LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

Relevanta dokument
En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning

Behov av att utveckla den språkliga kommunikationen, multimodala färdigheter (grund för lärandet)

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Inlärning av multilitteracitet med glädje

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

Lagens syfte och de allmänna bibliotekens uppgifter med samhällelig genomslagskraft i centrum

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Gun Oker-Blom 1

Det har ingen betydelse om den återges via e spel, en film eller en bok

MUSIK. Läroämnets uppdrag

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Visioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens

Yttrande från Göteborgs Stad gällande Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Workshop Visioner för den nya grundskolan

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Församlingen som samarbetspartner

Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

Lahden kaupunki

Bibliotekets roll för att främja barns läsande och läskunnighet

Statsunderstöd för allmänna bibliotek

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande

Så främjar biblioteket barns läsande och läskunnighet Näin kirjasto edistää lasten lukemista ja lukutaitoa

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Antagen av KF , 145. Vision 2030

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december Biblioteksplan för Sävsjö kommun

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

1. Miljöfostran in Ingå

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Den fria tidens lärande

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016

Revidering av grundskolans läroplan. När, hur och varför. En presentation om arbetssätt, utmaningar och tidsram för revideringsprocessen.

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Teamplan Ugglums skola F /2012

Modersmål, litteratur och livskunskap. Katarina Rejman

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

BIBLIOTEKENS MÅNGSIDIGA ROLL I DAG VÄGLEDARDAGARNA Susanne Ahlroth Svenska enheten för bildningsväsendet Regionförvaltningsverket

Engelska A2 årskurs 7-9

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

GODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola. Sursik

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDER- STÖD

Direktörens julhälsning

Biblioteksplan. Åtvidabergs kommun

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Biblioteksplan för Vingåkers kommun Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden att gälla fr. o. m

Öppna i webbläsaren /8

Modersmål och litteratur

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Lärare kan totta kai!

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, Kulturgarantin Vimmerby kommun

Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Modersmål och litteratur årskurs 3-6

Swedish ONL attainment descriptors

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Transkript:

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

Läskunnighet ger en riktning i livet En mångsidig läskunnighet är grunden för allt lärande. Läskunnighet är nyckeln till självkännedom, till att hitta sina starka sidor samt till att utveckla sin kreativitet och sociala kompetens. Den ligger till grund för vår förmåga att utveckla oss själva och aktivt delta i samhället. Läskunnighet är sinnets superkraft. I vardagen möter vi texter i allt fler former. Ny teknologi gör att vardagen, arbetet och oundvikligen också sättet att läsa förändras. Begreppet läskunnighet har blivit mera omfattande och numera talar man om multilitteracitet. Det innebär att man kan tolka och kritiskt bedöma det man läst, samt att kunna leva sig in i det man läser. Multilitteracitet innebär också att man kan producera olika texter. Det handlar om att kunna ta till sig och förmedla information, att identifiera känslor och att förstå hur språket används samt olika språkliga sammanhang. Finland har sedan början av årtusendet legat i topp vad gäller undersökningar som mäter läskunnighet. Finländska unga utmärker sig med sin höga kunskapsnivå inom alla elevgrupper. Antalet elever med svaga läsfärdigheter har ändå ökat och antalet elever med utmärkta färdigheter är färre. Hos personer under 25 år är nivån på läskunnigheten lägre än för drygt tio år sedan.

Från läskunnighetsforum till läsrörelse För att hitta lösningar och råda bot på det dalande läsintresset tillsatte undervisnings- och kulturministeriet ett nationellt läskunnighetsforum under hösten 2017. Ett brett spektrum av sakkunniga inom läskunnighet har deltagit i forumet. Vi arbetar tillsammans för läskunnigheten och läslusten genom att skapa möjligheter för läsning över förvaltnings- och branschgränserna. Utgångspunkten är i barnens och de ungas eget engagemang. Men för att väcka och stödja läslusten hos dem är det vilktigt att vi alla som finns i deras vardag också samarbetar kring läsintresset. Läsrörelsen är en gemensam angelägenhet. Sanni Grahn-Laasonen, undervisningsminister Juha Itkonen, författare, ordförande för Läskunnighetsforumet

Riktlinjer för utvecklandet av barns och ungas läskunnighet och läsintresse Vi inspirerar barn och unga till att läsa Läskunnighet är grunden för allt lärande. Barns och ungas intresse för att läsa har minskat. Läsandet bör inkluderas i barns och ungas föränderliga vardag, i småbarnspedagogiken, i skolan och i fritiden. Litteratur och texter i olika former förs in i vardagen via olika plattformar Vi utvecklar tillgängliga digitala tjänster för läsning och skrivning. Läsning som ger delaktighet och gemenskap Vi erbjuder modeller och plattformar för läsning som ger delaktighet och gemenskap. Vi uppmuntrar till diskussioner, till att vara kritisk, till att tolka texten och till att ta ställning på basis av det man läst. Mer multimodala texter Vi beaktar olika läsares behov och utnyttjar multimodala texter då vi läser. Vi förbättrar tillgången till mångsidiga texter, till texter via olika kanaler och till lättlästa texter. Läsande förebilder Vi uppmuntrar personer som barn och unga ser som sina förebilder att berätta om sina läsvanor och vad läsandet betyder för dem. Läsupplevelserna främjar läsandet Genom försök och olika metoder som skapar delaktighet skapar vi läsupplevelser som främjar läslusten. Vi hittar nya sätt att dela läsupplevelser med varandra. Läsaren kan också skriva Vi uppmuntrar barn och unga att själva skapa berättelser, skriva texter och att dela dem med andra.

Uppväxtgemenskaper stöder läsandet Familjen, kompisarna och fritidsaktiviteterna har precis som skolan och småbarnspedagogiken en stor inverkan på barns och ungas läsande och på hur läskunnigheten utvecklas. Mångsidig läsning ska bli en del av den tidiga barndomen Vi möjliggör mångsidiga läsupplevelser redan i småbarnsåldern. Information till familjer om vikten av att läsa Vi handleder, stödjer, erbjuder information samt producerar material som stödjer läslusten och en dialog kring språk och litteratur. Fritidssektorn aktivt med Vi inbjuder aktörer i fritidssektorn att aktivt samarbeta med hemmet, skolan och biblioteken för att främja läslusten. Vi utnyttjar barns och ungas egna intressen samt förebilder för att uppmuntra till att läsa. Satsa på ordkonst Vi satsar mer på ordkonstens betydelse i hobbyverksamhet samt i samband med skoldagen. Verksamhetskulturen i skolorna och läroanstalterna främjar multilitteracitet Vi stödjer språklig medvetenhet och utvecklandet av multilitteracitet i undervisningen. Vi stöder ämnesövergripande undervisning som främjar multilitteracitet och samarbete med samfund och aktörer utanför skolan. Vi satsar på kompetens och tätare samarbete Grundutbildningen för personer som arbetar med barn och unga erbjuder en bra kompetensgrund och de som arbetar inom området är motiverade. Att stärka läslusten och läskunnigheten kräver systematiskt och mångproffessionellt samarbete, att man kontinuerligt utvecklar sin kompetens samt att man skapar uppväxtgemenskaper. Mer satsningar på multilitteracitet i utbildningen för vuxna som arbetar med barn och unga Inom grundutbildningen och fortbildningen för personer som arbetar med barn och unga satsar man på kunskaper i multilitteracitet som baserar sig på ett vidgat textbegrepp samt på utvärdering. Satsningar på språklig och kulturell medvetenhet Vi stöder vuxna som arbetar med barn och unga i att förstå betydelsen av språk och multilitteracitet i barns och ungas utveckling. Mångsidigare undervisningsmetoder för läs- och skrivkunnighet Vi utvecklar olika metoder och praxis som stöder läs- och skrivkunnigheten, så som ordkonst och drama. Att känna igen och stöda olika former av lärande Vi stöder vuxna som arbetar med barn och unga att med tillräckliga resurser kunna identifiera olika sätt att lära sig saker, olika sätt att läsa och läsningsrelaterade problem.

Vi stödjer olika språkgrupper Vi stödjer barns och ungas flerspråkighet och erbjuder möjligheter för läsning och möjligheter att diskutera om det lästa på olika språk. Vi tryggar barnets språkliga utveckling och fortsatta läslust i olika åldrar Vi stödjer barnets språkliga utveckling och läsintresse över viktiga övergångsperioder, från småbarnspedagogiken till grundskolan, från de lägre årskurserna till de högre och från grundskolan till andra stadiet. Samarbete inom bildningsväsendet Vi arbetar för ett tätare, mer planmässigt och lokalt samarbete mellan biblioteken, småbarnspedagogiken, skolan, läroanstalterna samt ungdoms-, idrotts- och kulturverksamheten. Biblioteken och andra öppna lärmiljöer Vi stödjer småbarnspedagogikens, läroanstalternas och skolornas möjligheter att utvidga lärmiljöerna genom att utnyttja bibliotekens, museernas och andra aktörers fysiska och digitala tjänster. Vi skapar strukturer som främjar läsandet Utmärkt läskunnighet är finländarnas stolthet och nyckeln till framgång i framtiden. Att förbättra läskunnigheten och främja läsintresset i en verksamhetsmiljö som snabbt förändras förutsätter ett engagemang på lång sikt, som sträcker sig över regeringsperioderna, samt systematisk handledning och systematiskt stöd. Utveckling som baserar sig på forskningsdata Vi samlar systematiskt forskningsdata och utnyttjar den som stöd för barns och ungas läsande. Utveckla statsunderstödssystemet Vi utvecklar statsunderstödssystemet så att det möjliggör tvärsektoriella samprojekt. Riksomfattande utveckling av bibliotekstjänster som främjar läsande Ett allmänt bibliotek får i specialuppgift att utveckla bibliotekstjänster som främjar barns och ungas läslust och läskunnighet. Vi utvecklar bibliotekens samarbetsmodeller tillsammans med småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna. Vi stödjer ledarskapet Vi stödjer ett ledarskap som går in för att skapa samhörighet och väcker läslust. Vi säkerställer att riktlinjerna verkställs och följs upp Vi tillsätter en samordnare och en referensgrupp. Referensgruppen rapporterar årligen till undervisnings- och kulturministeriet om hur verkställandet framskrider.

Varför är det viktigt att utveckla läskunnigheten? Bildning Läsningen är en förutsättning för bildning. Jämlikhet Läskunnighet är en förutsättning för ett jämlikt samhälle. Välfärd Läskunnigheten ger välfärd. Att kunna läsa är nödvändigt, men också en glädje.

Att kunna läsa är nödvändigt, men också en glädje. Juha Itkonen #läsrörelsen lukuliike.fi Läskunnighetsforumet 2017-2018 ISBN:978-952-263-587-7