Verksamhetsberättelse 2017 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf
2 (7) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5
3 (7) 1. Möten under året RDR har haft ett möte i Västerås och ett i Falun där följande medlemmar har deltagit: Stefan Jansson, ordf Eva Heed Jarl Hellman Elisabeth Sörman Lars Steen Krister Gustafsson Anders Hallberg Lena Bixo Peter Hallgren Anna Garmo Roger Larsson f o m oktober 2017 Tommy Lundmark Kristina Billmark Elfstrand Yvonne Nilsson Hirsch, sekr Region Örebro län Region Örebro län Landstinget i Uppsala län Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Region Gävleborg Region Gävleborg Region Örebro län 2. Aktiviteter under året 1. Implementering av nationellt och regionalt framtagna riktlinjer. Varje landsting/region har ett eget ansvar att implementera Socialstyrelsens nationella diabetesriktlinjer som senast kom ut i maj 2017 med en uppdaterad version, två av rådets medlemmar har aktivt ingått i detta arbete. Därtill publicerade Läkemedelsverket i oktober 2017 en uppdaterad behandlingsrekommendation för typ 2 diabetes, här ingick också aktivt två av rådets medlemmar. Socialstyrelsen publicerade i september 2017 en rapport om måluppfyllelse inom diabetesvården. Inom sjukvårdsregionen finns en spridning av hur bra måluppfyllelsen är för olika indikatorer. Utifrån den rapporten diskuterades möjliga framgångsfaktorer.
4 (7) Rådet bevakar dock kontinuerligt, via Nationella Diabetesregistret (NDR), hur olika indikatorer och nationella mål faller ut i de olika landstingen för att kunna identifiera eventuell ojämlik vård. Regionalt finns en gemensam riktlinje gällande rekommendation av läkemedelsbehandling och en behandlingsalgoritm, uppdaterad i december 2017, framtagen av DIAREG (DIAbetes i REGionen). DIAREG är kopplat till rådet men även till de lokala läkemedelskommittéerna och till Läkemedelsrådet. Tre av rådets medlemmar ingår i DIAREG. Sörmland har tagit fram en fickfolder för diabetes som på ett enkelt och snabbt sätt tar upp det viktigaste inom området. Foldern har spritts till alla landsting i sjukvårdsregionen och varje landsting avgör själv om man vill använda den. 2. Arbete med vårdprogram och gemensamma indikationer för utredning och behandling. Varje landsting/region har ett eget vårdprogram för diabetesvården. Vi har dock i rådet stämt av, åtminstone delar av varandras respektive vårdprogram för att kunna identifiera ojämlikheter. En hel del frågor har diskuterats rörande processen med FGM/CGM som TLV utrett (i TLV-arbetet ingick en av rådets medlemmar). Samverkan har skett i sex av sjukvårdsregionens län när det gäller uppgifter på hållbarhet för sensorer till FGM. Ett annat exempel på samverkan är att vi diskuterat hur vi kvalitetssäkrar patientnära HbA1c-mätningar i sjukvårdsregionen då vi har olika mätare. 3. Arbete med införande av nya evidensbaserade metoder, omprövande av gamla samt rationell läkemedelshantering. Rådet har diskuterat evidensbaserade metoder, fram för allt inom ett område vilket är införandet av FGM till typ 1 diabetespatienter. Svårare blir att under 2018 följa upp NT-rådets beslut om att FGM kan förskrivas till vissa grupper av typ 2 diabetespatienter. Läkemedelshanteringen sköts via de lokala läkemedelskommittéerna i nära samarbete med DIAREG och samma förstahandspreparat finns på samtliga i sjukvårdsregionens ingående län. 4. Främjande av patientnära klinisk forskning. Rådet har del i ett doktorandprojekt utgående från Västerås som gör en kartläggning av diabetesvårdens organisation i primärvården och dess betydelse för att möjliggöra för patienter med diabetes att nå nationella behandlingsmål. Två av rådets medlemmar finns med i projektgruppen där fem av regionens sju landsting deltar. Ett annat projekt, som gäller parodontit och diabetes, utgår från Gävle och inkluderar forskare från
5 (7) Uppsala och Örebro. I ett tredje projekt, en nationell studie om graviditetsdiabetes, samverkar forskare och kliniker där sjukvårdsregionen deltar med representanter från fyra av våra landsting. 5. Åtgärder för att kort- och långsiktigt säkra en god kompetensförsörjning inom specialiteten. Rådet har diskuterat detta angelägna område vid ett flertal tillfällen men det ingår ej i rådets uppdrag att hitta åtgärder. Rådet deltar dock aktivt i olika processer för att påtala viktiga områden där åtgärder behövs för att säkra kompetensen. Ett sådant identifierat område är att sjuksköterskor har svårt att komma in på diabetesutbildning och diskussioner förs om det går att få till en uppdragsutbildning inom sjukvårdsregionen. 6. Gemensam kvalitets- och resultatuppföljning. Här anges eventuell benchmarking och på vilket sätt råden arbetat med resultat från kvalitetsregister och Öppna jämförelser. Se punkt ett. Några indikatorer ses över vid varje möte och diskuteras. Detta ger en feed-backmöjlighet som kan komma till användning när det gäller förbättringsarbetet på hemmaplan. NDR är ett av de bästa kvalitetsregistren som finns varför resultaten till hög grad är tillförlitliga. 7. Övriga aktiviteter inklusive eventuella särskilda uppdrag som rådet har haft under året. Rådet har varit delaktig genom att ge, via varje landsting, remissvar på det nationella vårdprogrammet för prevention av fotkomplikation för personer med diabetes. Ett annat område som några ur rådet har varit med om att ge synpunkter på är SKLs kulturanpassade utbildningsmaterial Att leva med diabetes en egenvårdsutbildning. 3. Framtidsspaning 1. Vilka är de (max fem) viktigaste händelserna som påverkar ditt område under 2018 och 2019?
6 (7) a. En händelse kan till exempel vara en kommande, pågående eller nyligen avslutad utredning, ändring i författning eller organisation. Det kan också vara ett tekniskt eller vetenskapligt genombrott eller liknande. NT-rådet yttrande till landstingen gällande kontinuerlig glukosmätning med FreeStyle Libre (FSL) vid typ 2-diabetes kom i mitten på juni 2017 där rekommendationen blev att avstå från användande. Under hösten fortsatte dock TLV sin genomgång av FSL sedan företaget släppt på sin sekretess och publicerade ett nytt underlag gällande typ 2 diabetes. När NT-rådet på nytt kommer att ge en rekommendation i början på 2018 kommer det att påverka indikationer och hälsoekonomi. NPR-D startade en process under 2017 för att skapa ett nationellt vårdprogram för preventiv medicinsk fotvård som sjukvårdsregionen fått ge synpunkter på. Detta vårdprogram kan förhoppningsvis ge en mer likartad vård och bedömning i riket. Läkemedelsverket har genomfört en workshop under 2017 och publicerat behandlingsrekommendationer gällande diabetesläkemedel för typ 2 diabetes. Detta behöver fortsätta processas och implementeras i sjukvårdsregionen. Likaså har Socialstyrelsen uppdaterat nationella riktlinjer under 2017 och detta behöver fortsätta att spridas. 2. Vilka är de (max fem) viktigaste utmaningarna inom ditt område under 2018 och 2019? a. En utmaning kan till exempel vara kompetensförsörjning inom ett område, brister i områdets IT-stöd, kunskapsluckor, förändrade behov hos medborgarna eller andra förändringar som inom området. Flera av diabetesvårdens olika professioner kan komma att få svårigheter att rekrytera nya medarbetare då tillgång och efterfrågan inte är i balans. Den ekonomiska situationen för regionens sjukvård är/har varit ansträngd varför det blir än mer viktigt att arbeta rationellt och evidensbaserat utan att ge avkall på medicinsk säkerhet. 3. Vilka behov (max fem) av samverkan och kraftsamling ser du under 2018 och 2019? a. Samverkan och kraftsamling kan innebära gemensamma satsningar inom sjukvårdsregionen eller nationellt. Kompetensförsörjningen fram för allt inom primärvården utgör det största hotet då det på många platser inom regionen inte finns en enda fast distriktsläkare. Det börjar också bli brist på diabetessjuksköterskor och inom fem år beräknas 25 % gå i pension. Nya behöver utbildas. Kontinuiteten existerar ej och kompetensen kan ifrågasättas. Sammantaget utgör det en fara för patientsäkerheten och möjligeten att arbeta långsiktligt för att minska eller skjuta upp risken för komplikationer hos patienter med diabetes.
7 (7) 4. Vilka behov (max fem) av den statliga kunskapsstyrningen ser du under 2018 och 2019? a. Behoven kan vara att genom den statliga kunskapsstyrningen föra fram behov av ex nya nationella riktlinjer eller andra kunskapsbaserade ställningstaganden från myndigheterna som kan förväntas förbättra förutsättningarna till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård. En fortsatt bevakning och uppdatering av de nationella riktlinjerna för diabetesvården som Socialstyrelsen ansvarar för. Fortsätta ett lika bra arbete inom den regionala arbetsgruppen för diabetes i den nya kunskapsstyrningsorganisationen som håller på att byggas. Regionalt ser vi ett värde i att fortsätta med ett par möten per år.