Mottagare Hangö stad. Dokumenttyp Utvecklingsplan, utkast. Datum 29.8.2012 HANGÖ STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA

Mottagare Hangö stad Dokumenttyp Utvecklingsplan, utkast Datum 29.8.2012 HANGÖ STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA

HANGÖ STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENTJÄNSTERNA Datum 29/08/2012 Upprättad av Tuula Töyrylä Kontrollerad av Godkänd av Referens 82136054 Ramboll Sentnerikuja 2 00440 HELSINKI T +358 20 755 7400 F +358 20 755 7401 www.ramboll.fi

INNEHÅLL 1. INLEDNING 11 2. VATTENTJÄNSTERNAS VERKSAMHETSMILJÖ 2 2.1 Hangö stad 2 2.2 Befolkning, näringar och fastigheter 2 2.3 Miljö- och naturvård 44 2.3.1 Allmänt 44 2.3.2 Natura 2000-objekt och andra skyddsområden 44 2.3.3 Ytvatten 44 2.4 Grundvattenområden 55 2.4.1 Allmänt 55 2.4.2 Beskrivning av grundvattenområdena 66 2.4.3 Riskfaktorer och skydd rörande grundvattenområdena 77 2.5 Anknytning till annan utveckling av samhällsstrukturen 88 2.6 Mål och verksamhetsprinciper för vattentjänsterna 99 3. VATTEN- OCH AVLOPPSVERKETS VERKSAMHETSOMRÅDEN 99 3.1 Nuläge och utvecklingsbehov 99 3.1.1 Vattendistributionens verksamhetsområden och vattenledningsnät 99 3.1.2 Avloppets verksamhetsområden och avloppsnäten 1010 3.1.3 Vattenförsörjningen 1212 3.1.4 Behandling av avloppsvatten 1313 3.1.5 Regn- och dagvatten 1616 3.2 Utvecklingsåtgärder 1717 3.2.1 Vattenförsörjningen 1717 3.2.2 Vattenlednings- och avloppsnätet 1818 3.2.3 Avloppsvattnet 1818 3.2.4 Regn- och dagvatten 1919 3.3 Samarbete inom vattentjänsterna 2020 3.4 Beredskap för störningar och exceptionella situationer 2020 3.4.1 Hushållsvatten 2020 3.4.2 Avloppsvatten 2121 3.4.3 Sammanfattning 2222 4. INDUSTRIANLÄGGNINGARNAS VATTENTJÄNSTER 2222 4.1 Bruksvatten 2222 4.2 Avloppsvatten 2222 4.2.1 Hangon Puhdistamo Oy 2222 4.2.2 Reningsverket på fortön Russarö 2222 4.2.3 Fnsteel Oy Ab:s avloppsreningsverk 2222 4.2.4 Oy ViskoTeepak Ab:s reningsverk 2323 4.2.5 Oy Forcit Ab:s reningsverk 2323 4.3 Sammanfattning 2323 5. GLESBYGDSOMRÅDENA 2424 5.1 Nuläge och utvecklingsbehov 2424 5.2 Utvecklingsåtgärder 2424 5.2.1 Principer 2424 5.2.2 Centraliserad hantering av avloppsvatten 2424 5.2.3 Behandling av avloppsvatten vid fastigheterna 2525 5.2.4 Försörjning med hushållsvatten 2626 5.3 Sammanfattning 2626 6. ÅTGÄRDSPROGRAM 2727 6.1 Utvecklingsåtgärder 2727 6.2 Finansieringsmöjligheter 2929

6.3 Åtgärdernas inverkan på vattentjänstverkets ekonomi 2929 7. HELA STADENS OMRÅDE 3030 7.1 Bedömning av konsekvenser 3030 7.2 Information 3030 7.3 Uppdatering av planen 3030 8. SAMMANFATTNING 3131 BILAGOR 1 Vattentjänsternas nuläge, karta 1:30 000 2 Utveckling av vattentjänsterna, karta 1:30 000 3 Grundvattenområdena i Hangö stads område, karta 1:30 000 4 Planläggningsöversikt 2010 5 Saneringsprogram för vatten- och avloppsnätet

1 1. INLEDNING På uppdrag av Hangö stad har Hangö vatten- och avloppsreningsverk gjort en uppdatering av den utvecklingsplan för vattentjänsterna som lagen om vattentjänster (119/2001) föreskriver. Hangö stads första utvecklingsplan för vattentjänsterna blev klar den 5 juni 2004. Utvecklingsplanen för vattentjänsterna är avsedd att användas som verktyg vid planeringen av vattentjänsterna i kommunen och som måldokument för vattentjänsterna. Utvecklingsplanen är inte en handling som har rättsverkan, och den binder således inte kommunen eller andra aktörer. Syftet med planen är att klargöra vilka utvecklingsbehov det finns inom vattentjänsterna på 10 15 års sikt. Planen ska uppdateras tillräckligt ofta så att den motsvarar samhällsutvecklingen, vanligen med ca fem års mellanrum. Hangö stad hade följande representanter i styrgruppen för uppdateringen av planen: Vatten- och avloppsverkets chef Kimmo Paakkonen Miljövårdschef Saija Kajala Byggnadsinspektör Jan-Peter Sundberg Bland annat följande källmaterial har använts i planeringen: Hangö stad, utvecklingsplan för vattentjänsterna (Consulting Engineers Paavo Ristola Oy, 2004) Saariston haja-asutusalueiden vesihuollon yleissuunnitelma (Översiktsplan för vattentjänsterna i skärgårdens glesbygdsområden) (Suunnittelukeskus Oy, 2003) Hangon, Tammisaaren, Karjaan ja Pohjan vesihuollon alueellisen yleissuunnitelman ympäristövaikutusten arviointi (Miljökonsekvensbedömningen i den regionala översiktplanen för vattentjänsterna i Hangö, Ekenäs, Karis och Pojo) (Jaakko Pöyry Infra, Maa ja Vesi Oy, 2002) Hangon, Tammisaaren, Karjaan ja Pohjan alueen vesihuollon yleissuunnitelma (Översiktsplan för vattentjänsterna i Hangö, Ekenäs, Karis och Pojo) (Insinööritoimisto Paavo Ristola Oy, 2000) Hos Ramboll Finland Oy har projektchef DI Tuula Töyrylä ansvarat för planeringsarbetet.

2 2. VATTENTJÄNSTERNAS VERKSAMHETSMILJÖ 2.1 Hangö stad Hangö, Finlands sydligaste stad, ligger på Hangö udd i landskapet Nyland, i Södra Finlands län. Till Helsingfors är avståndet ca 130 km och till Åbo ca 140 km. Hangö omges i norr, syd och väst av Finska viken. Grannkommunen i öst är Raseborg. Tabell 1. Hangös läge och areal. Latitud Longitud 59 49 N 22 56 E Totalareal 632 km 2 Markareal 116,9 km 2 Strandlinjens längd Öar och skär ca 130 km ca 90 stycken 2.2 Befolkning, näringar och fastigheter Den 1 januari 2011 var Hangös invånarantal 9 462 och befolkningstäthet 80,95 invånare/km 2. Hangö är en tvåspråkig stad, 53,7 % av invånarna har finska, 43,2 % svenska och 3,1 % ett annat språk som modersmål. Tabell 2. Hangös befolkningsfördelning och befolkningsutveckling 2005 2010. År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Invånarantal 9 827 9 725 9 708 9 657 9 597 9 462 Finskspråkiga (%) 53,6 53,9 53,6 53,5 53,5 53,7 Svenskspråkiga (%) 43,9 43,9 43,8 43,7 43,4 43,2 Inflyttning 375 360 288 332 311 Utflyttning 435 412 382 400 406 Statistikcentralen förutspår att befolkningsmängden kommer att öka i Raseborgs ekonomiska region under åren 2011 2040. Invånarantalet i Hangö stad förutspås däremot sjunka en aning. Hangö stads befolkningsprognos från 2009 visas i tabell 3. Tabell 3. Hangös befolkningsprognos 2009 (Statistikcentralen). År 2015 2020 2030 2040 Invånarantal 9 416 9 361 9 349 9 280 Hangö stads målsättning är att stoppa den negativa befolkningsutveckling som inträffade vid övergången mellan 2000-talet och 2010-talet och utveckla stadens näringslivsstruktur så att den negativa befolkningsutvecklingen stannar upp. Åldersstrukturen i Hangö följer den nationella trenden, det vill säga trenden med att de yngre årskullarna minskar och att antalet äldre ökar.

3 Tabell 4. Åldersstrukturen i Hangö år 2010. Ålder (år) 0-6 7-14 15-64 65-74 75-84 85- Antal personer 619 796 6 099 1 236 544 233 Andel (%) 6,5 8,3 64 13 5,7 2,5 Hangö stads näringsstruktur präglas av stadens läge på en udde i sydvästra ändan av Finland. En särskilt stor inverkan på stadens näringsliv har hamnen samt industrin och tjänsterna med anknytning till hamnen. Näringarna består nästan uteslutande av industri, logistik och tjänster. De övriga näringarnas andel är mycket marginell. Hangö stad är den andra största arbetsgivaren. Tabell 5. Näringsstrukturen i Hangö 2005. År Näringsgren (%) 2005 Industri/Byggverksamhet 43,6 Samhällstjänster 19,1 Handel/Inkvartering/Restaurangverksamhet 16,7 Transport/Lagring/Datakommunikation 13,8 Finansierings- och fastighetstjänster 5,8 Jord- och skogsbruk 0,2 Övriga 0,8 Tabell 6. Hangös största arbetsgivare 2007. Arbetsgivare Personalantal Hangö stad 589 Företagen på frihamnsområdet ca 730 FNsteel Oy Ab 285 Hangö Stevedoring Oy Ab 226 Oy ViskoTeepak Ab 178 Oy Forcit Ab 170 Printal Oy 168 Fermion Oy 154 Genencor International Oy 149 Helkama Velox Oy + Helkama Bica Oy 145 Rautaruukki Abp 143 Oy Mannerin Konepaja Ab 91 Ab Hangö Elektriska Hangon Sähkö Oy 90 Levator Oy 50

4 I början av 2010 uppgick antalet bostadshushåll i Hangö till 4 704. Ett bostadshushåll består av alla som stadigvarande bor i samma bostad. Antalet byggnader (upptagna i Statistikcentralens byggnadsbestånd) var sammanlagt 3 710. Av dessa var 2 993 bostadshus, 696 affärs-, kontors- och servicebyggnader och 21 övriga byggnader. Hangö är ett populärt turistmål under sommaren. Stadens gästhamn är Finlands största. Det fanns 765 sommarstugor i staden år 2009. 2.3 Miljö- och naturvård 2.3.1 Allmänt Syftet med miljövård är att bevara en hälsosam och trivsam samt mångsidig miljö. De uppgifter som främjar miljövården är i första hand myndighetsuppgifter, som genomförs i enlighet med miljövårdens tillstånds- och övervakningssystem. I uppgifterna ingår dessutom planering av den allmänna miljövården, uppföljning av miljöns tillstånd och långsiktig förebyggande verksamhet. 2.3.2 Natura 2000-objekt och andra skyddsområden I Hangö finns 16 klassificerade skyddsområden. De finns uppräknade nedan. 1. Pojovikens kust (SSP) 2. Sandkärr 73 hektar (Natura SCI, MSP, NS-område) 3. Tvärminne naturskyddsområde 4. Tvärminnes lundar (LSP) 5. Naturskyddsområdet vid Tvärminne forskningsstation 6. Högholmen-Henriksbergs naturskyddsområde 7. Naturskyddsområdet Basholmens skog 8. Broarsbuktens klibbalskärr (LSP, NS-område) 9. Kadermos ekskog (NS-område ) 10. Bengtsårs lund 17 hektar (Natura SCI, LSP, NS-område) 11. Björkkulla källor (MSP) 12. Stormossens urskogsområde (Natura) 13. Ekenäs och Hangö skärgårds och Pojovikens skyddade havsområde (Natura) 14. Svanvik-Henriksberg, Täcktbukten-Österfjärden och Västerfjärden (FSP) 15. Tulluddens naturskyddsområde 16. Tulluddens fågelskyddsområde 2566 hektar (Natura SCI/SPA) SSP = Strandskyddsprogram MSP = Myrskyddsprogram LSP = Lundskyddsprogram FSP = Skyddsprogram för fågelvatten NS-område = naturskyddsområde SCI = Site of Community Importance; områden av gemenskapsintresse enligt naturdirektivet (92/43/EEG) SPA = Special Protection Area ; fågelskyddsområden enligt fågeldirektivet (79/409/EEG) (områden som är mest lämpade) 2.3.3 Ytvatten Hangös södra havsområde består till stora delar av öppet hav. Miljöförhållandena i området är mycket maritima, strömmarna och omblandningen av vattnet är kraftiga. Området är mycket kuperat. Hangon Puhdistamo Oy och Stormossens avloppsreningsverk, som drivs av Hangö stad, släpper ut det behandlade avloppsvattnet i östra havsområdet, där det effektivt späds ut. I havsområdet nordväst om staden, mellan Hangö och Hitis, finns ett område som består av holmar, skär och grynnor och som skiljer det norra området från öppna havet i Östersjön. Området är maritimt, strömmarna och omblandningen av vattnet är kraftiga. Till området leds Oy Forcit Ab:s avlopps-

5 vatten. I vattenområdet nordost om Hangö udd, från Bengtsår österut, förändras miljön tydligt. Skärgården blir tätare och omblandningen av vattnet försvagas. Oy ViskoTeepak Ab leder ut sitt avloppsvatten på östra sidan av ön Bengtsår, i Östra Sandfjärden. I havsområdet utanför Hangö är det avloppsvatten från bebyggelsen och industrin som orsakar belastning. För att minska de skadliga konsekvenserna har utsläppsställena för avloppsvattnet flyttats längre ut till havs. Den diffusa belastningen har störst inverkan i området kring Bengtsår, där syreproblem i sänkorna förekommer varje år. I vattenområdet söder om Hangö är utspädningen av avloppsvattnet ganska effektiv. Detta minskar betydligt avloppsvattnets inverkan. I norr är havsområdet en aning frodigare än i söder, i synnerhet i de östra delarna. Utsläppen av avloppsvatten leder tidvis till förhöjda kvävehalter och försämring av det hygieniska tillståndet. Tack vare den effektiviserade behandlingen av avloppsvatten har fosforbelastningen i havet minskat under de senaste åren. Däremot har kvävebelastningen, som är en central faktor i fråga om regleringen av algtillväxten i kustvattnen, ökat på båda sidor om Hangö udd. Ett tecken på att havsområdet har blivit mer eutrofierat är de allt rikligare bestånden av fintrådiga alger och tidvis kraftiga blomningar av blågrönalger. Den förändring i vattenkvaliteten som har haft störst inverkan på fiskbeståndet och fisket under de senaste årtiondena har berott på att den allmänna eutrofieringen har ökat och att salthalten i kustvattnen har sjunkit från nivån i början av 1980-talet. I den klassificering av användbarheten som Nylands närings-, trafik- och miljöcentral har utfört har Hangö havsområde klassificerats som nöjaktigt. På Hangö udd finns en sjö: Sandöträsket. På gränsen mellan Hangö och Raseborg ligger Skogbyträsket. Det har inte gjorts några noggrannare utredningar av sjöarnas tillstånd under de senaste åren. 2.4 Grundvattenområden 2.4.1 Allmänt Hangö stads grundvattenområden utgör en del av randformationen Första Salpausselkä. Strandkrafterna har jämnat ut och fört upp grus och sand så att det bildats ett stort fält med en bredd på över två kilometer på det bredaste stället. I området finns också flygsandsformationer, det vill säga dyner. Som ett resultat av strandkrafternas spolning genomborrar klippupphöjningar på flera ställen randformationen och de skikt som lätt släpper igenom vatten är inte särskilt tjocka, särskilt i nordöstra Hangö. De största skikttjocklekarna finns i nordvästra delarna av Första Salpausselkä, där material som bäst leder vatten påträffas. Vattentäkterna finns i huvudsak i detta område. Marken består främst av sand. I mellanavlagringarna förekommer fin sand och silt. De täta mellanskikten möjliggör bildning av hängande grundvatten. I Hangöområdet är grundvattenförekomsternas akvifertyp antiklinala randformationer. I området finns sex grundvattenområden av klass I (för vattenförsörjningen viktiga), i Hangö, Sandö-Grönvik, Storkällan, Lappvik, Tvärminne och Syndalen, samt ett område av klass II (för vattenförsörjningen lämpligt) i Täktom. Grundvattentillgångarna är relativt rikliga på Hangö udd. Av totalmängden grundvatten som bildas i området uppskattas grundvattenområdena av klass I stå för ca 20 200 m 3 /d och grundvattenområdena av klass II för 400 m 3 /d. En stor del av grundvattnet är emellertid svårt att nyttja, eftersom marken i området huvudsakligen består av finkornig sand, mo eller silt. På grund av markförhållandena är grundvattnets flödeshastighet och syrehalt på många ställen mycket låga och järnhalten hög. Tabell 7 visar de data som Nylands miljöcentral (nuvarande närings-, trafik- och miljöcentralen) har samlat in om grundvattenområdena på Hangö udd.

6 Tabell 7. Hangös grundvattenområden. Nr Namn Klass Tot. areal [km 2 ] Bildn. områdets areal [km 2 ] Uppskattn. av mängden grundvatten som bildas [m 3 /d] Vattenuttag 2010 [m 3 /d] kommunen (upp- övriga skattn.) 0107801 Hangö I 14,09 11,62 5000 609 500 0107802 Sandö- Grönvik I 17,44 13,88 7000 1889 1500 0107803 Storkällan I 7,5 6,95 4000 1141 850 0107804 Lappvik I 2,04 1,96 500 0107805 Tvärminne I 3,52 2,76 1800 30 0107806 Syndalen I 3,91 3,36 1900 0107807 Täktom II 1,26 0,63 400 Mängden grundvatten som bildas ger inte en realistisk bild av grundvattentäkternas vattenavgivningskapaciteten i Hangö. Brunnarnas kapacitet har konstaterats variera kraftigt beroende på hur rik nederbörden är. I många fall är grundvattnet inte lämpligt som råvatten på grund av de höga halterna av järn och mangan, som beror på markens beskaffenhet. 2.4.2 Beskrivning av grundvattenområdena I det följande ges en mer detaljerade beskrivning av Hangös sju grundvattenområden. 0107801 Hangö Marken vid förekomsten är en utjämnad del av Första Salpausselkä, där skikttjocklekarna oftast är små. Klippupphöjningar genomborrar på flera ställen bildningen. De största skikttjocklekarna och det material som har den bästa vattengenomsläppligheten finns i norra delen av bildningen, där grundvattnet strömmar ut. Marken består huvudsakligen av sand, i vilken det ofta förekommer fin sand som mellanskikt. I vissa delar finns det lerbäddar. I sydvästra delen av Stormossen består markytan av sand och grus, men djupare ner finns fin sand och silt. På detta område varierar grundvattnets höjd 2 3 m, men minskar när man närmar sig Kolaviken. Hängande grundvatten förekommer i synnerhet i södra delen av bildningen. På grund av föroreningar som inträffat kan delar av grundvattnet inte användas för vattenförsörjning. 0107802 Sandö-Grönvik Grundvattenområdet omfattar en del av den vidsträckta del av Salpausselkä som utjämnats av strandkrafterna. Material som lätt släpper igenom vatten finns speciellt i nordvästra delen av bildningen. I Brännmalmenområdet finns det 2 4 m sandigt grus i ytskiktet, under det finns silt och morän. I mellanskikten finns det stenigt grus och mjälig mo. På flera ställen är berggrunden synlig eller mycket nära ytan, vilket begränsa grundvattenflödet. Grundvattennivån varierar mellan +9 och +12. Grundvattnet ligger på många ställen bara 1 3 meter under markytan. Grundvatten rinner ut i Finska viken längs hela bildningen på nordvästra sidan av den. Även vattenuttaget sker till största delen på nordvästra sidan av Salpausselkä. Grundvattnet är förorenat på området mellan Viskos fabrik och havet på grund av utsläpp av industrikemikalier. 0107802 Storkällan Området är en utjämnad del av Salpausselkä som är över 2 km brett på sitt bredaste ställe. Bildningen gränsar i nordväst till ett vidsträckt bergområde som genomskärs av en liten smal spricka. Via denna spricka kan största delen av det bildade grundvattnet rinna ut i nordväst, i Storkällan. Vattnet rinner ut på den ungefärliga nivån + 3 m. Materialet i utflödesområdet består huvudsakligen av fin sand som bildar en bädd som är ca 15 meter tjock. Det förekommer mellanskikt med finmjäla och

7 mo. I områdets mittdelar ligger grundvattenytan på 10 14 meters djup. På strandområdena i Hallfjärden påträffas vegetationsbundna, finkorniga vindskikt. En del av grundvattnet har sitt utlopp i norra delen av området, i en dalsänka, och en del i sydost, direkt i Finska viken. 0107804 Lappvik Lappvik är ett ganska litet grundvattenområde i anslutning till Första Salpausselkä. På vidsträckta områden i de östra delarna av bildningen och i området av Kärret är berggrunden synlig och skikttjocklekarna mycket små. Materialet består huvudsakligen av sand och fin sand. Grundvattnet strömmar mot norr och nordväst, där vattnet rinner ut i ett kärrområde. Bergtrösklarna i bildningen kan begränsa grundvattnets flöde från öst mot väst. 0107805 Tvärminne Tvärminne är en flygsandsbildning i anslutning till Första Salpausselkä. Materialet består av sand och mo. I utkanten av området ligger berget delvis ovanför grundvattenytan. Grundvattnet rinner ut i huvudsak i de kärr som omger bildningen. Bottnen på den dynsandsgrop som finns i området är delvis försumpad och det finns järnsediment i vattnet. Det är ett utmärkt område med tanke på den totala avgivningskapaciteten, men råvattnets järnhalt kan försvåra vattenförsörjningen. Från vattentäkten i Tvärminne, som i framtiden kommer att fungera som reservvattentäkt, distribueras vatten till Tvärminne zoologiska station, en representationsvilla i Koverhar och fyra privathushåll. Dessutom tar ca tio hushåll vatten från en vattenpost. Den höga järnhalten utgör ett problem. Nedanför en lågreservoar som finns i vattenledningslinjen, i Tvärminne by, finns en gammal brunn som kan användas som reservbrunn. 0107806 Syndalen Syndalen är ett randområde i anslutning till Första Salpausselkä med sanddyner som vinden har skiktat. Materialet består av sand och mo. Berget ligger delvis ovanför grundvattenytan, sandskikten är ställvis tunna. Grundvattnet rinner ut från området i havet och det igenvuxna Tvärminneträsket. Detta är ett utmärkt grundvattenområde med tanke på den totala avgivningskapaciteten, men allt vatten som bildas i området kan inte tas ut i en enda punkt och järnhalten kan vara hög. 0107807 Täktom Täktom är en randbildning i anslutning till Första Salpausselkä. I de mellersta delarna består materialet av grovt grus, i söder av sand och silt. I nordöstra delen av området förekommer även skikt där vattengenomsläppligheten är dålig, bland annat lera. Bildningens smala mellersta delar ligger under vägen. Järnhalten i vattnet i den undersökta vattentäkten (brunn nr 97) är för hög. 2.4.3 Riskfaktorer och skydd rörande grundvattenområdena Till de verksamheter som innebär risker för grundvattnet hör bland annat järnvägar och landsvägar som går genom grundvattenområdena, tätortsbebyggelse, olika industrianläggningar, bensinstationer, kemikalielager, avloppsreningsverk och avloppsledningar, deponier och andra avfallshanteringanläggningar. På Hangös viktiga grundvattenområden finns flera verksamheter som innebär risker med tanke på grundvattnets renhet och användbarhet. På grund av incidenter med förorening av grundvatten och mark har delar av Hangös grundvattenområden av klass I visat sig vara oanvändbara för vattenförsörjning. I åtgärdsprogrammet för vattenvården i Nyland (Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland 1/2010) har Hangös, Sandö-Grönviks och Storkällans grundvattenområden klassificerats som riskgrundvattenområden. I Hangö och Sandö-Grönvik har den kemiska statusen klassificeras som dålig. Den dåliga statusen i Hangö grundvattenområde beror på oljor, lösningsmedel och kvicksilver, i Sandö- Grönvik på kväveföreningar. I Storkällans grundvattenområde övervakas kloridkoncentrationen i grundvattnet av Nylands vägdistrikt.

8 Tabell 8. Olyckor som förorenat grundvattenområdena mest. Namn Klass Olycka Konsekvens År Hangö I Avloppsläckage, organiska lösningsmedel i grundvattnet Oljeutsläpp (Etnahallen) Lösningsmedel vid Skjutbanans vattentäkt, utsläppskällan okänd Lösningsmedel och bekämpningsmedel i Mannerheimvägens vattentäkt Kvicksilver i Mannerheimvägens vattentäkt Stängning av Furunäs vattentäkt, skyddspumpning inletts, pågår fortfarande Reningspumpning, pågår fortfarande Vattnet är inte lämpligt som hushållsvatten, används endast för bevattning av idrottsplanen. Installation av aktivt kol-filter Stängning av vattentäkten 1983 1995 2004 2006 2008 Sandö- Grönvik I Avloppsläckage i en kemisk fabrik, ammoniumsulfat, lut och koldisulfid i grundvattnet Stängning av företagets andra vattentäkt. Reningspumpning och biologisk rening under åren 1986 2002. Grundvattnets kvalitet övervakas fortfarande. 1986 Kvaliteten på grundvattnet i Hangös och Sandö-Grönviks grundvattenområden kontrolleras kontinuerligt. För Hangö udds grundvattenområde upprättades den senaste skyddsplanen 2005. Avsikten är att utarbeta en ny plan 2012 2013. 2.5 Anknytning till annan utveckling av samhällsstrukturen Vattentjänsterna utgör en väsentligt del av utvecklingen av samhällsstrukturen. Vattentjänsterna och lösningarna för dagvattnet bör beaktas genast när planering av markanvändning inleds. Då kan man säkerställa att det reserveras tillräckligt med plats och att det blir möjligt att använda de lämpligaste tekniska lösningarna i området. Vid utveckling av vattentjänsterna bör man beakta planläggnings- och markanvändningsplanerna. Enligt 5 i lagen om vattentjänster ska man i utvecklingsplanen fästa särskild uppmärksamhet vid ordnandet av vattentjänsterna i områden för vilka det finns en gällande general- eller detaljplan enligt markanvändnings- och bygglagen eller för vilka det är aktuellt att utarbeta en general- eller detaljplan. Dessutom bör hänsyn tas till naturskyddsområden och områden som omfattas av de miljövårdsföreskrifter som utfärdats med stöd av miljöskyddslagen. Inom den närmaste framtiden kommer man inom planeringen av markanvändningen i Hangö att koncentrera sig på de befintliga tätortsområdena och på byn Tvärminne, där Hangö stad har betydande markinnehav och där det är ganska lätt att ordna med utdelning av tomter, samt på södra delen av Hangö udd. Under de senaste åren har även glesbygdsområdena och av dessa särskilt Täktom varit populära för nybyggnation av småhus. Stamstadens tätortsbebyggelse kommer i framtiden att sprida sig till södra delen av Hangö udd. I planer för utvidgning av industriområdena bör man beakta arrangemangen i fråga om vattentjänsterna och i synnerhet skyddet av grundvattenområdena. I den bifogade planläggningsöversikten visas läget inom planläggningen i Hangö stad.

9 2.6 Mål och verksamhetsprinciper för vattentjänsterna Det primära målet för vattentjänsterna är att säkerställa att områdets vattenförsörjning och avloppsrening fungerar tillförlitligt och säkert under både normala förhållanden och i exceptionella situationer. Enligt vattentjänstlagen ska kommunen utveckla vattentjänsterna inom sitt område i överensstämmelse med samhällsutvecklingen för uppfyllande av lagens syften (VTL 5 ). Syftet med lagen är att trygga vattentjänster som, till skäliga kostnader, ger tillgång till tillräckligt med hygieniskt och även i övrigt oklanderligt hushållsvatten samt sådan avloppshantering som är ändamålsenlig med avseende på hälso- och miljöskyddet (VTL 1 ). I Hangö producerar vatten- och avloppsverket vattentjänster i tätortsområdena. En stor del av invånarna, ca 97 %, omfattas av det kommunala vattenledningsnätet och ca 90 % av avloppsnätet. I Hangö stads område har bara ca 3 % av fastigheterna ett eget vattenförsörjningssystem och ca 10 % ett eget avloppsvattensystem. Huvudsyftet med utvecklingsplanen för vattentjänsterna är att skapa en grund för besluten om hur vattentjänsterna ska utvecklas i Hangö. Andra allmänna och miljömässiga mål är: förbättra konsumenternas tillgång till vattentjänster av hög kvalitet till en rimlig kostnad främja en effektiv och ändamålsenlig skötsel av vattentjänsterna säkerställa att personalstrukturen i fråga om de personer som sköter vattentjänsterna är lämplig och se till att kompetensen och yrkesskickligheten bibehålls och utvecklas minska belastningen av havet och vattendragen trygga grundvattnets kvantitet och kvalitet även i framtiden öka invånarnas miljömedvetenhet och ge dem mer inflytande i vattenfrågor. 3. VATTEN- OCH AVLOPPSVERKETS VERKSAMHETSOMRÅDEN 3.1 Nuläge och utvecklingsbehov 3.1.1 Vattendistributionens verksamhetsområden och vattenledningsnät År 2010 omfattades 97 % av Hangös 9 462 invånare av det kommunala vattenledningsnätet. Det finns två verksamhetsområden inom vattendistributionen. I stamstaden omfattas ca 8 600 invånare av vattendistributionen och i Lappvik ca 600 invånare. År 2010 pumpades 1 463 220 m 3 rent vatten in i vattenledningsnätet, och av denna mängd fakturerades 68 % eller 1 000 143 m 3. Industrin använder lite mindre än hälften av vattnet. Hangö är ett populärt turistmål, varför vattenförbrukningen under semestermånaderna ökar med uppskattningsvis 20 30 % eller ca 1 000 m 3 /d. Tabell 9. Hangös kommunala vattendistribution. Nuläge för den kommunala vattendistributionen i Hangö År 2010 Befolkning 9 462 Antal anslutna till vattenverket, invånare (uppskattning) 9 180 Andel anslutna till vattenverken (%) 97 Vattenmängd pumpad från vattentäkterna, m 3 /a 1 463 220 Genomsnittlig vattenförbrukning, m 3 /d 4 009 Fakturerad vattenmängd, m 3 /a 1 000 143 Fakturerad vattenmängd, % 68 Specifik förbrukning, l/inv/d 430

10 Andelen anslutna till vattenledningsnätet är hög i Hangö på grund av den täta stadsstrukturen. I glesbygdsområdena utanför vatten- och avloppsreningsverkets verksamhetsområden bor endast en liten del av befolkningen. Den specifika vattenförbrukningen per ansluten person är ca 430 l/inv/d. Den exceptionellt höga specifika förbrukningen beror på industrins stora vattenbehov. Det har uppskattats att vattenförbrukningen i stamstaden uppgår till 300 l/inv/d. I Hangö har det byggts vattenledningar förutom i stadens centrum även i tätorterna Lappvik, Täktom och Tvärminne samt i industriområdet Koverhar. Vattenledningsnätet i stamstaden är ca 157 km långt och i Lappvik 12,2 km. Nätets ålder varierar: det finns både rörledningar anlagda i början av 1900-talet och helt nya. Man har förberett sig för kommande saneringar av vattenledningsnätet genom att utarbeta ett saneringsprogram som sträcker sig fram till 2025. I vattenledningsnätet i Hangö centrum pumpas vatten till trycket i vattentornet från Silverstrands vattentäkt och Silverstrands lågreservoar. Från de andra vattentäkterna som är i drift pumpas vatten via lågtrycksledningen mellan Storkällan och Hangö centrum till Silverstrands lågreservoar. Vattnet i Lappviks nät pumpas till driftstryck från Lappvik vattentäkt. Till Lappvikområdet kan vatten pumpas även från vattentäkten i Storkällan. På motsvarande sätt kan vatten från Lappvik pumpas till Silverstrands lågreservoar via Storkällans vattentäkt. Vattentornet har en volym på 520 m 3 och MW är +46 m över havet. Till vattenreservoaren på 500 m 3 vid Silverstrands vattentäkt pumpas vattnet från brunnarna i Silverstrands vattentäkt. Till Silverstrands lågreservoar på 3 000 m 3 leds vattnet från vattentäkterna i Storkällan, Sandö strand och Tikka via en lågtrycksledning. I Tvärminne finns en utjämningsbassäng med en volym på 40 m 3. Silverstrands lågreservoar på 3 000 m³ är utrustad med tre och Silverstrands vattentäkt med två tryckhöjningspumpar, som styrs av ett automationssystem. Under normala omständigheter används vattennivån i vattentornet som styrdata, men pumparna kan även styras för hand, antingen lokalt eller genom fjärrstyrning med automationssystemet. 3.1.2 Avloppets verksamhetsområden och avloppsnäten Av Hangö stads 9 462 invånare är ca 95 % anslutna till det allmänna avloppsreningsverket, så även när det gäller avloppet är anslutningsgraden hög i Hangö. År 2010 tog Stormossens reningsverk emot ca 4 360 m 3 avloppsvatten per dygn, det vill säga per ansluten person ca 484 l/d. Den specifika avloppsvattenmängden och mängden tillskottsvatten i avloppsnätet är exceptionellt stora i Hangö på grund av den höga andelen kombinerade avlopp. Tabell 10. Hangös kommunala avlopp. Nuläge för det kommunala avloppet i Hangö År 2010 Befolkning 9 462 Antal anslutna till avloppsreningsverket, invånare (uppskattning) 9 000 Andel anslutna till avloppsreningsverket (%) 95 Genomsnittlig avloppsvattenmängd, m 3 /d 4 360 Mängd avloppsvatten från samhällena, m 3 /d (uppskattning) 2 300 Mängd avloppsvatten från industrin, m 3 / d 150 Specifik avloppsvattenmängd, l/inv/d 484 I dag är ca 8 400 invånare anslutna till avloppsnätet i stamstaden. År 2009 var avloppsvattenflödet i stamstaden i genomsnitt 4 080 m 3 /d. Under år med normal nederbörd har flödet i det nät som leder till Stormossens reningsverk i genomsnitt varit ca 6000 m³/d. Att mängden dagvatten i stamstadens avloppsnät var relativt liten år 2009 kan anses bero på den nederbördsfattiga hösten och den tidiga

11 vintern, som minskade mängden dagvatten i nätet. Det bör också beaktas att man under de senaste åren har sanerat nätet och tydligen lyckats göra saneringarna på de rätta ställena. Avloppsområdet i stamstaden är av geografiska skäl ganska enhetligt, ca 5,5 km långt och ca 2 km brett, ett relativt jämnt bebyggt område. Avloppsnätet är totalt ca 137 km långt (inklusive dagvattenavloppen). På västra sidan av stadens centrumtätort finns det så kallade frihamnsområdet, varifrån avloppsvattnet sedan slutet av 1980-talet har letts till stadens avloppssystem. Tätortens avloppsområde består främst av småhusbebyggelse. Områdena med flervåningshus och annat tätare byggnadsbestånd ligger i mitten av området, främst i dess södra kant. I nordöstra hörnet av avloppsområdet finns huvudsakligen industrier. Det överföringsavlopp som byggdes från Lappvik till Hangö år 2010 är ca 25 km långt. I avloppet finns vid sidan av huvudtryckavloppet ett mindre tryckavlopp för anslutning av fastigheterna. En stor del av avloppsrören i stamstadens område är betongrör, de nyare är plaströr. Nätets kondition har förbättrats under de senaste åren, då gamla betongrör och -brunnar har sanerats. När det gäller brunnarna är betong fortfarande något vanligare än plast. Vissa av brunnarna i de gamla delarna av nätet har också helt eller delvis murats. I avloppsnätet finns 31 pumpstationer, som har anslutits till automatisk fjärrövervakning. På grund av det omfattande kombinerade avloppet är mängden dagvatten i nätet betydande och varierar mycket beroende på nederbördsmängderna. I samband med sanering och nybyggnad av nät strävar man efter att installera separata avlopp. Under åren 1998 2002 har mängden tillskottsvatten uppgått till i genomsnitt cirka 2 350 4 500 m 3 /d, vilket motsvarar 47 65 % av den genomsnittliga mängden avloppsvatten som kommer till avloppsreningsverket. Under åren 2006 2010 har tillskottsvattnet minskat något, till 1 900 2 800 m³/d, tack vare lämpligt val av nätsaneringsobjekt. Den kalkylerade specifika mängden läckvatten är 0,33 l/s/km, vilket är ett högt värde. Regn och snösmältning orsakar tidvis höga flödestoppar, som leder till relativt kortvarig överströmning i pumpstationerna. Enligt miljötillståndet för Stormossens reningsverk ska överströmningar och förbiledningar rapporteras årligen till tillsynsmyndigheten. Till stamstadens avloppsnät, som leder avloppsvattnet till Stormossens reningsverk, leds förutom avloppsvatten från tätbebyggelsen även industriavloppsvatten enligt tabell 11. Tabell 11. Industriavloppsvatten som renades kommunalt 2009. Industrianläggning Avloppsvattenmängd m³/a Industrisektor/typ av avloppsvatten Cebal Printal Oy 38 303 Aluminiumtuber/aluminiumfällning, phförbehandling Mannerin Konepaja Oy 5 125 Verkstadsindustri/betnings- och kylvatten Assistor 6 371 Speditionsfirma i frihamnen/biltvättvatten, oljeavskiljare Uuttera 3 175 Speditionsfirma i frihamnen/biltvättvatten, oljeavskiljare Aro Yhtymä 674 Speditionsfirma i frihamnen/biltvättvatten, oljeavskiljare Toyota Auto Finland Oy 842 Speditionsfirma i frihamnen/biltvättvatten, oljeavskiljare Helkama (Velox och Bica) 4 505 Hushållsapparater, cyklar och kablar/ bl.a. betnings- och kylvatten Saunatec 1 417 Bastufabrik/bl.a. betnings- och kylvatten Totalt 60 412

12 Förutom i stamstaden har avlopp även byggts i Lappvik, där avloppsnätets längd är ca 11,1 km: 9,4 km kombinerat avlopp, 1,1 km avlopp för avloppsvatten och 0,65 km dagvattenavlopp. Ungefär hälften av rören är av betong och hälften av plast. I Lappvik har 96 % anslutits till avloppsnätet, och läckvattnet utgör 10 30 % av avloppsvattenflödet. Nätets genomsnittliga specifika läckvattenmängd uppgår till 0,008 0,033 l/s/km, vilket kan anses vara en relativt liten mängd. För Tvärminne by har det gjorts upp en delgeneralplan, och i enlighet med den har det anlagts vatten- och avloppsledningar i området. Avloppsledningarna kan tas i drift i början av 2012. För Täktom och Hangö udds norra strand har inget kommunalt avloppsnät anlagts, men den förbindelseledning som anlades 2010 från Lappvik till Hangö möjliggör åtminstone delvis avlopp även i dessa områden. 3.1.3 Vattenförsörjningen I Hangö stad baserar sig vattenförsörjningen på grundvatten. Det finns totalt nio grundvattentäkter, och av dessa var fem i drift år 2010. Basuppgifter om vattentäkterna ges i tabell 12 Tabell 12. Hangös vattentäkter. Vattentäkt Tillstånd Behandling kvalitet Kapacitet m 3 /d, m³/d 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Silverstrand 1 200-1000 269 095 288 822 298 924 257 429 177 928 216 646 Oljeutsläpp i avrinningsområdet, skyddspumpning minskar vattenavgivnings-kapaciteten, Fe och Mn något förhöjda Mannerheimvägen 720 Ur drift 500 122 224 95 373 163 26 798 - - 2008 Storkällan 2 200 Filtrering, 1500 419 563 399 935 474 011 516 927 436 078 416 660 desinficering Möjlighet till betydande ökning genom bildning av konstgjort grundvatten Sandö strand 1 800-1800 561 806 481 966 408 908 493 662 488 614 563 998 Tikka 1 000-350 114 430 117 574 103 966 137 751 102 644 125 403 Lappvik 500-500 106 958 91 971 91 462 102 676 105 313 139 603 Skjutbanan 2 200-500 5 299 7 538 5 899 4 317-5 813 Förhöjd Fekoncentration Fe- och Mn-reduktion byggd. Vattnet används endast för bevattning av idrottsplanen. Furunäs 400-200 Inte i drift, vattnet innehåller råmaterial från en läkemedelsfabrik - - - - - -

13 Gennarbyviken 5 000 (Konstgjort - - - - - - - grund- vatten) Ytvatten av god kvalitet, möjlighet till produktion av konstgjort vatten vid Storkällans vattentäkt Sammanlagt 9 620 1 599 375 1 483 174 1 383 333 1 539 560 1 310 577 1 463 220 m 3 /a Fakturerat 1 064 357 1 029 092 1 128 260 1 051 592 972 297 1 000 143 m 3 /a Fakturerat % 67 % 69 % 82 % 68 % 74 % 68 % Uppskattningarna av grundvattentäkternas vattenavgivningskapacitet och vattentäktstillstånden har under torra somrar visat sig vara överoptimistiska. Till exempel Storkällans vattentäkt har under torra perioder haft en avgivningskapacitet på i praktiken högst 600 700 m³/d. Det har förekommit problem med grundvattnets kvalitet och tillräcklighet vid de nuvarande vattentäkterna. Under nederbördsfattiga år har grundvattenavgivningen varit lägre än vad som antagits. Man har varit tvungen att stänga vattentäkterna vid Skjutbanan och Mannerheimvägen på grund av lösningsmedel, bekämpningsmedel och andra skadliga ämnen. I Hangö är järn- och manganhalterna i grundvattnet generellt rätt så höga, vilket kan innebära ett ökat behov av att behandla vattnet före distributionen. Reservvattentäkternas kapacitet är för närvarande kritisk i Hangö. För att trygga vattenuttaget i exceptionella situationer har Hangös och Raseborgs vattenledningsnät kopplats samman. 3.1.4 Behandling av avloppsvatten I Hangö finns det sammanlagt sex reningsverk, av vilka Hangö stads vattenverk förvaltar Stormosssens reningsverk. I området finns också andra mindre reningsverk som behandlar avloppsvatten från tätbebyggelse: reningsverket på fortön Russarö samt Oy Forcit Ab:s och FNsteel Oy Ab:s reningsverk för sanitetsvatten. De reningsverk som Hangon Puhdistamo Oy och Oy ViskoTeepak Ab driver behandlar främst industrianläggningarnas avloppsvatten. Till Stormossens avloppsreningsverk i Hangö leds största delen av avloppsvattnet från tätbebyggelsen på Hangö udd samt avloppsvattnet från de industrianläggningar som anges i tabell 11. Stormossens reningsverk har två linjer och reningen baserar sig på kemisk fällning av fosfor och aktivslamprocessen. Anläggningen har under åren 2008 2010 rustats upp för att möta kraven i de tillståndsvillkor som trädde i kraft den 1 januari 2011. Den viktigaste förbättringen har gjorts i den biologiska reningen för att uppnå den kvävereningseffekt som krävs. Den sanerade anläggningen tar emot avloppsvatten från Hangös centrumtätort, tätorten Lappvik, Hangös glesbygdsområden samt industrins sanitetsavloppsvatten, men dessutom har den beredskap att ta emot och behandla sanitets- och processavloppsvatten från Oy Forcit Ab och Oy ViskoTeepak Ab. För att kunna behandla förbiledningsvatten har det byggts en ActiFlow-behandlingsenhet. Det kan bedömas att reningsverket efter den omfattande saneringen har en livslängd på 30 år. Reningsprocessen består av följande steg angivna i flödesriktningen: Inloppspumpstation, skruvpumpstation Trappgaller (spaltvidd 3 mm) Luftad sand- och fettavskiljning Försedimentering av industriellt avloppsvatten (A=120 m 2, V=480 m 3 ) Luftning V = 2 x 830 m 3 + 2 x 980 m³ = 3 620 m 3 Sedimentering, rektangulära bassänger av typen vertikal/horisontalsedimentering A = 3 x 259 m 2 = 777 m 2, V = 3 x 984 m ³ ActiFlow-behandling

14 Slambehandlingen består av följande: Slamförtjockningsbassäng, 2 st, V = 400 m³ + 140 m 3 Torkning med centrifuger, 2 st Behandlingen av avloppsslammet från Hangö anskaffas av utomstående leverantör. Vid dimensioneringen av reningsverket användes följande värden: Flöde Medeltal Q medel 6 100 m 3 /d Maximalt flöde Q max 20 000 m 3 /d Maximalt flöde q max 1 050 m 3 /h Belastning (genomsnittlig) Susp. partiklar 940 kg/d CODCr 2600 kg/d BOD 7ATU 1 100 kg/d Totalfosfor 27 kg/d - Totalkväve 317 kg/d - Ammoniumkväve 160 kg/d Det renade avloppsvattnet leds ut i Finska viken, söder om Hangö udd, i havsområdet mellan Norra Andalskär och Grisselkobben, ca 1,5 km från stranden. Hangon Puhdistamo Oy släpper ut sitt renade avloppsvatten genom samma utloppsrör som Stormossens reningsverk. De gällande tillståndsvillkoren för Stormossens reningsverk har fastslagits i det tillstånd som Västra Finlands miljötillståndsverk (numera Södra Finlands regionförvaltningsverk) gav den 8 juni 2007. Tillståndsvillkoren anges i tabell 13. Tabell 13. Tillståndsvillkoren för Stormossens avloppsreningsverk, gäller fr.o.m. 1.1.2011. Maximal koncentration i renat avloppsvatten (mg/l) Reningseffekt % BOD 7-ATU 10 93 Totalfosfor 0,3 93 CODcr 90 85 Susp. partiklar 15 - Totalkväve - 70 Övervakningsperiod Kvartalsgenomsnitt, årsgenomsnitt för kväve För kvävets del bör målet för driften av anläggningen därför i praktiken vara en reduktion på 80 %. Miljötillståndet innehåller också följande krav: 1. De totala mängderna fosfor och kväve i det avloppsvatten som släpps ut från reningsverket i havet får efter att behandlingen av avloppsvattnet från Oy ViskoTeepak Ab och/eller Oy Forcit Ab har påbörjats, dock senast fr.o.m. den 1 januari 2011, vara högst 3 kg P/d och 120 kg N/d räknat som årsgenomsnitt. 2. Dessutom ska man vid behandlingen av avloppsvattnet uppfylla de krav som ställs i statsrådsbeslutet 888/2006 i fråga om BOD, COD, fosfor, kväve och suspenderade partiklar när övervakningen genom-

15 förs i enlighet med förordningen. Dessa krav ska för kvävets del uppfyllas efter att behandlingen av avloppsvattnet från Oy ViskoTeepak Ab och/eller Oy Forcit Ab har påbörjats, dock senast fr.o.m. den 1 januari 2011. För de övriga utsläppsstorheterna ska kraven uppfyllas fr.o.m. dagen för antagandet av detta beslut. 3. Tillståndsmottagaren ska senast den 31 december 2008 lämna in en utredning om läckvattnet och dagvattnet i avloppsnätet till Nylands miljöcentral och Hangö stads miljövårdsmyndighet. Samtidigt ska en plan för upprustning av nätet lämnas in, och denna plan ska beakta ovannämnda utredning och omfatta alla avlopp som är anslutna till reningsverket. Planen ska innehålla en tidsplan över de årliga åtgärderna inklusive en kostnadsberäkning för dem samt en bedömning av hur genomförandet av åtgärderna i planen kommer att inverka på mängden läck-, dag- och dräneringsvatten. I tillståndets motiveringar nämns dessutom att det efter att reningsverket har effektiviserats och de mest brådskande saneringarna av avloppsnätet har utförts blir aktuellt att flytta utsläppsplatsen ca 1,5 km längre ut till havs, till ett ca 20 m djupt område sydost om Andalskär. Genom detta minskas de ökade avloppsvattenmängdernas negativa effekter på strandvattnet och strandområdets naturvärden. Tabell 14. Vattenmängderna i Stormossens avloppsreningsverk, inklusive variationerna. År Behandlade mängder avloppsvatten medeltal störst minst Q medel m 3 /d Q medel m 3 /d Q max m 3 /d Q min m 3 /d 2005 2800 6990 22930 4550 2006 2700 6280 19237 3072 2007 2600 6690 20947 4549 2008 2500 6520 17481 2738 2009 2288 4080 9086 2699 2010 2589 4360 31023 2640 Tabell 15. Belastning i Stormossens avloppsreningsverk. År Mängd rent vatten (reningsverkets verksamhets-område) Avloppsvattenmängd Q medel m 3 /d Biol. syreförbrukning Totalfosfor Totalkväve BOD 7 -ATU kg O 2 /d kg P/d kg N/d 2005 6990 500 26 140 2006 6280 600 25 140 2007 6690 640 28 150 2008 6520 480 25 120 2009 4080 550 19 120 2010 4360 410 18 120

16 Tabell 16. Reningsresultaten i Stormossens avloppsreningsverk angivna som årsmedelvärden. Biol. syreförbrukning Totalfosfor Totalkväve År BOD 7-ATU mg O 2/l mg P/l mg N/l utg. red-% utg. red-% utg. red-% 2005 5,6 92 0,50 87 15 27 2006 4,8 95 0,29 92 20 27 2007 4,9 95 0,37 91 12 52 2008 4,8 92 0,40 88 12 35 2009 5,6 95 0,32 93 22 24 2010 7,4 92 0,54 87 20 28 Sett till helheten har reningsverket fungerat ganska bra och reningskraven har till största delen uppnåtts. På grund av den stora mängden läckvatten har tillståndsvärdena dock inte uppnåtts under alla övervakningsperioder (kvartalsgenomsnittet). 3.1.5 Regn- och dagvatten Behandlingen av regn- och dagvatten, det vill säga avrinnings- och dräneringsvatten, har i tätortsområden traditionellt skötts med dagvattenavlopp och utanför tätorter med öppna diken. Jämfört med avloppen för avloppsvatten är regnvattenavloppet fortfarande ganska kort i Hangö stads område. Tidigare bestod avloppsnätet nästan helt av kombinerade avlopp. Förutom i de områden där det finns kombinerade avlopp kan det komma in regnvatten i avloppsnätet också på andra ställen, bland annat om takvatten eller täckdikesvatten felaktigt leds till avloppet för avloppsvatten. Regn- och dagvatten kan också komma in i avloppet för avloppsvatten om avloppet är i dåligt skick och läcker. Läckvattenmängderna i Hangös avloppsnät har undersökts på 1990-talet och senast 2009. Under de senaste åren har områden med kombinerade avlopp sanerats, och avloppen har gjorts om till separata avlopp. I nybyggnationsområden anläggs numera separata avlopp. Skyfall kan orsaka översvämning i städernas centrumområden, där det finns stora ytor som inte släpper igenom vatten. Översvämningarna beror på att kapaciteten hos dagvattenavloppen och de öppna diken eller avledningsvägar som är avsedda för avledning av dagvatten kortvarigt överskrids på grund av att vattenmängden plötsligt ökat. Då regnvatten flödar på gatorna kan det orsaka problem för trafiken, bland annat på grund av att vägsträckor kan bli avstängda. Om regnvatten kommer in i fastigheter, kan det orsaka skador på konstruktioner och egendom. Dagvattenavloppen är i allmänhet dimensionerade på grundval av att skyfall återkommer med två års mellanrum och varar i 10 minuter. Det innebär att det dimensionerande regnflödet är cirka 120 l/s per hektar. Vid planering av nya områden har man på vissa ställen använt ett högre dimensioneringsflöde än vanligt. Det är inte ekonomiskt att dimensionera avlopp efter den högsta prognostiserade regnmängden. För dessa situationer förbereder man sig med hinderfria avledningsvägar, infiltrationsområden och olika dagvattenmotiv. Målet bör vara att majoriteten av regn- och dagvattnet behandlas omedelbart vid sin källa. Detta kräver att man beaktar dagvattnet redan i planläggningsfasen, eftersom behandlingen av dagvatten som uppkommer på grund av ogenomträngliga ytor, fördröjning eller andra åtgärder kräver tillräckligt med utrymme. På bebyggda eller annars trånga områden är dagvattenavlopp fortfarande ett alternativ. Dessutom bör man satsa på avledningsvägar. Man bör inte tillåta ledning av dränerings- och takvatten till avloppet för avloppsvatten. I samband med sanering av ledningsnät i bostadsområden bör felaktiga anslutningar åtgärdas. Detta kommer att minska

17 den onödiga belastningen i avloppen för avloppsvatten, i pumpstationerna och i avloppsreningsverken. 3.2 Utvecklingsåtgärder 3.2.1 Vattenförsörjningen Eftersom vattenförsörjningen i Hangö baseras på grundvatten spelar skyddet av grundvattenområdena en mycket viktig roll när det gäller att trygga stadens vattenförsörjning. En uppdatering av skyddsplanen för grundvattenområdena är aktuell, och avsikten är att den ska göras 2012. De viktigaste industrianläggningar och företag som har anslutits till det kommunala vattenledningsnätet är: Orion-yhtymä Oyj/Fermion, Genencor Ab, Oy Forcit Ab och Printal Oy. Industrianläggningarna använder lite mindre än hälften av det vatten som produceras av Hangös vattenverk. Industrianläggningarnas vattenanvändning beror på tillverkningsprocessen och är nära knuten till marknadsläget för slutprodukterna. Att förutsäga industrins vattenanvändning är mycket svårt. I prognosen nedan antas att invånarantalet i Hangö under planeringsperioden förblir på samma nivå som år 2010, det vill säga ca 9 500 invånare, och att industrins vattenförbrukning ligger kvar på nuvarande nivå. Tabell 17. Antal anslutna till Hangö vattenverk och prognoser för vattenförbrukningen. År 2010 2015 2020 2025 2030 Anslutningsgrad (%) Antal anslutna (inv.) Specifik förbrukning l/inv/d (inkluderar industrins vattenförbrukning) Medelförbrukning (m 3 /d) 97 98 99 99 99 9 180 9 300 9 400 9 400 9 400 300 300 300 300 300 2 754 2 790 2 800 2 800 2 800 Råvattnet i Storkällans vattentäkt har tagits från en damm som byggts i en källbäck som ligger på norra sidan av Första Salpausselkä. Under tider med låg grundvattennivå har det vid den nuvarande vattentäkten förekommit problem med vattenbrist. När man tar vatten från en ytvattenkälla måste man säkerställa den hygieniska kvaliteten med sandfiltrering och efterklorering. För att förbättra kvaliteten på råvattnet i vattentäkten har man planerat att flytta vattenuttaget från dammen i källbäcken till de silrörsbrunnar som ligger högre upp på Salpausselkä. För att öka vattentäktens avgivningskapacitet har man planerat att vatten som pumpas från sötvattensviken i Gennarby ska infiltreras i silrörsbrunnarnas avrinningsområde genom överstrilning. Projektet är planerat att genomföras i två faser. I den första experimentella fasen försöker man ta reda på hur projektet inverkar på grundvattennivån och flödet samt på genomströmningstiden och brunnarnas avgivningskapacitet. I den andra fasen byggs de fasta anordningar som behövs för att av Gennarbyvikens vatten bilda konstgjort grundvatten av god kvalitet och med tillräcklig avgivningskapacitet. Storkällans vattenuttagskapacitet har normalt varit 1 500 m 3 /d, men under torra somrar endast ca 650 m 3 /d. År 2003 minskade Storkällans avgivningskapacitet till t.o.m. mindre än 500 m³/d. Enligt kostnadskalkylen kommer projektet att kosta 700 000 euro, vilket inkluderar saneringsåtgärder i vattentäkten och en råvattenledning mellan Gennarby och Storkällan. Anläggningen för konstgjort grundvatten kommer eventuellt att tillgodose behoven inte bara i Hangö utan även i västra delarna av Raseborg.

18 Från Skjutbanans vattentäkt får man enligt tillståndet ta ut i genomsnitt 2 200 m 3 grundvatten per dygn. I vattenprov tagna i maj 2004 observerades tetrakloreten i en halt av 15 mg/l i vattentäktens vatten. Halten överskrider klart gränsvärdet för hushållsvatten (5 mg/l). Vattnet i Skjutbanans vattentäkt kan därmed inte användas som hushållsvatten. Vattnet används endast för bevattning av idrottsplanen. Från Mannerheimvägens vattentäkt får man enligt tillståndet ta ut 700 m³/d och dess kapacitet har i praktiken varit 300 m³/d. För bortfiltrering av lösningsmedel och bekämpningsmedel har det i stationen installerats ett aktivt kolfilter 2006. År 2008 stängdes stationen tills vidare på grund av att gränsvärdena för kvicksilver överskreds. Både Skjutbanans och Mannerheimvägens vattentäkter bör förbli reservvattentäkter, som kan tas i drift vid behov. Innan de tas i drift måste man i stationerna installera filter för att avlägsna föroreningarna. 3.2.2 Vattenlednings- och avloppsnätet År 2010 var 97 % av invånarna i Hangö anslutna till Hangös vattenledningsnät, så ingen betydande ökning av antalet anslutningar i bebyggelsen är i sikte. Enligt prognoserna kommer vattenförbrukningen i bebyggelsen att förbli på nuvarande nivå. År 2010 hade ca 9 000 invånare (95%) anslutit sig till Hangös avloppsnät. Målet kan vara att under åren 2012 2016 ansluta 50 % av de områden som nu saknar avlopp. Hangös detaljplaneområden i centrumtätorten samt i tätorten Lappvik har fastställts som vatten- och avloppsverkets verksamhetsområde. Det föreslås att fastigheterna längs förbindelseledningen Lappvik - Tvärminne - Täktom - Hangö och fastigheterna norr och söder om bygdevägen ska inkluderas i vatten- och avloppsverkets verksamhetsområde till den del som ledningslinjen löper längs vägen. På andra platser föreslås att avloppets verksamhetsområde inkluderar fastigheter på vars mark det finns ett avlopp och grannfastigheterna i omedelbar närhet (<10 m) av tomtgränsen. Annars fastställs verksamhetsområdena för vatten- och avloppsnätet i samband med att detaljplanen godkänns. Hangös vatten- och avloppsverk har i enlighet med den plan för sanering av nätet (bilaga) som lämnats in till närings-, trafik- och miljöcentralen förbundit sig att under planeringsperioden 2010 2025 investera ca 10 miljoner euro (i dagens penningvärde) i saneringar av det befintliga nätet. Saneringsplanen inkluderar de årliga saneringarna av nätet. Utöver dessa åtgärder behövs förnyelse av nätet vid ledningsbrott. Behovet av dessa åtgärder kan inte alltid förutsägas. För dessa oförutsedda nätsaneringar bör reserveras 200 000 euro per år. 3.2.3 Avloppsvattnet För avloppsreningens del är det primära målet att välja en kostnadseffektiv lösning, för att uppnå bästa möjliga resultat vid reningen av avloppsvattnet från tätbebyggelsen och industrin. För att avloppet, förbindelseledningarna och avloppsreningsverken ska fungera väl är det viktigt att läckvattnets andel inte överskrider de uppsatta målvärdena. De kommunala avloppsreningsverken har årligen tagit emot ca 50 000 m 3 industriavloppsvatten. År 2010 tog de kommunala reningsverken emot totalt 1 668 450 m 3 avloppsvatten. Under år med normal nederbörd har avloppsvattenflödet i avloppsreningsverken uppgått till i genomsnitt ca 6 000 m³/d, men saneringsåtgärderna under de senaste åren har minskat flödet till i genomsnitt ca 4 750 m³/d. I tabell 19 visas den nuvarande belastningen från tätbebyggelsen och industrianläggningarna samt prognoser för belastningen fram till 2030. I prognoserna nedan antas att invånarantalet i Hangö under planeringsperioden förblir på samma nivå som år 2010, det vill säga ca 9 500 invånare, och att industrins avloppsvattenmängder ligger kvar på nuvarande nivå. Tack vare saneringarna av avloppsnätet förutspås att mängden läckvatten kommer att minska.