion är till för att allmänheten ska kunna ställa frågor och på så sätt få mer kunskap om vilt. 12

13 Älgskadefondsföreningen är ytterligare en av de aktörer som arbetar för att minska risken för viltolyckor genom att sprida information till alla trafikanter. Föreningen sprider sitt budskap tänk vilt. Detta gör de bland annat genom att hålla föreläsningar och utbildningar om vilt och hur man förhindrar viltolyckor. Dessa föreläsningar har de för företag och olika organisationer. De deltar även i allmänna arrangemang, till exempel på bilmässor där de informerar om deras arbete för att förebygga viltolyckor. Älgskadefondsföreningen har ett medlemskap man kan gå med i som heter Tänk Vilt. Föreningsmedlemskapet är till för att hjälpa de personer som kolliderar med något av de vilda djuren man som förare är skyldig att anmäla till Polisen. Syftet är att kunna hjälpa sina medlemmar genom att bidra ekonomiskt för att hjälpa de drabbade med kostnader de kan ha till följd av viltolyckan. Som medlem kan man alltså få hjälp att täcka kostnader som till exempel självrisken försäkringsbolaget tar ut. Medlemskapet kostar 120 kronor i månaden och dessa pengar går åt till att betala ut ersättningar, ta fram informationsmaterial med mera. Forskning kring viltolyckor Det bedrivs även mycket viltforskning för att lära känna djuren och komma fram till hur man kan minska risken med att ha dem i vårt samhälle. Forskningen bedrivs bland annat på universitet, högskolor och institut runt om i hela Sverige. Grimsö forskningsstation, som är en del av Sveriges lantbruksuniversitet bedriver de största viltforskningsprojekten. De flesta försäkringsbolagen arbetar också de med forskning och statistik över alla slags trafikolyckor. För att vara med och bidra till minskad risk för djurkollisioner brukar de bedriva kampanjer där de ber förare att anpassa hastigheten, vara extra uppmärksamma vissa tider på dygnet och tänka på att riskerna är störst på hösten och våren. De informerar också om hur viktigt det är att använda bilbälte och att man måste komma ihåg att hålla uppsikt på terrängen. De informerar även om att man bör utrusta sin bil med säkerhetsprodukter och viltremsa ifall en olycka skulle inträffa. 13

14 Sammanfattning/Egna tankar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det går åt väldigt mycket pengar varje år på grund av viltolyckor. Vi ställer oss frågan hur mycket alla trafikrelaterade olyckor kostar vårt land varje år och vad man kan göra för att minska samhällets kostnader. Vi kom fram till att det är väldigt viktigt att man följer de hastighetsbegränsningar som finns eftersom olyckorna minskar om hastigheten följs. Vi anser att det bör göras fler hastighetssänkningar för att minska olyckor och då speciellt på viltolycksdrabbade vägsträckor. Det är också viktigt att man planerar sin körning så att man slipper stressa, eftersom stress ofta leder till att man inte tänker klart och därmed gör impulsiva handlingar bakom ratten. För att hjälpa samhället att bedriva fler kampanjer för att förebygga viltolyckor kan vi rekommendera att man går med i Älgskadefondsföreningen. Med hjälp av sina medlemmar och den medlemsavgiften de tar ut kan föreningen fortsätta sitt informationsarbete och förhoppningsvis göra fler kampanjer. Tänk på att medlemskapet också kan vara bra för dig själv om du råkar ut för en viltolycka. Det vi kan lära oss av detta arbete är att det är viktigt att köra med fantasi, man vet aldrig vad som kan dyka upp framför bilen. Tänk på de konsekvenser som kan uppstå vid en viltolycka för de inblandade. Uppmärksamhet är a och o när man är ute i trafiken och det är väldigt viktigt att förare anpassar sin hastighet efter varje unik situation och inte överskattar sin körförmåga. Viltstängsel anser vi är en bra åtgärd för att minska risken för att viltolyckor ska ske, men vi tycker att de bör byggas högre på ställen där det finns risk för älg eftersom att de lätt kan hoppa över ett stängsel som är två meter. Fler viltpassager tror vi skulle vara ett bra alternativ för att förebygga olycksrisken och öka säkerheten för både djur och människor. Något som vi också har funderat över är bland annat hur många viltolyckor och andra trafikolyckor som är resultat av så kallat rattsurfande. Där tycker vi att Transportsstyrelsens reklamkampanj SlutaRattsurfa, som drivs just nu fyller en viktig funktion. Vi tror att fler liknande kampanjer kan vara ett bra sätt att få trafikanterna att tänka på riskerna som finns i trafiken i samband med brist på uppmärksamhet. Slutligen vill vi uppmana alla förare att tänka på att en olycka sällan kommer ensam. 14

15 Källor Internet Böcker Trafikens Grunder 4:e utgåvan STR Service AB 2015 Körkortsboken STR Service AB

16 Bilaga 1. Ung kvinna död i viltolycka En kvinna dog på lördagskvällen efter att ha kört på en älg på riksväg 25 vid Alvesta. Kollisionen inträffade vid halv tio på lördagskvällen. Bara minuter innan olyckan inträffade fick polisen in ett samtal om att en älg kommit in på fel sida om viltstängslet vid platsen, berättar polisens informatör Calle Persson. Vi hann inte skicka patrull till platsen innan olyckan, säger han till SVT Nyheter Småland. Den tjugoåriga kvinnan fördes med ambulans till Centrallasarettet i Växjö, men hennes liv kunde inte räddas Enligt SVT. Källa: Svt.se Publicerad: