Vår tids samhällsomdaning

Relevanta dokument
Vår tids samhällsomdaning

Vår tids samhällsomdaning

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet

Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse

Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl?

Vår tids samhällsomdaning i en värld i förändring

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Hans Abrahamsson. Anförande vid Länsstyrelsens workshop kring Sociala risker och social oro Uppsala län den 12 mars, 2013

Vår tids samhällsomdaning

Inspel Tema 1 Session 2 Konferensen Styra och leda framtidens välfärd 9-10 januari 2018, Göteborg. Hans Abrahamsson

Den stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter

Vår tids stora samhällsomdaning

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Vår tids samhällsomdaning

Hans Abrahamsson School of Global Studies

Blekinge län i en värld i förändring

Vår tids samhällsomdaning

Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar

Vägar till ett motståndskraftigt samhälle

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning

Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Vår tids stora samhällsomdaning

SYDNÄRKE. i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Den sociala hållbarhetens och folkhälsans utmaningar

Vår tids stora samhällsomdaning

Dags av runda av. Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse

Vår tids stora samhällsomdaning

Allmännyttan i en värld i förändring. Vår tids stora samhällsomdaning - vart i hela världen är vi på väg?

I. En komplex samhällsfråga? - Vad är det och varför behövs medborgardialog för att hantera dom! Nils Munthe, SKL Hans Abrahamsson, GU

Program för social hållbarhet

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Malmös väg mot en hållbar framtid

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

KAIROS. Civilsamhället i ett förändrat politiskt landskap Delprojekt I PROBLEMET

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Extremism och lägesbilder

Program för social hållbarhet

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Människan i staden - hur fungerar vi?

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.

Det handlar om jämlik hälsa

Nödvändiga Synvändor för en rättvis och socialt hållbar utveckling

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

Seminarium 20 februari 2019 OMEP:s stockholmskrets

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft

Scouternas gemensamma program

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Vad diskuterades på Rektors inspirationsdagar aug? En sammanfattning

GAPS Governance and Policy for Sustainability

Vad vill samhället med museerna?

Introduk)on )ll dialog. 14 april 2015 Angered

Göteborgs Stads program för en jämlik stad

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Strategisk plan. för Umeå kommun

Medskapande för att möta komplexa samhällsutmaningar

Regional överenskommelse

Strategi. Kulturstrategi

Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet

Strategiska planen

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

VÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Och hur ska det gå till då?

Vår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET OCH MEDBORGARDIALOG

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Kursplan för SH Samhällskunskap A

samhällskunskap Syfte

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

SKL:s kongressmål och prioritering

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Transkript:

Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Vår tids samhällsomdaning Svensk välfärd i en värld i förändring Ett samtal om komplexa samhällsproblem - om konsten att göra synvändor och om att värna välfärden och den sociala hållbarheten Inspel på den nationella FINSAM-konferensen Ett hållbart samhälle genom samverkan 17 18 april 2018, Göteborg Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Strukturellt våld Livslångt lärande: Teori och praktik Transdisciplinär Kunskapsproduktion Vikten av samverkan

Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Klimatförändringar Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS /Sidenvägen Fri tillgång till information - egenmakt Digitalisering Globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse städer allt viktigare Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt medför utmaningar för en hållbar samhällsutveckling, globalt, nationellt och lokalt såväl ekonomiskt, ekologiskt, socialt som kulturellt

Samhällsomdaningens globala utmaningar Globalisering Ojämn utveckling Nya konfliktmönster Urbanisering Segregation Social polarisering Transnationell migration Främlingsfientlighet Nationell populism

Komma i RETORISK form! Globala regelverk AGENDA 2030 Transformativt verktyg för en hållbar utveckling? Den hållbara utvecklingens fyra dimensioner ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt Brundtland (1987): Our Common Future FN (1992): RIO Summit Environment & Development WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation Lokalt samhällsengagemang United Nations Sustainable Development Goals (SDGs) 2030 Agenda for Sustainable Development,. Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable För ett jämlikt Trollhättan Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet Nycklar att vrida med Social hållbarhet i svensk lagstiftning: Regeringsformen 1974 2 Portalparagrafer: Socialtjänstlagen 2001 kap1, Plan- & Bygglagen 2010 kap 1, Miljöbalken 1998:808, Hälso- och sjukvård 1982:763, Skollagen 2010:800, Socialförsäkringsbalken 2010:110, Diskrimineringslagen 2008:567 Regeringsförklaringen 2015 Källa: Göteborgs Stad Jämlikhetsrapporten 2017 s 235

Samhällsomdaningens nationella utmaningar Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Välfärdens och det sociala kontraktets betydelse för Den fred- stora och omdaningen utveckling i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Trettioåriga kriget 1648 Westfalisk Ordning Government Nationalstaten 1944 Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Kung Feudal herrar Städer Nya konfliktlinjer Höger vänster Territoriell Funktionell - Kosmopolitisk Från klasskamp (klassidentitet) till identitetspolitik (kulturell gemenskap). Det kulturellt annorlunda blir till ett hot. Brist på gemensam framtidsvision och tro på kollektiv förmåga RETROTOPIA (Zygmunt Bauman) Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner

Vår tids regionala samhällsutmaningar De nationella produktionssystemens omställning till Globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse och skapar en ny ekonomisk geografi uppbyggd kring urbana regioner Kostnad Skatteflykten dränerar välfärden Sverige 46 miljarder = årlig kostnad för 340 000 barn i förskolan eller 120 000 undersköterskor Dagens samhälle 11.4.2016 Priset för inträdesbiljetten skapar finansieringsgap som utmanar den sociala tilliten 20 mrd/år 2020-2030?? Investeringskrav Minskade transfereringar Försörjningsstöd Skatteutjämning?? Självfinansieringsgrad Skattebas Försörjningskvot Företagsbeskattning i Europa minskar med 10-15% per år Tid Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd icke lagstadgade kommunala åtagande i riskzonen kultur och fritid: föreningsbidrag, fältassistenter, fritidsgårdar!!

Samhällsomdaningens lokala utmaningar Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor ojämn utveckling Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets tudelning Världsordning National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Från wellfare (kräv din rätt) Till workfare (gör din plikt) Vertikal tillit Rothstein Samverkan med Medborgarna!! Vi-grupper och gängbildningar flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär-/gemenskapsgrupper) Civilsamhälle - Etablerat föreningsliv - Sociala rörelser Horisontell tillit Putnam Identitet och lojalitet bristande samverkan mellan och inom, välfärdens olika organisationer Informella trygghets-, försörjnings- och rättssystem risken för dolda maktordningar De stigande förväntningarnas missnöje De minskade förhoppningarnas vanmakt

Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Den post-politiska staden Tillväxt innovation Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Identifiera den sociala hållbarhetens krav och analysera målkonflikter Utvecklingstänkandet i svenska kommuner formas av strävan efter global konkurrenskraft och i termer av fyra mantran kreativitet attraktivitet

Komplexa samhällsfrågor Politikens och förvaltningars behov av att förenkla, förtränga eller utestänga Att göra som alltid, bara mer och bättre Komplicerade problem kan hanteras genom god ingenjörskonst och med hjälp av beprövade erfarenheter Known Knowns, known unknowns Synliga och mätbara - oföränderliga Vår tids Komplexa samhällsfrågor Unknown unknowns, unknown knowns (Prokrastinering) * Kan inte förutses, föreställas inga beprövade erfarenheter * Aktörernas ojämlika maktförhållanden medför olika perspektiv på problemets orsak och lösning * Låg generaliserbarhet, varje situation är unik, i konstant förändring. Sättet på vilket den kan hanteras är ej manualiserbar. Det duger inte!! Dags att stanna upp, tänka till och göra annorlunda saknar makt, mod och insikt för att göra annorlunda The problem of the problem is the problem! En socialt hållbar politik i vår tid kräver synvändor!! Bauman: Behovet av en vision som utgår från medborgarnas kollektiva förmåga

INKLUDERANDE UTVECKLING Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Stadslandet och grön affärsutveckling The Big Green Opportunity En regional utveckling för alla Välfärd crowding out/ crowding in Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad heterogenitet medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Välfärdens politiska och sociala betydelse Tron på den kollektiva förmågan Offentlig sektor gemensam sektor Work / labour oavlönat arbete medborgarlön Ekonomisk tillväxt Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Förstärk samspelet mellan stad och land Offentlig upphandling som incitament till lokal resursmobilisering

Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Fokus på tillit och strukturer Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga, Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande vertikalt och horisontellt Underifrån Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Mentala strukturer Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Social Tillit är det skyddsvärda Känsla av samhörighet Nyanlända och utrikesfödda som resurser och som inte offer från assimilering till interkulturell samverkan Arbetsmarknadsoch bostadspolitik Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Fokus på sociala risker och på individen Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Medskapande dialog från passivt objekt till aktivt subjekt Söka upp folk där dom är Social investeringsfond Medborgarbudget

bristande samverkan mellan myndigheter och medborgarna! Samverkan och medskapande Samhällsbygge med människor och inte för människor Att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Samhällelig tillit skapas genom att göra tillsammans Komplexa samhällsfrågor skiljer sig från komplicerade problem genom att de är lokalt specifika och ofta i ständig förändring. Det ökar vikten av att berörda parter är delaktiga vid Problemformulering, identifiering och genomförande av åtgärdsprogram!! Formulering av problemet Varför Identifiering av åtgärder Vad Utformande av handlingsplan Hur Implementering av beslut Vem Uppföljning utvärdering När Delaktighet och inflytande Medskapandets hinder

Kunskapssyn Aristoteles tre kunskapsformer Episteme, Techne och Fronesis! Episteme står för den vetenskapliga kunskapen, med sina krav på generaliserbarhet och mätbarhet! Techne står för den praktiska kunskapen, ekonomi, teknik, hantverk! Fronesis står för den praktiska klokheten (wisdom). Den består i förmågan att möta konkreta situationer med lyhördhet, förnuft och etisk reflektion. Komplexa samhällsfrågor ökar vikten av Medskapad kunskap Att kombinera den teoretiskt förankrade kunskapen med den erfarenhetsbaserade

Välfärdens ekonomiska, politiska och sociala betydelse Tron på den kollektiva förmågan Dags att summera upp!! Välfärdens innehåll och finansiering en komplex samhällsfråga som kräver: samverkan mellan offentlig och gemensam sektor för att möta morgondagens behov av en gemensam och medskapad välfärd

Tack för inbjudan! Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se