Hälso- och sjukvård i Kalmar län: översikt och analys 2016

Hälso- och sjukvård i Kalmar län: översikt och analys 2016

Innehåll 1 Inledning och bakgrund... 3 2 Analysarbete i Landstinget i Kalmar län... 3 3 Hälso- och sjukvårdsrapport 2016... 3 4 Sammanfattningar av indikatorområden... 4 4.1 Övergripande, säker vård mm... 4 4.2 Befolkningens syn på vården... 7 4.3 Patienterfarenheter... 10 4.4 Väntetider... 12 4.5 Läkemedelsbehandling... 14 4.6 Psykiatri... 16 4.7 Hjärtsjukvård... 19 4.8 Stroke... 22 4.9 Diabetes... 25 4.10 Kvinnosjukvård... 29 4.11 Ortopedisk sjukvård rörelseorganens sjukdomar... 32 4.12 Cancer... 35 4.13 Kirurgisk behandling... 38 4.14 Reumatoid artrit... 40 4.15 Njursjukvård... 42 4.16 Palliativ vård... 44 2017-03-15 Karl Landergren, planeringsdirektör Landstinget i Kalmar län

1 Inledning och bakgrund Föreskriften God vård 2005:12, omfattar ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Detta innebär bland annat att hälso- och sjukvården ska vara präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt med ständiga förbättringar. Som ett led i detta kvalitetsarbete genomförs i Landstinget i Kalmar län ett årligt analysarbete som ger underlag för uppföljning och förbättringsarbete. Utgångspunkten för analysarbetet har sedan 2006 varit Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården som publicerats av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tillsammans med Socialstyrelsen. Sedan en tid tillbaka har samarbetet för denna gemensamma rapport upphört och förutsättningarna för analysarbetet har därmed förändrats. 2 Analysarbete i Landstinget i Kalmar län Det årliga analysarbetet i Landstinget i Kalmar län genomförs med aktiv medverkan från medarbetarna genom att verksamhetsföreträdare med stor ämneskunskap analyserar enskilda indikatorer samt identifierar förbättringsförslag. Indikatoranalyserna används i landstingets ordinarie uppföljning och utvecklingsarbete. Varje indikatorområde sammanfattas och tillgängliggörs för invånarna. Analysprocessen för 2016 har utgått från hälso- och sjukvårdsrapport från SKL som publicerats på Vården i siffror. Tillgången på data och indikatorer om sjukvårdens kvalitet ökar. Detta gör att det viktiga analysarbetet i Landstinget i Kalmar län kommer att ses över för att anpassas till nya förutsättningar och för att tillvarata nya möjligheter. Översynen kommer att kopplas till det nationella arbete som pågår för En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. 3 Hälso- och sjukvårdsrapport 2016 SKL publicerar i allt högre grad data och indikatorer om sjukvårdens kvalitet på webben, bland annat på hemsidan Vården i siffror. För att också tillmötesgå landsting och regioners behov av jämförande resultatöversikter publicerade SKL i januari 2017 en resultatöversikt baserad på indikatorer i Vården i siffror, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden. Denna hälso- och sjukvårdsrapport fokuserar på rangordnande jämförelser mellan landsting och regioner. Indikatorerna i rapporten ligger till grund för analysarbetet i landstinget. 3

4 Sammanfattningar av indikatorområden I detta kapitel visas SKLs index per indikatorområde som GIS-karta samt områdesansvarigas sammanfattning av landstingets resultat för respektive område. 4.1 Övergripande, säker vård mm Index över indikatorområde Övergripande, säker vård med mera omfattande 10 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017. 4

Område Övergripande, säker vård mm omfattar följande indikatorer: Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom Undvikbar slutenvård Återkommande slutenvård i livets slutskede Patienter med vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård Patienter med trycksår i sluten vård Responstid för ambulans Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar Överbeläggningar i den slutna vården Utskrivningsklara patienter på sjukhus Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Karl Landergren, planeringsdirektör Telefon 0480-841 76 karl.landergren@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför Indikatorerna inom detta område är utvalda för att spegla breda vårdsystemsaspekter. Mätperioderna varierar och avser 2016 för Responstid ambulans, Trycksår i sluten vård respektive Vårdrelaterade infektioner. Övriga indikatorer är uppdaterade med 2015 års data. Landstinget i Kalmar län uppvisar resultat väsentligt bättre än riket för indikatorerna Överbeläggningar i den slutna vården, Utskrivningsklara patienter på sjukhus, Patienter med vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård, Patienter med trycksår i sluten vård och Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar. För indikatorn Återkommande slutenvård i livets slutskede är resultatet sämre än rikssnitt och för övriga indikatorer i nivå med det samma. Orsakssambanden är komplexa när det gäller denna typ av indikatorer på systemnivå, men aktivt arbete med patientsäkerhetsfrågor i alla led liksom effektiva processer i slutenvården kan framhållas som delförklaringar till de goda resultaten. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Utveckling inom dessa systemindikatorer är långsam, men har genomgående gått åt rätt håll. Avseende trycksår och vårdrelaterade infektioner har den varit särskilt gynnsam. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Det övergripande förbättringsarbetet sker inom ramen för Varje dag lite bättre Kraften hos många. Inom flera områden är också samverkan med kommunal hälso- och sjukvård viktigt, vilket kanaliseras i arbetet med Länsgemensam ledning. Viktigast dock är att bibehålla en kultur av ständig förbättring i alla inblandade verksamheter samt att utnyttja kraften hos våra kompetenta medarbetare. 5

Hur ser handlingsplanen ut för att ytterligare förbättra resultaten inom indikatorområdet? Fortsatt arbete enligt ovan. Ökat fokus på att använda kraften i patienternas egen medverkan samt på hur vi kan bedriva vård närmare hemmet, till exempel med hjälp av nya arbetssätt och ny teknik. 6

4.2 Befolkningens syn på vården Index över indikatorområde Befolkningens syn på vården omfattande 7 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017. 7

Område Befolkningens syn på vården omfattar följande indikatorer: Tillgång till sjukvård Förtroende för hälso- och sjukvården Förtroende för sjukhus Förtroende för vårdcentraler Upplevd telefontillgänglighet till 1177 Upplevd väntetid till besök och behandling på sjukhus Upplevd väntetid till vårdcentral Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Anna Strömblad, kommunikationsdirektör Telefon 0480-842 59 anna.stromblad@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför? I de flesta indikatorer inom detta område har Landstinget i Kalmar län ett stabilt mycket bra resultat och resultat som ligger högt över eller över snittet i riket. När det gäller frågor om förtroende för våra hälsocentraler och sjukhus samt andel i befolkningen som anser att de har tillgång vård och behandling så når landstingets sjukhus höga resultat. Värdena är stabila över tid, dock ses en markant förbättring från föregående år inom frågor om förtroendet för hälsooch sjukvården där landstinget har det högsta resultatet i landet. Inom indikatorn för den upplevda telefontillgängligheten till 1177 ligger landstinget lägre än riket. Dock är den verkliga tillgängligheten mätt i andel samtal som blivit besvarade inom nio minuter betydligt bättre. Viktiga förklaringar till de överlag goda resultatet är att sjukvården i Kalmar län är väl spridd geografiskt och har bra tillgänglighet och nöjda patienter. Skickliga medarbetare som alltid har patienten i fokus skapar trygghet och en säker vård, som i sin tur innebär ett högt förtroende för sjukvården. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Vi har ett stabilt mycket bra resultat. Indikatorerna ligger på en hög nivå och värdet för förtroende för hälso- och sjukvård har förbättrats ytterligare. Detta med undantag för en indikator där vi ligger lägre än riket. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Vi har ett stabilt mycket bra resultat. Bra bemötande är ett av vårt landstings fokusområden för att nå målet om högkvalitativ och säker vård. Tillgång till en köfri vård med hög tillgänglighet och vård på lika villkor är andra fokus. Det starka fokus som hela landstinget haft på dessa frågor har bidragit till ett mycket gott resultat, men det finns många förbättringsområden. Patientlagen och landstingets strategi för medborgare-, patient- och närståendemedverkan 8

ger en möjlighet att ytterligare förstärka patienternas delaktighet och inflytande över sin egen vård, vilket också påverkar grad av nöjdhet. Inom den upplevda telefontillgängligheten till 1177 finns förbättringspotential. Under året har verksamheten deltagit i ett projekt för nationell samverkan med goda resultat inom området. Landstinget har även beslutat att tillskjuta resurser inom området. Inom primärvården finns förbättringspotential inom områdena bemötande, information och förtroende, då värdena försämrats, även om resultatet är en nationellt mycket hög nivå. God kontinuitet bidrar till högt förtroende när det gäller primärvård. Vi följer därmed upp data kring kontinuitet och medicinsk kvalitet årligen och har en dialog med varje enhet inom Hälsoval kring dessa frågor. Målet är att lyckas jobba ännu mer individanpassat och att jobba mot att vara bättre på att erbjuda en fast vårdkontakt/samordnare för de som behöver det. 9

4.3 Patienterfarenheter Index över indikatorområde Patienterfarenheter omfattande 9 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017. 10

Området Patienterfarenheter omfattar följande indikatorer: Helhetsintryck av besök i primärvård Information och kunskap i primärvård Kontinuitet och koordinering i primärvård Helhetsintryck av besök i öppen specialiserad vård Information och kunskap i öppen specialiserad vård Kontinuitet och koordinering i öppen specialiserad vård Helhetsintryck av vård i sluten vård Information och kunskap i sluten vård Kontinuitet och koordinering i sluten vård Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Magnus Persson, utvecklingsdirektör Telefon 0480-845 25 magnus.persson@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför? Landstinget i Kalmar län placerar sig på topplaceringar i riket inom den största andelen av de indikatorer som skall spegla patienterfarenheterna. Inom specialiserad vård placerar vi oss i topp när det gäller helhetsintryck av besök och inom primärvård placerar vi oss på plats nummer två inom samma indikator. Sammantaget visar indikatorområdet på att patienternas erfarenheter är att vården finns tillgänglig den dag man behöver den och till god kvalitet. Våra förbättringsmöjligheter ligger framförallt inom kontinuitet och koordinering inom slutenvård. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Vissa indikatorer mäts för första gången varför jämförelse med tidigare år inte kan göras. I övrigt ligger våra indikatorer stabilt på ett mycket bra resultat. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Fortsatt fokus på att utveckla kvalitet, tillgänglighet och gott bemötande. Utveckling av journalen som e-tjänst för att möta den förändrade synen på patientjournalen. Etablering av sammanhållen vårdplan och införande av den nya lagen om trygg och effektiv utskrivning. Fortsatt arbete via Länsgemensam ledning i samverkan, för att förbättra koordinering mellan landsting och kommuner. Fortsatta årliga revisioner av primärvårdsenheterna via hälsoval. Hur ser handlingsplanen ut för att ytterligare förbättra resultaten inom indikatorområdet? Se ovan. 11

4.4 Väntetider Index över indikatorområde Väntetider omfattande 7 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017. 12

Område Väntetider omfattar följande indikatorer: Läkarbesök inom sju dagar, primärvård Genomförda första besök inom 90 dagar i specialiserad vård Genomförda första besök inom 90 dagar i medicinsk vård Genomförda första besök inom 90 dagar i kirurgisk vård Genomförda operationer inom 90 dagar i specialiserad vård Genomförda operationer inom 90 dagar i kirurgisk vård Genomförda höftprotesoperationer inom 90 dagar Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Ragnhild Holmberg, hälso- o Sjukvårdsdirektör Telefon 0480-840 90 ragnhild.holmberg@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför? Vårt landsting ligger väl till i tillgänglighet inom 90 dagar. Det finns en viss variation inom olika diagnoser och mellan olika sjukhus samt över tid men totalt sett är resultatet gott. Skälet till detta är verksamhet med väl fungerande vårdprocesser, ledningens engagemang samt den styrgrupp som arbetar med tillgänglighetsfrågan. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Resultaten har varit goda de senaste åren och utöver en årstidsvariation kan ingen säker förändring ses. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Det planeras fortsatt fokus på tillgänglighet genom styrgruppens arbete och via förvaltningens kraftsamlingsmöten. Hur ser handlingsplanen ut för att ytterligare förbättra resultaten inom indikatorområdet? Som ovan. 13

4.5 Läkemedelsbehandling Index över indikatorområde Läkemedelsbehandling omfattande 9 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017. 14

Område Läkemedelsbehandling omfattar följande indikatorer: Förekomst av antibiotikabehandling i öppen vård Penicillin V som andel av all antibiotika Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika Regelbunden behandling med sömnmedel eller lugnande medel Tio eller fler läkemedel samtidigt hos äldre Lämpliga sömnmedel till äldre Användning av antiinflammatoriska läkemedel hos äldre Användning av antipsykotiska läkemedel hos äldre Äldre med läkemedel som bör undvikas Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Ellen Vinge, specialistläkare Telefon 0480-840 46 ellen.vinge@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför? Landstinget i Kalmar län ligger nära genomsnittet för Riket i total antibiotikaförskrivning, men högre än Riket när det gäller användning av Penicillin V. Liksom i andra landsting sjunker användningen av antibiotika successivt, främst i primärvården. Landstinget i Kalmar län har en högre användning av sömnmedel och lugnande medel än Riket som helhet. Den snabba ökningen under perioden 2006-2010 har avstannat och trenden tycks nu vända neråt, liksom i andra landsting. Landstinget i Kalmar län ligger bättre än Riket när det gäller Lämpliga sömnmedel till äldre, och i indikatorn som gäller Äldre med läkemedel som bör undvikas. Användningen av antiinflammatoriska läkemedel bland äldre är låg, men något högre än genomsnittet för Riket. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? En successiv förbättring ses. Möjligen har vissa av äldreindikatorerna nu bottnat på en låg nivå. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Information, utbildning och uppföljning av förskrivningen, landstingsövergripande såväl som lokalt till Hälsocentraler och vissa sjukhuskliniker. Hur ser handlingsplanen ut för att ytterligare förbättra resultaten inom indikatorområdet? Fortsatt arbete med information, utbildning och uppföljning. Intensifierat arbete av STRAMA-gruppen med information och utbildning av sjukhusläkarna avseende bruk av antibiotika. 15

4.6 Psykiatri Index över indikatorområde Psykiatri omfattande 8 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017 16

Område Psykiatri omfattar följande indikatorer: Självmord i befolkningen Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos Behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni Följsamhet till läkemedelsbehandling vid depression Elbehandling vid svår depression Symtomfrihet efter elbehandling Behandling vid litium vid bipolär sjukdom typ 1 Patientutbildning vid bipolär sjukdom Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Charlotta Brunner, överläkare Telefon 0480-812 26 charlotta.brunner@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför? Vad gäller Självmord i befolkningen så finns bara tillgång till äldre siffror. Det är en komplex fråga som långt ifrån enbart hänger samman med hur länets psykiatri fungerar. Vad gäller undvikbar slutenvård, så speglar det hur primärvården fångar upp patienter med psykiatrisk diagnos. Landstinget i Kalmar län ligger något sämre än övriga. Vad gäller behandling med antipsykotika så ligger landstinget bättre jämfört med övriga landsting. När det kommer till följsamhet till antidepressiv medicinering så ligger landstinget som rikssnittet. Landstinget i Kalmar län ger något mindre ECT jämfört med övriga landsting. Vad gäller behandling med litium så ligger landstinget mycket bra och vad gäller patientutbildning ligger landstinget bättre än många andra landsting, dock ändå alldeles för lågt. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Vad gäller undvikbar slutenvård är resultatet något förbättrat. Små förändringar på de flesta indikatorer. Ett aktivt arbete pågår för att minska antalet självmord. Detta arbete utgår från nyare data än vad som redovisas i Vården i Siffror Vilka förbättringsåtgärder pågår? Förbättringsarbete vad gäller suicidprevention pågår inom landstinget och det rör sig om en landstingsövergripande insats som ska liknas vid en standardiserad vårdprocess. Ett förbättringsarbete pågår också tillsammans med primärvården för att bättra på samarbetet med psykiatriska patienter och att dessa fångas upp på ett bättre sätt med avseende på deras somatiska hälsa. 17

Hur ser handlingsplanen ut för att ytterligare förbättra resultaten inom indikatorområdet? Var god se ovanstående. Utöver de landstingsövergripande processerna planeras också för att kunna erbjuda mer patientutbildning till patienter som behandlas med Litium. 18

4.7 Hjärtsjukvård Index över indikatorområde Hjärtsjukvård omfattande 11 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017 19

Område Hjärtsjukvård omfattar följande indikatorer: Akut öppnande av kranskärl inom rekommenderad tid vid större hjärtinfarkt Akut öppnande av kranskärl vid större hjärtinfarkt Fysiskt träningsprogram 12-14 månader efter hjärtinfarkt Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid mindre hjärtinfarkt Måluppfyllelse för blodtryck efter hjärtinfarkt Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt Rökstopp 12-14 månader efter hjärtinfarkt Antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktorer Basbehandling vid hjärtsvikt Död efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Jörg Carlsson, överläkare Telefon 0480-815 37 jorg.carlsson@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför? Två indikatorer avser hjärtsvikt och förmaksflimmer, medan övriga avser hjärtinfarkt. Även om hjärtinfarktvården är central inom hjärtsjukvård, så är detta också ett uttryck för den ojämna tillgången på kvalitetsdata. Landstinget i Kalmar län får 23 poäng (av 33 möjliga) och hamnar därmed på en god plats när man jämför landstingen med varandra (från Kronoberg 18 till Sörmland 27). Sammanfattningsvis uppvisar Landstinget i Kalmar län bättre resultat än riket i snitt för indikatorerna Måluppfyllelse för blodtryck efter hjärtinfarkt, Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt, Rökstopp 12-14 månader efter hjärtinfarkt och Fysiskt träningsprogram 12-14 månader efter hjärtinfarkt. För indikatorerna Antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktorer, Akut öppnande av kranskärl inom rekommenderad tid vid större hjärtinfarkt och Akut öppnande av kranskärl vid större hjärtinfarkt är resultatet något sämre än rikets snitt och för övriga är det i nivå med det samma. Det sekundärprofylaktiska arbetet har varit prioriterat i landstinget under ett antal år. För indikatorn som avser Akut öppnande av kranskärl inom rekommenderad tid är länets geografi en utmaning. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Resultaten för de flesta indikatorerna har förbättrats. 20

Vilka förbättringsåtgärder pågår? Generellt måste vi ytterligare förbättra den förebyggande behandlingen och där finns det stora möjligheter till förbättring. Förutsättningar finns för ytterligare internt lärande då resultaten på sjukhusnivå i vissa fall uppvisar skillnader. Hur ser handlingsplanen ut för att ytterligare förbättra resultaten inom indikatorområdet? Viktigast är en kultur av ständig förbättring i alla inblandade verksamheter. Fortsatt fokus på det förebyggande arbetet liksom fördjupad analys och åtgärder kring t.ex. andelen akut öppnade kranskärl inom rekommenderad tid och Antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktorer. 21

4.8 Stroke Index över indikatorområde Stroke omfattande 11 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017. 22

Område Stroke omfattar följande indikatorer: Dödlighet 28 dagar efter sjukhusvårdad stroke Blodfettssänkande behandling 12-18 månader efter stroke, 18-79 år Blodförtunnande läkemedel vid stroke och förmaksflimmer, 12-18 månader efter stroke, 18-79 år Direktinläggning på strokeenhet Nedsatt funktionsförmåga efter stroke Reperfusionsbehandling vid stroke Rökstopp efter stroke Test av sväljförmåga vid stroke Tid till trombolys vid stroke Tillgodosedda behov av hjälp och stöd efter stroke Återinsjuknande efter stroke Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Andreas Hurve, överläkare Telefon 0480-814 46 andreas.hurve@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför? Landstinget i Kalmar Län är 2016 bäst i landet avseende direktinläggning på Strokeenhet (95 %). Bland de tjugoen landstingen/regionerna uppnår Kalmar län en tredjeplats avseende test av sväljförmåga, en fjärdeplats för rökstopp efter stroke, en femteplats avseende tid till trombolys, en sjätteplats för tillgodosedda behov av hjälp och stöd efter stroke samt dubbla sjundeplatser för blodfettssänkande och blodförtunnande behandling. Som tidigare uppvisar Kalmar län högre mortalitetssiffror än riket. Detta har varit ett faktum under många år och föremål för flera genomlysningar utan att några uppenbara förbättringsområden kunnat påvisas. Även i nedsatt funktionsförmåga efter stroke placerar sig Kalmar län sämre jämfört med riket. Andelen patienter som erhåller reperfusion är fortsatt låg jämfört med riket. Andelen som erhåller reperfusionsbehandling ökar dock från 9 till 11 %. Kalmar län når inte upp till Riksstrokes målvärde om 15 % reperfusionsbehandlade. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Alla indikatorer uppvisar förbättringar förutom dödlighet 28 dagar efter sjukhusvårdad stroke. Det bör dock påpekas att de flesta indikatorer uppvisar stora konfidensintervall varför den statistiska säkerheten kring förändringarna är svag. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Lokal återkoppling till de i Riksstroke redovisade resultaten. 23

Hur ser handlingsplanen ut för att ytterligare förbättra resultaten inom indikatorområdet? Fortsatt regionalt utvecklingsarbete med gemensamma riktlinjer för strokesjukvården. En viktig behandlingsprincip som ännu inte gestaltas inom ramen för nuvarande indikatorer är möjligheten till trombektomi (mekanisk uthämtning av trombmaterial) vilken sedan hösten 2014 visats ha vetenskapligt påvisad nytta. Denna behandling som enbart kan utföras på Universitetssjukhus kommer att ställa ännu högre krav på organisationen kring den akut strokeinsjuknade patienten. Detta för att kunna erbjuda så många som möjligt den kvalificerade högspecialiserade tidskritiska vård som nu finns tillgänglig. Som led i detta pågår nu ett projekt i sydöstra sjukvårdsregionen där samtliga Strokeenheter kommer att genomgå så kallad triangelrevision i syfte att validera god strokesjukvård och identifiera förbättringsområden. Varje enhet kommer efter revisionen att ha fler hjälpmedel för att bedriva sitt förbättringsarbete. 24

4.9 Diabetes Index över indikatorområde Diabetes omfattande 11 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017. 25

Område Diabetes omfattar följande indikatorer: Dödlighet i hjärt-kärlsjukdom vid diabetes Andel personer med diabetes med Hba1c lika m el lägre än 70 mmol/mol. Typ 1 Andel personer med diabetes med Hba1c lika m el lägre än 70 mmol/mol. Primärvård Blodtryck 140/85 mm Hg vid diabetes typ 1 Blodtryck 140/85 mm Hg vid diabetes. Primärvård Fotundersökning vid diabetes typ 1 Fotundersökning vid diabetes. Primärvård Icke rökare vid diabetes typ 1 Icke rökare vid diabetes. Primärvård. Ögonbottenundersökning hos barn och unga med diabetes typ 1 Blodsockerkontroll (HbA1c < 57 mmol/mol) hos barn och unga med diabetes typ 1 Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Herbert Krol, distriktsläkare Telefon 0480-818 72 herbert.krol@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför och hur har resultatet förändrats de senaste åren? Antalet personer per 100 000 invånare med diabetes som avled i hjärtkärlsjukdom under mätperioden 2014-15 ligger i Kalmar län på 1,37 % och är något lägre än riket (1,4 %). Resultaten har förbättrats jämfört med föregående 2-års mätperiod. Andel personer med typ 1 diabetes med måluppfyllelsen av HbA1c lika med eller lägre än 70 mmol/mol ligger i nivå med riket. HbA1c är beroende av olika faktorer där ålder, diabetesduration, samsjuklighet och behandlingsintensitet spelar stor roll. HbA1c är den faktor som patienten har stor delaktighet i och speglar därmed de insatser som patienten och vården kan ge. Resultaten har inom medicinklinikerna förbättrats betydligt. Andelen diabetiker i Primärvård (i huvudsak typ 2 diabetes) med HbA1c lika med och under 70 mmol/mol har också förbättrats genom åren och marginellt överträffat rikssnittet (89,8 % vs. 89,4 %) (enligt data för 2015, Vården i siffror). Satsning på att minska antal diabetiker med HbA1c > 70 som ingår i landstingets handlingsplan samt påbörjat uppsökande verksamhet från processgruppen med start hösten 2015 och diskussion över NDR-data med personalen på enskilda PV-enheterna hur man kan förbättra resultat verkar ge goda resultat. Resultaten inom detta mått har ständigt förbättrats genom åren och under 2016 (NDR-data från Knappen) ligger andel diabetiker i PV med HbA1c under 70 mmol/mol på 90,6 % (vs. riket - 89,3 %) vilket placerar Kalmar på andra platsen tillsammans med Jönköping. Kalmar ligger beträffande andel patienter med typ 1 diabetes med blodtryck < 140/85 mmhg under rikets nivå men skiljer sig mellan 26

vårdenheter, vilket kan bero på många faktorer. Dels beroende på patienturval men även struktur kring behandling och uppföljning. Procentandelen med blodtryck inom nya målvärden har minskat något. Andel typ 2 diabetiker i PV med blodtryck under 140/85 ligger i Kalmar län på 52,5 % (enligt data för 2015) och är knappt under rikets nivå (53,4%). Genom åren har resultat i stort sett legat runt rikets nivåer med diskret positiv, stigande trend. Resultatet avseende fotundersökning vid diabetes typ 1 är över rikets nivå och bakom det ligger en satsning på uppföljning av den registrering som tidigare inte fungerat och att uppmärksamma fotstatus vid årskontroller. Resultaten har förbättrats markant sedan tidigare och har de senaste åren legat på en hög nivå. Förundersökning inom PV har genomförts hos 91,2 % diabetespatienter jämfört med 92,8 % på rikets nivå. Tillräckligt med personalresurser på enheterna spelar in. Resultat som försämrats under 2015 har åter förbättrats under 2016 (93,2 % enligt NDR-data knappen). Andelen rökare bland typ 1 diabetiker är högre än i övriga riket. Rökning är vanligare i Kalmar län även i den övriga befolkningen som ibland förklaras med att ha sin grund i lägre socioekonomiskt status och lägre utbildningsgrad. Resultaten har ändå förbättrats genom åren. Antal personer med typ 2 diabetes som inte röker inom Primärvården i Kalmar län har ökat genom åren och ligger under 2015 på 87 % vilket är något högre än riket (85 %). Att rökning minskar kan bero till stor del på ökad satsning på tobaksavvänjningsmottagningar dit rökande diabetiker hänvisas för motiverande samtal. Kalmar län ligger lite sämre till än riket när det gäller att hinna med ögonundersökningar på ungdomar med typ 1 diabetes på grund av bristande resurser på ögonkliniken i Kalmar. Detta har sett ungefär likadant ut över senare år. Avseende HbA1c < 57 mmol/mol registrerar Barnklinikerna HbA1c resultat månad för månad för att följa arbetet och ser en förbättring över tid. Vilka förbättringsåtgärder pågår? I landstingets handlingsplan har förbättring av HbA1c mått < 70 prioriterats. Olika projekt inom diabetes med satsning på utvalda indikatorer, uppsökande verksamhet från processgruppen med stöd och hjälp till NDR-användning har startats. Dessutom arbetar varje enhet med sin struktur kring uppföljning och behandling och att motivera patienter till behandling. Rökande diabetiker hänvisas till tobaksavvänjningssjuksköterska för motiverande samtal. Viktigt är att registrera i NDR information om rökning vid varje årlig kontroll. Kontinuerligt arbete med ständig förbättring av NDR-Cosmic mall pågår både för att minska risker för eventuella felkällor vid dataöverföring och förbättra rapportering (minska databortfall). Förbättrad diabeteskontroll är beroende av lättillgänglig blodsockermonitorering, flexibel utrustning och användarvänliga insuliner. Kan man också undvika hypoglykemier som försvårar compliance och blodsockersvängningar, har man mycket att vinna. Därför har satsningar gjorts på utökat användande av tillgänglig teknik både 27

för insulintillförsel och blodsockerkontroll. Modern insulinbehandling är också en stor del av framgången med förbättrad livskvalitet och flexibilitet där patienten själv blir mer delaktig och tar ansvar för sin diabeteskontroll. Detta avspeglar sig i 2016 års resultat som är än bättre än 2015. Det läggs mycket arbete inom barnklinikerna på samsyn i arbetssätt och likriktade insatser både inom länet och i regionen. Hur ser handlingsplanen ut för att ytterligare förbättra resultaten inom indikatorområdet? Fortsatt uppsökande verksamhet från processgruppen med stöd och hjälp till NDR-användning för att hitta förbättringsmöjligheter hos enskilda PVenheterna samt pågående olika förbättringsprojekt inom diabetes med satsning på utvalda indikatorer. För individanpassadbehandling krävs utökat användande av tillgänglig teknik och läkemedel. Detta är också personalkrävande varför ökad satsning på diabeteskunnig personal behövs. Målet är att minska patientantalet till diabetesläkare och diabetessköterska för att komma ned till rekommenderade LED-tal. Tekniska förbättringar kräver också tillgång till användarvänliga e-tjänster som är under uppbyggnad. En välutbildad patient kan hantera sin diabetes på ett bättre sätt varför ökade satsningar på patientutbildning krävs. Många patienter finns inom kommunal omsorg där personalen ska få det stöd som krävs för att ge en säker diabetesbehandling till sina brukare och utbildningsinsatser fortsätter och bör även ökas. Alla dessa åtgärder har prioritet inom Diabetesprocessen som håller på med utbildningsinsatser inom diabetes för kommunsjuksköterskor inom Kalmar län. Dessutom har satsning på ambulerande ögonbottenfotografering initierats för att förbättra ögonbottenkontroll i enlighet med SoS Nationella Diabetesriktlinjer. 28

4.10 Kvinnosjukvård Index över indikatorområde Kvinnosjukvård omfattande 10 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017 29

Område Kvinnosjukvård omfattar följande indikatorer: Svarsfrekvens för patientenkät efter gynekologisk operation Klinikbedömning av patientens enkätsvar efter gynekologisk operation Borttagande av livmoder med minimalinvasiv teknik Patientrapporterad komplikationsfrihet efter borttagande av livmoder Patientrapporterad minskning av framfallssymtom ett år efter operation: Standardpatienter. Patientrapporterad komplikationsfrihet två månader efter framfallsoperation. Standardpatienter. Patientrapporterad kontinens efter inkontinensoperation Patientrapporterad komplikationsfrihet efter inkontinensoperation Operation av äggledare och äggstockar med titthålskirurgi Patientrapporterad komplikationsfrihet två månader efter operation av äggledare och äggstockar Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Lena Arvidsson, basenhetschef Telefon 0490-862 08 lena.arvidsson@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför? Hög svarsfrekvens på patientenkät efter gynekologisk operation är en förutsättning för att övriga kvalitetsindikatorer ska vara jämförbara. Hög svarsfrekvens förutsätter att patienterna fyller i enkäterna och att klinikerna har rutiner för enkätutskick och påminnelser. Kalmar län ligger något lägre än genomsnittligt, men det är stora skillnader i länet. I 97 % följs enkätsvaren upp och det är klart över genomsnittet i landet. Då patientenkäten i många fall ersätter återbesök till läkare så är det av vikt att de följs upp, då det i den framkommer eventuella besvär efter operation, komplikationer och önskemål om kontakt med kliniken. Vid vanliga gynekologiska operationer som borttagande av livmodern, framfallsoperation och inkontinensoperation uppger en klart högre andel patienter i Kalmar län än genomsnittet i landet att de varit komplikationsfria. Vid operation på äggledare och äggstockar ligger vi i nivå med riksgenomsnittet. I Landstinget i Kalmar län görs knappt en tredjedel av livmoderoperationerna med minimalinvasiv teknik, det vill säga med titthålskirurgi eller vaginal operation. Genomsnittligt i landet görs det i hälften av fallen, men variationen är stor. Minimalinvasiv operation kräver träning av tekniska färdigheter och inlärningskurvan är ganska lång och efter satsningar på området ser vi att resultaten förbättras. Man ser även att operationerna på äggledare och äggstockar som görs med titthålsteknik har ökat till drygt 80 %. Vid jämförelse av framfallssymptom ett år efter operation hos standardpatient ligger Kalmar län något under riksgenomsnittet. Vid jämförelse av alla patienter som opereras för framfall, så ligger vi dock bättre än genomsnittet i landet. Skillnaden kan bero på att det är få patienter som räknas som standardpatienter och därmed blir bedömningen mer osäker. 30

Patientrapporterad kontinens ett år efter inkontinensoperation ligger lägre än genomsnittet för riket, där dock södra länsdelen ligger betydligt över riksnivån. Inkontinensoperationer ger resultat i form av kontinens vid ansträngningsinkontinens. Operationen kan även vara indicerad vid blandinkontinens, men då uppnås inte kontinens, då en trängningsinkontinens kvarstår. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Andelen patienter som uppger att de har varit komplikationsfria efter gynekologisk operation ökar. Vid operation för framfall ligger andelen patienter som uppger sig vara utan symptom på framfall ett år efter operation på en väsentligen oförändrad nivå. Minimalinvasiv operation vid borttagande av livmodern och titthålskirurgi vid operationer på äggledare och äggstockar ökar. Inkontinensoperationerna är förhållandevis få och det går inte att dra några säkra statistiska slutsatser av resultaten. Bedömningen av enkätsvar ligger på en stabil hög nivå. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Vi arbetar för att upprätthålla bra rutiner och god kontinuitet med en välfungerande vårdkedja vid olika typer av operationer. Vi fokuserar på patientsäkerhet inklusive förebyggande av vårdrelaterade infektioner och andra oönskade händelser. Kontinuerlig fortbildning i operationsteknik och operationshandledning samt översyn av operationsutrustning pågår. Titthålsoperationer kräver träning av tekniska färdigheter och inlärningskurvan är ganska lång och simulatorträning är av värde. Inom inkontinensvården sker utbildningsinsatser speciellt i norra länsdelen då verksamheten påverkats av personalavgångar. Inom kvinnosjukvården pågår sedan många år ett aktivt kvalitetsarbete inom den regionala medicinska programgruppen i sydöstra regionen, med årliga rapporter där klinikerna jämför sig avseende olika kvalitetsparametrar Hur ser handlingsplanen ut för att ytterligare förbättra resultaten inom indikatorområdet? Fortsatt fokus på rutiner, patientsäkerhet och uppföljning av oönskade händelser. Den kirurgiska verksamheten kräver kontinuerlig utbildning, träning av tekniska färdigheter, handledning och adekvat utrustning. Vi strävar efter att minimalinvasiv teknik ska användas när det är tekniskt möjligt vid operationer på livmoder, äggledare och äggstockar, utan att man äventyrar den medicinska säkerheten. För att uppnå goda medicinska resultat inom kvinnosjukvården krävs fortsatt arbete för att säkerställa en god bemanning. Inom sydöstra regionen fortsätter det kvalitetsarbete som är av stor betydelse för kvinnoklinikerna i länet. Upprätthålla god bemanning Kontinuerlig fortbildning och översyn av rutiner Fortsatt kvalitetsarbete inom kvinnosjukvården i sydöstra regionen 31

4.11 Ortopedisk sjukvård rörelseorganens sjukdomar Index över indikatorområde Ortopedisk sjukvård rörelseorganens sjukdomar omfattande 11 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017. 32

Område Ortopedisk sjukvård rörelseorganens sjukdomar omfattar följande indikatorer: Artrosskola före höftprotesoperation Implantatöverlevnad vid total höftprotesoperation Implantatöverlevnad vid total knäprotesoperation Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation Åter till boende efter höftfraktur Tid till operation vid höftfraktur Protesoperation vid höftfraktur Återfraktur inom 3 år efter fragilitetsfraktur Läkemedel mot benskörhet efter fraktur Patientrapporterad förbättring efter operation för spinal stenos Patientrapporterad förbättring efter operation för diskbråck Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Dan Eriksson, basenhetschef Telefon 0491-782 165 dan.eriksson@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför? Landstinget i Kalmar län har det bästa sammanlagda resultatet vid nationell jämförelse för ortopedisk sjukvård! Detta gäller för ovan nämnda mätområden. Inom de flesta områdena visar landstinget resultat som ligger över riksgenomsnittet. Skälet till detta är en långvarig stabil organisation, gott samarbetsklimat och samverkan inom olika patientgrupper. Utvecklingen och trenden är positiv. Några indikatorområden har förbättringspotential. Artrosskola före höftprotesoperation Nästan hälften av de som genomgår en ledprotesoperation har genomgått artroskola. Målet bör vara att nästan alla har gjort det. Utvecklingen är positiv. Bättre än riket. Fler har dock träffat sjukgymnast innan. Ansvaret ligger i primärvården och rehabiliteringsorganisationen i huvudsak. Implantatöverlevnad vid total höftprotesoperation och knäprotesoperation Resultaten är mycket goda i länet och på alla tre sjukhus avseende både knäoch höftprotesoperationer. Skälet till överlag och över tid goda resultat bygger på goda rutiner såsom implantatval, kirurgisk teknik och patienturval. Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation Indikatorn visar nöjdhetsresultat 1 år efter en höftledsoperation. Landstinget i Kalmar län har bättre resultat än riksgenomsnittet med mycket goda resultat i Kalmar och Oskarshamn medan signifikant sämre resultat ses i Västervik. 33

Analys av gruppen tveksamt nöjda och missnöjda patienter bör ske i Västervik. Höftfraktur Handläggs bara i Kalmar och Västervik. Andelen som är åter i sitt boende 4 månader efter sin höftfraktur. Här finns det skillnader mellan Västervik (80 % åter i sitt boende) och Kalmar (64 % åter i sitt boende). Riket ligger på 67 %. Orsaker till skillnaderna ligger oftast i den sammanhållna vårdkedjan kommun och landsting. Tid till operation mycket goda resultat. Andelen som får en höftprotes vid höftfraktur ligger lågt i Kalmar län. Frågan har belyst tidigare år och det finns en vilja och tendens till ett ökande av protesoperationer vid höftfraktur. Återfraktur inom 3 år efter fragilitetsfraktur Resultaten för Kalmar län är sämre än Riket och uppvisar en negativ trend. Här kan föreligga registreringsfel. Data från 2011. De goda resultaten av andelen som tar läkemedel mot benskörhet (se nedan) bör i framtiden förbättra resultatet. Läkemedel mot benskörhet efter fraktur Kalmar län ligger bäst i riket. Trenden är positiv. Aktiv multidisciplinär länsövergripande osteoporosgrupp som stöttar klinikerna och Primärvården med behandlingsrekommendationer och information. Patientrapporterad förbättring efter operation för spinal stenos och diskbråck. Resultat som riket både avseende förbättring efter spinal stenos och diskbråck. Jämfört med förra mätningen har man ett sämre utfall gällande diskbråcksoperationer. Skillnaden dock inte statistisk säkerställd. Ryggspecialiserade ortopeder utbildas med riktade utbildningsinsatser i form av kurser (Spine Academy, Spine Masters) och randutbildning vid ryggkirurgiska centra (Linköping, Malmö). Ett projekt är igångsatt med sjukgymnastbedömning av patienter med degenerativa ländryggsåkommor. Ryggsektionen har återkommande ryggröntgenronder med särskilt utvalda radiologer för utveckling och harmonisering av operationsindikationer och operationsplanering. 34

4.12 Cancer Index över indikatorområde Cancer omfattande 7 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017. 35

Område Cancer omfattar följande indikatorer: Kontaktsjuksköterska vid nydiagnostiserad bröstcancer Tid från misstanke om bröstcancer till operation mindre eller lika med 28 dagar Kontaktsjuksköterska vid nydiagnostiserad prostatacancer Kurativ behandling vid lokaliserad prostatacancer med hög risk Väntetid till första besök vid misstänkt prostatacancer Multidisciplinär konferens vid lungcancer Palliativ kemoterapi vid generaliserad lungcancer Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Magnus Lagerlund, basenhetschef Telefon 0480-448 657 magnus.lagerlund@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför? Resultatet visar att det fortfarande finns flera områden inom cancervården som Landstinget i Kalmar län behöver utveckla och förbättra även om vi ser succesiva förbättringar i två av tre av de utvalda indikatorerna, prostatacancer och lungcancer. Av totalt 29 indikatorer som finns på cancerområdet har man för SKLs rapport valt ut sju, två för bröstcancer, tre för prostatacancer och två för lungcancer. Det är resultaten på bröstcancer och delvis på lungcancer som drar ner helheten. Cancervården är en komplex verksamhet med många olika specialiteter inblandade och att utifrån ett fåtal indikatorer uttala sig om hur cancervården fungerar i Kalmar län är omöjligt. Det speglar inte helheten. Hade man valt sju andra indikatorer av de 29 man satt upp skulle resultatet för länet garanterat vara annorlunda. Exempelvis är de utvalda indikatorerna för prostatacancer bättre än i riket. Dessutom baseras delvis data på uppgifter från 2015 och vi vet att mycket har hänt sedan dess, exempelvis har standardiserade vårdförlopp (SVF) införts. Utifrån den verklighet jag arbetar i upplever jag att mycket i cancervården fungerar bra och blir bättre av flera orsaker. Här några exempel från 2015-2016: flera nya nationella vårdprogram har implementerats, arton SVF har införts (tio stycken till 2018) kontaktsjuksköterskerollen har utvecklats, individuella vårdplaner har införts, en länsövergripande riktlinje för MDK (multidisciplinär konferens) har tagits fram arbetet med processinriktade förbättringsarbeten i respektive tumörgrupper har fortsatt I exempelvis de mer uppdaterade resultat rapporterna från RCC utifrån de sex uppsatta patientlöftena ser man i de flesta processerna en kontinuerlig förbättring av landstingets resultat (http://www.cancercentrum.se/sydost/vara- 36

uppdrag/kunskapsstyrning/regionala-rapporter). Förbättringarna hade inte varit möjliga utan engagerade och kompetenta medarbetare i verksamheterna. Med denna inledning vill jag absolut inte säga att allt fungerar optimalt. Vi har många utmaningar/problem i flera processer att ta tag i för att tillsammans fortsätta att lyfta resultaten för cancervården i länet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? För de valda indikatorerna för bröstcancer ligger båda värdena klart under Riket. Detta är delvis orsakat av fel registrering vilket belyser frågan om att vikten av strukturerad likvärdig inrapportering till våra register. För lungcancer ser vi en stadig ökning av andel patienter som diskuteras på MDK även om nivån ännu ligger en bit från riket. Arbete pågår för att fler patienter skall diskuteras. Under senaste året har en palliativ MDK i Kalmar införts som ett exempel på det arbetet. När det gäller palliativ cytostatika behandling ligger länet nästan som Riket. För alla tre prostatacancer indikatorerna ligger Landstinget i Kalmar län över rikets genomsnitt och man ser en förbättring för alla tre, även från året innan. Här bedöms införandet av SVF hösten 2015 ha hjälpt till att förbättra siffrorna tillsammans med ett enträget förbättringsarbete i prostatacancer processen på alla inblandade kliniker. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Fortsatt införande av nya vårdprogram, SVF med mera. Men även fortsatt systematiskt processorienterat arbete med det som nämnts i tidigare avsnitt. Hur ser handlingsplanen ut för att ytterligare förbättra resultaten inom indikatorområdet? En lärdom av detta resultat är vikten av kvaliteten på de data som matas in i kvalitetsregistren. Här skulle verksamheterna behöva hjälp med bättre IT struktur. Automatisk överföring från journalsystem behövs för att undvika dubbeldokumentation och för att få en bra kvalitet. Idag beror kvaliteten delvis på hur respektive klinik ordnat inmatningen av data. Jag är övertygad om att de satsningar som görs inom cancervården kommer visa resultat speciellt med tanke på alla goda medarbetare vi har i vårt län. I övrigt var god se under föregående rubrik. 37

4.13 Kirurgisk behandling Index över indikatorområde Kirurgisk behandling omfattande 8 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017. 38

Område Kirurgisk behandling omfattar följande indikatorer: Synfel vid kataraktoperation Frånvaro av omoperation för ljumskbråck Minskning av övervikt efter obesitaskirurgi Uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi Tid till operation vid förträngning av halspulsåder Död eller amputation efter operation av kärlförträngning i ben Antibiotika vid borttagande av gallblåsa Mininvasivt borttagande av gallblåsa Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Magnus Fröstorp, basenhetschef Telefon 0490-873 79 magnus.frostorp@ltkalmar.se Sammanfattning av indikatorområdet saknas. 39

4.14 Reumatoid artrit Index över indikatorområde Reumatoid artrit omfattande 5 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017. 40

Område Reumatoid artrit omfattar följande indikatorer: Biologiska läkemedel vid reumatoid artrit Effekt vid första behandling med biologiska läkemedel Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel Tidig diagnos vid reumatoid artrit Uppföljningsbesök efter start av läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Åsa Häggström, överläkare Telefon 0480-485 02 asa.haggstrom@ltkalmar.se Sammanfattning av indikatorområdet saknas. 41

4.15 Njursjukvård Index över indikatorområde Njursjukvård omfattande 5 indikatorer. Poängtilldelning efter sammanslagning av landstingens rangordningsposition per indikator: 1-7 = 3 poäng, 8-14 = 2 poäng, 15-21 = 1 poäng, Data saknas = 0 poäng. Källa: SKL, Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, januari 2017. 42

Område Njursjukvård omfattar följande indikatorer: Måluppfyllelse för behandlingsdos vid dialys vid njursvikt Måluppfyllelse för blodtryck vid njursvikt Måluppfyllelse för fosfatnivå vid njursvikt Risk för död vid svår njursvikt Tillgång till blodbanan vid bloddialys vid njursvikt Områdesansvarig för Landstinget i Kalmar län: Hjalmar Åselius, basenhetschef Telefon 0490-868 34 hjalmar.aselius@ltkalmar.se Hur ligger vårt landsting till och varför? Vårt landsting ligger generellt bra till med utmärkt måluppfyllelse för dialysdos, bra tillgång till blodbanan och fosfatnivå. Måluppfyllelsen för blodtryck ligger som riksgenomsnittet och kan bli bättre. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Överlag bättre resultat förutom måluppfyllelse blodtryck som är oförändrad. Hur ser handlingsplanen ut för att ytterligare förbättra resultaten inom indikatorområdet? Genom uthållighet bibehålla de goda resultaten. Vissa skillnader finns mellan sjukhusen vad gäller måluppfyllelse blodtryck, där vi kan inspirera varandra. 43