Parkinsons Sjukdom Fysioterapi

Relevanta dokument
Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Benamputation Fysioterapi

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

S E N I O R A L E R T

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Hjärnskador fysioterapi

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parkinsons sjukdom - Rehabiliteringsteam - ARB FYS

Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

Träning efter lårbensamputation

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Kliniska riktlinjer: Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom: svenska riktlinjer och hur gör vi. Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

P: patienter med MS. I: gångträning med sjukgymnast. C: självträning av gång med hemträningsprogram. O: gångförmåga. Introduktion

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Din rätt till rehabilitering

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060

Neuroteam ett arbetssätt

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor

Externa Hjärtsviktsteamet

Träning efter underbensamputation

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK

Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi

REUMA SOL. Nedan finns exempel på vad den fysioterapeutiska behandlingen kan innehålla:

Stroke - arbetsterapi

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck mars

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Förekomst av extrapyramidala symtom hos personer som bor på särskilt boende

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Neuroteam

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande?

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

Guide till rehabilitering

Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius. Gerd Laxåback Frank Borg

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Hälso- och sjukvårdsenheten

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Rehabilitering efter Bankarts operation

Målsättning med fysioterapi vid

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Öppenvårdsplats för patient med enbart omsorgsbehov, SÄS Borås

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

Teamarbete Reumatologi SUS

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Transkript:

2017-03-28 31389 1 (5) Parkinsons Sjukdom Fysioterapi Sammanfattning Parkinsons sjukdom, är en progressiv neurologisk sjukdom som kännetecknas av rörelseproblem, stelhet och skakningar. Till neurologavdelning på SÄS, kommer patienter via planerad inläggning från väntelista eller direkt från AVC. Fysioterapeutisk bedömning, behandling och träning bedrivs både som poliklinik och inneliggande vård. Fysioterapeuten undersöker patientens rörlighet, koordination, tonus, balans, förflyttning och gångförmåga. Funktionsbedömningen ligger sedan till grund för behandlingsåtgärder och träningsprogram. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 1 Genomförande... 2 Inneliggande vård och bedömning... 2 Poliklinik... 3 Åtgärd fysioterapeut... 3 Behandlingsmål... 3 Bedömning... 3 Fysioterapeutisk träning... 3 Uppföljning... 4 Dokumentinformation... 4 Referenser... 5 Förutsättningar Parkinsons sjukdom (PS) är en progressiv neurologisk sjukdom som påverkar funktionen av de basala ganglierna, en grupp nervcellskärnor som är belägna i djupet av de båda hemisfärerna [1]. Bradykinesi är det symtom som tydligast går att koppla till patofysiologin och kännetecknas av förlångsammade rörelser med minskat rörelseomfång särskilt vid försök till snabba alternerande rörelser. Utöver bradykinesi skall patienten också uppvisa minst ett av följande symptom: 1. Rigiditet, vilket innebär en tonusökning i muskulaturen som känns vid passiva rörelser 2. Vilotremor, vilket innebär ofrivilliga skakningar (oftast i händerna)

2017-03-28 31389 2 (5) 3. Postural instabilitet som inte är primärt orsakad av visuell, vestibulär, cerebellär eller proprioceptiv dysfunktion Symptomen skall också debutera unilateralt samt svara positivt på levodopabehandling. Vidare måste andra typer av parkinsonistiska tillstånd uteslutas [2,3]. De flesta patienter har initialt mycket god behandlingseffekt av mediciner. Så småningom drabbas dock många av snabba fluktuationer av symptomen vilket innebär att patientens rörelsemönster snabbt kan växla mellan hypokinesi och hyperkinesi/dyskinesi (ofrivilliga och överdrivna rörelser). Detta kallas on-off fenomen [1]. Genomförande På neurologavdelningen och neurologmottagningen på Södra Älvsborgs Sjukhus arbetar vi i ett multidisciplinärt team bestående av läkare, sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator. Patienter kan komma till neurologavdelningen för planerad inläggning från väntelista eller direkt från AVC. Gemensamt för de allra flesta patienter är att de har haft en tilltagande alternativt akut försämring av sina symptom, vilket kräver inneliggande bedömning och medicinjustering. Första dagarna av vårdtiden brukar patienten i regel observeras av vårdpersonalen som löpande kan dokumentera patientens rörelseförmåga via ett så kallat autoscoreschema. Läkaren eller sjuksköterskan meddelar fysioterapeuten muntligen eller genom att fysioterapeuten själv blir varse patienten via journalen. Inneliggande vård och bedömning Fysioterapeuten undersöker patienten vad gäller rörlighet, koordination, tonus, balans, förflyttning och gångförmåga. Statusmallen Unified Parkinson s Diseae Rating Scale (UPDRS) del 3 används (bilaga). När läkare bedömer att patientens status har kartlagts, inleds medicinjustering. Förändringar av funktion noteras i det dagliga arbetet på avdelningen via autoscoreschemat eller mer exakt med UPDRS. Patienter med stora fluktuationer i funktionen bör undersökas i både ON- och OFF-fas. Vid utvärdering av funktion bör undersökning med UPDRS utföras vid ungefär samma tidpunkt som gjorts tidigare under vårdtiden för att resultatet skall bli så tillförlitligt som möjligt. Avdelningsteam hålls en gång i veckan och kortare avstämningar med läkare och sjuksköterska sker även löpande vid behov. I samband med utskrivning från inneliggande vård kan patienten vid behov rapporteras över till fysioterapeut i primärvård eller kommun för vidare träning. De patienter som bedöms som lämpliga att delta i vår polikliniska gruppträning för parkinsonpatienter, se nedan, informeras om denna möjlighet.

2017-03-28 31389 3 (5) Poliklinik På fysioterapin har vi en poliklinisk träningsgrupp inriktad mot parkinsonpatienter en gång per vecka. Det finns dessutom en möjlighet för patienter som nyligen diagnostiserats med Parkinsons sjukdom att träna polikliniskt på Motorikskolan. På Motorikskolan får patienterna rådgivning och verktyg att hantera sin sjukdom ur det fysiska perspektivet. Denna träningsperiod är begränsad till cirka åtta besök. Åtgärd fysioterapeut Behandlingsmål I de tidigare faserna av sjukdomen är målet att komma igång med regelbunden träning av kondition, rörlighet och styrka för att på så sätt förebygga framtida besvär. I medelfas är målet mer inriktat på att bibehålla eller förbättra funktion och aktivitetsförmåga. I den sena sjukdomsfasen, då patienten är sängbunden och beroende av rullstol, inriktas målen mer mot att motverka komplikationer såsom trycksår, kontrakturer och pneumoni. Bedömning Bedömning av funktion görs med UPDRS, del 3 (motorikdelen). Steglängd och gånghastighet undersöks genom ett 10 meters gångtest där antal steg samt tidsåtgång mäts. Ibland finns det behov av att undersöka balansen mer ingående och då kan Bergs balansskala eller MiniBest Test användas. Likaså kan även muskelstyrka (med 0-5 skalan) och rörelseomfång (med goniometer) undersökas mer detaljerat vid behov. Fysioterapeutisk träning Under vårdtiden tränar patienten regelbundet med fysioterapeuten. Den fysioterapeutiska träningen och behandlingen bedrivs både på avdelningen och i fysioterapins egna lokaler där det finns flera utrustade gymnastiksalar och enskilda behandlingsrum. Nivån på den behandling och träning som utförs baseras på den initiala funktionsbedömningen [4-11]. Exempel på fysioterapeutiska åtgärder kan vara: - Rörlighetsträning - Styrketräning - Konditionsträning - Balansträning - Koordinationsträning - Muskeltöjning - Gång- och förflyttningsträning

2017-03-28 31389 4 (5) - Hjälpmedelsutprovning (ex. gånghjälpmedel och olika träningshjälpmedel) - Instruktion av hemträningsprogram - Strategiträning - Information om vikten av fysisk aktivitet och träning Uppföljning Fysioterapeuten följer vid behov upp status och behandlingsmål. De parametrar som var av vikt vid målformuleringen följs upp genom att upprepa relevanta undersökningar, se nämnda instrument under bedömning. Då vårdtiderna på neurologavdelningen är relativt korta är naturligtvis resultaten i utvärderingen oftast mer relaterade till medicinjusteringen än de fysioterapeutiska åtgärderna. Fysioterapeut på neurologavdelningen kan i särskilda fall följa upp patienter vid ett fåtal tillfällen efter utskrivning via poliklinisk mottagning inom ramen för Motorikskolan. Vid ytterligare behov av träning rapporterar fysioterapeut över patienter till fysioterapeutkollega i primärvård eller kommun. Många patienter har kvar regelbunden kontakt med läkare på neurologmottagningen. Bilaga: Bedömningsinstrument UPDRS, del 3 Dokumentinformation För innehållet svarar Elisabet Eskilsson, leg fysioterapeut, Furat Salman, leg fysioterapeut, neurooch rehabiliteringskliniken, neurologen, fysioterapin, SÄS, Borås. Remissinstanser Svenerik Roslin, VEC, neuro- och rehabiliteringskliniken, reumatologen, fysioterapin, SÄS, 201-02-15 Fastställt av Gunnar Helgesson, verksamhetschef, neuro- och rehabiliteringskliniken, SÄS Nyckelord fysioterapi, fysioterapeut, sjukgymnast, sjukgymnastik, Parkinsons sjukdom, parkinsons sjukdom, rehab, rehabilitering

2017-03-28 31389 5 (5) Referenser 1. Aquilonius, Sten-Magnus. Fagius, Jan. Neurologi. Stockholm: Liber AB, 2000. s. 257-259. 2. Eriksson, Håkan. Neuropsykologi. Stockholm: Liber AB, 2001. s. 322. 3. Jankovic, J. Parkinson s disease: clinical features and diagnosis. Journal of neurology, neurosurgery and psychiatry. 2008; 79: 368-376. 4. Tomlinson, C. Patel, S. Meek, C. Clarke, C. Stowe, R. Shah, L. Sackley, C. Deane, K. 5. Herd, C. Wheatley, K. Ives, N. Physiotherapy versus placebo or no intervention in Parkinson's disease. Cochrane database of systematic reviews (online). Aug 2012. 6. Deane, K. Jones, D. Ellis-Hill, C. Clarke, C. Playford, E. Ben-Sholmo, Y. Physiotherapy for Parkinson's disease: a comparison of techniques. Cochrane database of systematic reviews (online). Jan 2009. 7. CrizzleAM, Newhouse IJ. Is physical exercise beneficial for persons with Parkinson s disease? Clin J SportMed 2006;16:422-5. 8. Goodwin, V. Richards, S. Taylor, R. Taylor, H. Campbell, J. The effectiveness of exercise interventions for people with Parkinson's disease: a systematic review and meta-analysis. Movement disorders: official journal of the Movement Disorder Society. 2008; 23(5): 631-640. 9. Mehrholz, J. Friis, R. Kugler, J. Twork, S. Storch, A. Pohl, M. Treadmill training for patients with Parkinson's disease. Cochrane database of systematic reviews (online). 2010. 10. Dibble, E. Addison, O. Papa, E. The effects of exercise on balance in persons with Parkinson's disease: a systematic review across the disability spectrum. Journal of neurologic physical therapy : JNPT. 2009; 33(1): 14-26. 11. Allen, N. Sherrington, C. Paul, S. Canning, C. Balance and falls in Parkinson's disease: a meta-analysis of the effect of exercise and motor training. Movement disorders: official journal of the Movement Disorder Society. 2011; 26(9): 1605-1615.