ARBETSPLAN Cirkulationsplats Väg 99/392 i Pajala BESKRIVNING Pajala kommun, Norrbottens län. Objektnr: BD Upprättad den

ARBETSPLAN Cirkulationsplats Väg 99/392 i Pajala BESKRIVNING Pajala kommun, Norrbottens län Objektnr: BD-8211979 Upprättad den 2014-02-28

Titel: Cirkulationsplats Väg 99/392 i Pajala Utgivningsdatum: 2014-02-28 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Simon Lövgren Uppdragsansvarig: Susanne Waara-Johansson, Sweco Tryck: Distributör: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå, telefon: 0771-921 921 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 5 2 BAKGRUND OCH MOTIV... 6 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 2.2 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT... 9 3 SYFTE, MÅL OCH AVGRÄNSNINGAR...11 3.1 ARBETSPLANENS SYFTE...11 3.2 PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL...11 3.3 REFERENSSTANDARD...11 4 VÄGFÖRSLAGET...11 4.1 ARBETSPLANENS OMFATTNING...11 4.2 TRAFIK...12 4.3 TYPSEKTIONER...12 4.4 PLAN- OCH PROFILSTANDARD...13 4.5 KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR...13 4.6 GEOTEKNIK...13 4.7 HYDROLOGI OCH HYDROTEKNIK...13 4.8 KOLLEKTIVTRAFIK...13 4.9 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK...14 4.10 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER...14 4.11 ÖVRIGA VÄGANORDNINGAR...15 4.12 ANDRA ÅTGÄRDER OCH ANORDNINGAR...15 5 VÄGHÅLLNINGSANSVAR FÖR ALLMÄNNA VÄGAR...15 5.1 FÖRÄNDRING AV VÄGHÅLLNINGSOMRÅDE...15 5.2 FÖRÄNDRING AV ALLMÄN VÄG...15 6 KONSEKVENSER AV VÄGFÖRSLAGET...15 6.1 TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER...15 6.2 MILJÖKONSEKVENSER...16 6.3 KONSEKVENSER FÖR PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING...17 6.4 PÅVERKAN UNDER BYGGNADSTIDEN...17 7 MARKÅTKOMST...18 7.1 FASTSTÄLLELSEPRÖVNING...18 7.2 VÄGOMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG...19 7.3 OMRÅDE MED TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT...20 7.4 OMRÅDE FÖR ENSKILD VÄG...20 8 KOSTNADER...20 9 FORTSATT ARBETE...20 9.1 BYGGHANDLING...20 9.2 DISPENSER OCH TILLSTÅND...20 9.3 PRODUKTION...20 9.4 KONTROLL OCH UPPFÖLJNING...20 10 SAKÄGARE...20 3

11 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...21 12 UNDERLAGSMATERIAL...21 4

1 Sammanfattning De befintliga vägkorsningarna i Pajala centralort är livligt trafikerade och behöver förbättras avseende trafiksäkerhet, tillgänglighet och gestaltning. Planeringen av nya gruvor i området kring Kaunisvaara, norr om Pajala, bedöms på sikt leda till många nya arbetstillfällen och en ökad befolkningsmängd. Även transportbehovet på väg 99 bedöms kunna öka i framtiden på grund av den planerade gruvverksamheten. Trafikverket planerar därför en ombyggnation av vägkorsning 99/392 till en cirkulationsplats. Arbetsplanen omfattar denna korsning. Syftet med arbetsplanen är att ge väghållaren markåtkomst och rätt att bygga vägen. I samband med arbetsplanenen tas en miljökonsekvensbeskrivning fram. Målet med projektet är bland annat en trafiksäker korsning med en trygg miljö för de oskyddade trafikanterna. Cirkulationen placeras i samma höjd som befintlig korsning och gångpassager anläggs över väg 99. Trottoarer, som ansluts till cirkulationen, anläggs längs väg 392 och på östra sidan av Kengisgatan. Länsstyrelsen beslutade den 21 september 2010 att vägprojektet inte kan komma att medföra betydande miljöpåverkan. Projektet medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts. Inga kulturhistoriska lämningar eller fornlämningar berörs. Det finns inga områden med produktiv jordbruks- eller skogsmark i anslutning till korsningen. Industribyggnader utgör ett dominerande inslag runt korsningen. Miljökonsekvensbeskrivningen godkändes av länsstyrelsen den 10 augusti 2012 Den breda vägen med relativt stora mängder tung trafik utgör en barriär för de oskyddade trafikanterna och föreslagna åtgärder minskar vägens barriäreffekt. Under arbetet med arbetsplanen har samråd genomförts med berörda och indirekt berörda sakägare. Markåtkomst sker frivilligt genom avtal, berörda markägare kommer att teckna vägrättsavtal med Trafikverket. Projektet finanseras genom Trafikverkets länstransportplan. Den kalkylerade anläggningskostnaden bedöms i detta skede uppgå till cirka 3,65 Mkr enligt 2014 års prisnivå. 5

2 Bakgrund och motiv 2.1 Förutsättningar 2.1.1 Allmänt Väg 99 löper från Karesuando i norr till Haparanda i söder och är ett viktigt regionalt stråk för transport av bland annat gods och timmer. Det är en av de viktigaste och mest trafikerade vägarna i Pajala kommun och leder genomfartstrafiken genom tätorten Pajala. Pajala är knutpunkt för ett flertal länsvägar som väg 392 mot Överkalix och väg 403 mot norra Finland och Norge. Fyrvägskorsningen mellan väg 99 och väg 392 i centrala Pajala är livligt trafikerad av fordon och oskyddade trafikanter. Den behöver förbättras med avseende på trafiksäkerhet, tillgänglighet och miljö. Planeringen av nya gruvor norr om Pajala, kommer att innebära ökad trafik med många tunga transporter och dispenstransporter i korsningen. Den befintliga korsningen är stor och vid. Det är en fyrvägskorsning av typ C med kanalisering på både sekundär- och primärvägen. Från sekundärvägen råder väjningsplikt. Vägbredden är 10,2 m väster om väg 392 och i övrigt 6,5 m. Väg 392 och Kengisgatan är 9 meter breda. Säkrade passager för oskyddade trafikanter saknas. 2.1.2 Trafikförhållanden Trafikmängden på väg 99 är 1740 fordon per årsmedeldygn, väster om väg 392, och 1190 fordon per dygn, öster om väg 392. Andelen tung trafik är ca 8 % väster och ca 11-12 % öster om väg 392, se Figur 2.1. På Kengisgatan har det inte gjorts någon trafikmätning och här har det gjorts ett antagande om trafikeringen. Enligt Pajala kommun trafikeras Kengisgatan av ungefär samma antal fordon som väg 982.01. Väg 982.01 trafikeras av 2260 fordon per dygn och därmed antas Kengisgatan ha samma trafik. Väg 99 har en skyltad hastighet på 40 km/h genom korsningen och 60 km/h på väg 392. Den breda, vida korsningen med öppna kringliggande ytor inbjuder till högre hastighet än skyltad. Väg 99 har idag högsta bärighetsklass, BK1, och transportkvaliteten bedöms överlag vara god för fordonstrafiken på vägen. Inga gång- och cykelvägar ansluter i korsningen, men den trafikeras i hög grad av oskyddade trafikanter, Figur 2.1 Schematisk bild över vägskäl 99/392. Andel tung trafik anges inom parentes. 6

främst till arbetsplatser söder om väg 99. Dessa är hänvisade att gå och cykla i blandtrafik. Den vida korsningen och relativt stora mängder tung trafik utgör en barriär för de oskyddade trafikanterna som vill passera genom korsningen. Länstrafiken har linjetrafik från Pajala mot Kiruna, Gällivare, Haparanda och Luleå. Inga busshållplatser finns i anslutning till korsningen. Väg 99 och 392 är rekommenderade vägar för farligt gods. De förhållandevis stora trafikmängderna från sekundärvägen och höga hastigheter på primärvägen utgör en trafiksäkerhetsrisk för alla trafikanter i korsningen. 2.1.3 Olycksstatistik I den aktuella korsningen 99/392 har det mellan åren 2010-2011 inträffat 3 stycken olyckor med personskador enligt utdrag från STRADA (nationellt informationssystem om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet), 2 stycken korsande olyckor och en singelolycka, sammanlagt skadades 5 personer lindrigt. Enligt uppgifter från kommunen har det varit incidenter i korsningen detta redovisas ej i Arbetsplanen då statistik över incidenter saknas. 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning Pajala kommun har ca 6400 invånare varav ca 2000 personer bor i Pajala centralort. Pajala är en glesbygdskommun med vikande befolkningsunderlag och har under lång tid genomgått en procentuellt större befolkningsminskning än läns- och riksgenomsnittet. Pajala kommun har även den högsta medelåldern av Sveriges kommuner. Kommunen har lång tradition inom skogs- och trävaruindustrin. I Pajala finns fyndigheter som är intressanta ur ett gruvperspektiv. Vid Kaunisvaara, beläget 25 km norr om Pajala, har Northland Resources AB påbörjat uppbyggnaden av gruvverksamhet. Brytning av malm har påbörjats under första kvartalet 2013. Gruvorna bedöms på sikt leda till många nya arbetstillfällen och en ökad befolkningsmängd. Den aktuella korsningen ligger i Pajala tätort, med centrala Pajala i norr. I centrum är bostadsbebyggelse, handel och service koncentrerad. Närmast korsningen norrifrån finns en bensinstation och ett hotell. Söder om korsningen längs väg 392 finns ett industriområde med flertalet stora arbetsplatser. Längre fram övergår industriområdet ganska snabbt i skogsmarker. Landskapet runt korsningen är relativt öppet. Vegetationen längs alla vägar, utom mot norr, är låg och övergår till skogsmark ett par hundra meter bort. Väg 99 är belyst genom Pajala tätort, väster om väg 392. Även anslutande vägar är belysta fram till korsningen. Kommunala vatten- och avloppsledningar, dagvatten, fjärrvärme, elledningar samt optokablar finns i anslutning till korsningen. Industribyggnader utgör ett dominerande inslag runt korsningen. 7

2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden Pajala kommun är en typisk skogskommun i Norrbottens inland. Den dominerande landskapsbilden är ett relativt flackt skogsland, genomflutet av älvar, bäckar och andra vattendrag. I anslutning till korsningen finns ett antal riksintressen: Torneälvens och Kalixälvens vattenområde ingår i det svenska Natura 2000 nätverket. Torneälven är riksintresse för friluftsliv och naturvården enligt miljöbalken 3 kap 6. Väg 99 är av riksintresse som väg av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Korsningen finns inom riksintresseområdet för friluftsliv samt naturvård. De planerade åtgärderna påverkar inte de värden riksintressena för naturvård och friluftsliv avser att skydda det vill säga Torneälven. Avståndet från den planerade cirkulationsplatsen till älven är ca 600 meter. För ytterligare miljö- och kulturförhållanden se avsnitt 6 Konsekvenser av vägförslaget och bilagd MKB. 2.1.6 Kommunala planer För området gäller Pajala kommuns översiktsplan (ÖP) som antogs 2011-06-14. Den kommuntäckande översiktsplanen redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändning, riktlinjer samt kommunens visioner och målsättningar. Korsningen 99/392 och kvarteret söder om den omfattas delvis av en stadsplan från 1972, reviderad år 1974 inför byggnation och anslutning av väg 392. Detaljplan för del av fastighet Pajala 11:59, 9:3 samt 11:37, i Pajala centralort i anlutning till väg 392 och väg 99 finns ute på samråd till i april 2014. Pajala tagit fram ett förslag till en fördjupad översiktsplan för Pajala centralort med riktlinjer och strategier för ortens utveckling. Samråd för den nya fördjupade översiktsplanen för Pajala centralort, har skett mellan den 25 november 2013 till den 27 januari 2014. 8

Tabell 1 Kommunala planer Plan/område Namn Laga kraft Arbetsplanens Beröringspunkter Översiktsplan Pajala kommun 2010-06-14 Översiktsplan Fördjupad översiktsplan, Pajala centralort Pajala centralort fördjupad översiktsplan Korsning 99/392 Stadsplan/ Pajala 11:37 m fl Stadsplan/ Malmen 11 m fl Detaljplan Detaljplan Industriområdet 1974-09-13 Korsning 99/392, del av väg 392, del av 11:37 Stadsplan för Pajala kyrkby Pajala centralort Del av östra industriområdet Pajala centralort Kv Vilan och Kv Ljungen 1958 Malmen 11 1983-06-16 Korsningen 99/392 1997-05-22 Korsningen 99/392, del av väg 392 2.1.7 Ekonomiska förutsättningar Länstransportplanen har ett antal potter kopplade till investeringsåtgärder längs statliga och kommunala vägar, kollektivtrafik, kommunala satsningar, gång- och cykelvägar samt enskilda vägar. Väg 99/392 i Pajala är med som ett objekt som omfattas av trafiksäkerhetsåtgärder längs det statliga vägnätet. Planerad byggstart av cirkulationsplatsen är tidigast år 2015. 2.2 Tidigare utredningar och beslut 2.2.1 Bristanalys En bristanalys som omfattar korsningen 99/392 och väg 982 genom Pajala togs fram i september 2007. Syftet med denna var att studera behov av åtgärder inom vanliga tätortskaraktärer. I bristanalysen noterades bland annat de otydliga entréerna från väg 99. 2.2.2 Förstudie En förstudie för vägskälen 99/982.01, 99/392 och 99/982 inleddes av Trafikverket i juni 2010. Då skickades samrådshandling ut till Pajala kommun, Sattajärvi sameby, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Försvarsmakten och allmänheten. För samrådsredogörelse, se bilaga 3 i förstudien BD 8211976 daterad 2011-04-30. Länsstyrelsen i Norrbotten beslutade 2010-09-21 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 9

I förstudien har tänkbara åtgärder analyserats enligt fyrstegsprincipen. Steg 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt Transportbehovet skulle kunna påverkas genom ekonomisk styrning eller samhällsplanering, men även om transporter flyttas till kollektivtrafik och förhållanden för gång- och cykeltrafiken förbättras bedöms detta inte minska behovet av biltransporter. Transporterna kommer att öka på grund av planerad gruvdrift. Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon. Lösningar med intelligenta transportsystem, till exempel detekteringssystem, hastighetspåminnande information och hastighetskameror är möjliga. ITSlösningar kan förbättra tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter och fordonstrafik i korsningen. Steg 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder Ny korsningsutformning med cirkulationsplats och säkra passager för oskyddade trafikanter med anslutande gång- och cykelvägar. Trafiksäkerhet och framkomlighet ökar då för samtliga trafikantgrupper. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Några större nybyggnadsåtgärder har inte utretts i förstudien. Med förstudien som grund fattade Trafikverket Region Nord 2011-02-07 beslut att driva projektet vidare till arbetsplan och bygghandling med inriktning enligt steg 3, Begränsade ombyggnadsåtgärder. 2.2.3 Arbetsplan Trafikverket beslutade för att uppnå trafiksäkerhetsmålen att gå vidare med vägskälet 99/392 till arbetsplan och bygghandling för ombyggnation till en cirkulationsplats. Arbetsplanen har upprättats efter samråd (se vidare kapitel 11 Samråd/Samrådsredogörelse). Efter samrådet upprättades en MKB som godkändes av länsstyrelsen den 10 augusti 2012. I MKB:n beskrivs även miljökonsekvenser för eventuella framtida åtgärder vid vägkorsningarna 99/982.01 samt 99/982. 2.2.4 Kommunala planer Åtgärdsförslaget i arbetsplanen går inte i strid med Pajala kommuns översiktsplan. Pajala tagit fram ett förslag till en fördjupad översiktsplan för Pajala centralort med riktlinjer och strategier för ortens utveckling. Samråd för den nya fördjupade översiktsplanen för Pajala centralort, har skett mellan den 25 november 2013 till den 27 januari 2014. 10

3 Syfte, mål och avgränsningar 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 Projektets syfte och mål Efter funktionsanalys har projektets specifika mål formulerats som: Trafiksäker och estetiskt tilltalande korsning. God framkomlighet och tillgänglighet till målpunkterna i området. Trygg och säker miljö för de oskyddade trafikanterna som inbjuder till gång och cykling. 3.3 Referensstandard Pajala kommun har gjort en översyn av referenshastigheterna inom tätorten. Referenshastigheten för väg 99 har ändrats på aktuell sträcka från VR50 till nuvarande VR40. Referenshastigheten för väg 392 har ändrats från VR50 till nuvarande VR60 genom industriområdet. 4 Vägförslaget 4.1 Arbetsplanens omfattning Denna arbetsplan behandlar ombyggnad av korsningen mellan väg 99 och väg 392 till cirkulationsplats. Cirkulationen placeras i plan och höjdläge som den befintliga korsningen. Enligt förstudien ökar framkomligheten och passagerna blir säkrare för all fordonstrafik när korsningarna byggs om till cirkulationsplatser. Cirkulationsplatser har trafiksäkerhetshöjande fördelar i jämförelse med andra korsningstyper genom att skadeföljden oftast blir lindrig. Cirkulationsplatser har färre konfliktpunkter och hastigheterna är oftast låga. Tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter förbättras genom anläggande av säkrade passager och anslutande gång- och cykelvägar. Det blir tryggare för de oskyddade trafikanterna att passera körbanan om till- och frånfarterna är avsmalnade så att fordonen tvingas sänka hastigheten samt att passagen får en tydlig markering. 11

4.2 Trafik Mål- och startpunkterna för fordonstrafiken antas i framtiden vara samma som idag. Trafikverket har tagit fram prognoser över hur personbilstrafiken ökar från 2006 till 2030. För Norrbottens kust och inland som Pajala antas tillhöra förväntas biltrafiken öka med 23 %. Det kan jämföras med en 10-procentig ökning för Västernorrland och en 12-procentig ökning för Jämtland. Den procentuella ökningen antas vara densamma på alla de fyra benen i korsningen varför dagens trafiksiffror räknas upp med 23 % på samtliga ben i korsningen. Bedömningen görs att den exceptionella utvecklingen i Pajala innebär ytterligare trafikalstring utöver det generella uppräkningstalet. Därför har arbetspendling till Kaunisvaara (Northland och Clifton) från Pajala som bedöms uppgå till 1080 fordon adderats till de uppräknade siffrorna. Kaunisvaara ligger utefter väg 99 i riktning mot Karesuando. Alla de 1080 fordonen kommer att trafikera väg 99 mot Karesuando. De 1080 fordonen genereras någonstans. Ett antagande görs om att det genereras lika många fordon av de 1080 på de tre kvarvarande benen, det vill säga 360 (1080/3). Arbetspendlingen fördelar sig enligt följande: 1080 fordon på väg 99 märkt mot Karesuando i figur 4.2 360 fordon på väg 99 märkt mot Haparanda i figur 4.2 360 fordon på väg 392 360 fordon på Kengisgatan Figur 4.2 Prognosticerad trafik för korsningen väg 99/392. (ÅDT) 4.3 Typsektioner Cirkulationsplatsen placeras i samma höjd som befintlig korsning och cirkulationens mittpunkt är flyttad söderut från befintlig korsnings mittpunkt. Den är utformad med ett körfält inne i cirkulationen och ett körfält i samtliga till- och frånfarter. Körfältet i cirkulationen är 7,0 m brett och utöver detta är 2,0 m av rondellen överkörningsbar. 12

För att få ner hastigheten på väg 99 utformas benen in mot cirkulationen avböjda och frånfarterna smalnas av för att få ner hastigheten vid passagerna. Gångpassage anläggs över väg 99 med en bredd på 3,0 meter och förses med förstärkt belysning. Längs väg 392 anläggs en trottoar med en bredd på 2,0 meter som ansluts till cirkulationsplatsen. Trottoar anläggs längs Kengisgatan på östra sidan. 4.4 Plan- och profilstandard Förändringar genomförs i både plan- och profilgeometrin. Plangeometrin förändras genom att korsningstypen förändras från en korsning med kanalisering och vänstersvängkörfält till en cirkulationsplats. Profilgeometrin genomgår mindre förändringar då korsningen till största del anläggs i befintlig väg. 4.5 Korsningar och anslutningar Framkomlighet för de långa fordon som rör sig ut från Shell till Kengisgatan och gör en höger-höger sväng ut på väg 99 västerut ä idag begränsad. En ändring av infarten till Shell kan förbättra framkomligheten pga att vägbanan breddas och utformas efter körspår för en 24 meters skogsbil. I alternativet har körspår med just en 24-meters skogsbil studerats, så att rörelsen fungerar från Shell till Kengisgatan och höger ut på väg 99. 4.6 Geoteknik Landskapet runt Pajala domineras av vidsträckta myr- och våtmarksområden där jorden består av torv. Morän påträffas som ytjord inom höglänt terräng samt som uppstickande moränholmar i myrar inom den låglänta terrängen. Området kring korsningen utgörs troligen av gammal ängsmark som i dag är bebyggd till stora delar. Grundvattenytan varierar mellan att ligga ca 0,5 meter under markytan till att ligga 1,5 meter under markytan. (Se Tekniskt PM Geoteknik). 4.7 Hydrologi och hydroteknik Inga vattendrag, skyddsområden för vattentäkter eller brunnar berörs. De trummor som berörs är endast till för att avvattna vägen. 4.8 Kollektivtrafik Länstrafiken har linjetrafik från Pajala mot Kiruna, Gällivare, Haparanda och Luleå. Inga busshållplatser finns i anslutning till korsningen. 13

4.9 Gång- och cykeltrafik I korsningen väg 99/392 färdas de oskyddade trafikanterna tillsammans med blandtrafik. Gångpassage anläggs med förstärkt belysning över väg 99 med en bredd på 3,0 meter. Längs väg 392 anläggs en trottoar med en bredd på 2,0 meter som ansluts till cirkulationsplatsen, trottoaren startar vid anslutning till fastighet Pajala 11:37 och sträcker sig fram till cirkulationsplatsen. En gångbana med en bredd på 3 m, anläggs efter gångpassagen över väg 99 fram till Kengisgatans anslutning. 4.10 Skadeförebyggande åtgärder 4.10.1 Barriäreffekter Den breda vägen, den vida korsningen, och relativt stora mängder tung trafik utgör barriär för de oskyddade trafikanterna som vill passera genom korsningen. Åtgärderna minskar vägens barriäreffekter. 4.10.2 Buller Inga boende finns i närheten till korsningen och berörs inte av buller från vägen, därför har ingen bullerberäkning gjorts. 4.10.3 Mark- och vattenföroreningar För att minska risk för påverkan av grundvatten leds dag- och regnvatten till vägdiken. En noggrannare inventering av enskilda brunnar ska ske under bygghandlingsskedet så att planerade åtgärder inte ska påverka vattentillgångar eller vattenkvaliteten negativt. 4.10.4 Kulturmiljö Inga kända kulturvärden finns i anslutningen till korsningen. 4.10.5 Naturmiljö I anslutning till korsningen finns inga områden med produktiv jordbruks- eller skogsmark. 4.10.6 Skyddsåtgärder under byggtiden För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation 2006:105 Miljökrav vid upphandling av bland annat entreprenader och 2009:119 Krav avseende kvalitet och miljöstyrning ). I 2006:105 regleras utbildningskrav för personal, hantering av kemiska produkter samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Tilläggskrav avseende t.ex. buller i boendemiljöer och skydd av mark och vatten kommer att ställas i dokumentet. 14

Byggplats organiseras så att all mark och vegetation utanför markområdet skyddas och inte används till etablering, upplag etc. Trafikverket anvisar endast vägområdet som arbetsområde. Trafikverkets riktlinjer för broar och trummor, som syftar till en tillfredsställande ekologisk funktion, kommer att följas vid arbeten med vägtrummor. Om misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet avbrytas och beställaren kontaktas. 4.11 Övriga väganordningar Befintlig belysning måste anpassas till den nya utformningen av korsningen och passagen får förstärkt belysning. 4.12 Andra åtgärder och anordningar Ledningar finns i anslutningen till korsningen både i luft och i mark och måste till vissa delar flyttas. Befintlig vattenledning förses med skyddsrör under ny vägdel. 5 Väghållningsansvar för allmänna vägar 5.1 Förändring av väghållningsområde Inom det aktuella området är Trafikverket väghållare av väg 99 och väg 392. Pajala kommun är väghållare för Kengisgatan. Arbetsplanen medför inga förändringar av väghållningsområde. 5.2 Förändring av allmän väg Ingen förändring av allmän väg sker. 6 Konsekvenser av vägförslaget 6.1 Trafiktekniska konsekvenser 6.1.1 Trafikmängder Dagens trafiksiffror har räknats upp med 23 % samt att hänsyn har tagits till den ökade trafik som planeringen av nya gruvor i området kommer att medföra. Se kap 4.2 Trafik. 6.1.2 Framkomlighet Generellt ökar framkomligheten för all fordonstrafik när korsningar byggs om till cirkulationsplatser. Framförallt ökar framkomligheten för trafikanter från sekundärvägarna. 15

6.1.3 Trafiksäkerhet Cirkulationsplatser har trafiksäkerhetshöjande fördelar i jämförelse med andra korsningstyper genom att skadeföljden oftast blir lindrig. Cirkulationsplatser har färre konfliktpunkter och hastigheterna blir lägre. Tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter förbättras genom anläggande av säkrade passager och anslutande gång- och cykelvägar. 6.1.4 Trafikekonomi och komfort Fordonskostnaderna för pendlare och boende längs vägen påverkas inte. Framkomligheten ökar med en cirkulationsplats och kontinuiteten i körningen ökar. 6.1.5 Trafikantupplevelse och trafikservice Ett av projektmålen är att korsningen ska vara estetiskt tilltalande. Cirkulationsplatsens utformning är tydlig och uppmärksammar trafikanten på att man befinner sig i samhället Pajala. 6.2 Miljökonsekvenser Miljökonsekvenserna beskrivs mer ingående i miljökonsekvensbeskrivningen. daterad 2012-03-22 I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är enligt 1 (bevisbörderegeln) verksamhetsutövarens ansvar att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planeringsprocess följts och olika alternativ har bedömts ur miljösynpunkt. För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (TDOK 2012:1039 och TDOK 2012:93) och har möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 (hushållnings- och kretsloppsprinciperna) och 4 (produktvalsprincipen). Trafikverket tillgodoser också kunskapskravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med 4 (produktvalsprincipen). 16

Hänsynsregel i 6 (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket säkerställs genom Trafikverkets planeringsprocess. I detta fall ligger cirkulationsplatsen i en befintlig korsning och lokaliseringsregeln har mindre betydelse. Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet. Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) samt för omgivningsbuller (SFS 2004:675). Detta projekt medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts. 6.2.1 Hälsa och säkerhet För gående är effekterna positiva, en cirkulation med gånganslutning förbättrar säkerheten och framkomligheten. Skoterleden längs väg 99 kommer endast att påverkas under byggtiden. Projektet bedöms inte påverka friluftslivet negativt. 6.2.2 Natur- och kulturmiljö Inga områden med höga naturvärden kommer att beröras av de planerade åtgärderna. Utifrån de begränsade intrången samt föreslagna skyddsåtgärder bedöms projektet ha små effekter på naturmiljön. Inga riksintressen för rennäringen, strategiska platser eller viktiga områden berörs. Inga kulturhistoriska lämningar eller fornlämningar berörs. 6.2.3 Hushållning med naturresurser Åtgärder på vägen har så långt som möjligt projekterats för att minimera behovet av massor utifrån. 6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning Åtgärderna innebär intrång på fastigheter kring korsningen 99/392. Se dokumentet Sakägarförteckning och arealberäkning. 6.4 Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden kommer arbeten med tunga maskiner att pågå i området. Anläggningsarbetena och trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon orsakar störningar i form av intrång, buller, vibrationer och damning. Under byggtiden handhas miljöfarliga ämnen i viss utsträckning, främst oljor och bränslen, vilket ger viss risk för spill och utsläpp. 17

7 Markåtkomst 7.1 Fastställelseprövning Arbetsplanen för detta projekt kommer att upprättas och ställas ut men inte fastställas utan markåtkomst sker frivillig genom avtal. Berörda markägare och Trafikverket kommer att teckna vägrättsavtal. Under utställelsetiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när utställelsetiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar arbetsplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny utställelse behöva göras. Vid fastställelse av plan, översänds arbetsplan och utlåtande till länsstyrelsen som yttrar sig över arbetsplanen. Därefter begärs fastställelse av arbetsplanen. De som har lämnat synpunkter på arbetsplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter utställelsetiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa arbetsplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslut att fastställa arbetsplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Arbetsplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur arbetsplaner ska ställas ut och fastställas regleras i 17-18 väglagen och 30-36 vägkungörelsen. 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i arbetsplanens beskrivning och på plan- och profilritningarna samt de villkor som tas upp i beslutet. För arbetsplaner som inte fastställelseprövas gäller motsvarande med den skillnaden att det inte finns något beslut. Istället får dessa arbetsplaner rättsverkan genom de avtal om vägrätt som upprättas med berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare. 7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. 18

Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 7.2 Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i arbetsplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 4. Dessutom ingår en kantremsa i vägområdet på båda sidor. Kantremsan behövs som snöupplag. På planritningarna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i sakägarförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. 7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, arbetsplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Gränsen för nytt vägområde är markerad med lång kort långstreckad linje på planritning 1 01 T 02 01. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 830 m². 7.2.2 Vägområde inom detaljplan Inom områden med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser uppkommer ingen vägrätt. Kommunen tillhandahåller den mark eller det utrymme som behövs för vägen. 7.2.3 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Inget område med inskränkt vägrätt förekommer i arbetsplanen. 7.2.4 Område med inskränkt drift Inget område med inskränkt drift förekommer i arbetsplanen. 19

7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt Inget område med tillfällig nyttjanderätt förkommer i arbetsplanen utan Trafikverket anvisar endast vägområdet som arbetsområde. Om ytterligare mark behövs ansvarar entreprenören för val av plats och att erforderliga avtal om tillstånd anskaffas. 7.4 Område för enskild väg Kengisgatan är inte enskild väg utan en allmän väg med kommunal väghållare. Vägområden för allmänna vägar med kommunal väghållare ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det kommunala vägnätet hanteras av kommunen. Se även 2.2.4 och 5. 8 Kostnader Anläggningskostnaden för projektet har beräknats till ca 3,65 Mkr i 2014 års prisnivå. 9 Fortsatt arbete 9.1 Bygghandling Den miljöhänsyn och föreslagna skyddsåtgärder som tas upp överförs till projektets bygghandling. 9.2 Dispenser och tillstånd Val av platser för täkter och uppläggning av massor samt anmälan/tillstånd i samband med detta sköts av entreprenören. Om förorenade massor påträffas ska de anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 28, (1998:899) förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 9.3 Produktion 9.3.1 Trafikföring under byggtiden Under byggtiden kommer trafiken att kunna fortgå på befintliga vägar. 9.4 Kontroll och uppföljning Uppföljning av krav sker genom entreprenörens egenkontroll på byggmöten samt vid slutbesiktning. 10 Sakägare Avgränsning av sakägarkretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som arbetsplanen medför på omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har medtagits de som påverkas av förändrat väghållningsansvar, ändrade utfartsförhållanden, bullerstörningar m.m. För påverkan i natur-, kultur- och vattenmiljöer har medtagits de organisationer, lokala organ, sammanslutningar och andra som har ett väsentligt intresse i saken. 20

Sakägarförteckningen är indelad i tre delar: Del 1. Direkt berörda fastigheter, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar som berörs av nya markanspråk. Innehavare av rättigheter som servitut, ledningsrätt och nyttjanderätt och andra rättigheter som berörs av nya markanspråk. Del 2. Indirekt berörda fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar och rättighetsinnehavare som berörs på annat sätt än genom nya markanspråk, till exempel berörs av åtgärder inom nuvarande vägområde, angränsar till planområdet, får en anslutning förändrad eller stängd, berörs av indragning av väg från allmänt underhåll, berörs av emissioner (buller, vibrationer med mera) eller använder parallell- eller ägovägar. Del 3. Övriga intressenter (kommun, länsstyrelse, myndigheter, lokala organ och sammanslutningar) vilkas verksamhetsområde berörs av vägprojektet. 11 Samrådsredogörelse I arbetsplaneskedet har samråd hållits med Pajala kommun och ett sakägarmöte har hållits 2012-02-07, se dokumentation enligt hänvisning från Arbetsplanens innehållsförteckning. Samråd har även hållits med fastighetsägare för Malmen 11 för att få till en fungerande utfart för besökare till och från Shell. 12 Underlagsmaterial Trafikverket, Förstudie Vägskäl 99/982.01, 99/932 och 99/982, beslutshandling, 2011-04-30. Förstudien för objektet finns tillgänglig hos Trafikverket Region Norr i Luleå, Sundsbacken 2-4 eller på www.trafikverket.se. www.pajala.se, Pajala kommun 21

Trafikverket, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se