Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-02-02 Diarienummer N138-0019/17 Sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Eva-Carin Jeppsson, Alex Rezaei Telefon 031-3666747, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Ungdomsmottagningen Hisingen, verksamhetsberättelse inklusive patientsäkerhetsberättelse 2016 Ärendet Avtalet mellan SDN Västra Hisingen och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd reglerar att SDN Västra Hisingen senast 1 mars året efter verksamhetsår ska lämna verksamhetsberättelse inklusive patientsäkerhetsberättelse. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner Ungdomsmottagningen Hisingens verksamhetsberättelse 2016 inklusive patientsäkerhetsberättelse samt översänder densamma till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Samverkan Information i förvaltningens samverkansgrupp 2017-01-31. Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen Sergio Garay Lena Bjugård Bränfeldt Stadsdelsdirektör Sektorschef Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Bilaga 1: Verksamhetsberättelse 2016 inklusive patientsäkerhetsberättelse för Ungdomsmottagningen Hisingen. 1(1)
Ungdomsmottagningen Hisingen Verksamhetsrapport 2016 Eva-Carin Jeppsson Enhetschef Ungdomsmottagningen Hisingen 1 Februari 2016 1
Innehållsförteckning sid 1. Medborgarperspektiv 3 2. Ungdomsmottagningen 3 2.1 Uppdrag mål, riktlinjer och verksamhetsform 3 2.1.1 Lokala mål UMH 4 2.2 Förebyggande och utåtriktat arbete 5 2.2.1HälsUm- psykisk ohälsa 5 2.2.2Övriga gemensamma insatser 6 2.2.3Insatser- på UMH 7 2.3 Mottagningsverksamheten 9 2.3.1Mottagningsverksamheten UMH 9 2.3.2.Den medicinska verksamheten 12 2.3.1.2 Den medicinska verksamheten UMH 12 2.3.2 Den psykosociala verksamheten 12 2.3.2.2 Psykosociala verksamheten UMH 12 3. Verksamhets- och kvalitetsutveckling 13 3.1 Metod och kunskapsutveckling 13 3.1.1 Utvecklingsprocess på UMH 13 3.2. 1 Resultat av senaste brukarenkäten 14 3.2.2 Brukarenkät 2013-2014 14 3.3.1 Patientsäkerhet och klagomålshantering 14 3.3.2 Patientsäkerhetberättelse UMH 15 Avvikelser UMH 17 4.Medarbetarperspektiv 18 4.1 Ungdomsmottagningarna Göteborg 4.2 Medarbetare UMH 18 5.Ekonomiperspektiv 19 5.1 Uppställning enligt mall 19 5.2 Ekonomi UMH 19 6.Statikbilaga UMH 20-27 2
1. Medborgarperspektiv För ungdomar i åldern 13-24 år finns sex lokala ungdomsmottagningar i Göteborg; Angered, Centrum, Gamlestaden, Hisingen, Olskroken och Väster. Ungdomsmottagningarna möter ungdomar utifrån fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa. Alla ungdomar är välkomna till ungdomsmottagningarna och ungdomen kan själv välja vilken mottagning hen önskar besöka oavsett hens bostadsadress. Ungdomarna ska uppleva att de bemöts och behandlas på ett likvärdigt sätt och får likvärdig tillgång till mottagningarna oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning och ålder. Det hälsofrämjande arbetet på ungdomsmottagningen syftar till att påverka de faktorer som bidrar till en positiv och jämlik hälsoutveckling. Detta innebär dels att man erbjuder generella insatser till samtliga ungdomar i Göteborg, men också att man anpassar insatserna lokalt, så att de motsvarar olika ungdomars behov och förutsättningar. Detta innebär också att vi samverkar med elevhälsa, socialtjänst och BUP i närområdet. Ungdomsmottagningarna i Göteborg samordnar och samarbetar kring tillgänglighet, metodutveckling och patientsäkerhetsarbete. Övergripande principer för ungdomsmottagningarnas verksamhet FN:s konvention om mänskliga rättigheter En av de mänskliga rättigheterna är rätten till hälsa både psykisk, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR innefattar bland annat rätten att bestämma över sin kropp och sin sexualitet. Unga människor har rätt att ha inflytande över sina egna liv, göra egna val, men också rätt att få stöd i frågor som rör hälsa. Ungdomsmottagningarna är en viktig aktör för att tillgodose ungas rättigheter och behov. Människosynen och arbetssättet på ungdomsmottagningen ska därför präglas av och utgå från mänskliga rättigheter. FN:s barnkonvention Barnkonventionen fastslår att barn (personer upp till 18 år) inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar utan individer med egna rättigheter och ett människovärde. Barn och unga också rätt till och behov av stöd och skydd. Arbetet på ungdomsmottagningen sker därför alltid på den unge personens uppdrag. Jämlikhet minska skillnader i livsvillkor och hälsa Hälsan påverkas av livsvillkoren, livsmiljöerna och levnadsvanorna. Ett hälsofrämjande arbete syftar till att påverka de faktorer som bidrar till en positiv och jämlik hälsoutveckling. Förutsättningarna under uppväxten påverkar i stor utsträckning våra levnadsvanor och sociala relationer livet ut. 1.Ungdomsmottagningen 2.1 Uppdrag mål, riktlinjer och verksamhetsform Ungdomsmottagningen ska genom ett salutogent förhållningssätt främja en god fysisk och psykisk hälsa samt stärka, stödja och motivera ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Ungdomarna ska ges förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val av levnadsvanor. Ungdomsmottagningen ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet, 3
gott bemötande och valfrihet. Verksamheten vänder sig till ungdomar och unga vuxna 13-24 år. Ungdomsmottagningen har ett folkhälsoperspektiv med uppdrag att arbeta med grundläggande hälsofrågor som hör till ungdomstiden och att bli vuxen. Arbetet på ungdomsmottagningen omfattar både fysisk hälsa, psykisk hälsa och sexuell hälsa. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och till kommunens hälsofrämjande och förebyggande arbete. Arbetet består till ca 20 % av information och dialog med grupper av ungdomar kring utveckling, relationer och sexualitet samt till ca 80 % av individuell/gruppinriktad rådgivning, undersökning och behandling. Verksamhetsformer som ska ingå är: Öppen mottagning Individuella besök Gruppverksamhet Telefonrådgivning Utåtriktat arbete Informationsarbete Samverkan med andra verksamheter i närområdet Samverkan i individärenden Ungdomsmottagningen arbetar enligt avtal mellan Göteborgs stad genom respektive stadsdelsnämnder (SDN) och Västra Götalandsregionen (VGR) genom Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd (HSNG). HSNG är huvudfinansiär (85 %) och SDN är delfinansiär (15%). SDN är på uppdrag av HSNG utförare av verksamhet på ungdomsmottagningen och tillika vårdgivare. Nuvarande avtal gäller till och med 31 december 2018. 2.1.1 Lokala mål UMH På Ungdomsmottagningen har vi haft som mål att fortsätta vara tillgängliga för ungdomarna som söker oss men också att verka utanför vår mottagning. Vi har därför bla sedan hösten 2014 och fortsättningsvis under 2015 och 2016, varit delaktiga i projektet Det handlar om kärlek, där vi tillsammans med andra aktörer såsom socialtjänst, polis och frivilligorganisationer,varit ute på skolor, på skolveckor på högstadieskolor i Biskopsgården. Utifrån vårt projekt HälsUm ( se nedan 2.2) har vi utbildat personal i metoder för stresshantering- ACT ( acceptance comitment therapy) och MHFA (mental health first aid) Vilket parallellt har innefattat praktiserande av gruppverksamhet löpande. Vad vi även strävat efter under 2016, är att fortsätta skapa en så gynnsam arbetsmiljö och ett så gott arbetsklimat som möjligt. Ett led i detta är att i samband med personalmötet varje vecka ha en stund ( 6 min!) gemensam musik o rörelseaktivitet som leds av vår hälsoinspiratör. Vi har också arbetat för och fått till stånd en friskvårdstimme varje vecka där man tillsammans med medarbetare aktiverar sig utomhus eller på närliggande friskvårdsanläggning. En annan del har varit att med hjälp av HR skapa en gynnsam process framåt. Ett arbete både inåt och utåt har varit starkt framträdande även under år 2016. 4
UMH har under flera år arbetat för att får större och mer ändamålsenliga lokaler. Vi iordningställde ytor på tredje våningen samtidigt som vi varit i en process tillsammans med Mini-Maria för att kunna samlokaliseras under hösten 2016 på bottenplan i samma hus som nu. Detta uppnåddes 2 januari 2017 då vi öppnade dörrarna till den gemensamma lokalen. Vi har också strävat efter och lyckats med att bli HBTQ diplomerade vilket skedde i augusti 2015 och innebär en kontinuerlig process och reflektion av innebörden. 2.2 Förebyggande och utåtriktat arbete Syftet med det utåtriktade arbetet är att ungdomar ska få ökad kunskap om grundläggande hälsofrågor som hör till ungdomstiden, känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Alla ungdomar ska känna sig välkomna, oavsett vilka frågor eller funderingar de har. Ungdomsmottagningen ska arbeta utåtriktat tillsammans med skolor där även särskolorna omfattas. Målsättningen är att alla åttonde- eller niondeklasser i närområdet ska ha besökt ungdomsmottagningen. Även gymnasieskolornas Språkintroduktionsklasser är en prioriterad grupp för klassbesök på ungdomsmottagningen. Under 2015 och 2016 har ungdomsmottagningarna utökat sitt utåtriktade arbete till att även omfatta gymnasieskolor generellt i och med satsning via projekt HälsUM, med fokus psykisk ohälsa. Uppsökande verksamhet på andra arenor ingår i det utåtriktade arbetet, såsom skolor, HVB boenden, föreningar, fritidsgårdar och andra ungdomsarenor. Det utåtriktade och uppsökande arbetet ska utgöra ca 20 % av verksamheten. 2.2.1 HälsUM psykisk ohälsa HälsUM är Göteborgs Ungdomsmottagningars satsning på förebyggande utåtriktat arbete med fokus psykisk ohälsa. Under de senaste åren har mottagningarna upplevt en stor ökning av ungdomar/unga vuxna som söker samtalskontakt p.g.a. psykisk ohälsa. I varierande grad har samtliga UM haft otillfredsställande långa väntetider för att få börja en samtalsbehandling. Tanken om att arbeta förebyggande med psykisk ohälsa på andra arenor än på UM, har funnits under några år. I och med finansiering med statliga PRIO-medel har ungdomsmottagningarna i Göteborg fått resurser att gemensamt driva projekt HälsUM under 2015. Projektet har fortsatt i samma form och omfattning under 2016- och övergick i slutet av året från projekt till permanent verksamhet. HälsUM har bestått av fyra heltidstjänster fördelade på sex personer, vilka representerat de sex UM i Göteborg. Projektet har sin bas i lokaler som ligger i anslutning till UM Gamlestaden. HälsUMs insatser ska enligt den långsiktiga målsättningen leda till att: Ungdomsmottagningen i betydligt större uträckning befinner sig på de ungas arenor. Ungdomsmottagningarna får ökat fokus på psykisk ohälsa i allt utåtriktat arbete. 5
Fler vuxna som arbetar med unga vet hur de ska möta och hjälpa unga med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa synliggörs på ungas arenor, vilket i sin tur bidrar till ökad kunskap och minskad stigmatisering. Målet är att motverka psykisk ohälsa i ungdomsgruppen och säkerställa möjligheterna till tidig upptäckt av psykisk ohälsa och möjlighet att tidigt erbjuda insatser. Under 2015 och 2016 har medarbetarna i HälsUM arbetat med följande insatser: Inventering av insatser som redan finns på UM Tagit fram forskningsrapporter m.m. kring psykisk ohälsa Samverkan med elevhälsan på gymnasier, samt flera föreningar med anknytning till psykisk ohälsa. Utforma gemensamt presentationsmaterial om UM, arbetat för att ungdomsmottagningarna i Göteborg ska få en gemensam hemsida, tagit fram gemensamt material som kan användas i olika utåtriktade sammanhang. Planering av UM:s deltagande i Kärleken är fri. Ett projekt som drivs av Rädda barnen och där UM deltog med informations material och olika aktiviteter. ACT- utbildning av 16 medarbetare på UM. ACT är en KBT baserad gruppmetod för unga i syfte att minska stress och främja hälsa. Under utbildningen har 7 ungdomsgrupper hållits av deltagande medarbetare och 1 grupp med personal från gymnasieskolans elevhälsa. MHFA -utbildning av 14 medarbetare på UM. MHFA är en första hjälpen till psykisk hälsa- Ungdom. Medarbetarna ska utbilda andra ungdomsarbetare för att dessa ska kunna se tecken/symtom på psykisk ohälsa och ge information om vilken hjälp som finns att få. Ungdomsmottagningarna i Göteborg har två gemensamma utbildningsdagar under hösten. 2016 års utbildningsdagar arrangerades av HälsUM och temat var psykisk ohälsa bland unga. Utbildning av 5 ledare i metoden YAM ( Youth Awareness Method) 2.2.2 Övriga gemensamma insatser Precis som under de senaste åren har ungdomsmottagningarna i Göteborg genomfört två större gemensamma aktiviteter. Under vårterminen West-Pride och under hösten Gymnasiemässan. Även mottagandet av studiebesök för Språkintroduktionsklasserna är en gemensam angelägenhet för alla mottagningarna. West-Pride planerades i samverkan med HälsUM och under 4 dagar bemannade mottagningarnas medarbetare UM:s eget tält under West-Pride dagarna. Syftet var att presentera ungdomsmottagningarna för unga HBTQ personer och andra intresserade. I tältet kunde besökare få information, delta i Quiz och mycket annat. Gymnasiemässan är ett annat viktigt arrangemang för ungdomsmottagningarna att delta i för att presentera verksamheten för en stor mängd ungdomar i målgruppen. UM:s monter var som alltid välbesökt av ungdomarna på Gymnasiemässan. 6
Under senare år har antalet nyanlända ungdomar i Göteborg ökat. Det är viktigt att även dessa får kunskap av ungdomsmottagningarnas verksamhet så att de kan ta del av det stöd som erbjuds. Under några år har projektet Sexuell Hälsa för alla drivits av Utbildningsförvaltningen och varit riktat till Språkintroduktionsklasserna. Ungdomsmottagningarna har varit med i planering, framtagande av material och tagit emot studiebesök av dessa elever, så även 2016. Övriga aktiviteter som drivits i samverkan mellan olika UM i Göteborg, dock inte samtliga, är Unga möter unga och HVB- projektet. Unga möter unga är en satsning som pågått under flera år. Projektet innebär att elever från socionomutbildningen håller i diskussioner kring sex och relationer på gymnasieskolor. Medarbetare från UM utbildar och handleder studenterna som en del i sin långa praktik. Under 2016 har nya interventioner på skolor gjorts då hela materialet som de använder vid besöken på skolorna har uppdaterats/moderniserats. Unga möter unga bedrivs i samverkan med medarbetare från några UM. HVB projektet. Kunskapscentrum för sexuell hälsa (VGR) har under 2014 och 2015 arbetat fram en utbildning inom området SRHR (Sexuell & reproduktiv hälsa & rättigheter) riktat mot personal som arbetar på HVB, (hem för vård och boende). Syftet är att dessa frågor skall uppmärksammas mer på HVB. Ett nära samarbete med den lokala ungdomsmottagningen skall sedan komplettera de kunskapshöjande insatserna hos personalen. Tre ungdomsmottagningar har under 2015 deltagit i en pilotverksamhet. Arbetet har varit framgångsrikt men vi kan också se att det kräver relativt stora resurser. Under år 2016 har arbetet på HVB hem fortskridit. 2.2.3 Insatser på UMH UMH har organiserat allt arbete riktat mot skolor i tre tvärprofessionella grupper. Varje grupp har en stadsdels grundskolor på Hisingen, som sitt speciella ansvarområde. Här ingår även gymnasieskolorna på Hisingen. En förmiddag i veckan har tid varit avsatt för skolklassbesök, kontakter med skolor, planering samt besök på skolor. UMH når samtliga grund- och särskolor på Hisingen med inbjudan till skolklassbesök. Via skolklassbesök har 1757 ungdomar i åk 9 besökt UMH under 2016 ( Klasser/ grupper har varit 81 till antalet- vilket är ca 97% av beståndet.) 23 st SPRINTgrupper ( språkintroduktionsgrupper) med 430 gymnasieelever har besökt UMH under året. Tillsammans med övriga ungdomsmottagningar i Göteborg deltar UMH i ett projekt riktat till nyanlända ungdomar, Sexuell hälsa för alla. Projektet är ett samarbete mellan Utbildningsförvaltningen i Göteborg och Smittskyddsinstituet. Under 2016 har UMH deltagit i planeringsträffar. Under 2016 har UMH tagit emot, jämfört med tidigare, ett större antal nyanlända ungdomar på skolklassbesök men också besökt ungdomar på deras boende. Grundskolor - årskurs 9, Särskolor årskurs 8-9 Alla ungdomar i nionde årskurs erbjuds att komma på skolklassbesök till UMH. 7
Syftet med att förlägga skolklassbesöken på UMH är att ungdomarna skall veta var mottagningen ligger geografiskt och hur man tar sig till mottagningen. Innehållet i skolklassbesöken skall ge ungdomarna en bild av vilken hjälp de kan få på UMH, samt att man ska få möta mottagningens medarbetare, barnmorska och kurator/psykolog, i en dialog om livsstil, tonårsutveckling och relationer. Lärare på särskolan sätter samman lämpliga mindre grupper från årskurserna 8-9 och några ungdomar kommer på skolklassbesök vid flera tillfällen under sin skolgång på högstadiet. Ungdomar i särskoleklass förbereder sitt skolklassbesök med stöd av lärare genom att ungdomarna formulerar och skriver ned frågor i förväg, som de tar med till UMH och får besvarade. En arbetsgrupp, gemensamt för ungdomsmottagningar i Göteborg, tillsattes under 2012 för att arbeta fram metoder att möta ungdomar med funktionsnedsättning. Detta arbete fortskrider som förväntat. En barnmorska och en kurator har under hösten 2016 utbildat sig i metoden V.I.P som riktar sig till gymnasieungdomar med intellektuell funktionsvariation. En elevgrupp på från Stora Holms gymnasiesärskola på Hisingen har träffats vid 6 tillfällen under 2016, under ledning av en barnmorska och en kurator på UMH. Man har fått goda erfarenheter med sig och insatsen kommer att fortsätta under nästkommande år. Det handlar om kärlek -Kärleken är Fri Rädda Barnen Mottagningen har samordnat och drivit vidare projektet DHK Det Handlar om Kärlek på Brunnsboskolan under våren och Ryaskolan under höstterminen. Detta tillsammans med andra viktiga aktörer från polis, Socialtjänst och olika ideella organisationer. Projektet är mycket uppskattat och under 2017 fortsätter vi att planera och genomföra denna satsning på Hisingen. Projektet planterades under hösten 2014 genom Rädda Barnen men samordnas nu genom vår HälsUm representant på Hisingen. Gymnasieskolor/elever Ett projekt som UMH genomförde 2010 visar att genom att rikta sig till yrkesinriktade gymnasium når vi en grupp pojkar, som annars kanske inte skulle söka upp en ungdomsmottagning. Det är möjligt att bedriva gruppverksamhet på skolan, där pojkarna är trygga med varandra. Genom att ge kunskap om pojkars kroppsliga utveckling och samtal om relationer, kan självkänsla och självförtroende stärkas hos pojkarna och här når mottagningen även en riskgrupp när det gäller STI-sjukdomar. Under 2016 har denna insats har ej varit aktiv under året. Istället har tre medarbetare arbetet med ACT grupper - en stresshanteringmodell både på UMH ( 3 st grupper) och på Gymnasieskolor över staden. Två medarbetare har arbetat med en gruppverksamhet kallad VIP som riktar sig till Gymnasieelever med intellektuell funktionsvariation. 8
Preventivmedelsinformation Marknaden av olika preventivmedel har utvidgats, vilket kräver en mer omfattande information till ungdomar. Behovet av kunskap har mottagningen gått tillmötes genom preventivmedelsinformation i grupp (Pinfo) för ett mer informativt och snabbt bemötande. Detta sker kontinuerligt vid ett tillfälle per vecka och följs därefter upp med tider för den enskilda för att ev kunna förskriva preventivmedel. 2.3 Mottagningsverksamheten Ungdomsmottagningarna är en basverksamhet och dit ungdomar söker sig på eget initiativ. Ungdomsmottagningarna är ingen remissinstans. Mottagningarna erbjuder både bokade tider, drop-in tider, och akuttider. Ungdomarna kan också komma upp spontant till mottagningarna när som helst under dagen. Vi har under året också utökat boka direkt systemet vilket möjliggör för ungdomen att hitta en ledig tid hos barnmorska på nätet. Grundläggande för ungdomsmottagningens verksamhet är att den är en hälsofrämjande och det ska vara lätt för den unge att komma med sin fråga och bli tagen på allvar. Ungdomsmottagningarna bedriver verksamhet där detta sker i ett nära samarbete mellan medicinsk och psykosocial personal. Ungdomsmottagningen är hälsoorienterad, förebyggande samt ska erbjuda behandling på basnivå. Fokus är salutogena metoder där man ser den unge utifrån hens egna förmågor och friskfaktorer i syfte att stärka individens identitetsutveckling och självkänsla. Den största andelen ungdomar som söker till ungdomsmottagningen är flickor/unga kvinnor. Detta kan förklaras utifrån att flickor/unga kvinnor i högre utsträckning tar ansvar för graviditetsprevention och relationer och har en större benägenhet att kommunicera verbalt om sin situation. Det blir tydligt när det gäller att rapportera psykisk ohälsa där flickor/unga kvinnor i mycket högre utsträckning än pojkar/unga män, beskriver symptom på psykisk ohälsa Samtidigt är det fler unga män som i Sverige dör på grund av självmord, alkohol och narkotikamissbruk. På senare år har även hbtq-personers psykiska ohälsa kommit att uppmärksammas. I alla möten med ungdomar på ungdomsmottagningen är det viktigt att beakta dessa perspektiv, såväl i mottagningsarbetet som på andra arenor. 2.3. 1 Mottagningsverksamheten UMH Ungdomsmottagningen är en unik verksamhet där ungdomar kan droppa-in hela dagen. Alla medarbetare är lyhörda för att ge dessa ungdomar, som spontanbesöker UMH, ett gott bemötande. UMH har varit bemannad 45 timmar/vecka med medicinsk och psykosocial personal. UMH försöker organisera tid för drop-in, receptionsbemanning, bokade besök och utåtriktat arbete på bästa möjliga sätt. Det pågår ständigt en diskussion och ompriotering av mottagningens resurser för att kunna erbjuda ungdomar en så hög tillgänglighet som möjligt där reception, drop-in, spontana besök, mail och telefon är vägen in till UMH. Under år 2016 var andelen pojkar högre när det gäller spontanbesök, mail och drop-in - dvs 22 % om man jämför med andelen pojkar i den totala journalförda verksamheten på UMH, som har varit 12 procent. Denna tendens såg vi även under år 2015. 9
Alltsedan 2009 har kurator från Ungdomsmottagningen Hisingen arbetat vid Tonårsmottagningen i Torslanda med stöd av statsbidrag. Sedan ett par år tillbaka är verksamheten permanentad och inkluderad i budgeten för UMH. Syftet är att förbättra kvaliteten i och öka tillgängligheten till verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa och utveckling av psykosocialt arbetssätt inom ungdomsmottagningarna i samarbete med vårdcentraler och mödravårdscentraler. Kurators arbete ska främst rikta sig till Tonårsmottagningens målgrupp, ungdomar i åldern 13-19 år. Verksamheten är numera en etablerad del av Tonårsmottagningen. Och kurator bemannar 2 dagar samt 1 kväll i veckan Antalet nyanmälningar (45) är lägre än 2015 (54) men högre än 2014 (38) Av nyanmälningar var 35 flickor och 10 pojkar. Andelen pojkar ( 28%) är högre här än på UMH i övrigt ( 12%) Ålder 13 14 15 16 17 18 19 20-24 Flickor 1 2 6 2 4 4 9 7 Pojkar 0 2 2 2 1 0 2 1 Summa 1 4 8 4 5 4 11 8 Samverkan med vårdcentraler i Torslanda har fortsatt under 2016 och initiativ har genomförts för en utökad samverkan och barnmorska och kurator går ut för att tillsammans vara uppsökande/ informerande på skolor i närområdet. Receptionen har varit bemannad av framför allt psykosocial personal vardagar kl 13.00-15.30 och man har då tagit emot spontana besök, som inte alltid leder till ett journalfört besök. Det kan gälla tidsbokning, rådgivning, erhållande av kondomer och hänvisning. Se tabell 10. Drop-in Samordning av drop-in tid har skett med övriga ungdomsmottagningar i Göteborg enligt uppdrag från respektive HSN. Drop-in verksamhet vid UMH riktar sig till alla ungdomar. Verksamheten utvärderas terminsvis. På yngre ungdomars önskemål har UMH under - 2013 förlagt drop-in under tidig eftermiddag varje vardag, vilket fick god respons hos ungdomarna. Besök av ungdomar i åldern 13-17 år ökade oavsett könstillhörighet. Vid utvärdering i dec 2013 framkom önskemål om att pröva en ny modell vilket innebär en tidig em i början av veckan. Ytterligare drop-in tid är dessutom förlagd till sen eftermiddag/kväll en dag/vecka. Denna modell har utvärderats och vidareutvecklats under hösten och fallit väl ut. Merparten av ungdomarna söker barnmorska och har varit hemmahörande på Hisingen. 1810 drop-in besök hade journalförts under 2015 varav 1428 var flickor och 382 var pojkar. Under 2016 var siffran något lägre: 1661 bokförda besök varav 1288 flickor och 373 var pojkar. 10
Mail Möjlighet finns att ta kontakt med UMH och ställa frågor via mail. Mailfrågor besvaras av barnmorska och psykolog. Mail har inkommit från ungdomar och anhöriga. Många ungdomar har efterfrågat möjligheten att boka tid via Internet, vilket tidigare inte har varit möjligt Vi startade ett försök under senare delen av 2015 och har ökat denna möjlighet sedan sommar 2016 varvid varje barnmorska nu erbjuder en tid per vecka att boka på detta sätt sk Boka direkt. Oro för kroppsliga symtom, önskan om receptförnyelse, om man är avvikande på något sätt eller hur man kommer i kontakt med UMH för att boka tid, har varit vanliga frågor på mailen. Se tabell 5 Telefonsamtal/rådgivning UMH använder TeleQ. TeleQ innebär att ungdomarna, som ringer till mottagningen kan göra ett val, att antingen bli uppringda av barnmorska, kurator/psykolog eller lämna återbud till bokat besök. Ungdomarna får sedan en tid då de kommer att bli uppringda av vald profession. TeleQ systemet har inneburit en bättre telefonservice för ungdomarna på så sätt att de inte behövt stå i telefonkö och inte behövt betala för mer än ett kortare inringningssamtal. Ungdomar har ofta kontantkort och inte alltid ekonomi att vänta i telefonkö. Många telefonsamtal har inkommit till UMH utanför telefontiden och UMH har uttökat telefontiden från kl 8-11under 2014, så att man from 1 febr 2015 kan ringa in mellan kl 07.00 14.00. Detta för att underlätta tillgängligheten för ungdomarna. Modellen har utvärderats sommaren 2015 och bedömningen är att förändringen är av godo och vi fortsätter därför på detta vis. Totalt antal genomförda samtal 6031 under 2015. Väntetider Akuta frågor tas alltid om hand skyndsamt vanligtvis samma dag. Det kan innebära att man får hjälp av annan vårdgivare. För planerade, icke-akuta besök var väntetiden vid årsskiftet cirka 2-3 veckor till barnmorskor. Till allmänspecialist ca 2-3 veckor. Till psykosocial personal har ungdom dessvärre under vissa perioder ( okt nov) fått vänta ca 2-3 veckor för ett mottagningssamtal och därefter ca 7-8 veckor till påbörjad insats. Den väntetiden är varken human eller acceptabel. Kösituationen varierar dock generellt under året och i perioder motsvarar vi förväntningarna dvs att genomföra mottagningssamtal inom 2 veckor samt påbörja en samtalsinsats efter ytterligare 4 veckor. 2.3.2 Den medicinska verksamheten Ungdomsmottagningen ska tillhandahålla vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten vad avser bl a kvalitetskrav och medicinsk praxis. För det medicinska mottagandet svarar personalkategorierna barnmorska, sjuksköterska, undersköterska samt läkare som är specialist inom allmänmedicin. Mottagningarna har också tillgång till psykiatrikonsultation i olika omfattning. Vissa mottagningar har haft gynekolog i liten omfattning. 11
Ungdomarna söker generellt den medicinska verksamheten för att erhålla preventivmedel, göra provtagning gällande STI (Sexuellt överförbara infektioner) eller för att försäkra sig om att de är normalt kroppsligt utvecklade. I varje möte är det viktigt att medarbetarna är uppmärksamma på eventuellt riskbeteende hos den unge. Barnmorskan hanterar preventivmedelsrådgivning och förskrivning, graviditetstest, oplanerade graviditeter, STI-provtagning/behandling och smittspårning. I samband med rådgivning och förskrivning har barnmorskan alltid ett livsstilssamtal med fokus på hälsosamma och ohälsoamma levnadsvanor. Vid riskbeteenden kan barnmorskan ge motiverande samtal men också hänvisa /samarbeta med psykosocial personal. Graviditetsprevention är en viktig del i verksamheten. Vid risk för oönskad graviditet erbjuds akut-p-piller för personer t o m 19 år. Samtal kring avbrytande av graviditet och eventuell kontakt med abortmottagning är en del av preventionsarbetet. All legitimerad personal kan skriva ut FaR (fysisk aktivitet på recept) vid behov, om ungdomen är eller kan bli motiverad. 2.3.2.1 Den medicinska verksamheten UMH Graviditet/Akut-p-piller/Avbruten graviditet Akut p-piller; graviditetstest, samtal kring avbrytande av graviditet och eventuell kontakt med abortklinik är en del av preventionsarbetet, som kräver omedelbart omhändertagande. Ett nära samarbete finns med Abortmottagningen, Östra Sjukhuset och Kvinnokliniken, Sahlgrenska sjukhuset i dessa frågor. Andelen graviditetstester var 725 under 2016 och 680 under 2015 dvs 45 fler år 2016! Andelen positiva var 6,9% under 2015. Under 2016 var det färre positiva endast 2,6% positiva. Ser vi ytterligare ett par år bakåt till år 2013 var andelen var 10,4 % positiva. Alltså minskar antalet positiva graviditetstester samtidigt som fler tester utförs. Den medicinska gruppen har under året fortsatt att utbilda sig gällande ultraljudsmetod i samband med spiralinsättning. Vi kan se att antalet spiralinsättningar är betydligt högre än föregående år 504 st (178 st år 2014, 169 st år 2015) p-stav har också ökat betydligt 305 st 2016. ( år 2015 var det 130 insättningar och år 2014 var det 178 st) Antalet utdelade Akut p-piller har minskat något. 2016 var det 262 utdelade Akut p-piller. År 2015 var det 319 alltså är det nu en nedgång vilket kan stå i relation till att spiral och p-stav ökat. 2.3.2.2. Den psykosociala verksamheten För det psykosociala mottagandet svarar kurator, psykolog och psykiatrikonsult, samt läkare som är specialist inom allmänmedicin. De flesta ungdomar som önskar ett stöd söker sig till ungdomsmottagningen på egen hand. 12
I de fall då exempelvis föräldrar, skola, primärvård tar kontakt eller hänvisar ungdomar till mottagningen utgår alltid arbetet på den unges uppdrag. Ungdomar som önskar samtalskontakt på mottagningen får ett mottagningssamtal för att berätta vad man vill ha hjälp med och för att kunna avgöra vårdnivå. Målet är att detta sker inom 14 dagar. De yngsta eller de med viss problematik såsom oplanerade graviditeter, aborter, akuta kriser, sexuella övergrepp, hedersrelaterad problematik och våld prioriteras och erbjuds samtal skyndsamt. Söktrycket på den psykosociala verksamheten har ökat överlag under de senaste åren varför det generellt sett är köer och väntetider för att erhålla samtalsstöd. Ungdomar söker samtalskontakt bland annat för relationsproblem, nedstämdhet, krav-stress, ångest/oro, identitetsproblem. En osäkerhet kring sin sexuella läggning och i vissa fall stöd då det önskas göra en könskorrigering. Under 2015 erhöll ungdomsmottagningarna i Göteborg ökade medel från Göteborgs stad, riktat till den psykosociala verksamheten på mottagningarna, för att bättre möta upp behovet av samtal. Ett fungerande samarbete med och möjlighet att hänvisa till de lokala vårdcentralerna, BUP och vuxenpsykiatriska verksamheter är nödvändigt och en förutsättning för att bibehålla basnivå och en lågtröskelprofil på Ungdomsmottagningarna i Göteborg. 2.3.2.2 Den psykosociala verksamheten på UMH Medarbetarna arbetar ständigt för att kunna möta ungdomarna behov men får dessvärre konstatera att behovet är större än tillgången på samtalsstöd. Dock ser vi en möjlig förbättring då vi nu fått en förstärkning i personalgruppen. Samtidigt är vi medvetna om att trycket in knappast kommer att minska utan snarare det motsatta då många nyanlända bor i vårt område och många gymnasie - och högskolor är närbelägna. Vi har goda förhoppningar att under 2017 fortsätta att utveckla sk ACT grupper som är en metod för stresshantering. Gruppen som söker för ångest och oro beskriver just stressfaktorer stressymptom som en stor del i problematiken. Denna information kommer oss också till del då vi på samverkar med elevhälsopersonalen gymnasieskolorna i Göteborg. Skolorna har mottagit våra riktade HälsUm insatser till gymnasieskolor /gymnasieungdomar på ett mycket positivt sätt. 3 Verksamhets- och kvalitetsutveckling 3.1Metod- och kunskapsutveckling På ungdomsmottagningen bedrivs ett kunskapsutvecklande arbete om ungdomars sexualitet, samlevnad, fysisk och psykisk hälsa. Verksamhetsutvecklingen sker på de enskilda mottagningarna och tillsammans. Det handlar dels om att bli bättre på det vi gör, dels att anpassa oss till förändringar som sker inom ungdomsgruppen. Mottagningarna skall ha en gemensam grund för arbetet och den utvecklar vi tillsammans. Detta kompletteras med ett eget utvecklingsarbete utifrån särskilda lokala förutsättningar. 13
Dessutom utvecklar enskilda mottagningar särskilda metoder som kan komma alla ungdomar i staden till del. Som stöd för det gemensamma utvecklingsarbetet har under flera år funnits en funktion av samordnande barnmorska och samordnande kurator. Dessa funktioner kompletteras med medicinsk rådgivare. Bland annat arbetar dessa med gemensamma rutiner och med träffar för de olika personalkategorierna och mindre föreläsningar och utbildningar. Under 2016 har HälsUM stått för en stor del av utvecklingsarbetet när det gäller det utåtriktade arbetet. Bland annat har två större gemensamma utbildningssatsningar genomförts, MHFA och ACT (se ovan). Under år 2015 har mottagningarna haft tillgång till en processledare, finansierade med kommunala prio-medel. Syftet har varit att göra mottagandet mer enhetligt över staden en form har skapats som vi under 2016 arbetat med att implementera. Mottagningens personal förmedlar sina specifika kunskaper genom handledning, rådgivning och utbildning av andra ungdomsarbetare och fungerar på det sättet som en kunskapsresurs. Metodutveckling sker också via direkta projekt i verksamheten. 3.1.1 Utvecklingsprocess på UMH Under år2015 har en personalutvecklingsprocess påbörjats sedan fortsatt under 2016. Under mars 2015 sonderades olika möjligheter och förslag en planeringsgrupp skapades och planerade tillsammans med ledningen ett upplägg för arbetsgruppen. Insatsen som rekvirerats av Provins Fem har inneburit tre utbildningsdagar under hösten 2015 med arbetsuppgifter däremellan för både chef och medarbetare. Under 2016 har arbetet med denna process kompletterats och fortsatt med våra egna HR resurser. För att möta de nyanlända på ett bra sätt behöver personalgruppen utbilda sig och resursförstärkas. Ett litet led i detta var att samtliga medarbetare under hösten genomförde en halvdag på temat Trauma. 3.2 Resultat av brukarenkäter 3.2.1. Resultat av brukarenkät för år 2013 och 2014 NKI 2014-88 2013-83 Tillgänglighet 2014 --81 2013 78 Bemötande 2014-90 2013-89 Trygghet 2014-87 2013 82 Resultat av brukar enkät 2106 Var god se tabell 9 sid 24 14
3.3Patientsäkerhet och klagomålshantering 3.3.1Patientsäkerhetsberättelse Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Vårdgivaren ska också beskriva vad man gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Vårdgivaren ska också tala om hur och när man ska fullfölja de åtgärder som man inte kunnat göra omedelbart. Övergripande mål och strategier Alla medarbetare ska ha formell/reell kompetens för sitt uppdrag och få erforderlig kompetensutveckling. Alla medarbetare ska känna till och förstå vikten av att rapportera och minimera risker i verksamheten och rapportera inträffade avvikelser. Alla medicintekniska produkter ska hanteras på ett korrekt och säkert sätt. En verksamhetshandbok som är tillgänglig för all personal och finns på intranätet. Denna verksamhetshandbok är till för all personal som arbetar på ungdomsmottagningarna i Göteborg. Den skall vara en praktisk handbok samt ge en samlad bild av ledningen av kvalitet inom ungdomsmottagningarnas verksamhetsområde. Handbokens innehåll ansvarar verksamhetscheferna för ungdomsmottagningarna för. Medicinsk rådgivare till verksamhetschefsgruppen är allmänspecialistläkare Olga Lundberg från Västerledens Vårdcentral. Denne ansvarar för att de medicinska rutiner, riktlinjer etc. som finns i verksamhetshandboken bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. God kvalitet inom hälso- och sjukvården innebär att verksamheten strävar efter att vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik Lättillgänglig (inom rimlig tid) Verksamhetshandboken uppdateras regelbundet och skall endast innehålla aktuell information och gällande rutiner. Arbetet med verksamhetshandboken utgår från SOSFS 2005:12 och den tillhörande vägledningen God Vård. Synpunkter på innehållet tas emot och lämnas till din enhetschef eller verksamhetschef. Verksamhetshandboken skall vara väl känd av all personal. Alla medarbetare skall veta att dokumenten finns och vad deras innehåll är. Ansvarig för detta är enhetschefen. 15
Strategier och planerade åtgärder Kartlägga kunskapen hos nya medarbetare gällande patientsäkerhet och riskmedvetenheten. Förankra lokal ansvarsfördelning avseende anskaffning, kontroll, märkning, besiktning och reparation av stadsdelens ägda medicintekniska produkter hos berörda chefer som har ett Organisatoriskt ansvar för patient-säkerhetsarbetet Patientsäkerhetsansvaret fördelas enligt följande: Stadsdelsnämnden Formulera övergripande strategier och mål för patientsäkerhetsarbetet Skapa förutsättningar, både ekonomiska och personella, för ett fungerande patientsäkerhetsarbete Fortlöpande hålla sig informerade om utvecklingen på patientsäkerhetsområdet. Verksamhetschef för ungdomsmottagningen Dokumentera hur patientsäkerhetsansvaret är fördelat Organisera patientsäkerhetsarbetet i verksamheten Samverka med medicinskt ansvariga läkare och den medicinske rådgivaren Informera enhetschefen om ansvarsfördelningen Upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse Ta initiativ till och delta i utredning av avvikelser och risker i verksamheten. Enskilda ledningsuppdrag/medicinsk rådgivare Verksamhetschefen uppdrar åt Olga Lundberg, chefsläkare vid Västerledens Vårdcentral, att fullgöra uppdrag som ansvarig för att handlägga ärenden enligt Lex Maria inom Ungdomsmottagningen Hisingen. Verksamhetschefen uppdrar åt Susanne Nygren Leg läkare, Allmänspecialist inom Backa läkarhus, att fullgöra ledningsuppdrag som medicinsk rådgivare inom Ungdomsmottagningen i Hisingen. Enhetschef Organisera patientsäkerhetsarbetet inom sitt ansvarsområde Biträda verksamhetschef för ungdomsmottagningen vid utarbetande av övergripande plan för patientsäkerhetsarbetet Delta vid planering av förändringar som har betydelse för patientsäkerheten. Ge patienterna möjlighet att lämna synpunkter och delta i patientsäkerhetsarbetet Bistå med dokumentation till patientsäkerhetsberättelsen Göra riskbedömningar 16
Utreda och åtgärda risker och avvikelser samt rapportera till områdeschef och medicinskt ansvariga Rapportera allvarliga händelser och vårdskador till medicinskt ansvariga Ge information och instruktion till medarbetarna, speciellt nyanställda, om arbetsmetoder, utrustning, lagar och riktlinjer mm för att förebygga vårdskador. Arbeta med patientsäkerhetsfrågor tillsammans med medarbetarna Hälso-och sjukvårdspersonal Utföra vård och behandling i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet Följa givna föreskrifter samt använda de arbetsmetoder, de verktyg och den utrustning som behövs för att förebygga vårdskador Uppdatera sig och ge information till patienter i patientsäkerhetsfrågor Rapportera till ansvarig chef om han/hon finner att det finns en risk för patienternas säkerhet Struktur för uppföljning/utvärdering Medicinskt ansvariga genomför granskningar dels utifrån enskilda händelser dels genom årlig planering enligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12). Dessutom granskas hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet. En årlig genomgång av medicintekniska produkter görs samt kontroller för att tillse att fullgod delegering finns. Uppföljningen sker genom egenkontroll. Hälso-och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser All personal rapporterar risker och inträffade händelser skriftligt på avvikelseblanketten i verksamhetshandboken. Berörd personal och chef gör erforderliga åtgärder. Händelser som lett till hälso- och sjukvårdsinsatser rapporteras vidare till medicinskt ansvarig. Återkoppling sker till berörda på arbetsplatsträffar. Klagomål och synpunkter Enhetschef tar emot och utreder klagomål och synpunkter. Svar på inkommet klagomål eller synpunkt lämnas skriftligt eller via en personlig kontakt med den enskilde. Återkoppling på klagomålet eller synpunkter sker också till alla medarbetare inom enheten som ett led i det ständiga förbättringsarbete. I frågor som berör patientsäkerhet är medicinskt ansvarig en stödjande funktion. Sammanställning och analys Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter hanteras och analyseras individuellt. Sammanställning av inkomna klagomål sker en gång per år. 17
3.3.2 Resultat Ungdomsmottagningen Hisingen 2016 Under året har sex avvikelserapporteringar gjorts: - Gynekolog uttalar sig till barnmorska att man kan se om en flicka är virgo. Åtgärd: Samtal med gynekolog och hennes chef med klargörande och överrenskommelse gällande insatser på ungdomsmottagning. - Två st HIV- provsvar har skickats till fel ungdomsmottagning (UMV) Åtgärd:Virolog på SU informeras om att de skickat svar fel och att större noggrannhet krävs. - Urinprov skickat till bakteriologen på SU/SS proven har sedan ej registrerats där. Åtgärd: Förändrade rutiner för provtransport och hantering, efterfrågas. - Anteckning från kurator/psykolog i medidoc saknas gällande en ungdom som skulle erbjudits/kallats till samtal. Åtgärd: påminnelse om att alla åtgärder som rör patienten/brukaren ska skrivs i journalen. - Provsvar ej inkommit från lab Åtgärd: Telkontakt med lab för att se om provet kommit in. Patient kallas för nytt prov. - Avvikelse på P-piller i direkt anslutning till spiraluttag. Denna avviklelse hamnade på UMH - men skulle till UMV. Åtgärd: Samtalat med VGR som skickat avvikelsen.. 4 Medarbetarperspektiv 4.1 Ungdomsmottagningen Göteborg Ungdomsmottagningens verksamhet bygger på en fysisk och psykisk helhetssyn på människan. Frågor/symtom förstås utifrån ett föränderligt sammanhang. Medarbetarna arbetar tvärprofessionellt och har en specifik medicinsk/psykosocial ungdomskompetens, vilket kräver teamhandledning, gemensam kompetensutveckling samt i ett tydligt och stödjande ledarskap. 4.2 Medarbetare UMH På ungdomsmottagningen Hisingen har grundbemanningen under 2016 bestått av enhetschef (1,0åa), barnmorskor (7 åa), kuratorer (5åa tom april därefter 6 åa) Inom ramen för detta har UMH haft en kurator (0,70 åa) riktad mot Tonårsmottagningen Torslanda, byråassistent (1,0 åa) 2 psykolog psykolog (58 tim/v), psykiatriker (3 tim/v), gynekolog (4 tim/v). 18
Under året har ovanstående bemanning varit något reducerad på grund av sjukskrivning. Nyrekrytering har skett from augusti. Vid nyrekrytering har en bättre spegling av befolkningsstrukturen i Göteborg eftersträvats, men ej kunnat uppnås. Utifrån ett helhetsperspektiv på mottagningsarbetet och osäkerhet i budget har UMH under våren 2016 valt att avvakta med full kuratorsbemanning och vikarie för sjukskriven barnmorska. En barnmorska har varit långtidssjukskriven på halvtid sedan maj 2015. Barnmorskan har successivt återgått i arbete och arbetade vid årsskiftet 2015/2016 75 % tom april. En barnmorska har haft timanställning dels vid Drop- in men också vid semestertider. Ingen medarbetare har ofrivillig deltidsanställning. Jämn könsfördelning har eftersträvats inom den psykosociala medarbetargruppen. Vid årsskiftet 2015/2016 bestod grundbemanningen av en manlig psykolog, tre manliga kuratorer, tre kvinnliga kuratorer och en kvinnlig psykolog. I barnmorskegruppen är samtliga kvinnor. Under hösten 2015 erbjöds studenter från Institutionen för socialt arbete som bedriver fältförlagda studier till Biskopsgården, att ha en referenstillhörighet i sina fältförlagda studier, på UMH. Detta har bidragit och kommer bidraga till inspel i personalgruppen och verksamheten. Från barnmorskeprogrammet har fyra studenter kommit för ett par dagars studiepraktik.. Det bedrivs ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete enligt de föreskrifter som staden anmodar. Personalmöte sker varje vecka och vid ett tillfälle i månaden har man APT. I samband med personalmöte har man ett gemensamt team för aktuella frågor. En grupp för avstämning bestående av 1skyddsombud Vision, 1 skyddsombud Vårdförbundet, administratör och chef, träffas för frågor av verksamhetskaraktär, varannan tisdag. Handledningen för respektive yrkeskategorier sker för samtliga anställda på Ungdomsmottagningarna i Göteborg. Det nära samarbetet mellan de olika professionerna är avgörande för att kunna förstå och tillgodose ungas behov. Det tvärprofessionella arbetssättet är verkningsfullt eftersom det möjliggör en helhetssyn kring den unga individen. Ett normkritiskt förhållningssätt är en förutsättning för att personalen ska kunna inkludera alla ungdomar som vänder sig till ungdomsmottagningen. Mottagningen blev i augusti 2015 HBTQ diplomerad. Verksamheten ska arbeta utifrån metoder grundade på forskning samt främja en erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling, där ungas medverkan och delaktighet är betydelsefull. Ekonomiperspektiv Resultaträkning UMH Ungdomsmottagningen Hisingen inkl tonårsmottagningen Torslanda Intäkter tkr Taxor, ersättningar Bidrag inkl stadsbidrag* 11 533 19
Verksamhetens intäkter 11 533 Kostnader Personalkostnad inkl PO - 6 896 Entr o köp av verks (psykolog**,städ) - 1 562 Lokalhyra - 993 Förbrukningsmatr o reparationer - 521 Övriga verksamhetskostnader - 410 Övriga verksamhetskostnader summa - 10 382 - Verksamhetens nettokostnad 1 151 Overheadkostnad - 1 249 nämndbidrag 98 Resultat -1 5.2 Årets utfall visar ett litet negativt resultat ( -1.000 kr) trots att investeringar i medicintekniska artiklar varit påkallat, och kostnader för bla höga tolkkostnader tillkommit, utökad medicinsk städ, samt arbetskläder för medicinsk personal är också poster som tillkommit under året. Våra lokalkostnader har också legat på en jämförelsevis mycket hög nivå. Då vi inte tillsatt vikarier i direkt anslutning till att vakans uppstått har vi bibehållit en budget i balans. I slutet av året har medel tillskjutits från VGR utifrån ökade kostnader för ensamkommande vilket också bidragit till ett bokslut i balans. 5 Statistikbilaga UMH STATISTIKBILAGA 2016 UNGDOMSMOTTAGNINGEN HISINGEN GRAVIDITETSPREVENTION Tabell 1 Antal Preventivmedelsförskrivningar 1891 Dagen-efter-piller (antal utdelade) 265 Graviditetstester (totalt antal/antal 725 på 581 positiva/ ungd/19 pos. Remisser till Abortmottagning 9 spiralinsättning 504 p-stav 305 STI/KONDOMER Tabell 2 20
provtagning flickor antal antal prov positiv a prov provtagning pojkar antal prov antal positiva prov totalt antal prov summa totalt antal positiva prov Klamydia - -118-73- 2351 191 Gonorré 133 5 HIV - 1669 0 Hepatit A, B, C - - - Syfilis - - - - - - Mykoplasma 411 5 117 4 534 9 summa 4153 150 Tabell 3 antal Genomförda smittspårningar på 191 indexpatienter Anmälningar enligt smittskyddslagen 165 Partnerspårningar 638 Utdelade kondomer 48.000 PSYKOSOCIALT ARBETE Tabell 4 Antal intervjuer/första samtal Vågmästaregatan och Tonårsmottagning Torslanda Antal samtal/ungdom: genomsnitt/median Förekomst av nedstämdhet (första samtal) Samarbete med andra huvudmän Antal anmälningar till socialtjänsten Antal remisser till annan vårdgivare Antal besök/konsultation till psykiater eller annan vårdgivare flickor pojkar totalt 178 52 230 8.6 8.2 4094 104 41 145 34 12 70 17 1 58 20 78 39 17 56 21
GENERELLA INSATSER Tabell 5 Generella informationsinsatser ange vad West Pridefestival Klamydiamåndagen ( flera dagar) Gymnasiemässan Det handlar om kärlek Rädda Barnen. högstadium Föreläst vid Lässtyrelsens dag/utbildning Hur vi möter ensamkommande antal Årlig aktivitet Årlig aktivitet Årlig aktivitet Årlig aktivitet 2 barnmorskor Besvarade mejl 490 Telefonsamtal telefonrådgivning 1832 392 RIKTADE INSATSER Tabell 6 Undervisning till grupper och individer (ACT, mm, Fritidsgård ChilZone i Lundby Pinfo antal flickor antal pojkar totalt antal unga 15 10 182 148 9 Besök på 3 st boende för ensamkommande i området Skolklassbesök (antal klasser/andel av klasserna i upptagn.omr) 712-1045- 81 Skolklasser /97% Spåkintroduktionklasser Övriga insatser riktade till grundskolans elever inom upptagningsområdet 122 308 23 grupper 6 besök i klass + DHK: Rya skolan Brunnsbo skolan Insatser riktade till gymnasieelever HBTQ fokusdag glöstorpskolan - 3 grupper 22
UMU,ACT Insatser riktade till särskolor inom upptagningsområdet Summa Tabell 7 Metodutveckling kring ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning 4 4 ange vad UM mött föräldrar i samverkan med BUH UM Gbg tillsatt tvärprof grupp för metodutveckling, redovisning 2013 V-I.P grupp 6 under ledning av kurator o barnmorska tid (timmar) 6 SAMVERKAN Tabell 8 ange vad tid (timmar) Samverkan med Västbus 20 Fritidsledare genomförtutbildn MHFA 14 utfört av två kuratorer Samverkan med Barn-och Ungdomshabiliteringen BUP HBTQ nätverk Deltagit vid utbildning för föräldrar till barn o ungdomar som har kontakt med BUH Samarbete i individärenden ViNR nätverket, 1 representant ingår fr UMH Skolhälsovården, Gymnasieskolor 10 Vårdcentraler i Torslanda 30 UMO Besvarat 42 frågor Institutionen för Vårdvetenskap o 4 elever x 2 dgr Hälsa Projekt Sexuell hälsa för alla 6 KKS nätverk 2 bm Sahlgrenska akademin, info till läkarstudenter Institutionen för socialt arbete 6 1x3 4 studenter i Biskopsgården kommer att följa UMH vilket man 23
påbörjat i aug. 2015 fortgått 2016 Referensgruppen för sexuell hälsa och 12 rättigheter, VGR Mini-Maria Utvecklingsarbete 6 Enhetschefsmöten Samverkan UMGbg KBT-utbildning för psykosocial personal Plattformsarbete Utbildningsdagar Ungdomsmottagningar Gbg Kassafunktionen Trauma Vårdprocessen Utbildning inom HälsUm ACT, MHFA KVALITET Beskrivning av arbetet med att utveckla den medicinska säkerheten, avvikelserapportering samt klagomålshantering, se Patientsäkerhetsberättelsen för 2016. BRUKARENKÄT 2016 obs Tabell 9 värde NKI Tillgänglighet 88 Delaktighet 90 Information 96 Förtroende för 93 personalen Bemötande 93 ÖPPETTIDER Tabell 10 beskrivning Ordinarie öppettider Månd 8.00-18.30, Onsd 8.00-19.00, Tisd, Torsd, Fred 8.00-16.00 Särskild mottagningstid Sedan dec 2016 prövar vi drop in killar fred morgon 7.30 för pojkar 9.00. Ingen utvärdering ännu Väntetider Psykosocial personal: intervju inom 2-3 veckor Barnmorska: bokat besök inom 2-3 veckor 24