Kramling, rörelser, detaljer, utförande

Relevanta dokument
Projektering av murverk

Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner

Vilka följder fick de byggtekniska förändringarna?

Utbildningsplan Murning klass I start 16 nov 2010

Behövs dilatationsfogar och armering i dagens skalmurar?

Murverks hållfasthet och bärförmåga - principiellt och med koppling till EK6

Viktiga aspekter vid renovering:

Konditionsbedömning av tegelfasader från

SKALMURSHANDBOK ANVISNINGAR FÖR DIMENSIONERING AV SKALMURAR

Murat byggande - material, konstruktion, hantverk

Murma Armering. Brictec murverksarmering utvecklad speciellt för armering av murverk. BSAB 96 FS Augusti 99

Murverk Material, konstruktion, hantverk. Hållfasthet och bärförmåga

Råd och anvisningar för skalmurar. SfB Fg

Konstruktion Mur Malmö 26/ Tomas Gustavsson. forskningsingenjör, Lunds Tekniska Högskola, forskningsprojekt om murverk

Lokalt tryck, förankring för lyft, beständighet

Underhåll av tegelfasader från

Murverk - material, konstruktion, hantverk

Nätverket för tungt, murat och putsat byggande

Transversalbelastat murverk

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Murma Väggbalksystem

Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Reparation av murverk med korrosionsskador. TG konstruktioner AB

BSAB 96 FS September -17. Skalmurar. Råd och anvisningar för säker och ekonomisk byggnation

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av

EN Eurokod 6, dimensionering av murverkskonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Arne Cajdert, AC Byggkonsult

KRAMLOR OCH ARMERING FÖR RENOVERING

Byggnadsteknisk utformning

LECA Murverk. Källarytterväggar Dimensioneringsanvisning

Arbetsanvisning Ergotherm Ergotherm Plus 350

Brand, lättbetongblock

Leca Trädgårdsmurar. Allmänna anvisningar

Statusbesiktning Sunnerbyskolan Carl Bondes Väg 12 Sorunda

Väggar med övervägande vertikal- och viss transversallast

Tentamen i Konstruktionsteknik

Leca Isoblock Light. Arbetsanvisning

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram

Murma GF Kombiplåt. Vattenutledare och glidskikt för skalmurar och homogena murverk. Tre delar. Utjämnar rörelseskillnader.

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem

Murma GF Kombiplåt. Vattenutledare och glidskikt för skalmurar och homogena murverk. Tre delar. Utjämnar rörelseskillnader.

Murverksskador. Reparation av skador i murverkskonstruktioner. Reparation av skadade balkar i skalmurar. Reparation/omfogning av murverksfogar

Konstruktion och byggnadsteknisk uppbyggnad illustreras i bilagorna 1 (plan) och 2 (sektion).

Krav enligt BBR08. Brand. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Brandteknisk klass. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand

Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys

Leca Isoblock Projekteringsanvisning

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Betong, normalkraft och moment

B U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg. B U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg

Murma universalkramla

Arbetsanvisning Murblock & Murblock Fördel

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Tekniska detaljlösningar

LECA Isoblock. Arbetsanvisning

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

B U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg. B U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg

Innehåll. Förord... 5

Leca Isoblock. Arbetsanvisning

Tentamen i Konstruktionsteknik

Brand. Krav enligt BBR08. Säkerhet vid brand Bärförmåga vid brand. 25 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1

Puts på konstruktioner

SKALMUR CHECKLISTA. Leca Checklista är ett kvalitetsdokument som kan tillämpas som egenkontroll när Leca Skalmur Koncept utförs.

DET KOMPLETTA BYGGMATERIALET FÖR FASADER. E-tunablocket

LECA INNERVÄGG EGENKONTROLL. Egenkontrollen Leca Innervägg är ett kvalitetsdokument som används ihop med Leca -konstruktioner mm.

Byggnadsdel: Invändiga väggar Ytterväggar Ytterväggar Densitet: kg/m kg/m kg/m 3

Ytong U-skal Förutsättningar för beräkningar Spännvidd upp till 3,0 m Generellt: Armerad betong:v Stålprofiler:

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ

Lättklinkerblock med isolering. Arbetsanvisning Ergotherm Plus 400

Dimensionering för moment Betong

LECA Murverk. Projekteringsanvisning

Remiss Får ej åberopas MURVERK MURVERK I HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV. Remiss AMA Hus 14. Murbruk och tunnfogsbruk/tunnfogslim

Sammanställning av projekt vilket har pågått under tiden

TEKNISK BESKRIVNING. Thermomur 350 Väggsystem. Väggsystem för: Bostäder. Kontor. Fritidshus. Industribyggnader. m.m. EnergiJägarna & Dorocell AB

Moment och normalkraft

Moderna murade småhus

Sammanställning Gyproc THERMOnomic väggar (1 sida) daterad

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

Exempel 5: Treledstakstol

BKR BFS 1998:39 Sakordsregister

Exempel 13: Treledsbåge

Fasadrenovering. Tegel

Skalmur av tegel. Framtagning av dimensioneringshjälpmedel med hänsyn till balkverkan. Brick veneer wall

Tentamen i Hållfasthetslära AK

CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter



Vad är ett stenhus? Vedertagen definition saknas En lämplig beskrivning kan vara : ytterväggar. murade eller gjutna, icke organiska material

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Arbetsanvisning Mursystem Exakt

Exempel på elementplacering, snitt och dimensioneringstabell 42. Planritningar 43. Moment från excentrisk anslutning och kompletterande armering 44


JACKON KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR

caeec209 Pelartopp Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av pelartopp. Rev C

PROJEKTERINGSPROCESSEN

ISOBLOCK 2.0 ARBETSANVISNING

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning

Murverkskonstruktioner

Transkript:

Kramling, rörelser, detaljer, utförande Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-08

Kramling av murverk Funktioner: För över vindlast från skalmur till bakomliggande regelstomme eller betongvägg Fördelar vindlast mellan skalmur och bakmur Förhindrar att skalmur knäcker ut i sidled vid stora trycklaster Hindrar skalmur att glida ut vid upplag Utförande: Rostfritt, syrafast stål Ska klara murverkets rörelser Inmurningslängd 40 mm

Fördelning av vindlast på fasad- och bakmur SS-EN 1996-1-1, 6.3.1 Kan göras i proportion till böjstyvhet EI eller momentkapacitet M rd Vid fördelning efter böjstyvhet: w fasad = EI fasadmur / (EI fasadmur + EI bakmur ) Vid fördelning efter momentkapacitet: w fasadmur = M Rdfasadmur / (M Rdfasadmur + M Rdbakmur )

Dimensionering av kramlor: Ska ta upp aktuell vindlast Ska klara tvångsrörelser Räknas normalt i säkerhetsklass 2 Vid lösisolering i kanalmur, t.ex. perlit, beaktas horisontaltryck från denna

Min antal kramlor EKS 10, 8.5.2.2 Kanalmurar minst 4/m 2 Skalmurar minst 3/m 2 Kraven i EKS är minimikrav Fler kan krävas av konstruktiva skäl, t.ex. runt stora muröppningar

Formfaktorer: SS-EN 1991-1-4-2005

Formfaktorer: SS-EN 1991-1-4_2005

Dimensionering av kramlor: Samtidigt verkande tryck och böjning Max dragkraft mht max utdragskraft i stommen eller i murverksfog, baseras på provningar Max dragkraft i kramla, mht dragspänning

h Fast inspända kramlor rörelsecentrum t.ex. Z-kramla ovan, slagbindare för efterbockning nedan b/2 b/2 δ = Δb a (m) Δb = korttidsrörelse av temperatur. För tegel kan sättas Δb=0,25 mm/m

Fast inspända kramlor: Ur Joma, handbok2011-skalmurar

h Ledad kramla, rörlig i vertikalled rörelsecentrum cykelstyre a b/2 b/2 a = b/2 δ = Δb a (m)

Ledad kramla, rörlig i vertikalled: Ur Joma, handbok2011-skalmurar

U-kramla utsätts för böjpåkänning:

Dimensioneringstabell Ur Joma, handbok2011-skalmurar

Kramlor ska inte låsa skalmurs rörelse Kramling i hörn utan rörelsefog: Kramling i hörn med rörelsefog: Minst 1000 Rörelsefog (dilfog)

Första raden kramlor sätts i någon av de understa fogarna

Rörelser i murverkskonstruktioner Vid utformning beaktas att olika rörelser i anslutande konstruktioner inte orsakar sprickbildning/skador Rörelser i murverk relateras främst till termiska förhållanden, fuktvariationer, krypning samt mekanisk belastning Vid fastlåsning mot andra byggnadsdelar kan sprickor uppkomma

Rörelsefogar (dilatationsfogar) För att minska sprickrisken kan rörelsefogar läggas in Placering och avstånd mellan rörelsefogar bestäms främst av Typ av mursten/block och bruk Väggens geometri; öppningar, väggproportioner Inspänningsgrad i anslutande byggdelar Aktuella variationer i temperatur och fukt Inlagd armering har framförallt effekt på sprickvidd Rörliga, ledade kramlor minskar risk

Källa: Rätt murat och putsat

Permanent svällning Resultat av kemisk reaktion; amorfa silikater som bildas vid lerbränning reagerar med fukt Stabilare ämnen bildas, leder till permanent volymökning Innehåll av amorfa silikater beror av - Lerans sammansättning - Bränningstemperatur - Bränningstid Hårdare bränning medför mindre svällning Svällning startar när den brända leran kommer i kontakt med luftens fukt Svällningshastigheten avtar successivt, men kan pågå flera decennier Frågan om permanent svällning har inte beaktats i svenska och övriga nordiska länders byggnormer eller dimensioneringspraxis. I den mån särskilt höga fasader planeras bör frågan beaktas.

Rörelsefogar Skalmur har sämre förmåga ta rörelser än fullmur Starkare bruk Ej i förband med murdel med stabilare klimat Rörelsecentrum:

Källa: Rätt murat och putsat, återgiven i EK6- handboken

Ur EKS 10, 2.3.4.2:

Att minska behovet av rörelsefogar Effektivt glidskikt Placera första raden kramlor minst 1 m från hörn utan rörelsefog Bruksklass M1 fördelaktigt jämfört med M2.5 - men konstruktiva skäl kan tala för M2.5 Undvik där det är möjligt låsningar av skalmuren mot andra byggnadsdelar

Armering minskar sprickvidden vid uppsprickning Armera liggfogar i försvagade snitt Försvagat snitt

Att minska behovet av rörelsefogar Undvik låsningar mot starkare konstruktioner Skalmur Trappad betongsockel Mineralullsboard + fogmassa i vertikal rand

Bästa val av glidskikt/vattenutledning: Ett lager EPDM-gummi som vattenutledande membran, dras upp på regelstomme/bakmur Ett lager EPDM eller rostfri plåt, bredd lika skalmuren läggs ovan vattenutledande membranet

Ofta avgör arkitekturen om dilfogar kan undvaras, och om murning med M1 är en bra idé

Krav på utförandeklass EKS 10, 2.4.3 Utförandeklass I: Leds/övervakas av person med särskild utbildning och erfarenhet av murverkskonstruktioner Utförandeklass II: Leds/övervakas av person med erfarenhet av utförande av murverkskonstruktioner Murverk i byggnad med fler än två våningar och platsarmerat murverk ska utföras i klass I Platsarmerat murverk i enbostadshus i max 2 våningar samt murverk armerat för enbart rörelsekrafter får utföras i klass II

Allmänna anvisningar/k1: I konstruktionshandlingar bör följande uppgifter som gäller för murverkskonstruktioner anges: utförandeklass hållfasthetsklass för mursten/murblock brukskvalitet uppgifter om kramling och armering miljöklass

Föreskrifter om murverk SS-EN 1996-1-1, 8.1.1 Armerat murverk: Bör utföras med murbruk med minst 4 MPa tryckhållfasthet, med undantag för horisontell liggarmering som bör muras med bruk med minst 2,5 MPa bruk dvs M 2,5 (B-bruk) går bra för liggfogsarmering, men vertikalarmerat murverk bör utföras med starkare bruk Kommentar: Ingen distinktion görs i SS-EN 1996-1-1 mellan konstruktiv armering och armering som läggs för att minska sprickrisk Rimligt tolka kraven i EK6 som att murverk som armeras endast för att minska sprickrisk kan utföras med M1

Krav på täckskikt, armerat murverk SS-EN 1996-1-1, 8.2.2 Krav på täckskikt: min 15 mm min 15 mm Minst Ø + 5 mm Avser normalt murbruk och lättmurbruk Krav på täckskikt i EKS 10 ger i vissa fall krav på större täckskikt

Krav på väggtjocklek Väggtjockleken bestäms av konstruktör mht: Behov av konstruktiv bärförmåga Byggnadsfysikaliska krav Andra byggnadstekniska förhållanden, t.ex. möjligheter att fästa in fönster Minimikrav: EKS 10, 8.1.2 Minsta nominella väggtjocklek (mm) Bärande vägg Skalmur Högst 2 våningar, max 6 meter Högre än 2 våningar, mer än 6 meter 85 55 Ca 100 85

Minsta väggarea för bärande murverk SS-EN 1996-1-1, 8.1.3 Tvärsnittsarean minst 0.04 m 2, motsvarande ungefär ½ x 1 ½ sten tegel Bärande vägg SS-EN 1996-1-1, 1.5.10.1 Vägg primärt dimensionerad för att bära nyttig last utöver sin egentyngd EKS 10, 8.1.2 om höga skalmursfasader Skalmurar högre än 4 våningar och deras upplag bör dimensioneras i brottgränstillstånd och med avseende på stabitet

Reflektion: Dimensionering av skalmur i brottstadium och för stabilitet, enligt EKS 10 Oavsiktlig snedställning, ger horisontalkrafter Inverkan av initialkrokighet, ger moment i vertikala bärverk Oavsiktlig excentricitet, framförallt i sockelanslutning Primärt skadeområde vid olyckslast Snedställning: Initialkrokighet: Excentricitet i upplag:

Krav på överlapp i förbandsmurning SS-EN 1996-1-1, 8.1.4.1 h u 1) h u 1) När h u är mindre än eller lika med 250 mm: det största av 40 mm eller 0.4 h u När h u är större än 250: det största av 0.2 h u eller 100 mm

Tillåtna måttavvikelser SS-EN 1996-2, 3.4 50 mm 20 mm 1) 1) 20 mm 2) Vertikal anliggning 1) 20 mm Initiallutning

Utförande av murverk SS-EN 1996-2, 3.4: Max utkragning 15 mm, av tegelliv vid sockel, om inte annat anges Olika toleranskrav i AMA Hus och EK6: Krav i AMA HUS är hårdare

Slitsar och ursparningar SS-EN 1996-1-1, 8.6.2 Får inte utföras så att de försämrar murverks stabilitet Tabell ur EK6- handboken