Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Relevanta dokument
Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Arbetsplan/Verksamhetsplan 2012

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA. Arbetsplan. förskoleklass skola fritids

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Arbetsplan. Inledning. Åtgärder för utveckling UTBILDNINGSNÄMNDEN

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

ARBETSPLAN 2014 KUNGSHOLMENS GRUNDSKOLA

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Arbetsplan 2013/2014. Inledning. Åtgärder för utveckling UTBILDNINGSNÄMNDEN

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan. förskoleklass skola fritids

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

You created this PDF from an application that is not licensed to print to novapdf printer (

Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6

Skolans lärare är organiserade i arbetslag F-3, 4-6,7-8 och 9. Skolbarnomsorgen och särskolan utgör egna arbetslag.

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Innehå llsfö rteckning

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan. Inledning

Verksamhetsplan förskola 18/19

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Teamplan Ugglums skola F /2012

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Arbetsplan för Ängaboskolan Läsåret 2017/2018

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Vretaskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Analys av elevresultat och andra resultat samt förslag på åtaganden

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Kungsgårdens skola arbetsplan

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Österstad skola och fritidshem

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Matteusskolans systematiska kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport Så här går det

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem

Karlshögs Fritidshem

Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Verksamhetsplan

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan Läsåret

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

uppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Kronbergsskolans rektorsområde

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för verksamheten 2014/2015 Wallerska skolan

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Furutorpskolan F-6 Hässleholms kommun Läsåret 14/15 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Lokal arbetsplan Läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript:

UTBILDNINGSNÄMNDEN EKENSBE RGSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 000040/2013 SID 1 (12) 2013-10-22 Handläggare: Tomas Langton Telefon: 508 22 259 Arbetsplan Inledning Ekensbergsskolan består av 8 klasser från förskoleklass till årskurs fem, fritidshem och fritidsklubb. Antalet elever på skolan är 175. Av dessa elever är 134 inskrivna på fritidshemmet och 40 går på fritidsklubben. På skolan arbetar 24 personer. Skolan har en rektor och en biträdande rektor, de möts regelbundet kring verksamhetsoch utvecklingsfrågor. Skolledningen deltar i den dagliga verksamheten och har därmed lätt att följa upp vad som behöver åtgärdas/utvecklas. Skolans målsättning är att utveckla elevernas lust till lärande, deras fantasi och skaparglädje. För att ge eleverna ett helhetsperspektiv på sitt lärande är vårt arbetssätt undersökande och tematiskt. Arbetslagen är sammansatta av personal med olika yrkeskompetens vilket medför att eleverna kan erbjudas en mångfald av pedagogiska aktiviteter. Skolan är liten, vilket ger goda förutsättningar för bra sammanhållning, informella möten och korta beslutsvägar. Det går snabbt och enkelt att genomföra en idé till handling. Lokalerna är överlag anpassade både för fritidshems- och skolverksamhet. Elever och personal vistas dagligen många timmar i skolans miljö och vår ambition är att hela tiden hålla efter lokalerna så att de ser trevliga ut och används på ett effektivt sätt. Skolan är vackert belägen vid Mälarens strand med rika möjligheter till varierande utomhusaktiviteter. Lärarna strävar efter att eleverna ska ha inflytande över undervisningen, vara delaktiga i de beslut som fattas och ta ansvar för sitt lärande. Verksamheten genomsyras av arbetsglädje och kreativitet och vårt mål är att eleverna ska känna lust till ett livslångt lärande. Skolans värdegrund är att "Ekensbergsskolan ska vara en skola för alla, där barn och vuxna visar respekt för varandra". Trygghet, trivsel och arbetsro är viktiga byggstenar för all inlärning. All personal på skolan har varit delaktig i framtagandet av arbetsplanen. Den har arbetats fram utifrån hur vi nådde förra årets mål. Personalen har utvärderat och lämnat synpunkter på arbetsplanen på APT (arbetsplatsträffar) och i SVG (samverkansgruppen). Eleverna har varit delaktiga genom elevrådet. Med Stockholms stads vision "Alla elever har rätt till en skola i världsklass" strävar vi mot att alla elever när de lämnar skolan har de kunskaper som behövs för att kunna leva och utvecklas i ett demokratiskt samhälle.

SID 2 (12) Åtgärder för utveckling För att arbeta mot vår vision Att alla elever har rätt till en skola i världsklass ska vi under läsåret arbeta med följande områden. Vi fortsätter vårt arbete med kollegialt lärande, lärare utvecklar lärare "LUL". Detta påbörjades föregående läsår. Vi kommer detta läsår att ha en satsning på elevernas skrivutveckling. Vi har fått medel för att arbeta med "Learning study i samverkan med Utbildningsförvaltningen och Stockholms universitet. Syftet är att lärarna ska utveckla en gemensam bedömningskompetens och ta fram vilken typ av uppgifter vi ska ge eleverna för att de ska utveckla en viss förmåga. Pedagogerna i förskoleklassen kommer redan under höstterminen kartlägga elevernas läs-, skriv-, och matematikutveckling. Detta för att under vårterminen kunna använda kartläggningen som en grund i planeringen av verksamheten. Vi vill att eleverna ska vara delaktiga i sin kulturella utveckling. Skolan har sökt och fått projektmedel genom Skapande skola. Kultur och estetik ska användas till att stödja elevernas lärande och utveckling, den ska vara en integrerad del i lärandet. Läsår 2013/2014 kommer åk.4-5 att arbeta med drama. Under läsåret kommer vi fortsätta arbetet med att stärka fritidshemmets roll. Vi kommer att arbeta med lekens betydelse, inne och ute. Vi ska skapa nätverk med andra fritidshem. Planen för utveckling av fritidshem ska implementeras. Arbetet med normer och värden behöver ständigt vara levande i verksamheten. Läsåret 2013/2014 ska vi se över vår "plan mot diskriminering och kränkande behandling" och skriva en version som är mer förståelig för elever.

SID 3 (12) Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 92 % 2014 92 % 2014 90 % 2014 100 % 2014 92 % 2014 92 % 2014 Vi ska arbeta förebyggande för att skapa trygghet och arbetsro. Andelen elever som kan arbeta utan att bli störda ska öka. Alla elever ska känna till trygghetsplanen - planen mot kränkningar och diskriminering. Ekensbergsskolan skall vara en plats där alla känner sig trygga. Läsåret inleds med en värdegrundsdiskussion i personalgruppen där vi aktualiserar trygghetsplanen och antimobbningsarbetet. Skolans antimobbningsteam presenterar sig för alla elever vid läsårets start. Till teamets medlemmar kan elever, föräldrar och personal vända sig. Under september månad ordnar skolans personal föräldramöten. På dem tar vi bl.a. upp skolans trygghetsplan och våra trivselregler.

SID 4 (12) Skolans elevhälsoteam, skolsköterskan och rektor, träffas regelbundet för genomgång av elevärenden. Skolsköterskan träffar alla elever i årskurs 4 för ett elevhälsosamtal. Värdegrundsarbetet går som en röd tråd genom undervisningen. Vi arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande särbehandling för att öka elevernas trygghet i skolan. Vi ingriper mot alla former av våld och kränkande särbehandling. Vi arbetar med friends för årskurserna 3-5. Våra trivselregler är kopplade till skolans värdegrund. Reglerna hålls aktuella, diskuteras och revideras kontinuerligt. Vi försöker se och stödja positiva beteenden, trygghet och trivsel ger arbetsglädje. Målsman ska vid sjukdom meddela skolan samma morgon, om detta inte sker kontaktar personal från skolan hemmet. ALLA på skolan har ansvar för arbetet med normer och värden vilket bl.a. innebär att ingripa och arbeta förebyggande. Upptäcks mobbning/kränkning sätts de åtgärder in som står i trygghetsplanen. Ärendet avslutas först när mobbningen/kränkningen har upphört. av arbetet med trygghetsplanen sker kontinuerligt i arbetslagen, på klassråd, elevråd, i friendsgruppen och på utvecklingssamtal. En ny trygghetsplan skrivs varje år, den går på remiss till skolrådet, elevrådet och samtliga arbetslag och antas i samverkansgruppen. Eleverna gör kontinuerligt en självskattning av hur de klarar skolans sociala mål. Inför kvalitetsredovisningen utvärderar varje arbetslag hur vi lyckats uppnå trygghet och arbetsro i vår skola. Årligen gör antimobbningsteamet en enkätundersökning bland eleverna, riskområden kartläggs och eleverna får svara på om de känner sig trygga. Utveckling All personal ska arbeta med värdegrundsfrågorna med trygghetsplanen som grund. Vi åtar oss att arbeta för att bryta traditionella könsrollsmönster angående elevernas lekvanor. Vi vill att flickor och pojkar utvecklar intressen, förmågor och färdigheter oberoende av normer för vad flickor och pojkar förväntas intressera sig för. Vi kommer att arbeta för att rasterna och fritidshemstiden ska fungera på samma villkor för flickor och pojkar. Vi ska kartlägga hur det ser ut under nuvarande raster och på fritidshemstid. I vilka sammanhang leker flickor och pojkar var för

SID 5 (12) sig och vilka lekar leker de tillsammans? Utifrån resultatet av vår kartläggning kommer vi att erbjuda lekar som tränar de förmågor eleverna behöver ha för att delta i olika lekar, ex. förmågan att fånga en boll. Vi kommer i större utsträckning än nu att erbjuda lekar som både pojkar och flickor vill delta i. På fritidshemmet använder vi oss av "leklådor" för att främja olika rollekar. På elevrådet och i Friends kommer elevernas önskemål om rastlekar att diskuteras. Samverkan mellan befintlig personal är en viktig resurs som kommer alla elever tillgodo. Vi följer uppföljningen av normer och värden i vårt årshjul. Vi utvärderar och reviderar vår plan för rastverksamheten. Vi kartlägger elevernas lekvanor under hösten och följer upp kartläggningen i april. För att synliggöra lekvanorna förs diskussioner i personalgruppen, klassråd, elevråd och i friendsgruppen. Utveckling Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete med jämställdhetsfrågor i både skolan och på fritidshemmet. Vi åtar oss att utemiljön och lokalerna är välskötta. Vi förväntar oss att även fortsättningsvis ha en välskött skola där delaktighet och ansvar för arbetsmiljön utvecklas. Varje klass ansvarar för sitt klassrum och kapprum. Vi har bordsvärdar som ansvarar för matsalen. När klotter upptäcks tas det omedelbart bort. Om något gått sönder anmäls detta omgående. Vi ordnar fixarkväll med föräldrar och personal en gång per år. Fritidshemsbarnen plockar undan efter sig innan de går hem. Vi använder miljön i ett pedagogiskt syfte. Vi använder våra utrymmen lokaleffektivt. Stående punkt på klassråd och elevråd. Skyddsrond en gång per år. Höst och vårmöte med Sisab.

SID 6 (12) Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Årsmål Period 90 % 2014 90 % 2014 Vi åtar oss att öka andelen pojkar som läser med flyt i årskurs 3. Vi förväntar oss att även fortsättningsvis ha goda kunskapsresultat och dessutom höja pojkarnas läsförmåga. Bedömning i formativt syfte ska användas både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.. Eleverna tränas till att bli medvetna om målen och att utvärdera sitt arbete. Eleverna stimuleras till att utveckla sitt eget tänkande, reflektera och att ta ett eget ansvar för sitt lärande. I samarbete med läraren och genom de individuella utvecklingsplanerna medvetandegörs eleven om sin egen utveckling, styrkor och svagheter. IUP sätter fokus på individens utveckling utifrån hans/hennes förutsättning. Varje elev ska nå sin högsta potential och lärarna har höga förväntningar på eleverna. Vi sätter språk och läsutveckling i centrum och använder språkutvecklande arbetssätt, detta startar i förskoleklass. Många barn har redan när de börjar i förskoleklass nått en nivå på sin språkutveckling som kräver ökade utmaningar. Vi har tyst läsning varje dag och genom läsprojekt, boksamtal och författarbesök stimuleras läsningen och skrivandet. I matematik stimuleras eleverna att prata matematik i kombination med färdighetsträning. Lärare och rektor träffas regelbundet för att styra resurserna till de elever som har störst behov. Vi erbjuder läxhjälp.

SID 7 (12) Vi har pedagoger med god kompetens och lång erfarenhet. Samverkan mellan skola och fritidshem sker dagligen där varje vuxens profession tillvaratas. Vi kartlägger elevernas förmågor och fördelar resurser där de bäst behövs. Vi har ändamålsenliga lokaler för både skola och fritidshem. Vi har tillgång till datorer och activeboard i alla klassrum. Kunskapsuppföljningen sker enligt vårt årshjul. Målen följs upp tillsammans med varje elev i den individuella utvecklingsplanen. En kort utvärdering sker efter varje arbetsområde. Utvecklingssamtal där elevernas kunskapsutveckling diskuteras och följs upp erbjuds en gång per termin. Eleverna skolas in att hålla sina egna samtal, vilka är trepartssamtal. Kunskapsuppföljning görs genom; nationella prov i årskurs 3, LUS, diagnoser, läxprov och simprov. Varje elevs måluppfyllelse sammanställs terminsvis och vi beaktar särskilt pojkars och flickors resultat i relation till varandra. Vi följer upp arbetslagens arbetssätt på medarbetarsamtal och resultatdialog. En utvärdering görs i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Utveckling Skola: Lärarna ska gemensamt arbeta fram en bank med uppgifter som tränar elevernas förmågor. Likvärdig bedömning. Pedagogernas egen reflektion över sin undervisning. Fritidshem: Pedagogisk planering. Pedagogernas egen reflektion över sitt arbete.

SID 8 (12) Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 90 % 2014 90 % 2014 90 % 2014 Vi åtar oss att focus för lärandet ska vara på den enskildes rätt att uppnå läroplanens mål. Antalet elever som vet vad de behöver kunna för att nå läroplanens mål ska öka. Varje elev ska vara delaktig i planering och utvärdering av sitt arbete. Eleverna arbetar delvis utifrån portfoliometoden som tränar dem i självvärdering och reflektion. Eleverna tränar sig i att sätta upp egna mål och utvärdera dessa. I IUP får eleven, i samarbete med läraren, sätta ord på vad han/hon behöver utveckla för att nå målen. Därigenom tränas självkännedom och ett reflekterande tänkesätt. Skolan arbetar med lokala pedagogiska planeringar (LPP). I dessa framgår vad som ska gås igenom, vilka målen är för arbetsområdet och vad eleverna kan använda för olika arbetssätt och redovisningsformer för att visa att de nått målen. Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av skolans verksamhet på klassråd och elevråd. Rektor träffar elevrådet var tredje vecka. Samverkan mellan pedagoger. sker kontinuerligt i den individuella utvecklingsplanen (IUP). Utvärdering sker på utvecklingssamtalen, genom enkäter, på klassrådet och elevrådet. Brukarundersökningen utgör underlag till uppföljning.

SID 9 (12) En gång per läsår följer vi upp vilka av elevernas förslag på utveckling som har genomförts. Utveckling Ge eleverna tid för att förbereda sig för utvecklingssamtal. Arbeta för att elevledda samtal börjar även i de lägre åldrarna. Gemensam pedagogisk planering både i skolan och på fritidshemmet. Se över våra former för att ge eleverna gensvar (feedback). Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vi åtar oss att ge förutsättningar för en bra övergång från förskola och till efterföljande skolformer. Vårt mål är att behålla de goda samverkansformer vi har. Vi ska behålla det goda resultatet i skolundersökningen när det gäller övergångar. Vi har en utarbetad plan för samverkan mellan förskola/skola i området. Denna plan revideras årligen i oktober månad. Personalen i förskoleklassen får ta del av hur man i förskolan har arbetat med barnens utveckling. Vid överlämningssamtalen är föräldrar, ansvarig pedagog från förskolan och från skolan med. En gång i veckan har förskolebarnen idrott i skolans gymnastiksal. Vi har ett faddersystem i åldersblandade grupper. Skol-och fritidshemspersonal arbetar tillsammans under delar av dagen. Den samverkan som sker mellan fritidshem och skola syftar till att ge eleverna kontinuitet. På fritidshemmet ges stort utrymme för social träning. Målet är att eleverna ska bli självständiga så att de klarar sig på egen hand den dag skolbarnsomsorgen avslutas. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att förtydliga fritidshemmets uppdrag. Skolan ingår i ett nätverk i stadsdelen med andra skolor, förskolor, socialtjänst och polis. Kunskapsöverföring mellan olika personalkategorier. Samutnyttjande av lokaler.

SID 10 (12) en med föräldrar sker på utvecklingssamtalen. På första föräldramötet i förskoleklassen diskuteras och utvärderas övergången mellan förskola/skola. Personalen följer upp våra planer och vid behov revideras de en gång per läsår. I mitten av höstterminen utvärderar och analyserar förskollärarna på skolan och förskolorna hur årets övergång har varit. Staden gör en skolundersökning om hur föräldrarna ser på övergång och samverkan. Utveckling Gemensam kompetensutveckling hur man stödjer pojkar respektive flickors språkutveckling. Vi åtar oss att samverka med elevernas föräldrar och fortlöpande hålla dem informerade om elevens situation i skolan och på fritidshemmet. Att andelen föräldrar som är nöjda med skola och fritidshem ska öka. Att den goda samverkan som finns mellan skola, fritidshem och föräldrar fortsätter. Att med god samverkan stärka elevernas möjlighet att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande. I veckobrevet eller loggboken får föräldrarna varje vecka information från skolan/fritidshemmet. Vi har utvecklingssamtal en gång per termin. Fritidshemmets personal är med på ett samtal per år. Vid behov har vi extra samtal med föräldrar. Vi skapar olika forum för föräldrarna så att de får en god inblick i skolan/fritidshemmet och ges möjlighet till delaktighet. I början av höstterminen har vi ett informationsmöte för föräldrar där både skol- och fritidshemspersonal deltar. I vårt skolråd sitter föräldrarepresentanter från samtliga arbetslag. Där ingår även personal och skolledning. I samverkan med föräldrar anordnas varje år en fixarkväll. Information om/från skolan finns att få på vår hemsida. www.ekensbergsskolan.stockholm.se Att besvara mail, brev och telefonsamtal har hög prioritet. Elever och föräldrar kan ta del av och ge förslag på fritidshemmet/fritidsklubbens verksamhet.

SID 11 (12) Alla vuxna är en resurs på skolan. Samverkan mellan skola och fritidshem är en viktig resurs i elevernas lärande samt i kontakten med föräldrar. Synpunkter tas upp på gemensamma möten, personal- föräldramöten etc., för att se om rutiner och arbetssätt behöver justeras. I den individuella utvecklingsplanen följer eleverna upp sin kunskapsutveckling. Utvärdering av elevernas skolsituation sker på utvecklingssamtalet. NÄMNDMÅL: 2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vi åtar oss att se till att eleverna ska få kontakt med kultur-och föreningsliv. Att vår samverkan med kultur och föreningsliv ska bidra till att förbereda eleverna att aktivt delta i morgondagens samhälle. I vårt tematiska arbete ingår samverkan med biblioteket. Vi gör teater-, konsert- och museibesök. Eleverna ska stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Inom ramen för skapande skola arbetar årskurs 3-5 med bild. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Eleverna ges möjlighet att möta föreningslivet. Genom vårt deltagande i idrottslyftet får eleverna pröva på olika idrotter; t.ex. squash, handboll och simhopp. Vi tar emot studenter från högskolor. Detta ser vi som positivt för skolans utvecklingsarbete. Personal med olika kompetens samverkar vilket ger stöd till både elever och vuxna. Inom ramen för skapande skola har vi fått särskilda medel för att arbeta med bild. sker kontinuerligt i loggbok, samtal och på utvecklingssamtal. Utvärdering sker i elevernas portfolio och vid terminsutvärderingen. Vi följer årligen upp vilken slags kultur varje klass har tagit del av.

SID 12 (12) Övrigt Vi har en skola där eleverna når goda resultat. Vi har pedagoger med god kompetens och lång erfarenhet. Vi arbetar systematiskt med att utveckla varandra som pedagoger. Lärarna deltar i ett projekt, "lärare utvecklar lärare", vilket är en samverkan mellan skolor. Vi arbetar med "learning study" som är en metod att utveckla undervisningen för lärande. Fritidshemsverksamheten är varierad där lek, skapande och rörelse får stort utrymme. Prioriterade fortbildningar lå. 2013/2014 Lärare utvecklar lärare LGR 11 - likvärdig bedömning Learning study Elevers skrivutveckling Stärka fritidshemmets roll Arbetsplanen är upprättad av Kristina Billing rektor på Ekensbergsskolan