Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Vallhamra Förskola Läsåret 15-16
Innehå llsfö rteckning Vision..1A Grunduppgifter 1B Definitioner.2 Uppföljning och utvärdering 3 Kartläggning och analys.4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete...6 Akuta åtgärder 7 Organisation och ansvarsfördelning.8a Delaktighet och inflytande 8B Dokumentation.8C Bilaga 1- Lagstöd Bilaga 2-Områden att se över Bilaga 3-Kartläggningsmetod
1. A Vision Att alla som kommer in på Vallhamra förskola skall : bemötas med respekt och likvärdighet. Ingen skall utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Man skall våga vara sig själv, våga lyckas och misslyckas. och känna en tillhörighet. Vår vision är att det främjande arbetet skall bidra till att inget barn skall utsättas för kränkningar eller diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. 1.B Grunduppgifter Denna plan omfattar Vallhamra förskola. Ansvarig chef är Karin Nielsen. Planen är en årlig plan samt likabehandlingsplan. Lagstöd se bilaga 1.
2. Definitioner Följande definitioner och begrepp används i skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen, och propositionen "ett starkare skydd mot diskriminering" (prop.2007/08:95). Diskriminering Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer och grupper. Ett barn får inte direkt eller indirekt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna: kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionsnedsättning ålder Trakasserier Ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Handlingar som kränker barns värdighet och som inte hänger samman med diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten eller utanför. Kränkningarna/trakasserierna kan vara: Fysiska- t.ex. slag eller knuffar Verbala- t.ex. hotad eller kallad fula ord Psykosociala- t.ex. bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text-bildburna-t.ex. brev, lappar, sms, mms Mobbing som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera gånger under en tid blir utsatta för negativa handlingar. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbing från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbing.
Repressalier Personal får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält verksamheten för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, skapa en trygg förskolemiljö och omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifieras som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen. Åtgärdande arbete Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
3. Uppföljning och utvärdering Alla arbetslag är delaktiga i att en gång om året utvärdera alla insatser i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsgruppen har i samråd med förskolechef sammanställt detta inför kommande års plan. Årets plan kommer att utvärderas på liknande sätt. 4. Kartläggning och analys * Gården baksida: Lååång gård. Svårt att ha överblick, särskilt på eftermiddagen då vi är få personal och många barn. * Ostimulerande miljö. Finns få ställen att leka vid. * Trasiga fasta lekmaterial på gården-sandlådor och lekhus. * Gården inbjuder till jaga lekar som lätt slutar i konflikter. *Barnen klättrar på sophusen och staketen. Man kan inte vara en medagerande pedagog på hela gården
5. Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likahandling och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Arbetet skall anpassas till barnens ålder och till den aktuella verksamheten. Det främjande arbetet ska omfatta diskrimmineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Könsöverskridande identitet och ålder är inte obligatoriska i förskolan. Mål: Att alla barn, pedagoger samt andra vuxna skall känna sig inkluderade. Delmål- Vara goda förebilder-alla pedagogers förhållningsätt Åtgärder(Hur) *Vara uppmärksamma på hur vi uttrycker oss med barnen, vara observanta på om vi suckar uppgivet, talar med hård ton, vad vi utstrålar, hur pedagogerna talar till varandra, ständig lyhördhet hos pedagogerna är en förutsättning för att skapa en god stämning mm * Se över vilka högtider och andra dagar man uppmärksammar i förskolan. Insatser som genomförts: Tre staket har satts upp för att begränsa den lååånga gården Ansvariga-Pedagoger.
6. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och från identifierade riskfaktorer. Arbetet skall anpassas till barnens ålder och till den aktuella verksamheten. Mål Att alla barn skall ingå i ett sammanhang där de vågar ta plats. Område att se över Nuläge * Gården baksida: Lååång gård. Svårt att ha överblick, särskilt på eftermiddagen då vi är få personal och många barn. * Ostimulerande miljö. Finns få ställen att leka vid. * Gården inbjuder till jaga lekar som lätt slutar i konflikter. *Barnen klättrar på sophusen och staketen. Man kan inte vara en medagerande pedagog på hela gården. Delmål Att konflikthantering sker på ett lösningsinriktat sätt som stärker barnen. Åtgärder * Se över våra lokaler så att vi pedagoger har bättre överblick över de områden där barnen är. * Jobba aktivt med att skapa ett positivt klimat genom att påminna varandra och barnen att uppmärksamma varandra genom att hälsa när man kommer och säga hejdå när man går. * Vi jobbar med att hjälpa och trösta den som behöver, utan att lägga värderingar i huruvida det är någons fel. * Innomhus och utomhus behöver pedagogerna sprida sig mer för att kunna stimulera och överblicka barnen och vara närvarade bland barnen. Detta för att bla kunna fånga upp kränkningar mellan barn och för att kunna ingripa, handleda och hjälpa barnen i samspelet mellan varandra. Ansvariga- Pedagoger.
7. Akuta åtgärder Om ett barn utsätts för trakasserier eller annan form av kränkande behandling av ett annat barn följs nedanstående plan; 1. Den vuxna som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. Situationen skall analyseras för att få en tydlig bild av vad som hänt och vilka som varit inblandade. Allt dokumenteras. 2. När vi klargjort händelsen sitter vi ner tillsammans med barnen och samtalar om vad som hänt. Vi visar tydligt att vi tar avstånd ifrån all kränkande behandling. Vi samtalar med barnen hur det känns och hur barnen ser på situationen. 3. Fortsätter den kränkande behandlingen tar personalen kontakt med föräldrarna för gemensamt samtal. Förskolechef informeras om situationen. Vi diskuterar tillsammans fortlöpande åtgärder. 4. Händelsen, åtgärden och uppföljningen dokumenteras alltid. När ett barn kränks av en annan vuxen; 1. Händelsen anmäls till förskolechef 2. Förskolechef tar ett samtal med den anmälda. 3. Förskolechef informerar vårdnadshavaren. 4. Förskolechef följer upp ärendet med barnet och han/hennes föräldrar. 5. Förskolechef samtalar regelbundet med den personal som kränkt barnet och samtalar om hur kontakten med det berörda barnet fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med förskolechefs chef. Barn kan vända sig till Barn och elevombudsmannen. * Personalen är alltid skyldig att ingripa om kränkande handling förekommer i barngruppen.
8. A Organisation och ansvarsfördelning På förskolan finns en likabehandlingsgrupp med representanter från flera avdelningar. Denna grupp träffas regelbundet och ansvarar för att likabehandlingsplanen upprättas och sammanställer utvärdering. Sedan är det upp till varje arbetslag att se till att dokumentet hålls levande i verksamheten. 8. B Delaktighet och inflytande På förskolan görs föräldrar delaktiga genom den dagliga kontakten med pedagogerna samt under föräldramöte, utvecklingssamtal och dokumentation på Unikum. Barnen görs delaktiga genom att vi observerar deras lekar och miljöer, dagliga samtal och med de större barnen gör vi barnintervjuer. Barnen görs även delaktiga i vilken dokumentation som synliggörs i verksamheten. Pedagoger har ett egenansvar att göra sig delaktiga i likabehandlingsplanen och i det dagliga arbetet. Varje arbetslag har ett ansvar att göra kartläggning, observationer och utverdering i respektive barngrupp. 8. C Dokumentation Varje pedagog är skyldig att dokumentara diskriminering och kränkande behandling. Detta görs genom särskild blankett 4A och 4B.
Bilaga 1 Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att: det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet den ska upprättas årligen barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram aktiviteter i den årliga planen den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation
Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektorhuvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 19 (26)
Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp
Bilaga 2 Områden att se över Här ges tips på områden som kan vara relevanta att se över i samband med en kartläggning av förskolans behov av aktiva åtgärder för att undvika eventuell diskriminering. Trakasserier och kränkande behandling Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det enstaka barn som står utanför? Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Trygghet Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga? Tänk på inne- och utemiljöns olika skrymslen. Finns anställda närvarande när barnen har frilek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården? Förtroende Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk? Diskrimineringsgrunderna Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Förekommer det att ett barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Språkbruk Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande eller respektlös?
Bilaga 3 Kartläggningsmetod Planerade samtal Kartläggningen kan utgöras av regelbundna planerade samtal med barn, enskilt eller i grupp. Syftet är att få information om stämningen i barngrupperna och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling. Det är också viktigt att fånga upp barns upplevelse av diskriminering, det vill säga om de känner sig orättvist behandlade i verksamheten och om det i så fall finns ett samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder.
UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Barn/elev: Förskola/skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen datum, plats etc. Inblandade Vilken typ av kränkning rör utredningen? Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder
Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Elev elev Personal - elev Kontaktade inblandades vårdnadshavare, elevhälsoteamet etc. Åtgärder Utredning upprättad av Datum Planerat uppföljningssamtal
ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Barn/elev: Personnummer: Förskola: Läsår: Grupp/klass. Pedagog/mentor: Anmälare: Beskrivning av händelsen: Inlämnat till förskolechef/rektor (datum): Rektor översänder anmälan till rektorschef inom ett dygn från inlämnad anmälan. Huvudmannens anteckningar: