Utbildningshelheten arrangeras och godkänns av de finska distrikten och av FiSSc (Finlands Svenska Scouter). Utbildningen omfattar cirka 19 timmar och arrangeras i allmänhet som en veckoslutskurs, vilket också kan innebära förhandsuppgifter. Utbildningshelheten kan också avläggas som en flerformsutbildning och/eller handledda självstudier. Handledaren är i detta fall en person som är utsedd av distriktet/fissc samt en erfaren åldersgruppsledare i den egna kåren. Utöver utbildningen finns också Handbok för scoutledare som stöd. Utbildningen avslutas med en avslutningsdiskussion med en av distriktets/fissc:s utbildningsinstruktörer. För roverscouten är det viktigt att ha en vuxen förebild som uppmuntrar till att fortsätta med scoutingen också då roverscouttiden är förbi. Den vuxna förebilden borde vara tillgänglig så att roverscouten vid behov kan få stöd och handledning för sin verksamhet. Tydligast visar sig detta stöd vid uppgörandet av kartan och planeringen av etapperna men lotsen är viktig under hela roverscouttiden. I roverscoutåldern håller sig lotsen i bakgrunden och roverscouterna planerar, ordnar och genomför sin verksamhet själv. Lotsen bär alltså ansvaret för roverscouternas program och fostran medan roverscouterna själv bär ansvaret för sina projekt och ledaruppdrag. Lotsens uppgift är att stöda den enskilda roverscouten i dennas uppdrag och hela patrullen när de genomför scoutprogrammet. Lotsen deltar inte regelbundet i roverscouternas löpande verksamhet. Lotsen stöder roverscoutpatrullens patrulledare och ansvarar för dennas utveckling som ledare. Vardera bör känna till tillvägagångssättet och ansvaret för sin egen verksamhet. Lotsens plikt är att se till att målen för fostran uppnås och att scoutmetoden tillämpas. Lotsen fungerar som en vuxenmodell för ungdomarna och handleder de unga i att förstå äldre ledare och deras sätt att fungera. Lotsens uppgift är å ena sidan att stöda roverscouten i hans eget program och tillväxt, å andra sidan att vid behov också vara den som sätter gränser. Olika scoutuppdrag kan höra till roverscoutprogrammet men uppdragen får inte vara så många att de stör det övriga roverscoutprogrammet. En ivrig roverscout får ändå inte begränsas för mycket. I varje enskilt fall följer man roverscoutens egen karta, dock så att man tar hänsyn till en förändrad livssituation. Lotsen kan efter bästa förmåga besvara roverscoutens frågor och hjälpa honom att lösa problem men det är roverscouten som själv måste fatta alla beslut. Roverscouterna bör få tillräckligt med utrymme för att själva kunna agera och genomföra uppgifter, men lotsen bör följa med att scouterna går vidare i programmet och utvecklas. Lotsens uppgift är att hjälpa roverscouterna att kombinera scouting och ett civilt liv i föränderliga livssituationer. Om det finns flera lotsar är en av dem roverscoutansvarig i kåren. Den lots som ansvarar för roverscoutprogrammet i kåren har också som uppgift att se helhetssituationen och styra programmet. Den roverscoutansvariga har en helhetsbild av åldersgruppen och vet i vilken riktning verksamheten utvecklas och han kan därför vid behov representera hela åldersgruppen på kårens styrelsemöten. Läs mer om lotsens och den roverscoutansvarigas roller i kapitel 6.8. Gruppen, scouterna och ledarna. Roverscoutprogrammet omfattar fyra år och formas individuellt för varje roverscout. Det består av olika aktiviteter och projekt samt av olika evenemang som roverscouten deltar i. Roverscoutprogrammet formas individuellt för varje roverscout. Till allas program hör Finlandsprojektet och Utlandsprojektet och de nationella roverscoutträffarna. Varje roverscout utför aktiviteter, minst 33 stycken, enligt sina intressen och målsättningar, dock så att minst en aktivitet väljs ur varje ämnesområde. Tillsammans med roverscoutlotsen bygger roverscouten upp en karta över sin roverscoutstig. Hela programmet består av aktiviteter som är uppdelade på 33 ämnesområden, där varje ämnesområde består av 2 8 aktiviteter. Från varje område väljer scouten minst en aktivitet. Till programmet hör dessutom ett Finlandsprojekt som utförs i början och ett Utlandsprojekt som utförs i slutet av roverscouttiden.
Förutom att roverscouten utför aktiviteterna deltar han också i distriktets eller i FiSSc:s (Finlands Svenska Scouters) och i nationella roverscoutevenemang, samt i tävlingar, läger och andra regioners, FiSSc:s, nationella eller internationella evenemang. Dessutom lämpar sig långfärdsmärkena björntanden, bäversvansen, gyllene ratten, och de olika liljorna väl för roverscouterna. Roverscoutens karta byggs upp utgående från hans mål. På kartan är aktiviteterna uppdelade med stigande svårighetsgrad över de fyra åren. Roverscouten väljer själv aktiviteter och roverscoutevenemang till exempel nationella evenemang och FiSSc:s evenemang för hela roverscouttiden. Då man gör upp kartan måste man ta i beaktande den egna patrullens planerade projekt och de aktiviteter som utförs gemensamt, samt beakta scoutens livssituation. Aktiviteterna kan bytas ut under resans lopp. Kartan kontrolleras minst en gång per år tillsammans med lotsen. Då jämför roverscouten och lotsen kartan med målen för fostran, analyserar roverscoutens personliga utveckling samt funderar vid behov på löftets och förpliktelserna enligt roverscoutidealen. De jämför också de utförda aktiviteterna med kartan och uppdaterar planen för den följande etappen. Kartan bör åtminstone beakta följande delområden för den personliga utvecklingen (definierade av världsorganisationerna): fysisk utveckling, tankemässig eller mental utveckling, känslolivets utveckling, social utveckling, moralisk utveckling (WAGGGS) eller personlighetsutveckling (WOSM). Startdiskussion Före startdiskussionen sätter sig roverscouten in i aktiviteterna och evenemangen i programmet. Det är bra om roverscouten färdigt väljer aktiviteter som intresserar och funderar på sitt eget kunnande och sina egna önskemål. Det är också bra om patrullen före startdiskussionen hunnit fundera på de aktiviteter som den utför gemensamt. Lotsen och roverscouten går först tillsammans igenom vad roverscouten kan, vad han vill lära sig och vad han vill göra under de följande fyra åren. Efter det diskuteras de aktiviteter som passar målsättningarna och livssituationen och väljer ur alla temaområden minst en aktivitet som ska utföras. De valda aktiviteterna delas jämnt över roverscouttiden. För det första året ska man också i detta skede fundera litet noggrannare på aktiviteterna samt när och hur de utförs. Årsmodeller Som karta kan man använda halvårsmodellerna som finns i roverscoutkalendern eller alternativt kan man göra en helt egen modell. På kartan märker man ut aktiviteten och tidpunkten för när den eller en del av den utförs. Kontroller Vid kontrollen går lotsen tillsammans med roverscouten igenom det gångna året. Hur gick aktiviteterna? Utfördes alla planerade aktiviteter? Skedde förändringar? Lärde man sig det man ville? När hela året gåtts igenom övergår man till att fundera på följande år. De planer som uppgjorts vid startdiskussionen kan ännu i detta skede ändras och preciseras enligt roverscoutens situation och önskemål. Tidpunkten för nästa kontroll är alltid bra att bestämma vid den föregående diskussionen. Vid den sista kontrollen, eller redan tidigare, funderar man tillsammans på roverscoutens framtid och fortsättning inom scoutingen.
Finlandsprojektet Målsättningen är att Finlandsprojektet skapar gruppanda i patrullen och att patrullens medlemmar får erfarenhet av att genomföra ett gemensamt projekt samtidigt som de bekantar sig med sitt hemland och inser vad det betyder att vara roverscout. I roverscoutkalendern ingår följande instruktioner för Finlandsprojektet: Planera och genomför en 2 7 dygn lång resa inom Finland tillsammans med de andra nyblivna roverscouterna. Under resan: Fundera på hur det är att vara roverscout och på scoutingens värderingar Tänk över vad fäderneslandet betyder för dig Förbered er på att avlägga roverscoutlöftet Om ni redan uppgjort er karta kan ni utföra någon av aktiviteterna. Efter projektet går ni tillsammans med lotsen igenom hela projektet och funderar på hur ni utförde projektet, hur det lyckades och vad ni lärde er. Utlandsprojektet Målet är att roverscouten efter projektet bekantat sig med scoutverksamheten och den främmande kulturen i det land han valt. Roverscouten kan kommunicera och klara sig tillsammans med sin patrull i en främmande kultur och vidga sin världsbild. Dessutom har roverscouten deltagit i planeringen och genomförandet av ett krävande projekt. Gör Utlandsprojektet mer utmanande än vad Finlandsprojekt var. Lär er åtminstone några lokala fraser. Rör er i landet på det sätt ni vill. Ni kan utföra några aktiviteter. Gå igenom projektet med en äldre ledare. Tänk på vad ni gjorde, hur projektet lyckades och på vad ni lärde er. Fundera på er resa. Utlandsprojektet tas också upp i roverscoutkalendern. FiSSc ordnar årligen evenemang i syfte att låta roverscouter träffa roverscouter från andra kårer och orter. Form/längd: I allmänhet ett veckoslutsevenemang. Arrangör: I allmänhet en region inom FiSSc Hur ofta: Minst ett evenemang per år. Mål för fostran: Under evenemanget utförs åldersgruppens program och genom det uppnås också olika mål för fostran beroende på programmets innehåll. Scouten fungerar självständigt även utanför sina lokala förhållanden. Evenemangets syfte: Att lära känna scouter i samma ålder Skapa en känsla av samhörighet mellan alla roverscouter, en gemensam roverscoutanda Få upplevelser, erfarenheter och aha-upplevelser Programmet kan gärna innehålla såväl scouttraditioner och praktiska färdigheter som möjlighet till fri samvaro och skapande av kontaktnät. Evenemanget ska erbjuda ett meningsfullt program enligt fastställt tema. Allmänt aktuella ämnen bör beaktas och framför allt sådant som intresserar roverscouterna även i allmänhet. Aktuella ämnen kan vara aktuella politiska diskussioner och samhällsfrågor. Vid behov kan veckoslutet byggas upp med roverscoutprogrammets innehåll som stöd. Ett nationellt evenemang för roverscouter ordnas varje år. I evenemanget ingår halvvägsskuttet och avslutningsceremonin för dem som avslutar åldersgruppen. Evenemanget har seminarieform och är riktat till andra och fjärde årets roverscouter. Om roverscouten vill kan han delta i evenemanget också de andra åren. Form/längd: Ett veckoslutsevenemang i stadsmiljö. Obligatoriskt? Ja, FS erbjuder alla roverscouter en möjlighet att en gång om året delta i ett nationellt roverscoutevenemang. Arrangör: FS eller en av FS utsedd projektgrupp och FiSSc om evenemanget är tvåspråkigt. Hur ofta: En gång per år. Mål för fostran: Under evenemanget utförs åldersgruppens program och därigenom realiseras också olika mål för fostran beroende på programmets innehåll. Evenemangets syfte: Att ge idéer och stöd för verksamheten i kåren. Att genomföra åldersgruppens program Deltagarna lär känna scouter i samma ålder. Deltagarna sätter sig in i temat för evenemanget. Deltagarna deltar i beslut som rör roverscouterna. Innehåll: Under evenemanget förklaras idén med åldersgruppen för kårerna och deltagarna och de sporras till verksamhet. Evenemanget är ett separat evenemang för unga vuxna utan förpliktelser till serviceuppdrag. Roverscoutålderns verksamhet stöds via förhandsmaterialet, synligheten och programmet. Alla roverscouter ingår i en större helhet. Roverscouten får utveckla sig själv både som individ och som en del av roverscoutpatrullen genom att tillämpa scoutmetoden. Ett mål för evenemanget är också att roverscouten skapar nätverk, lär känna andra och diskuterar åldersgruppens projekt. Under programmet koncentrerar man sig på projektarbete och genomförande av projekt. Under seminariet får man bekanta sig med exempel på roverscoutverksamhet. Halvvägsskuttet är ett nationellt evenemang för roverscouter och ordnas en gång per år. Det ordnas fysiskt på samma ställe som avslutningsceremonin. Målet är att roverscouten deltar i halvvägsskuttet ungefär i mitten av roverscouttiden, det vill säga i slutet av det andra året som roverscout, dock före avslutningsceremonin. Utgångspunkten kan gärna vara att hela roverscoutpatrullen deltar i halvvägsskuttet samma år, eftersom det ökar samhörigheten i gruppen. De bekanta roverscoutkamraterna ger socialt stöd. Målet för halvvägsskuttet är att motivera roverscouten att avancera enligt sin karta, ge färdkost på vägen och få scouten att känna samhörighet med en större grupp av jämnåriga. Halvvägsskuttet fungerar som övning inför avslutningsceremonin. Under halvvägsskuttet lär sig roverscouten nya saker och får pröva på något nytt. Det är önskvärt att roverscouten under sin roverscouttid deltar i minst ett halvvägsskutt. Under avslutningsceremonin behandlar man bland annat vad scoutingen erbjuder efter tiden som roverscout och vilken betydelse scoutingen har i arbetslivet. I ceremonin deltar gästande talare enligt årets tema. Syftet med seminariet är att ge roverscouten en bra vägkost för livet efter scoutingen. Evenemanget avslutar roverscouttiden på ett festligt sätt. Som en del av evenemanget ordnas ett roverscoutforum där deltagarna har möjlighet att påverka åldersgruppens ärenden. Varje evenemang har ett synligt tema. För att vara så aktuellt som möjligt väljs temat cirka ett år före evenemanget. Roverscouterna deltar som en målgrupp i nationella storläger. Dessutom kan de delta i regionala och nationella scoutfärdighetstävlingar.
Uppflyttningen från explorerscout till roverscout behöver inte ske just den månad som scouten fyller 18. I det här skedet har ungdomarnas egentliga ålder inte så stor betydelse; också de som är födda samma år kan ju ha nästan ett års åldersskillnad. Det väsentliga är att hitta en lämplig tillväxtmiljö för den unga i kåren. I idealfallet omfattar roverscouttiden fyra år. En del av den här tiden kan roverscouten naturligtvis vara borta till exempel på grund av värnplikt eller studieutbyte. Om det är fråga om en hel explorerscoutpatrull som ska flyttas upp så kan man gärna fundera på om man flyttar upp patrullen så som den är eller om man i det här skedet gör förändringar. Oberoende av hur man gör är det viktigaste att man kommer ihåg den personliga kartan som uppgörs utgående från den egna situationen. Uppflyttningen till roverscout sker konkret då man gör Finlandsprojektet. Målsättningen är att gruppanda skapas i patrullen efter projektet och att patrullens medlemmar får erfarenhet av att genomföra ett gemensamt projekt, lär känna sitt hemland och inser vad det betyder att vara roverscout. Då roverscouten blir äldre ledare har han nått scoutingens slutmål och genomfört scoutprogrammet i sin helhet. Avslutningsceremonin avslutar scoutens åldersgrupper. Scoutens roll förändras från att ha varit deltagare i programmet till att vara en som möjliggör programmet. Senast efter roverscouttiden förändras verksamhetens art. Som äldre ledare fungerar scouten till exempel som lots, som åldersgruppsledare eller med andra uppdrag som möjliggör verksamhet inom FiSSc eller centralorganisationen. Roverscoutprogrammet är planerat utgående från det mål för fostran som uppställts för åldersgruppen och så att programmet är mer utmanande än explorerscoutprogrammet. I roverscoutåldern utvecklats man i mycket olika riktning enligt sina intressen, studie- och yrkesval. På grund av detta är roverscoutprogrammet individuellt. Programmet är indelat i 33 ämnesområden som vart och ett omfattar 2 8 aktiviteter. Av dessa väljer roverscouten en aktivitet som intresserar honom och som är tillräckligt utmanande. Aktiviteterna kan utföras ensam, i par eller tillsammans med den egna patrullen eller någon annan grupp. Roverscoutpatrullen kan själv bestämma en lämplig mötesfrekvens. I en ung vuxens liv finns situationer då man helt enkelt måste prioritera. Ibland är scoutverksamheten intensiv och vid andra tidpunkter ligger betoningen på något annat. Mötets längd kan beroende på situationen variera från exempelvis två timmar till över en natt. Patrullen kan ha möten regelbundet till exempel var tredje torsdag eller en gång i månaden under ett veckoslut eller oregelbundet på en dag som bestäms på förhand. Ett viktigt kriterium är att roverscouterna kan delta i mötena och att de känner till tidpunkten för dem. Mötesplatsen kan variera beroende på situationen och kan vara till exempel på kårlokalen, i kårens stuga, utomhus, hemma hos någon, på någons arbetsplats, ute på stan eller över nätet. Mötesstukturen kan omfatta element som upprepas varje vecka liksom för de yngre åldersgrupperna eller alternativt gör man som det känns bäst. Upprepande element kan vara till exempel patrullens egen inledningsritual, en informationsdel, repetition av vad man gjorde förra gången, mötets huvudprogram, en lek, en lugn stund och avslutande av mötet. Det huvudsakliga syftet med mötena är att planera och genomföra aktiviteter tillsammans. Via patrullmöten, utfärder, läger, scoutfärdighetstävlingar, kårevenemang, FiSSc:s (Finlands Svenska Scouters) och FS:s (Finlands Scouters) evenemang och roverscoutens egna uppgifter borde roverscouten kunna fullfölja sin karta. Det är allt skäl att instruera roverscouterna att anteckna utförda aktiviteter exempelvis i roverscoutkalendern. Roverscoutprogrammet kan anpassas till den enskilda roverscouten. Aktiviteternas utmaningsgrad kan regleras och vid behov kan en ny aktivitet som bättre motsvarar målet för ämnesområdet skapas. Sådana aktiviteter kan man också gärna tipsa andra kårer om. Aktiviteterna behöver inte alltid utföras i så kallad scoutmiljö. Om till exempel inlärningen av något som hör till en aktivitet ingår i
roverscoutens studier eller arbete kan han utföra aktiviteten i samband med studierna eller arbetet. Då kan man utnyttja det roverscouten lärt sig exempelvis så att han ordnar en möjlighet för de andra att utföra aktiviteten och leder det hela. Man kommer med i roverscoutprogrammet när man är 18 år, med undantag för dem som börjar scoutingen senare än så. På kartan ska beaktas att man kommit med senare. Då ska aktiviteterna anpassas till den tid som står till förfogande, men kvalitetsnivån ska ändå vara likadan. I roverscoutprogrammet ska alltid ingå en löftesgivning och en avslutningsceremoni. Programmet ska vara slutfört då man är 22 år gammal. Man kan också ge avkall på minimimängden 33 ämnesområden. Lotsen utvärderar läget. Standardmodellen är att roverscoutpatrullen eller -patrullerna bildas i slutet av våren eller på sommaren. Finlandsprojektet genomförs i början av hösten. Under höstens lopp avges roverscoutlöftet, vilket kan ske på många olika sätt. Löftet kan avges i patrullen eller exempelvis under ett av kårens gemensamma evenemang. Om det bara finns en ny roverscout som ansluter sig till patrullen så kan det vara bra att skjuta upp Finlandsprojektet till en senare tidpunkt. Teambuildingen kan göras på annat sätt. I sådana fall kan Finlandsprojektet ordnas till exempel vartannat år. Roverscoutlöftet avges naturligtvis ändå och det ska man förbereda sig för. En ny roverscoutpatrull kan också skapas genom rekrytering av nya medlemmar till kåren. Patrullen kan också sträcka sig över kårgränser. Samarbete med grannkåren kan också skapa positiva synergieffekter. Utlandsprojektet kan genomföras inom den egna roverscoutpatrullen eller man kan vid behov samla ihop en projektgrupp med roverscouter från flera olika patruller I roverscoutprogrammet ingår aktiviteter med sjötema. Sådana återfinns i synnerhet inom följande ämnesområden: Färdas på vattnet, Service och underhåll, Ledarskap i praktiken och Ledarskapskurser. Dessutom ingår i ämnesområdet Vandring en längre seglats och i ämnesområdet Internationalitet en utlandsseglats. I delen Färdas på vattnet bekantar man sig med sjötrafikens regler och båtlivets basfärdigheter så väl på havet som på insjöarna. Några av dessa aktiviteter är avsedda för scouter som börjar med sjöverksamhet först som roverscouter. Mer erfarna roverscouter kan delta i seglingstävlingar eller tävlingar i precisionsnavigation eller ta årsunderhållet av kårens båt på sitt ansvar. Service och underhåll handlar om att man både under seglingssäsongen och utanför den utför krävande underhållsarbete. Ämnesområdet behandlar sådant som kan vara bra att veta om båtteknik både på land och till sjöss. Ledarskap i praktiken består av scoutverksamhet och ledande av manskapet på utbildningsseglatser och andra seglatser. Skärgårdsskeppar- och skepparkurserna är ledarskapskurser. Sjöaktiviteterna inom dessa ämnesområden är avsedda speciellt för dem som vill fungera som skeppare på kårens båt. Alla som har tillräckliga färdigheter kan utföra sjöaktiviteterna. Det är lätt att kombinera sjöaktiviteterna med andra aktiviteter som exempelvis Första hjälpen och Räddning, Bygge, Utfärder och Hantverk. I det följande beskrivs hur en roverscout kan börja med sjöscouting. Sjöfärdigheter kräver övning. Det är bäst att börja med att lära sig grunderna till exempel genom att utföra aktiviteterna Färdas på vattnet. Bäst lär man sig naturligtvis färdigheterna ombord på en båt. Om kåren inte har en egen båt kan man ta kontakt med en lokal sjöscoutkår och be att få komma med på en seglats. Roverscouternas sjöscoutaktiviteter per ämnesområde: Färdas på vattnet Jag lär mig att segla En paddlingsutfärd Jag prövar på segling i en ny form Eskimåsväng Fridykning Djupdykning Kustskepparkurs De allmänna regler som gäller när man rör sig på sjön En jolle En seglingstävling eller precisionsnavigering Båtens vår-/höstservice Ledarskapskurser Skepparkursen Skärgårdsskepparkursen Internationalitet Utlandsseglats Ledarskap i praktiken Explorerscouternas Sekondkurs Spejarscoutseglats Service och underhåll Reparera en skada på båten Basservice av båtmotorn Vandring En minst fem dygn lång vandring eller seglats Skärgårdsskepparkursen är en teorikurs som tar ett veckoslut i anspråk. Den ordnas av sjörådet. Målet med den är att tillsammans med Sekondkursen ge scouten tillräckliga kunskaper och färdigheter för att fungera som skeppare på en scoutbåt i skärgårdsområdet. Under skärgårdsskepparkursen fördjupas och utvidgas de allmänna teoretiska sjöfartskunskaper man fått på båtförarkursen. Skepparkursen ordnas av FiSSc (Finlands Svenska Scouter). Målet är att ge scouten sjöfartsmässiga kunskaper och färdigheter för att han ska kunna fungera som skeppare på öppet hav under alla väderförhållanden. Kursen består av en teoridel som tar två veckoslut i anspråk och en praktikdel som ordnas under tre dagar under ett veckoslut på hösten. Närmare information om kurserna finns på Finlands Svenska Scouters webbplats.
Planera och genomför en resa på 2 7 dygn till valfritt ställe i Finland tillsammans med de andra nyblivna roverscouterna. Projektet realiseras i början av roverscouttiden. Under Finlandsprojektet övergår man från explorerscout till roverscout och gruppanda skapas inom roverscoutpatrullen. Finlandsprojektet går ut på att scouten lär känna hemlandet och sin roverscoutpatrull samt förbereder sig för den kommande roverscouttiden. Målet är att gruppen efter projektet fått erfarenhet av att genomföra ett stort projekt och att patrullmedlemmarna kommit varandra nära. Under resan funderar roverscouterna enskilt och i grupp på vad det innebär att vara roverscout, på scoutingens värderingar och på fosterlandets betydelse för en själv. Det finns många sätt att utföra projektet. Patrullen väljer målet, planerar och budgeterar tillsammans. Ni vill lära känna Lapplands natur närmare och bestämmer er för att göra en vandringsutfärd till Kevo naturreservat i Utsjoki. Ni tar kontakt med en eller flera kårer på orten eller i närheten av den och berättar om era planer. Ni hör er för om intresse och möjlighet att utföra en vandring tillsammans och besöka närområdena, Utsjoki och så vidare. Ni frågar om ni får övernatta i kårens kårlokal före och efter vandringen. Ni genomför vandringen och studerar den lokala naturen, naturskyddet och området. Under resan för ni dagbok både enskilt och i grupp. Ni vill välja en stad som mål och ni fastnar för det litet okända Uleåborg som studiemål för er grupp. Ni tar kontakt med kårer i Uleåborgsområdet och berättar om era planer och ber om guidning. Ni övernattar på en lokal kårlokal eller hemma hos roverscouter. Ni åker på resan och besöker lokala evenemang, museer, teater och allmänna sevärdheter samt bekantar er med lokalbefolkningen, studerar lokalhistorien och -kulturen. Under resan för ni dagbok både enskilt och i grupp. Före projektet: Välj ett mål i Finland som ni vill studera närmare och bestäm er för om ni vill göra en utfärds- eller stadsresa. Fundera på vad ni förväntar er av projektet och vad ni vill. Planera er resa och tidtabell i god tid. Bekanta er med platsen i förväg och välj vad ni vill se och uppleva. Ta kontakt med lokala scouter och be dem om hjälp med genomförandet. Genomförandet: Studera platsen noggrant och mångsidigt. Lär känna lokala scouter. För en kort dagbok eller blogg; beakta också möjligheten att göra en videodagbok. Fundera i grupp och självständigt på förhållandet till fosterlandet och roverscoutskapet samt på scoutingens värderingar. Ni kan också utföra några aktiviteter om ni redan har gjort upp er karta. Efter projektet: Diskutera projektet med lotsen. Fundera på vad som lyckades under planeringen och utförandet och fundera på er verksamhet som grupp. Studerade ni platsen ordentligt och känner ni den nu bättre än före projektet? Hur påverkade projektet er gruppdynamik? Saknades något, kunde något ha gjorts bättre? Vad var bäst och vad har ni för nytta av att ha genomfört projektet.
Planera och gör en resa utomlands. Utlandsprojektet genomförs i slutet av roverscouttiden. Projektet erbjuder en möjlighet att se världen, lära sig något nytt och bekanta sig med en ny kultur i gott sällskap. Målet är att roverscouten efter projektet har lärt känna ett nytt land, ett nytt språk och en ny kultur. Dessutom har roverscouten studerat scoutverksamheten och lärt känna scouter i ett främmande land. Roverscoutpatrullen har klarat sig i ett främmande land på ett främmande språk och alla roverscouter har vidgat sin världsbild. Under resan för patrullen dagbok eller blogg där scouterna skriver ned sina upplevelser och tankar. Projektet kan genomföras på flera olika sätt. Patrullen väljer själv land, platser och program enligt intresse. Besluten fattas gemensamt. Projektet ska vara mer krävande än Finlandsprojektet som inledde åldersgruppen. Genomförandet: Studera ert resmål, dess natur, kultur, seder och människor. Lär er några fraser på språket. Bekanta er med lokala scouter och scoutverksamheten i landet. För dagbok eller blogg över resan. Anteckna där era tankar och erfarenheter både i grupp och enskilt. Kom ihåg att ni i landet också representerar Finland och scoutingen. Efter projektet: Diskutera projektet med lotsen. Fundera på hur planeringen och genomförandet av projektet lyckades. Upplevde ni allt ni ville eller fattades något? Vad skulle ni göra bättre nästa gång, vad lyckades å sin sida över förväntningarna. Vad fick ni ut av projektet, vad har ni för nytta av att ha planerat och genomfört det? Hur fungerade ni som grupp under resan? Hur påverkade gruppen er gruppdynamik och era inbördes relationer? Ni bestämmer er för att göra en kulturresa till Estland. Ni planerar er rutt och väljer städer, kulturevenemang och platser ni tänker besöka. Ni tar kontakt med lokala scoutkårer och ber dem visa er staden och den lokala scoutverksamheten. På själva resan studerar ni Estlands kultur, språk, människor, historia och scoutverksamhet samt lär känna scouter i landet. Under resan för ni dagbok eller blogg. Ni bestämmer er för att åka på en klättrings- och äventyrsresa till Mellaneuropa. Ni planerar er rutt och tidtabell och väljer vad ni vill göra och uppleva under resan. Ni tar kontakt med lokala kårer och berättar om era planer och frågar om de är intresserade av att göra en gemensam utfärd. Under själva resan studerar ni kulturen, språket och människorna och genomför klättringen, utfärderna och det andra ni planerat. Under resan för ni dagbok eller blogg. Före projektet: Välj ett land som ni vill lära känna närmare och fundera på vad ni förväntar er av projektet. Studera på förhand landet med hjälp av böcker, Internet mm. och beakta de olika möjligheterna. Välj vad ni vill uppleva, göra och se under resan. Planera rutt, resesätt och tidtabell i god tid före resan. Gör upp en noggrann budget i god tid. Fundera på var ni får pengar till resan. Samlar ni in pengarna enskilt eller i grupp via olika insamlingar, evenemang och stipendieansökningar? Ta kontakt med lokala scouter. Kartan är en plan över din personliga utvecklig under roverscouttiden. Kartan görs upp tillsammans med lotsen. Före diskussionen kan scouten gärna fundera på sin nuvarande färdighetsnivå och vilka aktiviteter som intresserar honom. Aktiviteterna väljs enligt scoutens eget intresse och egna målsättningar. Vill han göra samma saker som inom studierna eller arbetslivet eller något helt annat? Vill han lära sig något sådant som han inte annars har möjlighet till? Kartan skapas för hela roverscouttiden, alltså för fyra år, men preciseras i etapper, det vill säga för cirka ett år åt gången. Den granskas minst en gång om året vid kontrollerna tillsammans med lotsen. Då kan man ändra på den och precisera den inför följande etapp. Kartan visar riktningen men anpassas efter scouten. Scouten väljer minst en aktivitet från varje område för sin karta. Det är bra att nu fastställa vilka aktiviteter som utförs i grupp tillsammans med roverscoutpatrullen eller någon annan möjlig grupp. Dessutom är det bra att på kartan utöver aktiviteterna redan i god tid märka ut deltagandet i större evenemang, exempelvis läger eller tävlingar. Naturligtvis märker man också ut Finlands- och Utlandsprojektet på kartan liksom också halvvägsskuttet och avslutningsceremonin samt olika utfärder, vandingar och andra evenemang som man har för avsikt att delta i. Då blir kartan ett fungerande verktyg för hela roverscouttiden. Bäst får du information om regionens och FiSSc:s program samt om nationella och internationella evenemang genom att följa med på Internet och i scoutpublikationer.