1b(4p) De två sekvenserna har sampelvärdena x(t)=0,1,0,0,0,2,0,0,0,0 resp h(t)=4,3,2,1,0,0,0,0,0,0. Faltningen av de två beräknas genom att beräkna

Relevanta dokument
Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Audio & Videoteknik DM1021

Laboration i tidsdiskreta system

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Elektronik 2018 EITA35

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Sammanfattning TSBB16

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

Kompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

DT1120/DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Grundläggande signalbehandling

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

Tentamen i kursen Audio & Videoteknik

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Signal- och bildbehandling TSBB03

Att fånga den akustiska energin

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet KÅRA T1 T2 U2 U4

TENTAMEN. Kurs: Kursnummer: Audio&Videoteknik, 2D2021. Program: Åk: HME02 Åk 2. Datum: Tid: :00. Omfattning och betygsgränser:

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Spektrala Transformer

RÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Signal- och bildbehandling TSEA70

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Elektronik Dataomvandlare

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Alla svar till de extra uppgifterna

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

Mätning av biopotentialer

Grundläggande ljud- och musikteori

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning

Elektronik. Dataomvandlare

PLANCKS KONSTANT.

7. Atomfysik väteatomen

2 Laborationsutrustning

Signal- och bildbehandling TSBB03

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

FÖRELÄSNING 13: Analoga o p. 1 Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga p. 2 filter = tidskontinuerliga filter

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Signal- och bildbehandling TSEA70

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF

Talets akustik repetition

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Signal- och bildbehandling TSBB03

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

Mätningar med avancerade metoder

Signal- och bildbehandling TSEA70

Elektronik Dataomvandlare

Signal- och bildbehandling TSBB14

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi

FÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

] så att utflödet v( t) Vattennivån i tanken betecknas h(t) [m]. Nivån h är tankprocessens utsignal. u h Figur: Vattentank

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien.

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Signal- och bildbehandling TSBB14

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

TSIU61: Reglerteknik

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Grafiska system. Färgblandning. Samspel mellan ytor. Ögats. fysionomi. Ljusenergi. Signalbehandling och aliasing

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

5 OP-förstärkare och filter

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

DIGITAL FÄRGRASTRERING

DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. SPD Exempel. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg

Svar och anvisningar

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Transkript:

1a. (4p) 1-B Filtret är ett lågpassfilter med låg gränsfrekvens, insvängningsförloppet blir långsamt och snabba förändringar ( steget ) filtreras bort 2-C Samma som 1, men med högre brytfrekvens, vilket ger ett snabbare insvängningsförlopp. 3-A Filtret är ett lågpassfilter med en kraftig resonanstopp, vilket ger betoning av frekvensen 1000 Hz och släpper igenom likspänningskomponenten. Stegsvaret A svänger med frekvensen 1 khz och planar ut mot likspänningsvärdet för steget. 4-E Filtret är ett högpassfilter med samma brytfrekvens som 2-C. Stegsvaret E släpper igenom de snabba förändringarna ( steget ) men inte likspänningskomponenten, svaret planar ut mot värdet 0. Det överblivna stegsvaret D tillhör ett resonant högpassfilter med brytfrekvens nära 500 Hz, viket ses på att svaret ringer med periodtiden 2 ms. 1b(4p) De två sekvenserna har sampelvärdena x(t)=0,1,0,0,0,2,0,0,0,0 resp h(t)=4,3,2,1,0,0,0,0,0,0. Faltningen av de två beräknas genom att beräkna k = y ( n) = h( k) x( n k) Denna summa får endast bidrag när n-k=2 eller 6 eftersom endast x(2) och x(6) 0. Alltså blir y(1) = h(-1) x(1+1) + h(-5) x(1+5) =0 1+0 2=0 y(2) = h(0) x(2+0) + h(-4) x(2+4) =0 1+0 2=0 y(3) = h(1) x(3-1) + h(-3) x(3+3) =4 1+0 2=4 y(4) = h(2) x(4-2) + h(-2) x(4+2) =3 1+0 2=3 y(5) = h(3) x(5-3) + h(-1) x(5+1) =2 1+0 2=2 y(6) = h(4) x(6-4) + h(0) x(6+0) =1 1+0 2=1 y(8) = h(5) x(7-5) + h(1) x(7-1) =0 1+4 2=8 y(9) = h(6) x(8-5) + h(2) x(8-2) =0 1+3 2=6 y(10) = h(7) x(9-5) + h(3) x(9-3) =0 1+4 2=4 y(11) = h(8) x(10-5) + h(4) x(10-4) =0 1+1 2=2 y(12) = h(9) x(11-5) + h(5) x(11-5) =0 1+0 2=0 Sekvensen blir alltså y(n)=0,0,4,3,2,1,8,6,4,2,0 Eventuellt kan detta inses intuitivt om man ser insignalen som två impulser med amplituden 1 resp 2 som passerar genom ett filter med impulssvaret 4,3,2,1. 1c(2p) Signalen består av en sinus med frekvensen 1/10ms=100 Hz. Spektrum ser därmed ut så här:

2a (4p) Signalen får spegelfrekvenser enligt nedan: 2b (4p) 48 förhåller sig till 32 som 3:2. Sampla därför upp signalen med en faktor 2 och sampla ner den en faktor 3. Uppsamplingen görs genom att stoppa in nollsampel mellan varje sampel, signalen får då samplingsfrekvensen 96 khz. Lågpassfiltrera därefter vid 16 khz. Signalen är därmed bandbegränsad till 16 khz och därmed är det OK att plocka vart 3:e sampel. Signalen har då en samplingsfrekvens på 32 khz med bibehållen information upp till 16 khz. 2c (2p) Tumregelmässigt får man ungefär 6 db signal-störförhållande (SNR) per bits upplösning. 8 bitar ger ett SNR på 6 8 = 48 db 3a (2p) L p =20 log(p/p ref )=20 log(2/(20 10-6 )=100 db 3b (4p) Kardioidmikrofoner lider av proximity, dvs en bashöjning när mikrofonen hålls nära källan. Den beror på att mikrofonen är känslig för tryckgradienten, som i sin tur har just en bashöjning relativt trycket. Den rundtagande mikrofonen är enbart känslig för trycket och inte för tryckgradienten och lider därför inte av proximity. Eftersom Osquar förmodligen har passerat målbrottet och Osqulda förmodligen inte har det så har han antagligen en lägre grundtonsfrekvens. Detta gör att bashöjningen märks mer om Osquar får kardioidmikrofonen, det kan alltså löna sig att byta plats på mikrofonerna. 3c (2p) En basreflexhögtalare har ett basreflexrör, i slavbashögtalaren är det ersatt med en passiv (icke driven) kon. Systemen uppför sig mycket lika för små signaler. 3d (2p) Komponenterna utgör ett delningsfilter som ser till att låga frekvenser kommer till bashögtalaren, och höga kommer till diskanthögtalaren.

4. Vad är ljus? (1p) svar: En atom består av en kärna kring vilken en eller flera elektroner cirklar. Elektronerna bildar skal i olika nivåer beroende på deras energiinnehåll. Ju högre energiinnehåll en elektron har desto längre ut cirkulerar den, vilket innebär ett mer energirikt elektronskal. Om en elektron tillförs energi platsar den inte längre i sitt naturliga elektronskal, utan hoppar ut till ett mer energirikt skal, beroende på elektronens nya energinivå, elektronen exciteras. Där cirklar elektronen slumpvis tid, varefter den faller tillbaks ner mot sitt ursprungliga skal. När elektronen faller tillbaka till sitt ursprungliga elektronskal avger, emitterar, elektronen energiskillnaden i form av en kvantiserad energimängd, en foton, d.v.s. ljus, vars energiinnehåll kan beräknas m.h.a. Plancks konstant. Ju högre energimängd som avges, desto kortare våglängd får fotonens svängningsrörelse, vilket vi tolkar som ett blåaktigare ljus. 5. I vilka bilder, monokromatiska eller kromatiska, är ögat mest känslig för den spatiala (rumsliga) upplösningen? (1p) 6. Vad blir konsekvensen av att ingen datorskärm är den andra lik? (1p) 7. Vad är skillnaden mellan återgivning på en bildskärm i ett färghanteringsflöde och en tv-apparat, vad gäller korrekt färgåtergivning och vitpunkt. (2p) 8. Vad baseras idén om tristimulus-värdena (XYZ-systemet) på? (2p) 9. På en skärm kam man ställa in brightness och contrast? Vad gör de funktionerna? Vad är skillnaden melllan brightness och contrast och lightness och gamma? (4p) 10. Beräkna spektral renhet och dominerande våglängd från punkterna i nedanstående figur. x w,y w = 0,3300, 03515 och x p,y p = 0,420, 0,480. Två decimalers noggranhet är godkänt. (4p) 11. Boken tar upp två metoder för att avgöra focus på lasern vid optisk avläsning av optiska skivor. Beskriv dessa ingående. (2p) svar: Dels kan man använda en cylindrisk lins, om focus är korrekt avspeglas en cirkel på en 4 kvadrats sensor. De 4 sensorerna får då lika mycket belysning. Om pickupen är ur focus blir reflektionen en oval som träffar de 4 sensorerna olika mycket. Det andra sättet är att använda knife edge och två sensorer eller dubbelprisma metoden. 12. Läsningen från magnetoptiska skivor skiljer sig på flera sätt mot läsning från stansade optiska skivor. Beskriv skillnaderna. (2p) svar:då det gäller magnetoptisk lagring är det polarisationen som avgör hur laserljuset reflekteras.

13. Innan ljudet lagras på en Audio CD kodas och moduleras signalen. Beskriv ingående hur och varför detta görs. (4p) svar: 1) Ljudram om 6 samplingar delas upp i symboler om 1 byte. 2) CIRC felkorrigering 3) EFM kodning 4)Synkkod om 27bitar detta ger en ljudram om 24byte eller 192 bitar 14. Redogör för de samplingsmetoder som används för färginformationen i en TV PALsignal. (2p) svar: 4:2:2 4.2.0 4:1:1 15. TV använder en metod som kallas interlaced för att bygga upp och visa bilden. Datorer bygger upp och visar bilden med en metod som kallas progressive. Redogör för dessa två metoder. Ange dessutom med vilken frekvens bilden byggs upp i PAL för respektive metod. (2p) svar:interlaced innebär att bilden byggs upp av två halva bilder, sk. Fields. Upper field består av alla udda linjer och Lower field består av alla jämna linjer. Upper field visas i 1/50 sek och lower field i 1/50 sekund. I dator som progressive visas alla pixlar i varje bildruta BxH i 1/25 sek. 16. Redogör för den tekniska termen Linjesläck. (1p) svar:linjesläck är den tid som det tar för en CRT-skärms förflyttning av linjeuppritningen mellan det att man nått slutet på linjerna i upper field till att uppritningen av linjerna för lower field påbörjas. 17. Vad har man ett vectorskåp till. (1p) svar: 18. Vad är skillnaden mellan componentsignal (CCIR 601) och compositsignal i TV sammanhang? (1p) svar: Samplingshastigheten och färguppdelningen. I komponentsignalen delas färgerna upp I varsin kabel. 19. Boken tar upp olika problem som uppstår vid spatial sampling av en bild. Vilka är dessa och hur kan man lösa problemen? (4p) svar:upplösning och blödning mellan pixlarna, kan åtgärdas med högre samplingsfrekvens och ändrad spectral placering av pixlarna. s324-332

20.Vad är den optiska axeln? (1p) svar:180 graders regeln, att man inte ska överträda en tänkt linje mellan två huvudobjekt, tex två skådespelare i en dialog. 21.Vad är trampning i ljudsammanhang? (1p) svar: Eftersynk av rörelseljud från skådespelare