Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen



Relevanta dokument
Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Medvetenhetens intåg...

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Inledning, Lästrumpet

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

FB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015

Den tidiga läsinlärningen

Det lönar sig att öva Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass

Förra mötet: WidgitOnline bildstöd Kommunabonnemanget upphör 11 april 2019

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober Föreläsare Maj J Örtendal

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014

Nätverk 1 28 september 2018

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Svenska Läsa

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

INFORMATION OM FÖRSKOLEKLASSEN

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Barn och familj

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan

om läs- och skrivundervisning för yngre elever, som läsforskarna Karin Taube, Ulf Fredriksson och Åke

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Nyhet! Basläromedel för FK åk 3. läsresan. Ett undervisningslyft för dig, läs- och skrivglädje för dina elever!

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Barn och utbildningsförvaltningen Läsår 2016/2017 Slagstaskolan Tel: Expeditionen VÄLKOMNA TILL SLAGSTASKOLANS FÖRSKOLEKLASSER

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

Lyssna, Skriv och Läs!

På spaning efter framgångsfaktorer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Specialpedagogiska seminarier

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet.

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

Pärmen gavs ut första gången år 2001 i LÄSK-projektet, se avsnitt 28, med ekonomiskt stöd från Arvsfonden.

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.

30 högskolepoäng. Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv. Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE06.

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?

Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.

Lärarhandledning Vi lyssnar och samtalar

Fonologisk screening resultat för förskoleklass och koppling till olika förskolor

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Läs- och skrivinlärning

LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017

Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun

Fonologisk multisensorisk träning i förskoleklass.

5 Språk-, läs- och skrivutveckling i åk 1-3

leker med ljud Förord 3 Inledning 5 MunGympa 6 Bokstävernas ljud, en översikt 17 Ljudens placering i munnen, en översikt 19 Vi arbetar med ljuden 21

- Från tyst till högt - Anna Malmborg Martina Petrén

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

LOKAL ARBETSPLAN 2014

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

Lek- och lärandeorienterad pedagogik förskolan. Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Elevers fonologiska medvetenhet och hörförståelse

Bedömningsstöd Verktygslåda för texttyper

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Välkomna! Presentation och förväntningar. Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin

Tisdag den 27 september 2016

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Hitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019

Kvalitetsredovisning för Årsunda Kyrkskolas förskoleklass läsåret

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

Yngre elevers möten med läs- och skriftspråket i förskoleklass

Transkript:

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda

Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet och läsutveckling på nybörjarstadiet? Nordiskt forskningsprojekt

Resultat Barn i riskzonen var vinnare. Samma nivå eller högre när det gällde stavning och ordavkodning. Effekten märktes i år 1 men blev ännu tydligare i år 2 och 3.

Vad är språklig medvetenhet? Förmåga att reflektera över språket på olika nivåer och ur olika perspektiv. Utvecklas parallellt med tal och språk, men barnet behöver hjälp och stöd i de senare faserna

Hur utvecklas språklig medvetenhet?

Barnet -använder språket i kommunikativt syfte -har ingen medveten reflektion

Barnet börjar få en intuitiv kunskap om språkets formsida roas av rim och ordlekar

Barnet får en mer medveten förmåga om språkets formsida börjar inse att talet kan delas in i mindre bitar : orddelar, stavelser, ljud

Barnet får automatiserade färdigheter och kan reflektera medvetet över dem s + o + l = sol

Hejeny! Dumins vel när vi splade bren bål. Gabriel 6år

Språklig medvetenhet att kunna växla mellan olika perspektiv innehåll form Vad betyder det? Hur låter det?

Reviderad modell 2007 Mer tid till att leka med språkljuden. Aktuell forskning betonar fonemmedvetenhet och bokstavskunskap. Förkortat program men utvidgat inom dessa två kategorier. Lekarna har fokus på språkets form.

Vad säger forskningen om fonologisk medvetenhet? På gruppnivå kan man förutsäga svårigheter med läsinlärningen Fonologiska lekar i förskolan kan höja medvetenheten Barn i riskzonen har speciell nytta av lekarna Lekarna kan med fördel genomföras i grupp Alla barn har nytta av lekarna

Fonologisk medvetenhet pretest september 2007 pojkar flickor <7 : 19% av pojkarna 7% av flickorna 28-30: 14% av pojkarna 29% av flickorna frekvens Summa av 4 delprov

Resultat efter 75 dagars övning pojkar flickor 28-30: 47% av pojkarna 73% av flickorna frekvens Summa av 4 deltest

Mängden träning inverkar på förmågan att skriva ord 1 gång/vecka 3 ggr/vecka 5 ggr/vecka

Ingvar Lundberg Vilken uppfattning man än har om hur man lämpligen utformar den första läsundervisningen, får man ändå gå med på att en läskunnig person måste förstå hur vårt alfabetiska system fungerar att språkets minsta betydelseskiljande byggstenar, fonemen, representeras av grafiska tecken, bokstäver. Men för att få grepp om detta system måste man inse att talade ord går att dela upp i segment av fonemstorlek. En sådan insikt uppstår inte naturligt hos barn.

Förutsättningar för läsning Fonologisk medvetenhet Bokstavskunskap Ett gott ordförråd Motivation eller uppgiftsorientering

Kartläggning i förskoleklass Görs innan språklekarna startar Liten grupp, högst 6 barn Tar ca 30 minuter Utifrån resultat görs planering Avslutande kartläggning överlämning till blivande klasslärare

Kartläggningens fem delar Att upptäcka rim Samma begynnelseljud Hur många ljud hör du? Vilket ord är längst? Representera fonem med bokstäver

Fullständig plan finns! 43 lekar 15 minuter per dag Ca 15 veckor = 75 dagar Tid och tillfällen till repetition var flexibel utifrån behov! Varje lek introduceras med ett tydligt syfte Numret på leken visar vilket område som övas

Modellens fem delar 1. lyssna på ljud 2. ord och meningar 3. första och sista ljudet i ord 4. fonem analys och syntes 5. bokstäver

Bornholm kartläggning

Repetition i åk 1 Befästa kunskaperna Chans att förbättra resultat Fånga upp elever med svårigheter ge tidiga insatser

Språklekarnas utformning Varje lek har ett tydligt syfte Varje kapitel har en egen färg Alla övningar i ett kapitel tränar ett speciellt område av språklig medvetenhet I marginalen finns materialanvisningar

Arbeta med innehållet genom aktiv högläsning

Aktiv högläsning - hur går det till? Förbered dig genom att ha läst texten innan. Håll en levande dialog med barnen hela tiden. Ställ frågor och samtala om texten. Håll öppet för kommentarer och frågor. Förklara svåra ord. Avsluta med att sammanfatta det ni har läst tillsammans.

Högläsning är magiskt

Vinster med aktiv högläsning Stärker begreppsbildning och utökar ordförrådet Ger omvärldsorientering och förståelse för andra Visar språkets komplexitet och variation Ger kunskap om hur berättelser är uppbyggda Övar koncentration och uppmärksamhet Lustfylld och spännande upplevelse i gemenskap med andra

Elever med svårigheter Tidiga insatser oerhört viktigt Inget barn ska behöva misslyckas med sin läs- och skrivinlärning Enskild träning parallellt

Konsultativt stöd Enhetschef Birgit Mikaelsson birgit.mikaelsson@uppsala.se Logoped Christina Gunnarsson Hellberg christina.gunnarsson-hellberg@uppsala.se