Samrådsunderlag. Version

Samrådsunderlag Ny 40kV-ledning samt ny koncession för befintlig 40 kv-ledning TL176 mellan Tibro och Mölltorp, Tibro och Karlsborgs kommuner Västra Götalands län Version 2016-11-02

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Projekt: Län Kommuner: Vid frågor kontakta Digitala handlingar sänds till: Fysiska handlingar sänds till: Handläggare samrådsunderlag: Vattenfall Eldistribution AB Tibro- Mölltorp P-13-7087 Vattenfall NIS.nr: 220 976 Västra Götalands län Tibro kommun Karlsborgs kommun Robert Kozelka/Thorun Berg Telefonnr: 010-4741729 Vardagar mellan kl. 14:00-16:00 kraftledning.molltorp@poyry.com Pöyry Sweden AB Märk: Kraftledning Tibro Mölltorp P.O. Box 1002 405 21 Göteborg Robert Kozelka, Pöyry, projektledare, kraftledningstekniker Thorun Berg, Pöyry, GIS-underlag, samordning samråd 2

INNEHÅLL 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND...4 1.2 SYFTE OCH BEHOV...5 1.3 PRÖVNING...6 1.4 SAMRÅD OCH INFORMATION...8 2 UTREDNING AV MÖJLIGA STRÄCKOR FÖR NY LEDNING... 10 2.1 METOD... 10 2.2 ANALYS AV STRÅKSAMRÅD... 10 3 BESKRIVNING AV STRÄCKNINGSFÖRSLAG FÖR NY LEDNING... 13 3.1 BESKRIVNING AV STRÄCKNING FÖR NY LUFTLEDNING (FÖRORDAT ALTERNATIV)... 13 3.2 BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING TL176... 13 3.3 JUSTERINGAR AV TL176 FÖR SAMBYGGNATION MED NY LUFTLEDNING... 13 3.4 BESKRIVNING AV UTRETT MARKKABELALTERNATIV... 16 4 RASERING AV BEFINTLIGA LEDNINGAR... 16 5 NATUR OCH KULTURVÄRDEN... 17 5.1 NATUR OCH KULTUR SOM BERÖR LUFTLEDNINGSALTERNATIVET FÖR NY LEDNING.... 17 5.2 NATUR OCH KULTUR SOM BERÖR BEFINTLIG LEDNING TL176.... 18 5.3 NATUR OCH KULTUR SOM BERÖR KABELALTERNATIVET... 20 5.4 BERÖRDA RIKSINTRESSEN... 21 6 BOSTÄDER OCH ANDRA BYGGNADER... 22 7 TEKNISK UTFORMNING... 23 7.1 UTFORMNING LUFTLEDNING... 23 7.2 UTFORMNING MARKKABEL... 24 8 UTFORMNING LEDNINGSGATA... 24 9 ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSBESKRIVNING... 26 9.1 KOMMANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 26 9.2 ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSER FÖR NATUR OCH KULTUR... 26 9.3 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT... 26 9.4 MAGNETFÄLTSBERÄKNINGAR... 28 10 TIDSPLAN... 30 Om inte annat anges nyttjas i detta samrådsunderlag kartmaterial från lantmäteriverket enligt medgivande MS2013/04895 BILAGOR 1. Översiktskarta 2. Samrådsprocessen 3. Sändlista 4. Tabell Identifierade objekt 5. Karta Riksintressen 6. Karta Naturvärden 7. Karta Kulturvärden 8. Ledning TL163 Moholm-Mölltorp 3

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) har för avsikt att bygga en ny 40 kv- ledning mellan ställverken OT76 i Tibro och TT1631 i Mölltorp, se Figur 1. Den planerade 40 kv- ledningen kommer att gå genom Tibro och Karlsborgs kommuner i Västra Götalands län. Utformningen planeras i första hand som luftledning, ett alternativ för markkabel har även studerats. I samband med detta avser även Vattenfall att söka ny koncession för befintlig luftledning TL176, se Figur 1 mellan OT76 i Tibro och TT1631 i Mölltorp. Ledning TL176 kommer att genomgå justeringar i sträcka och utformning för att kunna sambyggas med den nya luftledningen, därav kommer ny koncession sökas för TL 176. Projektet innefattar även rasering av luftledning TL163, Figur 1 mellan OT75 Moholm och TT1631 Mölltorp. Pöyry har fått i uppdrag av Vattenfall att genomföra följande delar i projektet: Koncessionsansökan för ny 40 kv- ledning mellan ställverken OT76 i Tibro och TT1631 i Mölltorp (se stycke 1.2.2). Ny koncessionsansökan för befintlig 40 kv- ledning TL176 mellan ställverken OT76 i Tibro och TT1631 i Mölltorp(se stycke 1.2.3). Tillstånd för återkallelse av befintlig 40 kv- ledning TL176 mellan ställverken OT76 i Tibro och TT1631 i Mölltorp (se stycke 1.2.4). Tillstånd för återkallelse av befintlig 40 kv- ledning TL163 mellan ställverken OT75 i Moholm och TT1631 i Mölltorp (se stycke 1.2.5). Figur 1. Figuren visar en översikt av det område som innefattas av projektet. 4

1.2 Syfte och behov 1.2.1 Områdets nuvarande elnät De lokala elnäten i och omkring Fagersanna, Mölltorp och Karlsborg i Tibro och Karlsborgs kommuner har idag sin elförsörjning via Vattenfall Eldistributions regionala 40 kv-elnät. Normalt förses dessa samhällen med el via ledning TL176 från Vattenfalls ställverk i Tibro, via fyra olika transformatorstationer. Reservmatning sker via en annan ledning, TL163, från Vattenfalls ställverk i Moholm, Figur 2 och Bilaga 1. Mängden el som används i området är så pass stort att det krävs en reservledning för att klara elförsörjningen vid planerade avbrott och oförutsedda avbrott på den normalt matade linjen. Detta är för att Vattenfall skall kunna uppfylla funktionskravet över maximalt tillåten avbrottstid (EIFS 2013:1). Figur 2. Figuren visar hur var befintliga ledningar samt stationer är belägna inom området. 1.2.2 Koncessionsansökan för ny 40 kv- ledning mellan ställverken OT76 i Tibro och TT1631 i Mölltorp. En ny ledning planeras att byggas mellan ställverken OT76 i Tibro och TT1631 Mölltorp för att ersätta reservledningen TL163. I Tibro finns möjlighet att ansluta den nya ledningen till det fack i transformatorstationen som tidigare matade 40 kv ledningen mellan Tibro och Korsberga (numera raserad). En ny ledning mellan Tibro och Mölltorp skulle fylla samma funktion som reservledning åt TL176 som TL163 gör idag, samt även kunna bidra till att minska energiförlusterna i 40 kv-nätet jämfört det nuvarande nätet. Detta förfarande bedöms även innebära en enklare och mer rationell nätstruktur än den som finns i nuläget. Samrådet 5

berör två sträckningsalternativ, ett huvudalternativ utformat som luftledning samt ett utrett alternativ för markkabel. 1.2.3 Ny koncessionsansökan för befintlig 40 kv- ledning TL176 mellan ställverken OT76 i Tibro och TT1631 i Mölltorp. Om alternativet för ny luftledning blir aktuellt för byggnation kommer den befintliga 40 kvledningen TL176 mellan Tibro och Mölltorp att genomgå justeringar och byggas om. Detta innebär att sträckningen ändras, så att den kan sambyggas med den nya 40 kvluftledningen. En ny koncession för denna ledning kommer därför att sökas. Samrådet berör således även ny koncession för ledning TL176. 1.2.4 Tillstånd för återkallelse av befintlig 40 kv- ledning TL176 mellan ställverken OT76 i Tibro och TT1631 i Mölltorp. Om alternativet för ny luftledning blir aktuellt för byggnation och den befintliga 40 kvledningen TL176 mellan Tibro och Mölltorp genomgår justeringar, så kommer tillstånd för den befintliga sträckan att återkallas. Ny koncession kommer sökas för denna ledning, så att sambyggnation kan ske med den nya 40 kv-ledningen (se stycke 1.2.3). 1.2.5 Tillstånd för återkallelse av befintlig 40 kv- ledning TL163 mellan ställverken OT75 i Moholm och TT1631 i Mölltorp. Den befintliga reservledningen, TL163, är idag en gammal ledning mellan ställverken i Moholm och Mölltorp. Ledningsgatan är smalare än vad som är normalt för en 40 kv-ledning, träd och grenar riskerar därför att falla på ledningen och orsaka störningar på elnätet. Ledning TL163 är den enda 40 kv-ledningen som ansluter till 40 kv-ställverket i Moholm. Därför anser Vattenfall att det vore både tekniskt och ekonomiskt fördelaktigt om ledningen istället för att byggas om och breddas på hela sträckan kunde avvecklas och ersättas av en ny ledning mellan Tibro och Mölltorp. Detta innebär att framtida investeringar i 40 kvställverket i Moholm kan undvikas. Om alternativet för ny luftledning blir aktuellt för byggnation kommer således TL163 att raseras. 1.3 Prövning 1.3.1 Prövningsprocess och tillstånd För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen(Ei) och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. Ansökan om förnyad nätkoncession följer samma process. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (nedan kallat MKB) som beskriver den påverkan som ledningen kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen, som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession. Vid ett eventuellt överklagande prövar markoch miljödomstolen frågan. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer. 6

Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Vattenfall avser att i första hand trygga rätten att uppföra och bibehålla ledningarna med frivilliga överenskommelser genom att teckna markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalen ligger sedan till grund för innehållet i den ledningsrätt som Vattenfall kan komma att ansöka om. För fastighetsägaren innebär markupplåtelsen att marken förblir i fastighetsägarens ägo men att ersättning för intrånget erhålls genom ett engångsbelopp. Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. Det kan t ex bli aktuellt att ansöka om tillstånd för eller anmäla vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken eller tillstånd/dispens enligt bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken. Även bestämmelserna i kulturmiljölagen ska beaktas. För det fall prövning enligt andra bestämmelser kommer att bli aktuella görs detta i behörig ordning skilt från aktuell ansökan om nätkoncession för linje. För rasering av befintliga ledningar måste nätägaren ansöka om återkallelse. Nätägaren måste få beslut i frågan innan ledningen kan tas bort. I samband med detta kan Ei besluta om återställningsåtgärder. Ei kan även i samband med beslut om ny koncession besluta om återkallelse av en befintlig koncession. 7

1.4 Samråd och information Syftet med ett samråd är att ge möjlighet för alla berörda att lämna information till Vattenfall samt att påverka beslut i projektet. Innan en MKB kan upprättas ställer 6 kap 4 miljöbalken (1998:808) krav på att den som vill bygga en kraftledning skall samråda med länsstyrelse, kommun och enskilda som kan bli särskilt berörda. Även statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd ges möjlighet att lämna synpunkter. Ett samråd gällande stråk genomfördes under hösten 2015 och följs nu upp av ett samråd gällande sträckning. Processen illustreras i Figur 3 och Bilaga 2. Samråd gällande stråk Samrådsprocessen inleddes med ett stråksamråd hösten 2015. Med utgångspunkt från ett utredningsområde utformade Vattenfall tre stråk, d.v.s. ett bredare område mellan stationerna inom vilket en ledning kan placeras. Utredningsområdet samt de tre stråken illustreras i Figur 4. Två av dessa stråk anpassades till utförande av luftledning och ett anpassades till utförande av markkabel. Bredden av stråken utformades för att ge så stor flexibilitet som möjligt vid framtagning av sträckor. Stråkens utformning gjordes med hänsyn till: Befintliga ställverk OT76 Tibro och TT1631 Mölltorp Befintlig infrastruktur, Tekniska- och ekonomiska aspekter Att i möjligaste mån undvika skyddade områden och andra natur- och kulturvärden. Information från Försvarsmakten och Trafikverket i september respektive november 2014. Information som framkom vid möte med Tibro kommun 2015-05-27. Samråd gällande stråk utfördes i skriftlig form med berörda myndigheter, organisationer, fastighetsägare, särskilt berörda och allmänheten. Den information som inhämtades under stråksamrådet har sedan använts för att utvärdera de olika stråkalternativen för utformning av förslag på ledningssträckor. Samråd gällande sträckning för ny ledning samt ny koncession för TL176 (detta samråd) Efter genomfört samråd gällande stråk, har ett förslag på sträckning utformats inom det södra luftledningsstråket. Ett kabelalternativ har även studerats inom kabelstråket (se stråkens utformning i Figur 4). Sträckningarna har utformats utifrån yttranden som inkommit från stråksamrådet, befintlig infrastruktur, tekniska och ekonomiska aspekter samt att i möjligaste mån undvika skyddade områden och andra natur- och kulturvärden (se kap 2). Detta samråd innefattar även ny koncession för befintlig ledning TL 176 mellan ställverken OT76 i Tibro och TT1631 i Mölltorp. Rasering av ledning TL176 samt TL163 kommer att beskrivas i den MKB som följer. Sträckningssamrådet sker genom ett skriftligt utskick till berörda myndigheter, organisationer, fastighetsägare, särskilt berörda och allmänheten. Vattenfall bjuder vid sträckningssamrådet 8

även in till ett öppet hus/utställning där markägare, närboende, allmänhet och andra berörda parter kan komma och ställa frågor och få information om projektet. Möjlighet att lämna skriftliga synpunkter finns under samrådet. Den information som inhämtas under sträckningssamrådet kommer att utvärderas så att ett sträckningsförslag kan tas fram, som Vattenfall sedan söker koncession för. Information och synpunkter som framkommer i samråden kommer också att ligga till grund för kommande MKB. Vi är här Stråksamråd Sträckningssamråd I samråden inhämtas information och synpunkter för kommande MiljöKonsekvensBeskrivning (MKB). Samrådsredogörelse upprättas Beslut av Länsstyrelsen om projektet innebär betydande miljöpåverkan (BMP) Om projektet innebär BMP sker komplettering av samråd Vid en eventuell komplettering inhämtas ytterligare information och synpunkter från utökad samrådskrets Koncessionsansökan inkl MKB färdigställs Energimarknadsinspektionen behandlar ansökan Här finns möjlighet att yttra sig igen Beslut Figur 3. Figuren illustrerar samrådets genomförande samt processen för tillståndsansökan. 9

2 UTREDNING AV MÖJLIGA STRÄCKOR FÖR NY LEDNING 2.1 Metod För att ta fram de olika sträckningsalternativen har en utvärdering av de föreslagna stråken gjorts, se Figur 4. Utvärderingen har grundats på information från relevanta databaser samt information och synpunkter som inkom under stråksamrådet, se Tabell 1. Yttranden kommer att redovisas i detalj i den samrådsredogörelse som ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan, vilken redovisas i kommande MKB. Sträckningarna har således utformats med hänsyn till natur- och kulturvärden, områden av värde för friluftsliv, geologiska förutsättningar, hydrologiska förutsättningar, förorenade områden, boendemiljö samt tekniska och ekonomiska aspekter. Kartmaterial har studerats och hänsyn till möjligheten att utnyttja befintlig infrastruktur, så som vägar och kraftledningsgator, har även gjorts. Avstånd är uppmätta från kartmaterial. Identifierade objekt finns listade i tabell i Bilaga 4. Tabell 1. Tabellen visar vad för information som ligger till grund för utformning av sträckningar. Källa Länsstyrelsernas GIS-tjänster Västra Götalands län Tibro, Karlsborg, Skövde kommun Skogsdataportalen Fornsök Statens Geologiska Undersökning Lantmäteriet Yttranden från stråksamråd Information Nationell- och länsvis data Förorenade områden enligt MIFO Kommunala översiktsplaner Skogsstyrelsens data över skogliga värden Riksantikvarieämbetets data över fornminnen Jordartskartan Laserscannad höjddata, Fastighetskartan Information och synpunkter från berörda 2.2 Analys av stråksamråd 2.2.1 Norra stråket Vid stråksamrådet framkom synpunkter rörande byggnation i det norra luftledningsstråket från flertalet samrådsparter. Bland annat gällde synpunkterna angående det norra stråket hälsopåverkan av elektromagnetiska fält, närhet till bostäder, närhet till hästverksamhet, ekonomisk förlust då omogen produktionsskog behöver avverkas över stora ytor, påverkan på fastighetspriset, påverkan på friluftsliv, åkermark samt visuell upplevelse av landskapet. Under samrådet inkom även synpunkter från försvarsmakten angående stolphöjd på 20 m, vilket är för hög inom området. Norra stråket kommer även i konflikt med ett riksintresse för totalförsvar. Analys av geografisk information (se Tabell 1)visar att inom norra stråket finns fler natur- och kulturområden som bör undvikas jämfört med södra stråket. En ledningsdragning i norra stråket skulle även medföra att en del av ledningen förläggs längs med befintlig ledning TL163, detta skulle kräva en breddning av ledningsgatan samt trädsäkring. 10

2.2.2 Södra stråket Vad gäller södra stråket framkom synpunkter angående hälsopåverkan av elektromagnetiska fält, närhet till bostäder, närhet till hästverksamhet och försämrad visuell upplevelse av landskapet. Analys av geografisk information (se Tabell 1)visar att inom södra luftledningsstråket finns färre natur- och kulturområden som bör undvikas jämfört med det norra luftledningsstråket. 2.2.3 Kabelstråket Vad gäller kabelstråket framkom yttranden gällande lämplig sträckning för kabel. Då ett kabelalternativ lämpligast dras längs med den gamla banvallen, så anser Länsstyrelsen att en utredning av banvallens miljötillstånd ska genomföras. Detta kan komma att bli mycket kostsamt. Vid ett kabelalternativ skulle befintlig luftledning TL176 att stå kvar (ej raseras) dock skulle det krävas reinvesteringar inom snar framtid för luftledningen, vilket medför ytterligare kostnader vid ett kabelalternativ. Analys av geografisk information (se Tabell 1)visar att inom kabelstråket finns fler natur- och kulturområden som bör undvikas jämfört med södra och norra luftledningsstråken. Generellt är byggnation av markkabel betydligt mer kostsamt än luftledning. 2.2.4 Förespråkad sträckning och utförande Flertalet yttranden förespråkade ett kabelalternativ i anslutning till banvallen samt det södra luftledningsalternativet längs med befintlig luftledning TL176. Vattenfall förordar att den planerade kraftledningen byggs som luftledning. Det huvudsakliga skälet till ställningstagandet är den väsentligt ökade kostnad som en markförlagd ledning medför. En markförlagd ledning bedöms därför inte vara rimlig ur ett ekonomiskt perspektiv. Vattenfall framhåller att de ekonomiska aspekterna är avgörande då Vattenfall har krav på sig att investera långsiktigt och samhällsmässigt ansvarigt eftersom det i slutänden är kundkollektivet som bekostar de investeringar som nätbolaget gör. Att då investera dyrt i teknik som Vattenfall inte anser uppfyller syftet lika bra anser vi inte vara samhällsmässigt ansvarigt. Vattenfall vill dock framhålla att samrådet avser de båda studerade teknikerna i de identifierade sträckningarna(huvudalternativ och kabelalternativ). Sammantaget var yttranden och argument emot det norra stråket så starka att Vattenfall valt att gå vidare med sträckningsförslag i det södra luftledningsstråket samt även analysera ett kabelalternativ längs med banvallen, se Figur 4. 2.2.5 Utredning av sträcka Moholm-Mölltorp (TL163) Under stråksamrådet framkom önskemål om att utreda en reinvestering i den befintliga reservledningen TL163. Geografisk information (se Tabell 1) har därför tagits fram för denna sträcka och redovisas som tabell och kartor i bilaga 8. Den befintliga reservledningen, TL163, är idag en gammal ledning mellan ställverken i Moholm och Mölltorp som inte är trädsäker, dvs. ledningsgatan är smalare än vad som är normalt för en 40 kv-ledning. Träd och grenar riskerar därför att falla på ledningen och orsaka störningar på elnätet. Ledning TL163 är den enda 40 kv-ledningen som ansluter till 40 kv-ställverket i Moholm. Därför anser Vattenfall att det vore både tekniskt och ekonomiskt fördelaktigt om ledningen istället för att byggas om och breddas på hela sträckan kunde avvecklas och ersättas av en ny ledning mellan Tibro och Mölltorp. Detta innebär att framtida investeringar i 40 kv-ställverket i Moholm kan undvikas. 11

Analys av geografisk information (se Tabell 1) visar att stora arealer av skog skulle påverkas vid breddning av ledningsgatan samt trädsäkring. Figur 4. Figuren visar stråkalternativen inom utredningsområdet. Samråd för stråk genomfördes hösten 2015. 12

3 BESKRIVNING AV STRÄCKNINGSFÖRSLAG FÖR NY LEDNING 3.1 Beskrivning av sträckning för ny luftledning (förordat alternativ) Ledningsalternativet är sammanlagt ca 20 km långt. Ledningen utgår från befintlig station i västra Tibro. Därefter följer ledningen befintlig luftledning TL 176 i östlig riktning genom Västanås industriområde. Ledningen följer med vissa avvikelser befintlig luftledning söder om sjön Örlen och Kopparsjön fram till befintlig station i Mölltorp (se Figur 5). Sträckningen för den nya luftledningen kommer att ske i den befintliga TL176 ledningsgata med vissa justeringar. Dessa två ledningar kommer att sambyggas för att nyttja befintlig ledningsgata och minska markintrång. Figur 5. Sträckningsförslag för ny 40 kv-ledning mellan Tibro och Mölltorp 3.2 Beskrivning av befintlig ledning TL176 Den befintliga 40 kv-ledningen TL176 utgår från ställverk OT76 i Tibro och följer i huvudsak det nya sträckningsförslaget för luftledning vilken är beskriven i kap 3.1. I övrigt skiljer sig sträckan i området kring korsningen av Tidan, Katerydsmossen, öster om Håkanstorp och öster om Fagersanna (se stycke 3.3). Vid återuppbyggnad av ledning TL176 planeras en sambyggnation med det nya sträckningsförslaget för luftledning. 3.3 Justeringar av TL176 för sambyggnation med ny luftledning Vid sambyggnation av TL176 och ny luftledning planeras ledningarna följa den sträckning som presenteras i Figur 5 Planerad sträcka för sambyggnation av ny luftledning och TL176. Som framgår i Figur 5, så kommer vissa justeringar ske där den nya sträckningen frångår befintlig luftledningsgata för TL176. Se detalj i Figur 6, Figur 7, Figur 8 och Figur 9. I Figur 6 framgår i detalj hur den nya sträckningen har justerats vid övergången av Tidan. Justeringen har utförts för att korsa Tidan mer vinkelrät samt undvika det fornminne (övrig kulturhistorisk lämning) som ligger öster om Tidan. Lövskogsområdena som korsas har 13

naturvärdesklass 3, d.v.s. måttligt värde. Öster om fornminnet har sträckningen justerats för att undvika intrång i de fastigheter som nu korsas av befintlig luftledning TL176. Figur 6. Figuren visar hur den nya ledningssträckningen justerats från befintlig sträcka för TL176. Justeringar har utförts vid Tidan samt för fastigheter. I Figur 7 framgår i detalj hur den nya sträckningen har justerats söderut för att öka avståndet till Tibro motorbana. Sträckan korsar ett våtmarks/sumpskogsområde, klass 3 enligt våtmarksinventeringen. Tibro kommun har inom sitt naturvårdsprogram gjort en uppdatering av hur stort området för våtmark/sumpskog är. Sträckningen planeras att gå norr om det område som klassats som känsligt, se Figur 7. Figur 7. Figuren visar hur den nya ledningssträckningen justerats från befintlig sträcka för TL176. Den nya sträckningen passerar mellan motorbanan och naturvårdsprogram för våtmark. 14

I Figur 8 framgår i detalj hur den nya sträckningen för luftledning har justerats norrut för att öka avståndet till bostäder. Bostäderna är belägna strax söder om befintlig luftledning TL 176, på var sida om den gamla banvallen. Figur 8.. Figuren visar hur den nya ledningssträckningen justerats från befintlig sträcka för TL176 för att öka avståndet till bostäder. I Figur 9 framgår justeringar som utförts för den nya sträckningen för luftledning. Justeringarna har utförts för att optimera platser för vinkelstolpar. Justeringarna är markerade med blå ringar. Figur 9. Figuren visar (blå ringar) hur den nya ledningssträckningen justerats från befintlig sträcka för TL176 för att optimera platser för vinkelstolpar. 15

3.4 Beskrivning av utrett markkabelalternativ Ledningsalternativet är ca 20 km långt. Ledningen är utformad som markkabel och utgår från befintlig ställverk i västra Tibro söderut tills den når befintlig banvall vilken ej är i bruk. Ledningen följer därefter banvallen österut genom Tibro och sneddar i nordöstlig riktning för att följa söder om sjön Örlen, alltjämt längs med banvallen. Ledningen följer därefter banvallen norr om Kopparsjön för att slutligen nå fram till befintligt ställverk i Mölltorp (se Figur 5). 4 RASERING AV BEFINTLIGA LEDNINGAR De lokala elnäten i och omkring Fagersanna, Mölltorp och Karlsborg i Tibro och Karlsborgs kommuner planeras att förändras och en ny 40 kv-ledning planeras att byggas. Då den nya ledningen (vilket detta samråd berör) mellan Tibro och Mölltorp är på plats, kommer inte reservledning TL163 fylla någon funktion. Ledning TL176 kommer återuppbyggas med ny koncession och den befintliga ledningen TL176 kommer därmed inte heller fylla någon funktion. Befintliga koncessioner för ledning TL176 mellan ställverken OT76 i Tibro och TT1631 i Mölltorp samt ledning TL163 mellan ställverken OT75 i Moholm och TT1631 i Mölltorp kommer därför att återkallas och sedermera raseras. 16

5 NATUR OCH KULTURVÄRDEN 5.1 Natur och kultur som berör luftledningsalternativet för ny ledning. I Tabell 2 nedan beskrivs översiktligt natur och kulturvärden som berör luftledningsalternativet. Se även bilaga 5, 6 och 7. Tabell 2 Beskrivning av luftledningsalternativet Längd Ca 20 km Landskapsbeskrivning Sträckningen går genom skogslandskap, odlingslandskap samt passerar ån Tidan. Delar av sträckningen går genom samhällena Tibro, Fagersanna och Mölltorp. Riksintressen Natur, Kultur och Fritid Sträckningen går igenom två områden av Riksintresse för Naturvård En längre passage av NRO 14077 Örlendalen Mölltorpsplatån samt en kort del söder om Ransberg NRO 14091 Rankåsområdet. Sträckningen går även igenom ett område längst österut, som omfattas av riksintresse för friluftsliv, Vättern. Naturvärden Ca 600 meter söder om sträckningen ligger ett riksintresse för vindbruk. Sträckningen går över tre strandskyddsområden, ån Tidan, en mindre sjö vid Håkanstorp samt söder om Kopparsjön. Sträckningen passerar även ca 80 meter från Ulvsjöns strandskydd. Sträckningen går genom två vattenskyddsområden; Fagersanna, vilken ligger i anslutning till sjön Örlen samt Mölltorp som ligger i anslutning till Kopparsjön. Inom hundra meter från sträckningen ligger även vattenskyddsområdet Vättern. Sträckningen korsar ett större våtmarksområde Katerydsmossen, vilken har klass 3 enligt våtmarksinventeringen samt överlappas av sumpskog. Sträckningen tangerar våtmarken Sumpskog n om Tideberg, även denna klass 3 enligt våtmarksinventeringen och överlappas av sumpskog. Ytterligare en sumpskog Jonstorp korsas av sträckningen. Inom hundra meter från sträckningen finns 13 stycken lövskogsinventeringar. Sträckningen korsar åtta av dessa, varav två har klass 2, fyra har klass 3 och två har klass 4. Sträckningen passerar sex nyckelbiotoper, den närmaste med några fåtal meter Källorna. Sträckningen korsar 2 ängs- och betesmarker, en restaurerbar och en av bra hävd. Ytterligare två ängs- och betesmarker finns inom hundra meter från sträckningen. 17

Kulturvärden Kommunala planer Sträckningen passerar ån Tidan ca 80 meter norr om Gärebäckens utlopp. I Gärebäcken finns den rödlistade arten flodpärlmussla. Två övriga kulturhistoriska lämningar från Riksantikvarieämbetets register finns inom 100m av sträckningen. En av dem korsas av sträckan avsedd för luftledning. Sträckan passerar genom ett område klassat som regionalt värdefulla odlingslandskap; Mickelstorp. Fyra områden med ängsoch betesmark berörs varav två med bra hävd. Årebergs herrgårds- och industrimiljö ligger ca 60 m från sträckningen, området är klassat som kommunal kulturmiljö. De delar av stråket som går genom samhällena Tibro, Fagersanna och Mölltorp berörs av detaljplaner. 5.2 Natur och kultur som berör befintlig ledning TL176. I Tabell 3 nedan beskrivs översiktligt natur och kulturvärden som berör luftledningsalternativet. Se även bilaga 5, 6 och 7. Tabell 3. Beskrivning av befintlig ledning TL176 Längd Ca 20 km Landskapsbeskrivning Sträckningen går genom skogslandskap, odlingslandskap samt passerar ån Tidan och kopparbäcken. Delar av sträckningen går genom samhällena Tibro, Fagersanna och Mölltorp. Riksintressen Natur, Kultur och Fritid Sträckningen går igenom två områden av Riksintresse för Naturvård. En längre passage av NRO 14077 Örlendalen Mölltorpsplatån samt en kort del söder om Ransberg NRO 14091 Rankåsområdet. Sträckningen går även igenom ett område längst österut, som omfattas av riksintresse för friluftsliv, Vättern. Naturvärden Ca 600 meter söder om sträckningen ligger ett riksintresse för vindbruk. Sträckningen går över tre strandskyddsområden, ån Tidan, en mindre sjö vid Håkanstorp samt söder om Kopparsjön. Sträckningen passerar även ca 80 meter från Ulvsjöns strandskydd. Sträckningen går genom tre vattenskyddsområden; Fagersanna, vilken ligger i anslutning till sjön Örlen samt Mölltorp som ligger i anslutning till Kopparsjön. Slutligen går sträckningen över Kopparbäcken som ligger inom vattenskyddsområdet Vättern. Sträckningen korsar ett större våtmarksområde Katerydsmossen, vilken har klass 3 enligt våtmarksinventeringen 18

samt överlappas av sumpskog. Sträckningen tangerar våtmarken Sumpskog n om Tideberg, även denna klass 3 enligt våtmarksinventeringen och överlappas av sumpskog. Ytterligare en sumpskog Jonstorp korsas av sträckningen och en ligger inom några meter från sträckningen. Inom hundra meter från sträckningen finns 16 stycken lövskogsinventeringar. Sträckningen korsar nio av dessa, varav två har klass 2, fyra har klass 3 och tre har klass 4. Sträckningen passerar sex nyckelbiotoper, den närmaste med några fåtal meter Källorna. Sträckningen korsar 3 ängs- och betesmarker, en restaurerbar, en igenväxt och en av bra hävd. Ytterligare sju ängs- och betesmarker finns inom hundra meter från sträckningen. Kulturvärden Sträckningen passerar ån Tidan ca 80 meter norr om Gärebäckens utlopp. I Gärebäcken finns den rödlistade arten flodpärlmussla. Två övriga kulturhistoriska lämningar från Riksantikvarieämbetets register finns inom 100 m av sträckningen. En av dem korsas av sträckan avsedd för luftledning. Kommunala planer Sträckan passerar genom ett område klassat som regionalt värdefulla odlingslandskap; Mickelstorp. Fyra områden med ängsoch betesmark berörs varav två med bra hävd. Årebergs herrgårds- och industrimiljö ligger ca 60 m från sträckningen, området är klassat som kommunal kulturmiljö. De delar av stråket som går genom samhällena Tibro, Fagersanna och Mölltorp berörs av detaljplaner. 19

5.3 Natur och kultur som berör kabelalternativet I Tabell 4 nedan beskrivs översiktligt natur- och kulturvärden som berör kabelalternativet. Se även bilaga Se även bilaga 5, 6 och 7. Tabell 4 Beskrivning av kabelalternativet Längd Ca 20 km Landskapsbeskrivning Sträckningen går genom skogslandskap, odlingslandskap samt passerar ån Tidan. Delar av sträckningen går genom samhällena Tibro, Fagersanna och Mölltorp. Riksintressen Natur, Sträckningen går igenom ett område av Riksintresse för Naturvård Kultur och Fritid NRO 14077 Örlendalen Mölltorpsplatån samt passerar ca 25 m norr om NRO 14091 Rankåsområdet. Sträckningen går även igenom ett område längst österut, som omfattas av riksintresse för friluftsliv, Vättern. Naturvärden Ca 600 meter söder om sträckningen ligger ett riksintresse för vindbruk. Sträckningen går över tre strandskyddsområden, mindre sjö vid Tyska gården, Örlen samt Kopparsjön. Sträckningen passerar även längs med södra delen av Ulvsjöns strandskydd. Sträckningen korsar två vattenskyddsområden; Fagersanna, vilken ligger i anslutning till sjön Örlen samt en mindre å med utlopp från Kopparsjön tillhörande vattenskyddsområdet Vättern. Sträckningen korsar ett våtmarksområde Tidan i Tibro, vilken har klass 4 enligt våtmarksinventeringen. Inom 25 meter från sträckningen finns 7 stycken lövskogsinventeringar. Sträckningen korsar fyra av dessa, varav två har klass 2, en har klass 3 och en har klass 4. Kulturvärden Kommunala planer Sträckningen passerar intill en nyckelbiotop, Sveaskog Förvaltnings AB. Två objekt från Riksantikvarieämbetets register passeras, båda är fornlämningar i form av fossil åkermark. Mölltorps kyrkby i stråkets östra del samt järnvägsstationen och kvarteren söder om järnvägen, är klassat som kommunal kulturmiljö. Vid station Tibro vid sträckans start passeras ett fåtal meter genom ett område klassat som regionalt värdefulla odlingslandskap; Mickelstorp. Tre områden med ängs- och betesmark berörs, ingen av bra hävd. De delar av stråket som går genom samhällena Tibro, Fagersanna och Mölltorp berörs av detaljplaner. 20

5.4 Berörda riksintressen De olika sträckorna berör ett antal riksintressen för natur och friluftsliv. Dessa beskrivs övergripande nedan. Informationen är hämtad från Länsstyrelsen i Västra Götalands läns Värdebeskrivning Riksintresse för Naturvård och Bevarandeplan för Natura 2000 område samt Tibro kommuns översiktsplan. 5.4.1 Riksintresse för naturvård Örlendalen-Mölltorpsplatån (NRO 14077) Området består mestadels av barrskog, med inslag av lövskog och odlingslandskap. Naturbetesmark med riksvärden finns vid Årtekärr. Vanliga vegetationstyper är rödvenäng, rödvenhed, gräslågstarräng och högörtäng. Växtsamhällena är bitvis art och individrika, och bland de hävdgynnade arterna växer kattfot, jordtistel, darrgräs, stagg, svinrot och fältgentiana. Områdets värden kan påverkas negativt av minskad eller upphörd jordbruks-/betesdrift, igenväxning, skogsplantering på jordbruksmark, energiskogsodling på olämpliga ställen, spridning av gifter eller gödselmedel utanför åkermark, vägdragningar, täkt, schaktning, tippning och andra ingrepp som skadar ytformerna samt av olämpligt placerad bebyggelse eller andra anläggningar. 5.4.2 Riksintresse för naturvård Rankåsområdet (NRO 14091) Området kännetecknas av mångformiga och särpräglade isälvsavlagringar. I området finns även dödisgropar m.m som ger upphov till många ytliga grundvattenutlopp. Terrängen är starkt kuperad, ett kamellandskap med åsar och dödisgropar, vidare förekommer ravinbildning i väst utmed Gärebäcken och en markant brant ned mot slätten mellan Ransberg och Tibro. Området har ett mycket högt vetenskapligt värde på grund av sina särpräglade och mångformiga geologiska bildningar och ett antal våtmarker. Naturvärdena påverkas negativt särskilt av täkt, schaktning, tippning eller andra markarbeten som påverkar ytformerna eller vattenförhållandena. Skogsbruk vid vattendrag, vägdragningar eller bebyggelseexploatering, kan medföra risk för skador på hydrologiska värden. Bland andra verksamheter, som kan missgynna naturvärdena, kan nämnas vattenuttag och föroreningar. 5.4.3 Riksintresse för friluftsliv Vättern I området bedrivs flera friluftsaktiviteter så som vandring, längdskidåkning, terrängcykling, bär- och svampplockning fågelskådning och ridning. Området bedöms bland annat ha särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur och/eller kulturmiljöer. Området bedöms också ha särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. 21

6 BOSTÄDER OCH ANDRA BYGGNADER För befintlig luftledning TL176 ligger närmsta bostadshus på ca 15 meters avstånd. Då denna ledning sambyggs med den nya luftledningen, så kommer avståndet till närmsta bostadshus öka med 15 meter. Närmsta bostadshus kommer således ligga på ca 30 meters avstånd från de sammanbyggda luftledningarna. Där det nya alternativet för luftledning går ut från Tibro station passeras ett industriområde. Närmsta industriverksamhet ligger ca 10 meter från luftledningssträckan. Övriga byggnader där människor stadigvarande vistas är ridhuset tillhörande Tibrobygdens ridklubb, vilken ligger 50 meter från föreslaget luftledningsalternativ. Inom tio meter från kabelalternativet ligger sex bostadshus samt tre industriverksamheter. Närmsta bostadshus ligger ca 8 meter från föreslagen kabelsträckning. 22

7 TEKNISK UTFORMNING 7.1 Utformning luftledning Vid utformning av ny ledningssträckning för luftledning kommer sambyggnation med befintlig luftledning (TL176) att utföras. Nedan följer två alternativ som visar hur sambyggnation kan komma att utformas. Alt. 1 Befintlig ledning (TL 176) och ny ledning uppförs i trä, komposit eller stål. Ledningarna kan uppföras som två enkelledningar med en distansregel mellan stolparna, se Figur 10. Medelspannlängden mellan stolpplatserna kommer bli ca 120 m. Figur 10. Ledningarna uppförs som två enkelledningar med en distansregel mellan stolparna. Alt. 2 Ledningarna kan uppföras som en enbent dubbelledning dvs. att befintlig ledning (TL 176) och ny ledning är monterade i en gemensam stolpe byggd i komposit eller stål, se Figur 11. Medelspannlängden mellan stolpplatserna kommer bli ca 150 m. Figur 11. Luftledning utformad som enbent dubbelledning 23

7.1.1 Material luftledning Stolparna kan uppföras i trä, komposit eller stål förutom i alternativet enbent dubbelledning, där trä inte kan användas se Figur 11. Fasledarna består av legerat aluminium, vilka är upplagda/upphängda på/i isolatorer av komposit alt. glas eller porslin. Grundläggning av trästolpar sker normalt genom enkel schaktning och återfyllning runt stolpen. Kompositstolpar grundläggs normalt på liknande sätt som trästolpar alt. i nedgrävda rör (liknande brunnsringar). Vid val av trästolpar kommer impregneringsmedlet kreosot inte användas till stolpar eller stagfundament. 7.2 Utformning Markkabel Om ledningen kommer att utföras som markkabel kommer den att förläggas i en 2 m bred och 1,2 m djup kabelgrav, se Figur 12. Kabelalternativet utförs med två kabelförband där varje förband består av tre kablar. Detta för att möjliggöra elleverans om det uppstår ett fel på ena kabeln. Figur 12. Genomskärning av kabelgrav Om detta alternativ väljs kommer befintlig ledning TL176 mellan Tibro och Mölltorp att rustas upp och finnas kvar. 7.2.1 Material markkabel Respektive kabel har en ledare av aluminium. Runt ledaren finns den elektriska isolationen som består av tvärbunden polyeten (PEX) och utanför detta ligger ett lager skärmtrådar av koppar. Utanpå skärmtrådarna finns två vattentätande lager och ytterst finns manteln som består av polyeten (PE). 8 UTFORMNING LEDNINGSGATA 8.1.1 Luftledningsgata En ledningsgata består av en skogsgata och sidoområden. Skogsgatan är det röjda markområde, som ligger under och bredvid kraftledningen. Skogsgatan är utförd i så kallat trädsäkert utförande, vilket innebär att inga högväxande träd tillåts komma upp och riskera att komma för nära fasledarna. Däremot kan lågväxande vegetation få förekomma, förutom i patrullstigen. Det får ej heller förekomma höga träd i sidoområdena, som om de faller, kommer för nära fasledarna. 24

Sträckningsalternativet för luftledning kommer att följa befintlig ledningsgata (TL 176), med viss justering. Befintlig skogsgata är i nuläget 40 m bred. Beroende på vald konstruktion (enkelstolpe alternativt två parallella enkelstolpar) kan skogsgatan bli ca 40 alt 45m. För enkelstolpe innebär det ingen breddning av befintlig skogsgata, emedan det för parallella enkelstolpar innebär en breddning av skogsgatan på fem meter. De sträckor som justeras från ursprunglig ledningsgata kommer att få ny skogsgata 40-45 m beroende på valt alternativ. 8.1.2 Kabelgata Ledningsgatans bredd kommer att bli ca 6 m och under byggtiden behövs ett arbetsområde på 10-15 m, se Figur 13. Figur 13. Ledningsgatans bredd och arbetsområde 25

9 ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSBESKRIVNING 9.1 Kommande miljökonsekvensbeskrivning I en koncessionsansökan ingår att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, en s.k. MKB. Den information som samlas in i samrådet kommer att ligga till grund för innehållet i denna. Vad som ingår beror också på om länsstyrelsen beslutar om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 9.2 Övergripande konsekvenser för natur och kultur I det följande ges en övergripande beskrivning av påverkan från luftledning respektive kabel. I det fortsatta arbetet med lokalisering av sträckning kommer en sammanvägning av de ovan beskrivna landskapsaspekterna, natur- och kulturvärdena och övriga miljökonsekvenser att göras tillsammans med faktorer så som teknik, byggbarhet, avstånd till boende samt ekonomi för att finna en så lämplig lokalisering och lämpligt utförande som möjligt. Först när detta är gjort kan också en konsekvensbeskrivning av valt alternativ göras. Där sträckan lokaliseras till skogsmark är det oundvikligt att skog tas i anspråk för ledningen, både under byggnation och under drift. Den röjda gata som krävs för anläggning av kabel eller luftledning i skogsmark innebär alltid ett ingrepp i dess markanvändning och landskapsbild. För en luftledning krävs som tidigare beskrivits en 40-45 meter bred trädfri gata, medan det för en markkabel främst är under byggskedet mark tas i anspråk då en 10-15m brett arbetsområde behöver tas i anspråk. Skogen är en sluten landskapstyp vilket gör att det som anläggs i skog till viss del kan döljas i vegetationen. Anläggande av kabel i åkermark utgör ingen större påverkan på markanvändning eller landskapsbild under driftskedet. Vid anläggande av luftledning över åkermark undviks i den mån det går stolpplacering i åker. En visuell påverkan på landskapsbilden kommer ske. Påverkan på förekommande natur- och kulturvärden i området kommer att beskrivas mer i detalj i kommande MKB när en sträckning och utformning av denna är fastställd. 9.3 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas och ledares inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar är därför ofta 26

högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex. från de elapparater som förekommer i hemmen. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 27

9.4 Magnetfältsberäkningar Magnetfältet har beräknats vid årsmedelströmlasten för respektive ledning. Samtliga beräkningar är utförda med antagandet att lägsta strömförande lina är placerad 6,5 m över mark. Beräkningsresultaten redovisar fält på höjden 1,5 m över mark. Magnetfältets utbredning kan bli olika för samma ledning beroende på hur den kombineras med andra ledningar. Detta beror på att medelårsförbrukningen delas upp mellan ledningar. 9.4.1 Befintlig 40 kv-luftledning TL176 I det nuvarande nätet matas samtliga fyra stationer Karlsborg, Mölltorp, Ransberg och Fagersanna via TL176 medan TL163 är obelastad i normaldrift. Magnetfältet från TL163 är därför noll. Magnetfältet för befintlig 40 kv-luftledning TL176 är vid 15 meter från ledningsgatans mitt 0,2 µt (se Figur 14). Figur 14. Figuren visar hur magnetfältets utbredning ser ut för befintlig 40 kv-luftledning TL176. 9.4.2 Två enkelledningar, med ombyggd 40 kv-luftledning TL176 samt ny luftledning. I detta alternativ matas två enkelledningar parallellt (ombyggd 40 kv-luftledning TL176 samt ny luftledning). Matning av el till Karlsborg skulle ske via den ena av ledningarna (Karlsborg ligger öster om Mölltorp). Mölltorp, Ransberg och Fagersanna skulle matas via den andra ledningen. Det resulterande magnetfältet är ca 0,15 µt 15 meter från ledningsgatans mitt (se Figur 15). 28

Figur 15. Figuren visar hur magnetfältets utbredning ser ut för två enkelledningar, med ombyggd 40 kv-luftledning TL176 samt ny luftledning. 9.4.3 Enbent dubbelledning med ombyggd 40 kv-luftledning TL176 samt ny luftledning. I detta alternativ matas två enkelledningar parallellt (ombyggd 40 kv-luftledning TL176 samt ny luftledning). Matning av el till Karlsborg skulle ske via den ena av ledningarna (Karlsborg ligger öster om Mölltorp). Mölltorp, Ransberg och Fagersanna skulle matas via den andra ledningen. Det resulterande magnetfältet är ca 0,15 µt 15 meter från ledningsgatans mitt (se Figur 16). Figur 16. Figuren visar hur magnetfältets utbredning ser ut för enbent dubbelledning med ombyggd 40 kv-luftledning TL176 samt ny luftledning. 29

9.4.4 Ny kabel samt befintlig 40 kv-luftledning TL176. I detta alternativ matas Karlsborg och Mölltorp via kabeln medan Ransberg och Fagersanna matas via TL176. Magnetfältet för kabel är ca 0,01 µt 15 meter från kabelgravens mitt. Magnetfältet för befintlig 40 kv-luftledning är 0,01 µt 15 meter från ledningsgatans mitt (se Figur 17). Figur 17. Figuren visar hur magnetfältets utbredning ser ut för ny kabel samt för befintlig 40kVluftledning TL176. 10 TIDSPLAN Stråksamråd genomfördes under hösten 2015. Samråd för sträckning genomförs under sista kvartalet 2016. Den färdiga ansökan planeras preliminärt att skickas in till Energimarknadsinspektionen under våren 2017. Byggnation av den nya ledningen kommer att påbörjas så snart tillstånd och rättigheter att ta mark i anspråk för den nya ledningen erhållits. 30