ORGANISATION. F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år



Relevanta dokument
Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Elevenkäten 2012 Sammanställning av svaren

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Föräldrarkooperativet Pelikanen - Jupiter Föräldrar Förskola - Våren svar, 71%

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI)

Må Bra Förskolor AB Sanda Ängar Föräldrar Förskola - Våren svar, 88%

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2013/14

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014

Vad svarade eleverna?

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI)

Albatross föräldraenkät En kvantitativ mätning bland skolans föräldrar Hösten 2012

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Resultat Vallhovsskolan åk 3 våren 2012

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Banslättsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Resultat Teknikprogrammet åk 2, våren 2014

Järfälla kommun Skolundersökning 2015 Elever Grundskola Engelska skolan, Järfälla åk 8

Uppföljning Utvärdering av Skolplan 2007

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Resultat Murgårdsskolan åk 5 våren 2012

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Resultat Årsunda skola åk 5 våren 2015

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2016/17

Föräldraenkät förskolan i Kiruna kommun PROCENT

utbildningsgarantier

2013. Arbetsmiljöronden yngre elever. Fagerviks skola

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning)

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

Upplands Väsby kommun

Elevenkät år

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI)

Marks Gymnasieskola - Elevenkät åk 2 Lå

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Totalrapport. Elever

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011

Kvalitetsredovisning

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

Kvalitetsrapport 2017/2018. Nibble skolområde

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI)

Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?

Vara kommun Grundskoleundersökning

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Resultat Jernvallsskolan åk 5 våren 2015

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg

Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Kunskapsresultat Enkäter till vårdnadshavare. Föräldraråd, 5 oktober 2017

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Lidingö stad Skolundersökning 2015 Elever Grundskola Högsätra skola 7-9 åk 8

LOKAL ARBETSPLAN 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Berghemsskolan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

2013 GR föräldrar Borås stad

om Regiongemensam elevenkät 2014

FERLINSKOLAN

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

Index per frågeområde samt NKI Delaktighet och inflytande Skolmiljö

Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Totalrapport. Föräldrar

Högoms skola. Förhållningssätt och förväntningar

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Transkript:

Rusksele skola

ORGANISATION F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år lärare 2,2 tjänster inkl slöjd 13 elever / lärare Fritidspersonal 0,50 0,05 elever /pedagog Förskolan 2,95 tjänster ink städ 5,1 barn/ pedagog 0,25 specialpedagog

LOKALER Hemklassrum till varje klass Extra klassrum Två små grupprum Gymnastiksal Textilslöjd Träslöjd Fritidslokal Arbetsrum för lärarna samt personalrum

Arbetssätt tt Alla elever är allas ansvar Lärarna arbetar på hela skolan men har olika huvudansvar Lärarnas olika kompetenser nyttjas Fritidspersonalen nyttjas även under skoltid utifrån kompetens och behov Naturligt samarbete med förskolan, vi är ETT arbetslag. Planerat samarbete med pensionärerna på Blåklockan under hela året Använder föräldrar, olika företag och föreningar som olika resurser i skolarbetet Företagsamt lärande

För- och nackdelar med byaskola utifrån n elevernas tankar Läraren ser alla Kompis med alla Lagad mat vi äter i lugn och ro Lugnare på en liten skola Mindre mobbning, läraren ser när det händer någonting Kortare kö när man skall äta i matsalen eller vänta på sin tur Flera årskurser i samma rum Svårare att hitta kompisar, färre kompisar Händer mer på en stor skola Kan inte ta med vad man vill hemifrån, det märks direkt.

Fördelar och nackdelar för f r eleverna utifrån pedagogernas synvinkel De äldre eleverna tar hand om de yngre eleverna Eleverna lär sig att vara med alla De äldre får vara barn längre Eleverna tränas i självständigt arbete Det är naturligt för eleverna att arbeta med olika material eftersom det finns flera årskurser i klassrummet samtidigt Stor gemenskap och samarbete Lugnt klimat på skolan, familjär stämning Det går snabbt att upptäcka elever i riskzonen Flexibelt arbetssätt, det går tex att använda gymnastiksalen oftare än vad schemat visar Barnen kan nöta ut varandra Svårt med studiebesök annat än de som finns i närmiljön För få elever vid vissa aktiviteter och grupparbeten Sämre tillgång till specialundervisning Färre vuxna att välja på

För r och nackdelar utifrån pedagogernas synpunkt Lättsamt arbetsklimat Små arbetslag ger snabb väg från beslut till handling Bra förutsättning för utveckling Känner eleverna väl följer dem oftast i 7 år Bra förutsättningar till gott samarbete med föräldrarna eftersom de finns med många år och det finns en naturlig bya gemenskap även mellan olika byar. Man kan snabbt samla hela skolan och prata om både problem och annat som rör alla barn Lättare att samverka med elever över klassgränserna. Arbetar i flera årskurser samtidigt Olika arbetsområden i många årskurser Exkluderad från samarbete med andra skolor Risk för stagnering Få lärare att fördela arbetsuppgifter på Färre infallsvinklar vid pedagogiska diskussioner

För- och nackdelar utifrån föräldrarnas synvinkel Stort engagemang för skolan och dess miljö Naturligt samarbete med närområdet Bättre kontroll på våra barn ju närmare skolan finns Alla känner alla, lättare att lösa problem med varandra Nära till naturen Bättre för miljön och säkerheten att slippa transportera våra barn dagligen En byaskola kan självsanera sig, inga föräldrar vill ha en skola med för få barn. Mindre antal lärare gör att barnen möter mindre vuxna att anförtro sig åt Svårare att få bra rutinerade lärare till byaskolorna Kan även vara en nackdel att man känner varandra väl, kan bli svågerpolitik. Kräver stort engagemang av lärarna att undervisa i klasser med stor spännvidd Vi upplever att barn med särskilda behov får sämre hjälp i en byaskola än i en tätortsskola

Kunskapsresultat 07/08 Läs- och skrivkunnighet i åk k 2 samt nationella mål m åk k 5 Rusksele 07/08 06/07 05/06 Andel (%) som kan läsa och skriva 75 - - Andel (%) som inte kan läsa och skriva 25 - - Andel (%) som befaras ej nå målen åk 3 25 - - Ämne 07/08 06/07 05/06 Svenska 100 66 66 Engelska 66 66 66 Matematik 33 33 33

Elevenkät skala 1-61 1. Lärare och elever diskuterar tillsammans hur undervisningen ska utformas 4,00 4,13 2. Jag får vara med och bestämma om vilka regler som ska gälla på skolan 4,06 3,95 3. Jag får vara med och bestämma om hur vi ska ha det i klassrummet 3,81 4,40 4. Jag får vara med och bestämma om hur vi ska ha det på skolgården 3,81 3,47 5. Jag får vara med och bestämma om skolmaten 3,06 2,81 6. I klassrådet tar vi gemensamma beslut om klassen 4,75 5,05 7. I elevrådet tar vi gemensamma beslut om skolan 4,44 3,98

Om skolan i sin helhet skala 1-10 15. Om du tänker på din skola i sin helhet - hur nöjd är du då med den? 5,75 7,03 16. Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? 5,73 6,68 17. Tänk dig en perfekt skola hur nära ett sådant ideal tycker du att din skola kommer? 5,12 6,07

Föräldraenkät t skala 1-61 1. 2. 3. Kamratrelationerna fungerar bra. 4. 5. 6. 7. Mitt barn känner sig tryggt i skolan. Mitt barn får det stöd och den uppmärksamhet det behöver. Skolan engagerar sig i mitt barns utveckling/lärande. Jag kan följa mitt barns utveckling och lärande genom den individuella utvecklings-planen. Utvecklingssamtalen ger mig som förälder en bild av mitt barns hela situation i skolan Jag känner mig förtrogen med arbets-sätten i skolan. 5,25 4,35 4,83 4,13 4,27 4,46 3,65 5,31 5,07 5,11 5,16 4,96 5,20 4,74

8. Jag är informerad om de mål som finns för mitt barns lärande. 4,39 5,06 9. Jag känner mig respekterad som förälder i skolan. 5,21 5,40 10. Jag vet vad skolan förväntar sig av mig som förälder. 5,17 5,04 11. Jag känner mig välkommen att besöka skolan. 5,67 5,63 12. Mina föräldrasynpunkter tas tillvara på skolan. 4,54 5,00 13. Skolans föräldramöten tar upp frågor som känns viktiga. 4,58 5,02 14. Jag känner till skolrådet och vet hur det arbetar 5,33 4,70 15. Jag vet vart jag kan vända mig om jag är missnöjd med något som rör mitt barns situation i skolan. 5,54 5,53

Förbättringsområden Öka elevinflytande när det gäller det egna lärandet Öka kunskapsresultaten Göra målen mera kända för elever och föräldrar