Tentamen i kursen Audio & Videoteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen i kursen Audio & Videoteknik"

Transkript

1 Tentamen i kursen Audio & Videoteknik , kl 08:15 12:15, KTH-Syd Haninge Inga hjälpmedel Hur fungerar vår hörsel? (2p) Akustiska lufttrycksvariationer tas upp av ytterörat. Dessa omvandlas till mekaniska vivrationer av trummhinnan. Hörselbenet växlar ner signalen för att skydda nerverna i hårcellerna. Hårcellerna omvandlar sedan de mekaniska vibrationerna till elektriska signaler som skickas till hjärnans hörselcentrum. Nämn minst fyra faktorer som påverkar akustiken i ett rum.(2p) 1. Rummets storlek 2. Material i vägar, golv och tak 3. Vägg, golv och taks inbördes förhållanden 4. Inventariers form och material Beskriv principen för de två vanligaste kondensatormikrofontyperna. (2p) Kondensatormikrofon En kondensatormikrofon har ett tunt ledande membran som utgör ena delen av en plattkon-densator. När en laddning läggs över kondensatorn kommer kondensatorns laddning att variera när membranet svänger. Kondensat-ormikrofoner är generellt mycket bra men betydligt dyrare än dynamiska mikrofoner. Mikrofontypen kräver någon form av förspänning, antingen genom ett batteri i mikrofonen eller genom så kallad fantommatning, en spänningsmatning från mixerbordet till mikrofonen. En kondensatormick är väldigt känslig och snabb, vilket gör att den hinner med transienter bra. Den är även känslig för mekanisk. Dess karakteristik gör att den lämpar sig för upptagningar som kräver hög känslighet och/eller hög snabbhet, såsom musik där upptagningen sker på visst avstånd, exempelvis kör och kammarmusik, eller svaga, subtila ljud. Elektret mikrofon En variant på kondensatormikrofonen är elektretmikrofonen (eng.electret microphone). Den fungerar på i stort sett samma sätt, men kräver inte någon strömförsörjning då detta har ersatts av ett permanent laddat membran. Rumsresonanser är ett akustiskt problem som kan beräknas enligt formeln; F = V / (2 x L), där f är rumsresonansen, V är ljudets hastighet och L är avståndet mellan ytorna. (2p) a) Hur uppstår stående vågor i ett rum?

2 b) Om ett rum är 5m långt, 4m brett och 3m högt, vilka rummets egenresonanser? Vad är och hur mäter man Intermodulationsdistorsion, IM? (2p) InterModulationsdistortion (IM) En form av harmonisk distorsion är intermodulation (IM-distorsion) som avser en form av förvrängning som uppstår när två eller flera toner i kombination med varandra bildar nya störtoner vars frekvens är summan och/eller skillnaden av de ursprungliga tonerna i signalen. Mäts enligt normen SMPTE (Society of Motion Picture and television Engineers) Mätfrekvenser 60Hz och 7kHz i förhållandet 4:1 Summaförstärkare Lågpassfilter dämpar 60Hz 26 db Aktivt filter dämpar 60Hz 210dB Absolutnivådetektor likriktar 7kHz signalen som sedan används till referens Aktivt lågpassfilter, återstår endast modulationsprodukterna Summan av modulationsprodukterna mäts relativt DC-nivån Kanalseparationen skiljer sig ganska markant mellan t.ex gramofon, radio och digitala system. Vad är kanalseparation och i vilken storhet mäts den? (1p) Kanalseparationen anger hur väl separerade och fria från överhörning mellan ljudkanalerna signalen är. Denna mäts i db Beskriv utförligt hur A/D omvandlingen går till. (4p) A/D omvandlingen STEG 1- tidsmässig uppdelning av den analoga signalen, sample. Sample/Hold krets gör analoga signalen tidsdiskret, d v s uppdelad i tidsdomän. Antalet sample/sek = samplingsfrekvens, För CD 44.1kHz för DVD upp till 192kHz

3 STEG 2 - Omvandling från samples till siffervärden kallas kvantisering och innebär att signalen delas upp i amplitudsteg. Systemets upplösning = ordlängd, ex 8 bitar -> 256 steg(video8), 16bitar=65 535steg (CD) Vad motsvarar efterklangtiden T? (1p) Den motsvarar en ljudtrycksnivåminskning med 60dB Vad är FIR och IIR och vad används de till i digitala system (1p) Det är två digitala filter, Finit Impuls Response och Infinit Impuls Respons, som används för att filtrera bort kvantiseringsresterna vid D/A-omvandlingen. Vad är en baffel? (1p) En skärm för att förhindra akustisk kortslutning på högtalare Hur EFM kodar man, och vilket är det huvudsakliga syftet med EFM kodning? (2p) EFM-kodning Eight To Fourteen Modulation Används för att sänka bandbreddsbehovet på skivan. Varje 16 bitars sample delas upp i två 8-bits ord Av varje 8 bits ord framställs ett 14-bits ord, minst 2 nollor max 10 nollor. EFM-signalen flanktriggas sedan till en lågfrekvent signal Trots att varje 16 bitars sample blir 31 bitar lång blir bithastigheten från skivan lägre (ca 1/6-del) efter flanktriggningen. Detta är syftet med EFM-kodningen

4 Beskriv CCD-cellens arbetssätt i tre steg. (3p) OMVANDLING FRÅN LJUS TILL ELEKTRISK LADDNING När en foton tas upp i en halvledarkristall uppstår fotoelektriska strömmar. Laddningens storlek i en CCD-cell är proportionellt mot det infallande ljuset. LAGRING AV ELEKTRISK ENERGI När en fotoelektrisk laddning uppstår mellan N- och P- materialet lagras denna genom att en spänning ligger över elektroderna. TRANSPORT AV LADDNING I fas ett lagras energin i en sk potentialbrunn I fas två ges den intilliggande cellen samma potential och elektronerna flyter ut i den bredare brunnen över båda cellerna I fas tre bryts spänningen till cell ett och hela laddningen flyttas över till cell två. Vad krävs för överspelning utan radérhuvud och hur har man löst detta i DAT systemet? (2p) Genom att använda 8-10 modulation och att dra nytta av azimuthdämpningen. Modulationen gör att skillnaden i våglängd inte överstiger 4:a och att inga DC komponenter spelas in. Dessutom läggs signalspektrat så högt som möjligt. Vad säger nykvistteoremet för något? (1p) Samplingsfrekvensen måste vara minst dubbelt så hör som högsta samplade frekvens Vad är azimuthdämpning för något? (1p) Det är att vid korta våglängder blir magnitiseringen grundare på bandet och vid högre frekvenser blir den djupare. Beskriv kort DVD familjens standarder. (3p) DVD standarden är alltså ett flertal format för olika applikationer: DVD-ROM (Read Only Memory) DVD-Video DVD-Audio DVD-R/DVD-RW (Write once/rewritable) DVD-RAM (Random Access Memory) DVD-ROM, DVD-Video och DVD-Audio har samma disc specifikation, fysiska format och filsystem men skiljer sig i applikation, medan DVD-R/RW och DVD-RAM skiljer sig även vad gäller den fysiska specifikationen och filsystemet. Hur fungerar MO, beskriv kortfattat principen för magnetoptisk lagring. (2p) Magnetoptisk lagring.vid inspelning hettas en mycket liten punkt upp av lasern till en temperatur över curie-punkten ca 180 grader. Samtidigt påverkas skivans magnetfält

5 från andra sidan av magnethuvudet. Detta för att det är lättare att skifta polaritet då skivan värms upp. Väl fokuserad laser på 780 mm och ett mycket riktat magnetfält gör det möjligt att skriva punkter med diametern 0.3 mm vilket ger samma packningstäthet som CD.Man behöver inget raderhuvud utan kan skriva ny data över den gamla.. Dessutom innebär magnetfältsmodulation att mönstret blir snyggare vilket ger färre datafel vid avspelning. När en punkt på skivan bestrålas av den fokuserade laserstrålen påverkas det reflekterade ljuset av magnetfältets riktning, s.k Kerr-effekten. Beroende av får fotodioderna olika mycket ljus på sig. En reflekterad laserstråle påverkas av det magnetiska tillstånd den reflekterade ytan har. Vad är vikningsdistortion för något? (2p) Vid sampling uppstår sidband eller multiplar av samplingsfrekvensen. Om samplingsfrekvensen är för låg hamnar dessa inom insignalens område. Dessa färgar då insignalen vilket kallas vikningsdistortion. Man undviker detta genom att höja samplingsfrekvensen och filtrera bort sidbanden. Nämn minst 2 vanliga problem med A/D och D/A omvandlare. (1p) - Fel i S/H kretsarna läckning/spänningsfall i kondensatorn - Ickelinjäritet i omvandlarna klockans exakthet - Distortion i omvandlarna kvantiseringsdist vid låga amplituder Beskriv den perceptiva komprimeringsmetoden ATRAC. (3p) ATRAC ATRAC arbetar adaptivt och anpassar tids- och frekvensdomän efter aktuell signal. I tidsdomän arbetar systemet från 1.45 till 11.6 ms beroende på om ljudet varierar långsamt eller fort. Vid långsamma variationer används den längre mätintervallen vilket medgör större kapacitet att mäta i frekvensdomänen istället och tvärt om. ATRAC utnyttjar dels hörskeltröskeln, dels den dynamiska maskeringseffekten för att ta bort icke hörbara signaler. Används av MD HUR ÄR SYSTEMET UPPBYGGT Analyskretsarna mäter om signalen ändras snabbt eller långsamt vilket styr tidsintervallet i mätningarna och därmed upplösningen i frekvensdomän. Sedan delas signalen upp i tre frekvensband; Khz, kHz och kHz. Dessa tre frekvensband filtreras och cosinustransformeras sedan i tre MDCS. Ut ur dessa får vi 52 st ickeuniforma frekvensband där varje möjlighet att minska bitflödet används. Vid avspelning fungerar MDCT-blocken reversibekt och återskapar två 16-bitars ljudsignaler före D/A omvandlaren.

6 Beskriv skillnaden mellan MJPEG och MPEG samt principen för dessa komprimeringsmetoder. (4p) MPEG används för rörliga bilder. Fungerar genom att göra analys av bilder med vissa intervall. Första steget påminner om M-JPEG enligt ovan. Men för att minska datamängden tar man bort ytterligare information och litar på att intilliggande bilder har ungefär samma information. Man arbetar således med "huvudbilder" och "underbilder", I-frames och subframes. Bilderna mellan "huvudbilderna" överförs endast med hänsyn till förändringen till föregående och nästkommande fullt analyserade bild. M-JPEG är en metod där varje bild analyseras och vars data innehåller all information för att bygga upp en hel bild. Metoden mycket lämplig för redigering eftersom man kan klippa varsomhelst. Nackdel är att datamänden blir större än t.ex MPEG. Beskriv Mpeg Audios tre lager (3p) Lager 1 DCT filter, jämn fördelning över banden, frekvensmaskning Lager 2 3 ramar i filtret, viss temporalmaskning Lager 3 bättre filter med variabelfördelning, frekvensmaskning, temporalmaskning, basfrekvenser i mono, huffmankodning, variabel bitrate Vilka två huvuddelar delas midiinformationen upp i? (1p) Channel messages och System messages Redogör för följande ljudalstringsmetoder: (2p) a) Subtraktiv syntes b) Additiv syntes Vilken information består Midisignalen av? (1p) - Vilken tangent som tryckts ned - Hur hårt den tryckts ned - Hur länge den tryckts ned Vad betyder följande uttryck? (2p) a) Monofonisk b) Duofonisk c) Polyfonisk d) multitimbral Hur bildas ljus? (3p) En atom består av en kärna kring vilken en eller flera elektroner cirklar. Elektronerna bildar skal i olika nivåer beroende på deras energiinnehåll. Ju högre energiinnehåll en elektron har desto längre ut cirkulerar den, vilket innebär ett mer energirikt elektronskal. Om en elektron tillförs energi platsar den inte längre i sitt naturliga elektronskal, utan hoppar ut till ett mer energirikt skal, beroende på elektronens nya energinivå, elektronen exciteras. Där cirklar elektronen slumpvis tid, varefter den faller tillbaks ner mot sitt ursprungliga skal.

7 När elektronen faller tillbaka till sitt ursprungliga elektronskal avger, emitterar, elektronen energiskillnaden i form av en kvantiserad energimängd, en foton, d.v.s. ljus, vars energiinnehåll kan beräknas m.h.a. Plancks konstant. Ju högre energimängd som avges, desto kortare våglängd får fotonens svängningsrörelse, vilket vi tolkar som ett blåaktigare ljus. Vilka egenskaper hos synsinnet utnyttjar man då man återger rörliga bilder? (1p) Upplösningsförmåga flimmerkänslighet LYCKA TILL!

Ljudteknik. Digital representation. Vad är ljud?

Ljudteknik. Digital representation. Vad är ljud? Ljudteknik Digital representation Vad är ljud? 1 3 grundstenar för ljud» Alstring» Överföring» Mottagning Örat Hörseln» Lufttrycksvariationer ger mekaniska vibrationer i trumhinnan» Hörselbenet växlar

Läs mer

1b(4p) De två sekvenserna har sampelvärdena x(t)=0,1,0,0,0,2,0,0,0,0 resp h(t)=4,3,2,1,0,0,0,0,0,0. Faltningen av de två beräknas genom att beräkna

1b(4p) De två sekvenserna har sampelvärdena x(t)=0,1,0,0,0,2,0,0,0,0 resp h(t)=4,3,2,1,0,0,0,0,0,0. Faltningen av de två beräknas genom att beräkna 1a. (4p) 1-B Filtret är ett lågpassfilter med låg gränsfrekvens, insvängningsförloppet blir långsamt och snabba förändringar ( steget ) filtreras bort 2-C Samma som 1, men med högre brytfrekvens, vilket

Läs mer

Att fånga den akustiska energin

Att fånga den akustiska energin Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte

Läs mer

TENTAMEN. Kurs: Kursnummer: Audio&Videoteknik, 2D2021. Program: Åk: HME02 Åk 2. Datum: Tid: :00. Omfattning och betygsgränser:

TENTAMEN. Kurs: Kursnummer: Audio&Videoteknik, 2D2021. Program: Åk: HME02 Åk 2. Datum: Tid: :00. Omfattning och betygsgränser: TENTAMEN Kurs: Kursnummer: Moment: Program: Åk: Examinator: Rättande lärare: Datum: Tid: Hjälpmedel: Audio&Videoteknik, 2D2021 Tentamen HME02 Åk 2 Trille Fellstenius Trille Fellstenius 2003-12-17 08.00

Läs mer

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Digital signalbehandling Digitalt Ljud Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

Grundläggande signalbehandling

Grundläggande signalbehandling Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud

Läs mer

Grundläggande ljud- och musikteori

Grundläggande ljud- och musikteori Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast

Läs mer

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden- Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding )

Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 1. Ljudkodning

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast

Läs mer

4/27/12. Fönstring i MDCT. Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck

4/27/12. Fönstring i MDCT. Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 3. Ljudkodning

Läs mer

Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518

Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518 TENTAMEN Kurs: Kursnummer: Moment: Program: Åk: Examinator: Rättande lärare: Datum: Tid: Hjälpmedel: Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518 Tentamen Medieteknik 2 Trille Fellstenius Trille Fellstenius, Svante

Läs mer

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

En megafon, är det mikrofoner?

En megafon, är det mikrofoner? MIKROFONER av Patrik Eriksson 2001 Mikrofonen är en givare, transducer, som omvandlar (ljud)vågor i ett medium (företrädesvis luft) till elektrisk energi. Mikrofonen används för det mesta för upptagning

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 19 DECEMBER 2003 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

5:8 CD och DVD. CD spelaren Det krävs ett litet tekniskt underverk för att spela upp en cd skiva. Vi går igenom grundkomponenterna.

5:8 CD och DVD. CD spelaren Det krävs ett litet tekniskt underverk för att spela upp en cd skiva. Vi går igenom grundkomponenterna. 5:8 CD och DVD Introduktion LP-skivan blev mycket populär när den introducerades i mitten på 1950-talet. Tänk att kunna spela in musik som varar mer än 20 minuter på en skivsida. Fantastiskt! På 60-talet

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Audio & Videoteknik DM1021

Audio & Videoteknik DM1021 TENTAMEN Kurs: Kursnummer: Moment: Program: Åk: Examinator: Rättande lärare: Datum: Tid: Hjälpmedel: Audio & Videoteknik DM1021 Tentamen Medieteknik 2 Nils Enlund Trille Fellstenius Svante Granqvist 2007-12-19

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

Elektronik. Dataomvandlare

Elektronik. Dataomvandlare Elektronik Dataomvandlare Johan Wernehag Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet 2 Översikt Analoga och digitala signaler Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital

Läs mer

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng. Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL12/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 22 mars 216 8: 12: Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt. DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)

Läs mer

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt

Läs mer

1. Elektromagnetisk strålning

1. Elektromagnetisk strålning 1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst

Läs mer

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1 DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERITET 1 DIGITALA FILTER Digitala filter förekommer t.ex.: I Photoshop och andra PC-programvaror som filtrerar. I apparater med signalprocessorer,

Läs mer

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys Frekvensplanet och Bode-diagram Frekvensanalys Signaler Allt inom elektronik går ut på att manipulera signaler genom signalbehandling (Signal Processing). Analog signalbehandling Kretsteori: Nod-analys,

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Tisdagen den 27:e maj 2008, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

PROJEKTRAPPORT INFOMET KTH IS HANINGE GRUPP 10 ANALYS AV DIGITAL TALMASKIN

PROJEKTRAPPORT INFOMET KTH IS HANINGE GRUPP 10 ANALYS AV DIGITAL TALMASKIN PROJEKTRAPPORT INFOMET KTH IS HANINGE GRUPP ANALYS AV DIGITAL TALMASKIN HANINGE 999 PROJEKTRAPPORT INFOMET KTH IS HANINGE GRUPP Projektrapport TEMA: TITEL: GRUPP: INFOMET 3p Analys av digital talmaskin

Läs mer

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Psykoakustik Ljudtrycksnivå Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det

Läs mer

Kod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov Institutionen för hälsovetenskap och medicin 2 Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstyp Individuell salstentamen Tentamenstillfälle Uppsamling 1 Provkod

Läs mer

Steget vidare. (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php? curid= )

Steget vidare. (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php? curid= ) Steget vidare I en växelström hoppar elektronerna fram och tillbaka 50 gånger per sekund i Sverige. I andra länder har man andra system. I USA hoppar elektronerna med 60Hz. Man kan även ha andra spänningar.

Läs mer

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna

Läs mer

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 2 Protokoll När människor kommunicerar använder vi ett språk.

Läs mer

Elektronik Dataomvandlare

Elektronik Dataomvandlare Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital

Läs mer

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn) DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1 Frekvensfunktioner x(n)= Asin(Ωn) y(n) H(z) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 2 FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM

Läs mer

Elektronik Dataomvandlare

Elektronik Dataomvandlare Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll

Läs mer

Tentamen i Fysik för π,

Tentamen i Fysik för π, KURSLABORATORET FYSK, LTH Tentamen i Fysik för π, 386 SKRVTD: 8 3 HJÄLPMEDEL: UTDELAT FORMELBLAD, GODKÄND RÄKNARE. LÖSNNGAR: BÖRJA VARJE NY UPPGFT PÅ NYTT BLAD OCH SKRV BARA PÅ EN SDA. LÖSNNGARNA SKA VARA

Läs mer

Handledning laboration 1

Handledning laboration 1 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Handledning laboration 1 VT 2017 Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen

Läs mer

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Torsdagen den 5:e juni 2008, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter: Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig

Läs mer

Signaler och system, IT3

Signaler och system, IT3 Signaler och system, IT3 Vad är signalbehandling? 1 Detta dokument utgör introduktionsföreläsningen för kursen Signaler och system för IT3 period 2. Kursen utvecklades år 2002 av Mathias Johansson. 1 Vad

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1 Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik Föreläsning 7 Kvantfysik 2 Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Elektronik 2018 EITA35

Elektronik 2018 EITA35 Elektronik 218 EITA35 Föreläsning 1 Filter Lågpassfilter Högpassfilter (Allpassfilter) Bodediagram Hambley 296-32 218-1-2 Föreläsning 1, Elektronik 218 1 Laboration 2 Förberedelseuppgifter! (Ingen anmälan

Läs mer

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna

Läs mer

Mätning av biopotentialer

Mätning av biopotentialer 1. Inledning Inom dagens sjukvård är tekniken en självklar och viktig faktor. De allra flesta diagnoser, analyser och behandlingar grundar sig på information från ett flertal tekniska utrustningar och

Läs mer

Laboration 1 Fysik

Laboration 1 Fysik Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på

Läs mer

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB (Eller: Vilken koppling har Henrik Larsson och Carl Bildt?) 1(5) - Joel Nilsson joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Sammanfattning Kommunikationssystem används för att överföra information,

Läs mer

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010 TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: april 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik Hjälpmedel: linjal,

Läs mer

Elektroakustik Laboration B1, mikrofoner

Elektroakustik Laboration B1, mikrofoner Elektroakustik Laboration B1, mikrofoner 2008-09-18 14:25:00 Svante Granqvist 2000-2008 OBS! Du måste ha gjort förberedelseuppgifterna för att få labba! Namn: Laborationen/förberedelseuppgifterna godkända

Läs mer

Svar och anvisningar

Svar och anvisningar 160322 BFL102 1 Tenta 160322 Fysik 2: BFL102 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Centripetalkraften ligger i horisontalplanet, riktad in mot cirkelbanans mitt vid B. A B b) En centripetalkraft kan tecknas:

Läs mer

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Läs mer

12 Elektromagnetisk strålning

12 Elektromagnetisk strålning LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger

Läs mer

Alla svar till de extra uppgifterna

Alla svar till de extra uppgifterna Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0

Läs mer

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov nstitutionen för hälsovetenska och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenska A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 h Kurskod: HÖ115 Tentamensty ndividuell salstentamen Tentamenstillfälle 1 Provkod 5, Ljudalstring,

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling Elektronik för D ETIA01 Peter Hammarberg Anders J Johansson Lund April 2008 Mål Efter laborationen skall du ha studerat följande:

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

Radio. Innehåll ELEKTRONIK ESS010. Var används radio? Göran Jönsson

Radio. Innehåll ELEKTRONIK ESS010. Var används radio? Göran Jönsson ELEKTRONIK ESS010 Innehåll Radio Göran Jönsson Institutionen för Elektro- och informationsteknik Vad finns i etern? Hur lång räckvidd? Antennen Hur fungerar radion? Blockschema Modulation FM/AM Stereo

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Isolationsförstärkare

Isolationsförstärkare Isolationsförstärkare Säker överföring av signaler med hjälp av elektriskt isolerade delar Agneta Bränberg dec 2014 Behov av galvanisk (elektrisk) isolation mellan signalkällan och resten av mätsystemet

Läs mer

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Etapp 1 Problem med mätsignalen m.a.p. sampling, vikning och spektraltäthet Problembeskrivning Uppdragsgivaren överväger att skaffa nya A/D-omvandlare

Läs mer

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Digital Signalbehandling i Audio/Video Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 2) Stefan Dinges Lund 25 2 Kapitel 1 Digitala audioeffekter Den här delen av laborationen handlar om olika digitala

Läs mer

Avancerad ljudmätare CIM8922

Avancerad ljudmätare CIM8922 Avancerad ljudmätare CIM8922 (ver. 1.0. injektor solutions 2005) web: www.termometer.se 2005-09-16 Introduktion Ljudmätaren CIM8922 från injektor solutions, erbjuder dig ett kvalitetsinstrument till ett

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng. Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 17 mars 2017 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4

Läs mer

Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen.

Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen. Elektronik - digital signalbehandling Föreläsning: Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2010-10-01 1 2008-10-06 Elektronik - digital

Läs mer

Bruksanvisning STUDIO CONDENSER MICROPHONE. Dual-Diaphragm Studio Condenser Microphone

Bruksanvisning STUDIO CONDENSER MICROPHONE. Dual-Diaphragm Studio Condenser Microphone Bruksanvisning STUDIO CONDENSER MICROPHONE Dual-Diaphragm Studio Condenser Microphone 2 STUDIO CONDENSER MICROPHONE C-3 Bruksanvisning Viktiga säkerhetsanvisningar Varning Uttag markerade med symbolen

Läs mer

Svensk Bruksanvisning

Svensk Bruksanvisning Svensk Bruksanvisning OBSERVERA!! Innan du använder denna apparat rekommenderar vi att du noggrant läser igenom denna bruksanvisning samt alla säkerhetsföreskrifter. Mycket nöje med denna apparat. VARNING:

Läs mer

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion SMS047 Mediakodning Frank Sjöberg Email: frank@sm.luth.se Rum A3207 Kursen behandlar kodning av fyra olika typer av media Text & annan data Bild Ljud (ej tal) Video Vi kommer i första hand att studera

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

7. Atomfysik väteatomen

7. Atomfysik väteatomen Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det nödvändigt att betrakta

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Ultraljudsfysik. Falun

Ultraljudsfysik. Falun Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad

Läs mer

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder Jens A Andersson Digitalisering av ljud Omvandling av ljud till binär data sker i tre steg: 1) Sampling 2) Kvantisering 3) Kodning Detta

Läs mer

4:3 Passiva komponenter. Inledning

4:3 Passiva komponenter. Inledning 4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva

Läs mer

Svar och anvisningar

Svar och anvisningar 15030 BFL10 1 Tenta 15030 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Enligt superpositionsprincipen ska vi addera elongationerna: y/cm 1 1 x/cm b) Reflektionslagen säger att reflektionsvinkeln är

Läs mer

Bilaga A, Akustiska begrepp

Bilaga A, Akustiska begrepp (5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer