En systemisk verksamhetsmodell&multi professionellt samarbete ORDFÖRANDE: KATARINA FAGERSTRÖM SEKRETERARE: NINA ÖSTMAN

Relevanta dokument
5. Svenskspråkigt familjearbete och familjerehabilitering

Delaktighet i den systemiska verksamhetsmodellen ORDFÖRANDE: MARIA BALK, MONICA BJÖRKELL-RUHL SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

Mångprofessionella nätverk som förebygger utslagning bland unga svenskspråkiga i Helsingfors. Be$na von Kraemer

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår Eivor Söderström, Helsingfors stad

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND

Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja

Evidensbaserad praktik, EBP och kunskapsbaserat socialt arbete

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Examensfordringar Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp)

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo

Utvärdering Systemiskt barnskydd Jakobstad

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9

Utbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

Kårkulla samkommuns allmänna strategi

UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA ATT UTVECKLA PRAKTIKEN GENOM SAMVERKAN. Mathilda Wrede-institutet Frida Westerback

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Grunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet

Humaniora vid Åbo Akademi

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Lättläst Plan mot kränkande behandling

(Reform av socialvårdslagstiftningen, Slutrapport av arbetsgruppen för en reform av socialvårdslagstiftningen, Helsingfors 2012)

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII /

Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Utbildning till socionom, Åbo (ungdomsutbildning) (210 SP)

Sammanställning 2. Bakgrund

Avstånd vad är det? PC-DMIS dagar 2016

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

- Ca svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

INSTRUKTIONER FÖR UTVECKLINGSSAMTAL MED PSYKOLOGPRAKTIKANTER FRÅN ÅBO AKADEMI

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Utvärdering av psykologprogrammets examensmål höstterminen 2011

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Stadsstyrelsen fastställer följande plan och tidtabell för åtgärder inom socialväsendet.

Kårkulla samkommun. Kommunstrategi

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Utveckla samarbetet! Nycklar SAMVERKAN INGET NYTT MEN VARFÖR SÅ SVÅRT DOKUMENTATION MARIE FRIDOLF I UMEÅ. Marie Fridolf

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Blandade lärande nätverk Sörmland

Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in.

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

- Ca svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

OMRÅDE STÖD OCH SERVICE OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Sammanställning 1. Bakgrund

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING inom Småbarnspedagogik och Förskoleundervisning i Vörå kommun

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Dokumentation från erfarenhetsutbyte mellan medarbetare på mottagningsfunktionerna

Forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med professionella och unga brukare i Helsingfors

Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion

Vikingagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH

Förskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Utredare. Utredare Solbackens utredningshem. Sedan januari 2014 är INOM en del av Humana

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011

Handlingsplan för FSKC för åren

Tolkhandledning

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Transkript:

En systemisk verksamhetsmodell&multi professionellt samarbete ORDFÖRANDE: KATARINA FAGERSTRÖM SEKRETERARE: NINA ÖSTMAN

Vad är det mest nyttiga/mest viktiga i modellbeskrivningen enligt dig? * Ett litet klientantal möjligt att utföra > Klientantalet måste minska för att man ska kunna genomföra ett mera relationsbaserat arbete. * Överhuvudtaget kulturförändring behövs för att åstadkomma t.ex. multiprofessionellt samarbete. * Den systemiska teoretiska teorin intressant, men dock flera samarbetsmodeller som baseras på den > Systemiska tänkesättet måste tas upp i högre grad i grundutbildningarna! > * Systemisk teori tas upp i någon mån (/soc.arb.studerande) men praktiken skulle kunna hållas i ett tidigare skede av soc.arb. utbildningen. * Kan te sig komplicerat att implementera en modell, det är viktigt att implementera och förverkliga (systemiska) tankesättet först

Hur väl behandlar rapporten centrala utmaningar i utvecklingsarbetet? * Skulle enkelt på svenska gå att överföra Hackney från bedömningsteam till öppenvården görs redan mångprofessionella bedömningar små nätverk. (Hfors). *Hur göra sådana strukturer att man inte behöver byta människor så mycket? * Ett problem/utmaning att man använder olika system för dokumentationen varför ska samma sak dokumenteras i olika system? Kanta kommer förbättrar detta?

Fattas det något viktigt i modellbeskrivningen? Vad? * Helt det där praktiska utmaningarna blir lite borta. Det är ju det man tänker på när man jobbat länge. *Klienterna fattas liksom i modellbeskrivningarna (när man presenterar den i alla fall) * Modeller görs på finska kan man bara översätta? > Nej, Hjälper inte heller att översätta material, det måste ju finnas tillgängliga tjänster > Och inte i efterhand, när man utvecklar en tjänst på finska så måste man göra det samtidigt på svenska

Vad borde ytterligare lyftas fram utgående från olika brukargruppers synvinklar? (svenskspråkiga?) *Jättestor oro för svenskan, svenska sidans nätverk en utmaning * Samarbete tenderar baseras på personliga kontakter i högre utsträckning på svenskspråkigt håll p.g.a. små piirin och oklar koordinering > > kan inte baseras på personliga kontakter, fattas en helhetssyn. * En Vem vill göra något med mig? tradition mellan professionella. Kan bidra till innovativ stämning, men för oregelbundet. * Kan inte klienten finska? problematik. Vanligt att klientens språkkunskaper inte ställs i perspektiv till rätten till service på sv. / vad klienten önskar och känner sig bekväm med istället för kan/behärskar. > Citat ur gruppen: det är en idiotisk fråga, om man sökt svensk service så har man sökt. Det finns ett behov.. > Ni kan ju skaffa tolkar Blir inte valfrihet i SOTE i praktiken ett val mellan finska och svenska >Exempel: Jättelånga avstånd (Lovisa) för specialsjukvård >Exempel: transgender frågor Tammerfors ända stället på svenska > Behöver göra påverkningsarbete och lobba Men ett begränsat antal personer (på svenska).

Vad kunde man ta i bruk i praktiken? Vad skulle det förutsätta? * Den kritiska frågan: vad har ni gjort med resten av dom? (dom klienter som inte längre är i barnskyddet) > Exempel Mäntsälä: Satt jättemycket resurser i basservice, vilket idealt betyder att förebyggande service sätts in. Barnskydd och familjesocialarbete /bs.lagen och soc.skyddslagen. Flaskhalsen i familjesocialarbete. Inte rosigt men utmaningen att hitta den riktiga respekten och förståelsen för vem som gör det. * Vad krävs det för att man ska känna sig delaktig som klient? Mångprofessionella bedömningen inte bara på en persons ansvar bra! Men borde även hända inom t.ex. Skolan, eller familjerådgivningen kan vi göra något här? *VARAKTIGHET OCH KOORDINERING viktiga element

Gruppens centrala budskap - ca 2-3 punkter! Svenskan och service på svenskan en utmaning koordinering, mindre sårbarhet. Man måste ta i beaktande svenska folkgruppen på ett annat sätt (eftersom gruppen till sin natur annorlunda ) > det måste vara tillåtet i kommuner att utarbeta svenska strukturer. *Komma ifrån att köpa in eller lappa över (genom personliga kontakter och talko ) och röra sig mot stabila strukturer, viktigt att beaktas i rekryteringen > Kontinuitet också ur ett utvecklingsarbeteperspektiv, vad har gjorts tidigare? Bygga på. * Mera brukarnas röst i Svenskfinland också viktigt att lyfta fram!