1 Samrådsunderlag för vattentäkten Pilen nr 205, Sölvesborgs kommun Administrativa uppgifter Sökandens namn Sölvesborgs Energi och Vatten AB Adress Energivägen 10, 294 80 Sölvesborg Telefonnummer 0456-81 68 75 Organisationsnummer 55605-8677 Kontaktperson Charlotta Wildt - Persson Saken Sölvesborgs kommun ska, via det kommunala bolaget Sölvesborgs Energi och Vatten AB som är huvudman för vattenförsörjningen, ansöka om lagligförklaring av samt tillstånd för vattenuttag ur vattentäkten Pilen nr 205 hos Mark- och miljödomstolen i Växjö enligt 11 kapitlet miljöbalken. Detta görs för att säkerställa den allmänna vattenförsörjningen. Brunnen är befintlig och är i drift sedan 1995 och är inkopplad till distributionssystemet för centralorten på Sölvesborgshalvön. Detta dokument utgör underlag för samråd i enlighet med miljöbalken 6 kap 4 i samband med att tillstånd för vattenuttag söks. Övergripande om vattenuttag inom Sölvesborgshalvön Inom Sölvesborgshalvön används fyra vattentäkter, benämnda Valje (201), Svarta Led (203), Snapphaneeken (204) samt den här aktuella vattentäkten Pilen (205). Samtliga vattentäkter är i drift och för alla utom Pilen finns tillstånd till vattenuttag. Tillstånd finns även för den numera nedlagda vattentäkten Majvivan (202). Sammanlagt finns tillstånd att ta ut 1 857 120 m 3 /år. Vattentäkten Majvivan (202) har tagits ur drift p.g.a. höga kloridhalter. Den tillståndsgivna totala uttagsmängden överstiger vattentillgången på årsbasis och är inte praktiskt användbar. Vattenbehov Sölvesborgs kommun har för närvarande ett vattenuttag på ca 2,1 miljoner m 3 /år. Med hänsyn till en ökande bebyggelse inom kommunen i framtiden finns ett behov av att öka kapaciteten, redan i dag uppstår det vattenbrist sommartid. Till år 2030 bedömer kommunen att ytterligare 500 000 till 700 000 m 3 vatten/år kommer att behövas. Detta innebär ett totalt vattenbehov på 2,6 till 2,8 miljoner m 3 /år. Planförhållanden Vattentäkten Pilen ligger inom planlagt område, med stadsplan (1952 14/11). I planen är området avsatt för allmän platsmark, park.
2 Det finns en översiktsplan för kommunen som är antagen 25 oktober 2010. Enligt denna planeras inte någon förändrad markanvändning. Kommunens generella ställningstagande är att grundvattnet är viktigt för produktion av dricksvatten. Vid lokalisering av nya verksamheter anges att stor hänsyn bör tas till befintliga vattentäkter. Vattentäktsintresset bedöms inte innebära någon konflikt med ovan angivna planer, utan stöds av dem. Naturförutsättningar Allmänt Landskapet präglas av höjdområdena i nordväst Ryssberget som sträcker sig upp till 150 meter över havet. Detta kontrasterar mot låglandet i söder. Sölvesborgs tätort är belägen på en halvö i Hanöbukten. Berggrund Sölvesborgshalvön utgörs av ett urbergsbäcken som är utfyllt av yngre, sedimentära bergarter från kritperioden och ännu yngre jordarter från kvartär tid. Urberget i Ryssberget består huvudsakligen av en omvandlad vulkanisk bergart (metavulkanit). Under kritperioden täcktes urberget av hav och det skedde då en sedimentation av först sand och därefter kalkhaltiga sediment blandat med sand. I sanden förekommer det gröna mineralet glaukonit, som givit sitt namn till glaukonitsanden. Dessa sediment har delvis blandats med varandra och därefter i varierande grad omvandlats till berg. De utgör tillsammans idag det vi med ett samlingsnamn kallar kritberggrunden. Kritberggrunden är de geologiska avlagringar som innehåller de största grundvattenmängderna i området. Jordlager Jordarterna i markytan består i höjdområdena till stor del av morän. På urbergshöjderna är denna sandig-moig och har en mäktighet av cirka 5 meter. Även moränlera förekommer. Jordlagren vid vattentäkten Pilen har ett djup på ca 25 meter och består av ca 20 meter relativt tät morän (av typen lerig-sandig-siltig morän) och ca 5 meter sand. En mer betydande isälvsavlagring finns nordost om Sölvesborg och en mindre öster om Sölvesborgsviken. I dessa avlagringar består jordlagren i allmänhet av grus och sand från markytan till berggrundytan. Grundvattenförhållanden Blekinge är generellt sett ett mycket grundvattenfattigt område. Sölvesborgs kommun har dock förhållandevis gynnsamma förutsättningar då det ur geologisk synpunkt hänger ihop med Kristianstadslätten. Den sedimentära berggrunden som förekommer här innehåller betydligt större grundvattenmängder än berggrunden i såväl övriga delar av Blekinge som resten av Sverige. Grundvatten förekommer i såväl sedimentär berggrund och urberggrund som i jordlagren. Den ur grundvattensynpunkt viktigaste formationen inom området är, som tidigare nämnts, den sedimentära kritberggrunden, som utgör ett mycket omfattande grundvattenmagasin. Det sedimentära berggrundmagasinet är i allmänhet täckt av relativt täta jordlager, varför grundvattenbildningen i dessa områden är begränsad. De viktigaste infiltrationsområdena ligger istället längs urbergets moräntäckta sluttningar. I områden med grova och/eller tunna jordlager,
3 framförallt i de områden där det sedimentära berget möter urberget, är grundvattenbildningen ned till kritberggrunden stor. Den långa kustlinjen utgör en begränsning för möjligheterna att utvinna grundvatten. Vid för stora grundvattenuttag kan i vissa områden en inträngning ske av nutida havsvatten eller en uppkoning av relikt, djupt liggande havsvatten. Så är fallet på Sölvesborgshalvön. Ytvattenförhållanden Sölvesborgs tätort är belägen på en halvö i Hanöbukten och omges alltså av havsvatten. Det närmast liggande söta ytvattnet är Siesjön med sin avrinning Sissebäcken som till stor del ligger i Bromölla kommun (Figur 1). Båda dessa har höga naturvärden och området betecknas som nationellt värdefullt. Vattnen hyser en stor artrikedom och rödlistade arter förekommer. Sjön som är grund har även en artrik fågelfauna. Några andra ytvattenresurser finns inte att tillgå i närområdet. Figur 1. Siesjön och Sissebäcken, som ligger på gränsen mellan Sölvesborgs och Bromöllas kommuner.
4 Huvudalternativ Vattenbehovet på Sölvesborgshalvön är större än vad som kan mötas av den lokala tillgången. Uttagen på Sölvesborgshalvön behöver därför sänkas i huvudalternativet, och planeras då kompenseras genom ökade uttag i andra områden. Kompensation planeras genom uttag i vattentäkterna Mjällby Ljunga (301), Lindskog (302) och Mörby (2321) för vilka nya tillstånd redan har erhållits. Vattentäkten Lindskog (302) är redan i produktion och inkopplad på Sölvesborgnätet. Sölvesborgs Energi och Vatten AB har en plan för hur utbyggnad och sammankoppling av vattennäten ska göras. På sikt planeras en sammankoppling av vattennäten Sölvesborg och Hällevik. Genom denna sammankoppling möjliggörs överföring av vatten och säkerheten i vattenförsörjningen höjs. Detta förbättrar även möjligheten att hantera lokala kortvariga toppar i vattenbehov. Det samlade uttaget på Sölvesborgshalvön har på Sölvesborgs Energi och Vatten AB:s eget initiativ hållts under det tillståndsgivna uttaget (1.8 miljoner m 3 /år), se diagram i Figur 2. Figur 2 Totalt årligt vattenuttag på Sölvesborgshalvön Det aktuella vattenuttaget uppgår nu totalt till mellan 1 och 1.3 miljoner m 3 /år. Vattentäkten Vattentäkten Pilen nr 205 är befintlig, läget framgår av Figur 6. Vattentäkten består av en brunn. Brunnen är bergborrad till ett djup på 62 m och den är nedförd i kalksandstenen och sandstenen. Brunnen är belägen på fastigheten Sölvesborg 4:5 som ägs av kommunen genom Sölvesborgs Energi och Vatten AB.
5 Lokalisering Vattentäktens läge är styrd av de geologiska förhållandena med urbergshöjden i norr. Detta p.g.a. att uttagsmöjligheterna i urberget är betydligt sämre än i den sedimentära berggrunden. Med hänsyn till risken för förhöjda kloridhalter är det en fördel att sprida uttagen på flera uttagslägen. Detta innebär att Sölvesborgs Energi och Vatten AB har behov av att erhålla tillstånd för fortsatt användning av vattentäkten Pilen. Utförda undersökningar En provpumpning av vattentäkten Pilen (205) utfördes 1995 i samband med installation av brunnen. Först utfördes en kortvarig kapacitetstest med 15 l/s. Därefter utfördes provpumpning under 27 dygn, från den 7 februari till den 6 mars. Kapaciteten uppgick till 10,2 l/s eller ca 880 m 3 /dygn. Under pumpningen mättes avsänkningen i uttagsbrunnen samt i två närbelägna borrade brunnar. Efter avslutad pumpning mättes återhämtningen i uttagsbrunnen. På basis av resultaten från provpumpningen beräknas den teoretiska maximala kapaciteten till 20 l/s eller 1700 m 3 /dygn. Provpumpningsresultaten bedöms relevanta även i dagsläget, och de bekräftas av erfarenheter från driften av vattentäkten. Drifterfarenheter Uttagen i vattentäkten Pilen har pågått sedan 1995, dvs under närmare 20 år och uttagsmängden har uppgått till max ca 265 000 m 3 per år. Mätningar av kloridhalten i grundvattnet har genomförts, i Figur 3 redovisas ett diagram med årliga uttagsmängder och kloridhalter. Som framgår av diagrammet ligger kloridhalten under 50 mg/l, vilket normalt anses som gränsen för saltvattenpåverkan.
6 Figur 3 Årliga uttagsmängder och kloridhalt i VV205 Pilen. Uttagen i vattentäkten Svarta Led, som är belägen sydväst om Pilen, har pågått under lång tid och uttagsmängden har uppgått till max ca 475 000 m 3 per år. Mätningar av kloridhalten i grundvattnet har genomförts, i Figur 4 redovisas ett diagram med årliga uttagsmängder och kloridhalter. Som framgår av diagrammet ligger kloridhalten under senare år över 50 mg/l, vilket normalt anses som gränsen för saltvattenpåverkan. Figur 4. Årliga uttagsmängder och kloridhalt i VV203 Svarta Led.
7 Uttagen i vattentäkten Snapphaneeken, som är belägen nordost om Pilen, har pågått under 40 år och uttagsmängden har uppgått till max ca 400 000 m 3 per år. Mätningar av kloridhalten i grundvattnet har genomförts, i Figur 5 redovisas ett diagram med årliga uttagsmängder och kloridhalter. Som framgår av diagrammet ligger kloridhalten under 50 mg/l, vilket normalt anses som gränsen för saltvattenpåverkan. Figur 5. Årliga uttagsmängder och kloridhalt i VV204 Snapphaneeken. Den sammantagna årliga uttagsmängden på Sölvesborgshalvön under åren 1981 till 2013 redovisas ovan i diagram i Figur 2. Dessa långvariga uttag, som har pågått utan negativa konsekvenser, indikerar att grundvattentillgången uppgår till minst 1,2 miljoner m 3. I denna typ av stort grundvattenmagasin bedöms de totala årsuttagen som viktigast, inte uttag för enstaka månad. Ansökt uttag Sölvesborgs Energi och Vatten AB kommer att ansöka om ett uttag från brunn 205 om högst 880 m 3 /dygn med ett maxuttag på 12 l/s samt högst 250 000 m 3 per år. Bolaget kommer också att föreslå en begränsning på totalt uttag på årsbasis för vattentäkterna Valje (201), Svarta Led (203), Snapphaneeken (204) samt Pilen (205). Under normalår förslås en begränsning till 1,2 miljoner m 3 medan under torrår en begränsning till 1,0 miljoner m 3, detta med utgångspunkt från vattenbalansen i Tabell 1. Dessutom kommer tillståndet för Majvivan (202) återkallas. För att säkerställa att uttagen inte överskrider tillgången och vattentäkterna påverkas av saltvatteninträngning sker löpande kontroll av kloridhalten och grundvattennivåer.
8 Vattenbalans En vattenbalans har upprättats, se Tabell 1. Tabell 1. Vattenbalans för Sölvesborgshalvön. Normalår Torrår Nederbörd 750 mm 500 mm Avdunstning 550mm 350 mm Nettonederbörd 200 mm 150 mm Grundvattenbildning 100 120 mm 80 mm Tillrinningsområde 12.0 km 2 12.0 km 2 Grundvattentillgång 1.2-1.4 M m 3 1.0 M m 3 Grundvattenuttag Planerat kommunalt uttag Totalt 1.2 M m 3 1.0 M m 3 Hushållsuttag m m (ej tillståndspliktiga) 0,002 M m 3 0,002 M m 3 Bevattningsuttag 0,012 M m 3 0,012 M m 3 (1/3 av Charlottendal) Totalt grundvattenuttag 1.2 M m 3 1.0 M m 3 För Charlottendal (brunn 404B) har ansökts om grundvattenuttag på totalt 36 000 m 3 /år. 1/3 av denna vattenmängd bedöms komma från aktuellt tillrinningsområde (dvs 12 000 m 3 /år). Det finns alltid osäkerheter i beräkningar av vattenbalanser, men här stöds den av erfarenheter från den långvariga driften av befintliga vattentäkter (jämför ovan). För att uttagen inte ska nå över den bedömda grundvattenbildningen kommer de att differentieras enligt ovan. Sammantaget framgår att det finns grundvattentillgångar på Sölvesborgshalvön som täcker uttagen under normalår. Under ett extremt torrår kommer uttagen att begränsas för att inte nå över den bedömda grundvattenbildningen. För att ha möjlighet att vidta eventuella åtgärder i tid kommer kloridhaltens samt grundvattennivåernas utveckling att följas med stöd av kontrollprogram. Påverkansområde Med stöd av provpumpning utförd 1995 beräknas influensradien, definierad som 0,1 m avsänkning, för ett uttag på 10,2 l/s (880 m 3 /dygn) till 800-900 m (vid stationära förhållanden). Detta bedöms motsvara ett påverkansområde, definierat som 0,3 m avsänkning, med ca 600 m radie (Figur 6). För att ge möjlighet att beskriva nuvarande förhållanden och bedöma effekten av ändrade grundvattenuttag har en grundvattenmodell för Sölvesborgshalvön etablerats. Med hjälp av modellen kan de komplicerade hydrogeologiska förhållandena förenklas och beräkningar göras av de planerade uttagen. Modellen har utvecklats av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Resultaten från provpumpningen har använts för att förfina modellen. Detta har simulerats i matematisk modell, bedömning har gjorts i samråd med Mattias Gustafsson på SGU.
9 Figur 6. Simulering av påverkansområden för vattentäkten Pilen på Sölvesborgshalvön (SGU) vid ett uttag på totalt 1,2 miljoner m 3 /år, varav 250 000 m 3 /år ur vattentäkten Pilen. För att belysa påverkansområdet vid ett uttag begränsat till 1, 0 miljoner m 3 under torrår har en simulering även utförts för detta, se figur 7.
10 Figur 7. Simulering av påverkansområden för vattentäkten Pilen på Sölvesborgshalvön (SGU) vid ett uttag på totalt 1,0 miljoner m 3 /år, varav 250 000 m 3 /år ur vattentäkten Pilen. Nollalternativ Nollalternativet definieras som det uttag som medges i nuvarande tillstånd. För de kommunala vattentäkterna finns följande tillstånd; för Valjeskogen (201) finns tillstånd till uttag av 525 600 m 3 /år, för Svarta Led (203) finns tillstånd till uttag av 630 720 m 3 /år och för Snapphaneeken (204) finns tillstånd till uttag av 401 500 m 3 /år. För Majvivan finns tillstånd till ett uttag av 299 300 m 3 /år. Totalt innebär detta ett uttag på 1 857 120 m 3 /år. För Pilen (205) saknas tillstånd, dvs i nollalternativet görs inget uttag här. En simulering med SGU:s grundvattenmodell har gjorts av dessa tillståndsgivna uttag (8). Denna visar att påverkansområdet går ut i havsområdena på båda sidor om Sölvesborgshalvön, vilket illustrerar en obalans mellan nybildning och uttag samt saltvattenproblematiken.
11 Figur 8. Simulerat gemensamt påverkansområde (avsänkning 0,3 m) vid nollalternativets uttag (1 857 120 m 3 /år). Alternativa lösningar Grundvatten Det finns inga andra större grundvattentillgångar än de i kritberggrunden. De lokala isälvsavlagringarna är små och vattentillgången i dem bedöms inte tillräcklig för att täcka aktuella behov. Under Vesan finns ett grundvattenmagasin med relikt saltvatten, med en salthalt som är så hög att det inte är användbart för dricksvattenändamål. Ytvatten Vid Sölvesborgshalvön finns god tillgång på havsvatten genom det kustnära läget. Avsaltning av havsvatten är en energikrävande och dyrbar behandlingsmetod som inte är långsiktigt uthållig ur miljösynpunkt. Havsvattnet är därför i praktiken inte lämpligt att utnyttja för vattenförsörjning. De enda närliggande ytvattnen Siesjön och Sissebäcken bedöms inte vara aktuella för vattenförsörjningsintresset, främst av miljö- och kostnadsskäl. Några andra ytvattenresurser finns inte att tillgå i delområdet. Avloppsvatten Renat avloppsvatten är en resurs som kan återanvändas. Detta har tidigare diskuterats i området. Behandlat avloppsvatten är inte lämpligt för dricksvattenändamål, däremot kan det användas för viss bevattning (med restriktioner). Under 1980-talet gjordes flera försök, men med hänsyn till den omfattande livsmedelsproduktionen var det inte gångbart då.
12 Överledning Huvudalternativet förutsätter att överföring kan ske från vattentäkterna Mjällby Ljunga (301), Lindskog (302) och Mörby (2321) på Listerlandet. Utbyggnad för anslutning till Hällevik-Hörvik-Nogersundsnätet (ca 7,6 km) planeras på sikt. Det bedöms inte föreligga möjlighet till överföring från Gammalstorp med hänsyn till ledningssystemets begränsade kapacitet. Här finns inte heller tillräcklig konstaterad kapacitet i vattentäkt. Utbyggnad för anslutning till Bromölla (ca 10 km) kostnadsbedöms till ca 50 miljoner kronor. Detta förutsätter att uttagskapacitet finns tillgänglig och att tillstånd erhålls. Vattenbehovet täcks inte av de befintliga tillstånden för vattenuttag i området. Bedömningsgrunder mm Miljömål Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljömål. Miljömålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljömålen ska enligt miljöbalkspropositionen ge ledning för att bedöma vad en hållbar utveckling innebär och därigenom vara vägledande vid tillämpningen av bestämmelserna i miljöbalken. Nedan redovisas sammandrag av i detta sammanhang relevanta nationella miljömål. De tidigare regionala miljömålen för Blekinge län har ersatts av motsvarande nationella miljömål med preciseringar. Inte något miljökvalitetsmål bedöms vara möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel i Blekinge. Därför har ett regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen och en klimat- och energisstrategi för Blekinge tagits fram (Miljökvalitetsmålen 2013, bedömningar av miljötillståndet i Blekinge, Länsstyrelsen Blekinge län, 2013). Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. I havsmiljön är övergödning ett av de allvarligaste hoten.
13 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Klimatförändringar En klimatanalys för perioden fram till 2100 har utförts av SMHI för Blekinge län, vilken sedan har använts av SGI för att ta fram en riskanalys. Ett flertal klimatscenarier har utvärderats. Klimatberäkningarna visar en successiv ökning av årsmedeltemperaturen med 4-5 C under det innevarande seklet. Temperaturökningen är störst under vinterperioden men framträder under alla årstider. Det regionala temperaturmönster som framträder över länet i dagens klimat, med varmare förhållanden vid kusten och svalare i inlandet, kvarstår i framtidsberäkningarna. Årsmedelnederbörden ökar med 15-25 % till slutet av seklet. Den största ökningen av nederbörden sker under vintern. Det regionala nederbördsmönstret över länet kvarstår. Snötillgången minskar avsevärt efterhand som klimatet blir varmare. Perioden med snötäckt mark minskar redan i mitten av seklet med ca 20 dagar i medeltal. Vattenföringens variation under året förändras mot högre flöden under höst-vinter och lägre vårflod. Lågvattenperioden blir längre och med lägre flöden. Det beräknade framtida 100- årsflödet ser ut att öka i vattendragen. Klimatförändringarna kommer också medföra att havsnivåerna stiger. Även här finns många olika scenarier och havets medelvattenyta beräknas vara 30-130 cm högre år 2100. Sedan tidigare finns rekommendationer om att ny bebyggelse inte ska ligga lägre än +2,58 m (RH2000) i Sölvesborgs kommun (Framtida högvatten Scenarier för havsnivå och översvämningsområden i Blekinge 2100, Länsstyrelsen Blekinge län, 2012). Stigande havsnivåer kan medföra ökade problem med saltvatteninträngning i grundvattenmagasin som utnyttjas till vattenförsörjningen. Vattenstatus enligt EG:s vattendirektiv Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt har genomfört en kartläggning och analys av vattenförekomster. Dessutom har de gjort en översikt över väsentliga frågor för kvaliteten i vattenmiljön för vattendistriktet. Indelning i vattenförekomster och bedömningar av kvantitativ och kemisk status har hämtats från den nationella databasen VISS och visas i Tabell 2 för grundvattenförekomster och i Tabell 3 för ytvattenförekomster.
14 Tabell 2. Kvantitativ och kemisk status för grundvattenförekomster. Tillförlitlighetsklassningen går från A (mycket bra) till D (låg), där D oftast innebär att statusklassningen har gjorts utan dataunderlag. I de fall dataunderlag saknas anges God status, enligt nationella riktlinjer (VISS, 2014-04-02). Vattenförekomst Kvantitativ status (Tillförlitlighet) Kemisk status (Tillförlitlighet) Hanö (sedimentärt berg) Id: SE620932-143972 God status (D) God status (C) Listerlandet(sedimentärt berg) God status 2 God status 2 Id: SE621427-142888 Lörbyåsen (kvartär avlagring) Id: SE621503-143207 (C) God status (D) Norjeåsen (kvartär avlagring) Id: SE622133-142976 God status (D) Sölveplatån N (kvartär avlagring) God status Id: SE621729-142720 (D) Sölveplatån S (kvartär avlagring) God status Id: SE621471-142545 (D) 1 Risk att god status inte uppnås till 2015. 2 Risk att god status inte uppnås till 2021. (C) Otillfredsställande 2 (nitrat) (C) God status 2 (D) God status 2 (D) God status 1 (D) Tabell 3 Ekologisk och kemisk status för ytvattenförekomster. Tillförlitlighetsklassningen går från A (mycket bra) till D (låg) (VISS, 2014-04-02). Vattenförekomst Ekologisk status (Tillförlitlighet) Siesjön Otillfredsställande Id: SE621689-142202 status 1 (makrofyter) (B) 1 Risk att god status inte uppnås till 2021. Kemisk status (Tillförlitlighet) Uppnår ej god status 1 (B) Kemisk status, exkl. kvicksilver (Tillförlitlighet) God status (B) Grundvattenresurserna inom Hanö och Listerlandet utgör bas för kommunal dricksvattenförsörjning, d.v.s. utgör ett område som bör skyddas enligt vattendirektivet och Vattenförvaltningsförordningen. För Sölvesborgshalvön är vattenförekomsterna Listerlandet samt södra Sölveplatån aktuella att beakta (se Figur 9 och 10).
15 Figur 9. Vattenförekomsten Listerlandet (SE621427-142888) som är en sedimentär bergförekomst. Gula punkter visar vattentäkter i området, den röda punkten visar vattentäkten Pilen. Hämtat från VISS. Figur 10. Vattenförekomsten Södra Sölveplatån (SE621471-142545). Gula punkter visar vattentäkter i området, den röda punkten visar vattentäkten Pilen. Hämtat från VISS.
16 Riksintressen och skyddade områden Kustområdet i södra delen av Sölvesborgs kommun är i sin helhet av riksintresse för naturvård, friluftsliv och turism. På regional och lokal nivå har naturvården intressen i det östra och västra kustområdet, se Figur 11. Figur 11. Riksintressen och andra skyddsområden i Sölvesborgs kommun. Källa Länsstyrelsen i Blekinge. Det gemensamma påverkansområdet för vattentäkterna i huvudalternativet berör naturreservaten Valje och Sölvesborgsviken. Pilens påverkansområde berör inget sådant område. Det finns ett flertal lokaler för hotade arter inom det gemensamma påverkansområdet, både fuktberoende och torrmarksberoende. Exempel är långbensgroda och ett antal olika lav- och svamparter.
17 Nollalternativets påverkansområde har en större utbredning och berör därför fler lokaler med hotade arter. Förutom tidigare nämnda naturreservat hamnar även Brötalyckornas naturreservat inom nollalternativets påverkansområde liksom mindre områden med ädellövskog. Enligt Länsstyrelsen i Blekinges GIS-material över kulturminnen och fornlämningar finns kulturminne i form av Sölvesborg Stad och slottsruin, fornlämningar och ett mindre antal byggnadsminnen inom huvudalternativets och nollalternativets påverkansområde, se Figur 12. Vattenskyddsområde med föreskrifter saknas för samtliga vattentäkter på Sölvesborgshalvön. Figur 12. Fornminnen och Riksintresse för kulturmiljövården i Sölvesborgs kommun. Källa Länsstyrelsen i Blekinge och Riksantikvarieämbetet. Markföroreningar Länsstyrelsen i Blekinge har identifierat potentiellt förorenade områden i länet. Detta finns samlat i ett GIS-skikt som har används här för att identifiera föroreningskällor inom vattentäkternas påverkansområden. I de flesta fall har ingen klassning enligt Naturvårdsverkets Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) gjorts av objekten.
18 Det finns ett flertal potentiellt förorenade områden på Sölvesborgshalvön, se Figur 13. Inom det gemensamma påverkansområdet för huvudalternativets uttag finns 53 potentiellt förorenade områden. Inom Pilens påverkansområde finns 18 potentiellt förorenade områden. Nollalternativets påverkansområde berör 83 förorenade områden. Inom påverkansområdet finns några objekt som har riskklassats och inventerats enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) fas 1. Det görs på en fyragradig skala där ett är mest förorenat. Objektet med högst riskklass (2) inom området är en tidigare verksamhet för ytbehandling av metaller, Triabo. Området där verksamheten låg är numera till stor del bebyggt och asfalterat. En verksamhet för framställning av bekämpningsmedel, Improsan, är bedömd till riskklass 3 (måttlig risk). Det finns en kemtvätt, Svennes kemtvätt, som har fått riskklass 3 men med kommentaren att objektet behöver utredas vidare. Perkloretylen har använts på platsen. Sölvesborgstidningen Stjernans tryckeri har också fått riskklass 3. Här har det skett tryckeriverksamhet mellan 1905 och 1960, vilket bland annat innefattade gjutning av blystilar. Det är risk för att platsen är förorenad med bly, antimon, tenn, trycksvärta, fotogen med mera. Sölvesborgs skofabrik har haft tillverkning av tygskor och sandaler. Den har fått riskklass 4 (liten risk). Det har inte skett någon beredning av läder eller tyg på fabriken, det finns inte heller några tecken på att det har använts miljöfarliga lösningsmedel. Övriga objekt har inte tilldelats någon riskklass. Figur 13. Kända potentiellt förorenade områden inom och strax utanför huvudalternativets simulerade påverkansområde (avsänkning 0,3 m).
19 I området finns problem med bekämpningsmedel, BAM, i vattnet. Halterna i vattnet från Pilen överskrider tidvis gränsvärdena för dricksvatten. Arbeten med att projektera en behandling med kolfilter för att rena vattnet från BAM pågår. Enligt uppgift från Miljöförbundet Blekinge Väst finns nedgrävda, äldre oljecisterner på en närbelägen fastighet. Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Kommunen har ansvar för att det dricksvatten som tillhandahålls uppfyller kvalitetskraven enligt Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten. Det innefattar att kloridhalten i vattnet är tillräckligt låg för att inte orsaka korrosion på vattenförsörjningsanläggningarna. Det föreligger en tydlig kvalitetsskillnad mellan yt- och grundvatten, framförallt när det gäller vattnets temperatur, innehåll av organiskt material och de för konsumenten viktiga parametrarna smak och lukt. Ett grundvatten har en jämn låg temperatur och innehållet av organiskt material är oftast litet vilket tillsammans med vattnets transport genom marklagren ger ett för konsumenten ofta välsmakande dricksvatten med jämn kvalitet. Kommunens ansvar för vattenförsörjning Kommunen har ett ansvar enligt 6 i Vattentjänstlagen (SFS 2006:412) att lösa vattenförsörjningen inom upprättat verksamhetsområde. 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Miljökonsekvenser En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att bifogas ansökan. Nedan redovisas de miljökonsekvenser som bedöms relevanta i samband med uttag ur vattentäkten. Vattentäkten är befintlig och har varit i drift under ca 20 år. Vattenbalans En vattenbalans för delområdet visar om det finns risk för vattenbrist under normalår eller torrår. Ett uthålligt grundvattenuttag förutsätter att nybildningen av grundvatten är större än de uttag som görs över ett flerårsperspektiv. Kommunen strävar efter ett uthålligt vattenuttag och anser att det totala vattenuttaget inom Sölvesborgshalvön behöver sänkas. Den vattenbalans som gjorts för delområdet visar att de planerade uttagen är hållbara. Den visar att de sökta grundvattenuttagen är mindre än eller i nivå med den möjliga grundvattenbildningen under ett normalår. Under ett torrår kommer uttagen begränsas för att ligga i nivå med en lägre grundvattenbildning. Saltvatteninträngning Påverkansområdet för vattentäkten Pilen går inte ut i havet. Uttaget bedöms vara i balans med tillgången och risken för saltvatteninträngning i vattentäkten Pilen bedöms som liten.
PM Detta styrks av att kloridhalten i vattentäkten Pilen (205) ligger under gränsen för bedömningen att grundvattnet är påverkat av saltvatten (50 mg/l). Ett kontrollprogram avseende klorid pågår redan idag. Påverkan på andra brunnar Grundvattenuttaget görs på stort djup under mark. Resultatet av provpumpningen visar att grundvattenavsänkningen som kan uppstå i samband med vattentäktens uttag är begränsad. Den avsänkning som uppstår kan påverka närbelägna brunnar som utnyttjar samma djupa grundvattenmagasin. De fastighetsägare som utnyttjar det djupa berggrundvattnet inom påverkansområdet räknas som sakägare. Enligt brunnsarkivet på SGU finns ett mindre antal brunnar inom påverkansområdet. Dessa är uppdelade i energibrunnar och övriga (bevattning eller dricksvatten), se Figur 14. Fastigheterna inom påverkansområdet är anslutna till den kommunala vattenförsörjningen. Figur14. Brunnar inom påverkansområdet (data från SGU:s Brunnsarkiv) Naturmiljö Inom närområdet för vattentäkten Pilen nr 205 finns 12 lokaler med hotade arter (inom 1 km från vattentäkten). Figur 11 visar skyddad natur vid täkten. Vattenuttaget som tillstånd ska sökas för har pågått under ca 20 år och hittills inte medfört negativa konsekvenser för naturmiljön. Vattenuttaget sker på stort djup och bedöms inte skada den typ av arter som är aktuella (groda och svampar/lavar). 20
21 Förorenade områden Det finns potentiellt förorenade områden runt täkten, se Figur 13. Vattenuttaget görs på stort djup, grundvattenmagasinet är täckt av ca 20 meter täta jordlager vilket gör att det finns en geologisk skyddsbarriär vid brunnen. Den förorening med BAM som har konstaterats i brunnsvattnet bedöms ha orsakats av en utbredd föroreningskälla (f d väg E22) lokaliserad till en känslig zon där den sedimentära berggrunden möter urberget. Här finns risk att föroreningar infiltrerar och kan nå brunnen. Någon risk för att det aktuella uttaget ska medföra en ökad spridning av eventuella föroreningar bedöms inte föreligga. Landskapsbild Anläggningar över mark inskränker sig till brunnsöverbyggnad vilken är befintlig. Det bedöms innebära en mycket begränsad påverkan på landskapsbilden. Vattenskydd I nuläget saknas vattenskyddsområde. Inskränkningar för enskilda fastighetsägare p.g.a. vattenskyddsföreskrifter bedöms som ytterst begränsade. Enligt förslagen till normalföreskrifter i Naturvårdsverkets Handbok 2010:5 kan dessa avse t ex hantering av bekämpningsmedel och petroleumprodukter (förutom värmeförsörjning) inom tomtmark. Inskränkningarna bedöms ligga inom ramen för Miljöbalkens hänsynsregler i kapitel 2. Påverkan från avlopp Fastigheterna inom påverkansområdet är anslutna till den kommunala avloppsvattenhanteringen. Någon risk för påverkan av avloppsvatten på vattentäkten bedöms därför inte föreligga. Kommunalt ansvar Vad gäller kommunens ansvar för vattenförsörjning har den planerade verksamheten betydande positiva konsekvenser. Övriga intressen Kulturmiljön berörs inte. Eftersom elpumpar används så påverkas inte luftmiljön och något buller uppstår inte. Friluftsliv och rekreation berörs inte. Eftersom uttaget sker på stort djup berörs inte mark och vegetation, uttaget har pågått under lång tid och någon negativ påverkan har inte uppstått. Fiskeintressen och kraftintressen är inte relevant i sammanhanget Sårbarhet för klimatförändringar Det aktuella grundvattenmagasinet är stort och kan därför tåla variationer i nybildningen. Huvudalternativet innebär fördelning av uttaget på flera uttagspunkter än i nollalternativet, vilket är en fördel vad gäller påverkan på grundvattennivåer samt risken för saltvatteninträngning.
22 Huvudalternativet innebär ett minskat totalt uttag på Sölvesborgshalvön jämfört med nollalternativet, där tillståndet överstiger tillgången i betydande grad Utvecklingen av kloridhalten följs med ett kontrollprogram redan idag och detta kommer att utökas. Miljömål och miljökvalitetsnormer (MKN) Utnyttjande av grundvattnet för kommunal vattenförsörjning bedöms ligga väl i linje med Miljöbalkens grundläggande bestämmelser om hushållning med resurser och bedöms även främja långsiktigt hållbar utveckling formulerad i miljömålen. Möjligheterna att uppnå god status förbättras eftersom det nu ansökta samlade uttaget är i balans med tillgången, tidigare tillståndsgivet uttag innebär ett betydande överuttag.