Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Högskolan i Dalarna Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Vid Högskolan Dalarna bedrivs forskning och utbildning inom naturvetenskap, teknik, medicin, humaniora och samhällsvetenskap. I högskolans uppdrag ingår även att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Till grund för miljöarbetet ligger gällande miljölagsstiftning och av riksdagen fastställda handlingsprogram för miljöarbetet i Sverige. Högskolan ska stimulera till konkreta åtgärder som främjar hållbar utveckling. Detta ska ske genom att - miljötänkande och miljöaspekter ska så långt som möjligt integreras i allt beslutsfattande och i all verksamhet inom högskolans arbetsenheter - miljöhänsyn ska tas vid upphandling av varor och tjänster, vid förvaltning av högskolans resurser, samt vid omhändertagande av restprodukter - skapa möjligheter för anställda och studenter att skaffa kunskap och förståelse för miljöaspekter i samhällsutvecklingen, och därmed förutsättningar att kunna bidra till en ekologiskt hållbar utveckling - uppmuntra till utbildning och forskning kring miljöfrågor och sprida forskningsresultat om miljöfrågor till allmänhet och beslutsfattare - i samverkan med näringsliv och samhälle verka för hållbar utveckling - lagar och andra krav ska utgöra miniminivå i allt arbete för hållbar utveckling 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades 2014.
4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Tjänsteresor (stor påverkan) Elenergianvändning (något mindre påverkan) Uppvärmning av lokaler (något mindre påverkan) Användning av vatten (något mindre påverkan) Vanligt avfall (något mindre påverkan) 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Utbildning (stor påverkan) Forskning (stor påverkan) Samverkan (något mindre påverkan) 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? Högskolan Dalarna har för perioden år 2016-2019 upprättat och genom rektorsbeslut antagit mål för aktiviteter med en direkt betydande påverkan på miljön inom områdena: * Tjänsteresor, * Hållbar konsumtion, * Återvinning och avfall. Inom varje område finns ett övergripande mål samt ett antal specifika mål. Till varje specifikt mål har Högskolan definerat ansvariga för att målet nås samt indikatorer och uppföljningssätt. (I denna rapport redovisas endast målen.) Tjänsteresor Övergripande mål: Minska den negativa miljöpåverkan orsakad av tjänsteresor. Specifika mål: Mål 1 Tjänsteresor: Under åren 2016-2019 ska Högskolans utsläpp av koldioxid från tjänsteresor minska årligen med 3 % mätt i kg koldioxid per årsarbetskraft. Mål 2 Tjänsteresor: Från 2017 ska de utsläpp som tjänsteresor med flyg orsakar kompenseras genom avsättning till en intern miljöfond. Hållbar konsumtion Övergripande mål: Miljöanpassa och effektivisera resursanvändningen inom Högskolan samt i upphandlingar och inköp i ökande grad ställa krav på miljöhänsyn och god arbetsmiljö i produktionskedjan.
Specifika mål: Mål 1 Hållbar konsumtion: År 2017 ska Högskolan ha tagit fram och beslutat om rutiner för att miljöanpassa och effektivisera resursanvändning så att den årliga förbrukningen per anställd minskar gällande: *Elenergi *Uppvärmning respektive avkylning av lokaler *Kontorspapper *Elektronisk utrustning Mål 2 Hållbar konsumtion: Från år 2016 ska den värme, kyla och elenergi som Högskolan köper in genereras från förnyelsebara källor. Mål 3 Hållbar konsumtion: Under 2016-2019 ska Högskolan i sina upphandlingar och inköp i ökande grad ställa krav på miljöhänsyn och god arbetsmiljö i produktionskedjan. Återvinning och avfall Övergripande mål: Högskolan ska minska det osorterade avfallet och öka återvinningsgraden. Specifika mål Mål 1 Återvinning och avfall: År 2017 ska Högskolan ha ett källsorteringssystem som är lätt tillgängligt och välkänt för alla medarbetare och studenter på Högskolan. Det ska innehålla fraktionerna: * plast * kontorspapper * kartong * glas * metall * komposterbart avfall * farligt avfall * elektronikskrot * brännbart avfall * pantflaskor och burkar Mål 2 Återvinning och avfall: År 2017 ska Högskolan ha rutiner för att mäta och dokumentera vilka avfallsmängder som genereras varje år. Mål 3 Återvinning och avfall: Mellan 2017 och 2019 ska det osorterade avfallet minska årligen mätt i kg brännbart avfall per anställd.
5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? För perioden år 2016-2019 har Högskolan Dalarna upprättat och genom rektorsbeslut antagit mål för aktiviteter med en indirekt betydande påverkan på miljön inom områdena: * Utbildning, * Forskning. Inom varje område finns ett övergripande mål samt ett antal specifika mål. Till varje specifikt mål har Högskolan definerat ansvariga för att målet nås samt indikatorer och uppföljningssätt. (I denna rapport redovisas endast målen.) Utbildning Övergripande mål: Samtliga programstudenter ska under sin utbildning fortlöpande få reflektera över kopplingarna mellan sitt kommande yrkesliv och miljö- och hållbarhetsfrågor. De specifika målen inom området utbildning har vi delat upp i kategorierna 1. Systematiskt integrera miljö- och hållbarhetsfrågor i Högskolans undervisning 2. Kompetenshöjning för Högskolans medarbetare i miljö och hållbar utveckling 3. Uppmuntra Högskolans studenter att inrikta sina examensarbeten mot miljö och hållbar utveckling 1. Systematiskt integrera miljö- och hållbarhetsfrågor i Högskolans undervisning Mål 1.1 Utbildning: Från år 2016 ska miljö- och hållbarhetsfrågor systematiskt inkluderas i nämnders och beredande organs kvalitetssäkring av kurs- och utbildningsplaner där det är tillämpbart. Mål 1.2 Utbildning: Från år 2018 ska miljö- och hållbarhetsfrågor beröras där det är tillämpbart i lärandemålen i de kurs- och utbildningsplaner som beslutas. 2. Kompetenshöjning för Högskolans medarbetare i miljö och hållbar utveckling Mål 2.1 Utbildning: Från år 2017 ska Högskolan kunna erbjuda medarbetare en nätbaserad entimmeskurs i miljö och hållbar utveckling. Kursen ska ge en kort introduktion till miljö och hållbar utveckling samt information om Högskolan Dalarnas miljöpolicy, miljömål och hur miljöarbetet är organiserat. Mål 2.2 Utbildning: År 2017 ska rutiner vara fastställda för hur nyanställda bereds tillfälle att genomgå den nätbaserad entimmeskursen i miljö och hållbar utveckling vilken ger en kort introduktion till miljö och hållbar utveckling samt information om Högskolan Dalarnas miljöpolicy, miljömål och hur miljöarbetet är organiserat.
Mål 2.3 Utbildning: Från år 2016 ska en högskolepedagogisk kurs om hållbar utveckling i högre utbildning kunna erbjudas Högskolans anställda. Mål 2.4 Utbildning: År 2018 ska minst en lärare från varje ämnesgrupp ha fortbildat sig inom högskolepedagogisk kurs om hållbar utveckling i högre utbildning. 3. Uppmuntra Högskolans studenter att inrikta sina examensarbeten mot miljö och hållbar utveckling Mål 3.1 Utbildning: Under åren 2016 till 2019 ska årligen ett stipendium på 10 000 kr delas ut till bästa examensarbete inom området miljö och hållbar utveckling. Miljörådet utser pristagare. Forskning Övergripande mål: Uppmuntra till forskning som beaktar miljö- och hållbarhetsfrågor och spridning av resultat till allmänhet, beslutsfattare, företag och organisationer. Specifika mål: Mål 1 Forskning: Under åren 2016 till 2019 ska det framgå av forskningsprofilernas verksamhetsplaner hur miljö- och hållbarhetsfrågor beaktas i forskning och hur man inom profilen tar hänsyn till sådana aspekter när man utformar sin forskning. Mål 2 Forskning: Under åren 2016 till 2019 ska det av forskningsprofilernas redovisning av forskningsaktivitet framgå hur profilen har beaktat frågeställningar rörande miljö och hållbarhet. 6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål? De nu gällande miljö- och hållbarhetsmålen för Högskolan Dalarna antogs i februari 2016. De kan till stora delar relateras till de mål Högskolan hade för perioden år 2013-2015. Då hade Högskolan mål inom områdena 1) Minska utsläpp av koldioxid till luften, 2) Utbildning, 3) Forskning. Under perioden år 2013-2015 har vi vidtagit följande åtgärder för att minska utsläpp av koldioxid till luften: 1) Anlitat energikartläggningskonsulter för att energikartlägga en byggnad per år 2013, 2014 och 2015 och ta fram förslag på energisparåtgärder. Energisparåtgärderna har presenterats för och diskuterats med fastighetsägarna. 2) Främjat resfria möten genom att säkerställa att det finns modern och lättanvänd teknik i grupprum. Antalet bokningsbara mötesrum på Högskolan med utrustning för möten via Adobe Connect är för närvarande 27 st. Sju av dessa rum
färdigställdes under 2015. 3) Premierat buss framför bil som färdmedel för resor mellan våra campusorter Falun och Borlänge genom att sluta avtal med det regionala bussbolaget Dalatrafik om att avdelningar vid Högskolan och enskilda medarbetare kan köpa in busskort till rabatterat pris. Det gäller både årskort och reskassekort. 4) Stimulerat ett miljöanpassat resande mellan bostad och arbete genom att vi inventerat förekomsten av cykelställ och tagit fram förslag på prioriterade åtgärder för att förbättra cykelparkeringssituationen. Hösten 2014 anlitade vi en extern föreläsare för att informera om utrustning m.m. för att cykla på vintern. Högskolan har vidare tagit fram cykelhjälmlås med Högskolans logotyp på. De finns för försäljning i Högskolans receptioner. Till våren planerar vi ett cykel-event där vi planerar att dela ut ett antal cykelhjälmlås till cyklande studenter och medarbetare. 5) Förbättrat källsorteringssystemet. Vi har under perioden 2013-2015 infört sortering av plast i de offentliga utrymmena vid Mediehuset, Campus Lugnet (Falun) och Campus Framtidsdalen (Borlänge). Källsorteringen i medarbetarnas pentryn och fikarum har utvidgats och nu finnas i de flesta pentryn och fikarum behållare för insamling av fraktionern komposterbart, brännbart, plast, metall och glas. Det är ett arbete som fortgår och Högskolan genomför för närvarande en upphandling av avfallsentreprenör i syfte att förbättra återvinnings- och avfallshanteringen. Miljösamordnaren har haft möten med avfallsentreprenörer och inventerat utrymmen tillsammans med vaktmästare samt deltagit i städrådets möten för att införa och följa upp utökningen av källsorteringen. Informationsavdelningen har utformat källsorteringsettiketter som reproavdelningen har tryckt upp. Högskolan mål inom området utbildning handlade under perioden 2013-2015 om att: 1) alla programstudenter under relevanta moment i sin utbildning skulle möta frågor om ett hållbart globalt samhälle 2) mål rörande hållbar global utveckling och dess lokala konsekvenser skulle finnas med i alla utbildningsprogram. Högskolan mål inom området forskning handlade om att 1) stimulera till forskning som bidrar till en hållbar samhällsutveckling, 2) ge alla forskningsaktiva, inklusive doktorander, möjlighet att reflektera över sina projekts betydelse i relation till hållbar global utveckling. 7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts Hur mycket de vidtagna åtgärderna minskat utsläppen av koldioxid har varit prolematiskt att följa upp. Högskolans totala utsläpp av koldioxid har tyvärr ökat, främst på grund av att antalet flygresor ökat under perioden. Vad gäller målen rörande utbildning och forskning har det, främst pga bristfällig förankring med ansvariga personer, ej genomförts tillräckliga systematiska åtgärder för att nå målen. Det har vi dragit lärdom av och inför upprättandet och antagandet av målen för perioden 2016-2019 har ett omfattande förankringsarbete genomförts.
Vad gäller utbildning, forskning och samverkan kring miljö och hållbar utveckling bedriver Högskolan såväl undervisning, forskning och samverkan som i hög grad beaktar frågor om miljö och hållbar utveckling. Exempelvis bedrivs forskning inom solenergi och hållbara transporter. Högskolan ger även många kurser både på grundnivå och avancerad nivå som behandlar frågor kring miljö och hållbar utveckling, exempelvis ett masterprogram inom solenergi, geografikursen naturresurser och hållbar utveckling samt byggteknikkursen bärkraftigt byggande och boende m.m. Vi har vidare drivit samverkansprojektet Energi- och miljökompetenscentrum inom vilket samverkan med företag och andra organisationer kring energi- och miljöfrågor fokuserats. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? Under 2015 har en högskolepedagogisk kurs om hållbar utveckling i högre utbildning för Högskolans anställda tagits fram av en grupp med fyra lärare från olika ämnesområden. Kursen är på 3 högskolepoäng och snart färdig för att börja ges. Miljörådet har arbetat för att ta fram en nätbaserad entimmeskurs i miljö och hållbar utveckling. Kursen ska ge en kort introduktion till miljö och hållbar utveckling samt information om Högskolan Dalarnas miljöpolicy, miljömål och hur miljöarbetet är organiserat. Tidigare har vi besökt Högskolan i Gävle för att titta på deras lösning samt tittat på lösningar från Svenska kunskapsförlaget. Under 2015 har vi besökt en temadag om just utbildning om hållbar utveckling på KTH och tagit del av deras nätbaserade kurs riktad till deras anställda. För närvarande pågår planering av upplägget och produktion av vår kurs. Målet är att kursen ska bli färdig senast 2017. Hösten 2015 höll en inbjuden gästföreläsare, Arjen E.J. Wals, professor i Transformative Learning for Socio-Ecological Sustainability vid Wageningen universitetet i Nederländerna, och ordförande för Social Learning for Sustainability inom UNESCO, en öppen föreläsning med titeln "There are no jobs on a dead Planet - Rethinking the role of higher education in light of Systemic Global Dysfunction". Föreläsningen i biblioteket var välbesökt av både medarbetare och studenter och de som inte kunde vara på plats kunde se föreläsningen streemad via nätet. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Högskolan Dalarna är nationellt och även internationellt ledande på att använda nätet i undervisningen vilket minskar studenters och lärares resande och även behovet av lokaler.
10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Genom Högskolans breda erfarenhet av att använda nätet för undervisningsändamål har det blivit en naturlig del av arbetet att även använda nätet för olika möten. Antalet bokningsbara mötesrum på Högskolan med utrustning för möten via Adobe Connect är för närvarande 27 st. Sju av dessa rum färdigställdes under 2015. Vårt NGL-centrum ger regelbundet nätbaserade kurser för både studenter och medarbetare i hur möten och undervisning via Adobe Connect fungerar. Det finns även en supportfunktion dit studenter och medarbetare kan vända sig med frågor kring Adobe Connect-möten. För att arrangera telefonmöten med flera parter är Högskolans växel behjälplig.
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 601 Antal kvadratmeter lokalyta: 42 300 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) Kg CO 2 Totalt Kg CO 2 /årsarbetskraft 2015 2014 2013 2015 2014 2013 Flygresor under 50 mil 14 216 20 842 24 32 Bilresor 59 597 88 719 90 190 99 139 140 Tågresor 1,30 1,89 3,30 0,002 0,003 0,005 Bussresor 2 846 8 213 1 998 4,74 12,89 3,10 Maskiner och övriga fordon 0 0 Sammanlagt ovan 76 660 96 934 113 033 128 152 175 Flygresor över 50 mil 263 070 250 703 438 389 1.4 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Utsläppen från bilresor har minskat. Den viktigaste anledningen vi ser till det är att Högskolan från maj 2015 bytt ut två av de bilar som Högskolan leasar från diseldrivna till eldrivna bilar. Högskolan beräknar att elbilarna körts ca 5800 km under 2015 men inte orsakat några utsläpp. Enligt samtal med Jannica Häggbom på Naturvårdsverket (NVV) rekommenderar NVV utsläppsvärdet noll för elbilar. Högskolan ser vidare tecken på att resande flyttats från bil till buss i form av att antalet inköpta busskort till avdelningar och medarbetare ökat. Under 2015 köptes 10 st Resekort företag länskort, 9 st Resekort företag 2-zonskort, 4 st Resekort företag 1-zonskort och medarbetare har laddat reskassa för 3 kort tot 8 510 kr. Högskolan har alltså köpt busskort för sammanlagt 155 508 kr vilka betalats via faktura (jmf med drygt 24 676 kr under år 2014) Antalet kilometer som medarbetare kört med egen bil och begärt ersättning för har vidare minskat. I tabellen kan vi se att de beräknade utsläppen från busstrafik minskat trots att antalet bussresor beräknas vara större under 2015 än under 2014. Skillnaden beror på en felräkning för 2014 där siffror skrevs in på fel ställe i schablonmallen och därav gav ett för högt värde. Vad gäller utsläpp från flygresor har Högskolan i år i tid fått uppgifter levererade
från den resebyrå vi har avtal med. Förra året levererade vår dåvarande resebyrå (som Högskolan anlitat fram till oktober 2014) inte några utsläppsvärden förrän en vecka efter sista rapporteringsdagen. I år har den resebyrå Högskolan nu har avtal med levererat uppgifter i tid. Vi vill att våra medarbetare i första hand beställer tjänsteresor genom den resebyrå vi har avtal med. Det förekommer dock att medarbetare köper biljetter etc. på annat sätt och sedan begär ersättning för utlägg. För de resor som inte köps via resebyrån har vi tyvärr ännu inte något adekvat uppföljningssystem. I vårt datasystem för att administrera ersättning för utlägg delas utläggen in i kategorierna: 1)Tåg, flyg, båt inrikes + utrikes, 2) Taxi buss, p-avg inrikes + utrikes, 3) Drivmedel. Inga uppgifter om resornas längd finns i systemet, endast kostnad. Det rör sig om kostnader i storleksordningen 550 000 kr för kategori 1, 170 000 kr för kategori 2 och 4700 kr för kategori 3. Under 2016 planerar vi att göra förändringar i datasystemet så att det framöver ska klara av att fånga upp uppgifter för att beräkna utsläpp från resorna. I denna rapportering för 2015 väljer vi att på grund av de stora osäkerheterna kring materialet inte ta med kategori 1, tåg flyg båt. För kategori 2) taxi, buss och p-avgift, gör vi antagandet att 80 % av kostnaderna kan hänföras till taxi och 20 % till buss. Utsläppsmängderna beräknar Högskolan genom Naturvårdsverkets schablonmall. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Leverantörsuppgifter vad gäller: Tåg (resebyrån) Flyg (resebyrån) Hyrbilar (Avis och Hertz) Eget uppföljningssystem och uppskattningar vad gäller: - taxi, buss och p-avgift. Högskolan antar att 80 % av kostnaderna hänförs till taxi och 20 % till buss. Utsläppsmängderna beräknar Högskolan genom Naturvårdsverkets schablonmall. Fliken Taxi, raden känd kostnad respektive fliken tåg, buss, flyg båt raden buss landsväg. Att vi väljer den raden för buss beror på att vi antar att alla utlägg som medarbetare gjort för buss är för resor mellan våra campusorter Falun och Borlänge. - Busskort som betalats via faktura. Under 2015 har fyra olika typer av busskort köpts in: länskort, 2-zonskort, 1-zonskort och reskassekort. För länskorten gör vi antagandet att resor á 100 km skett 2 ggr/v tor i 48 veckor, för 2-zonskorten antar vi att resor mellan Falun och Borlänge (23 km) skett 2 ggr/v tor i 48 veckor, för 1- zonskorten beräknas att resor á 10 km skett 2 ggr/v tor i 48 veckor, för reskassekorten antar vi att hela de laddade summorna har använts för resor mellan Falun och Borlänge. Det antal km som vi utifrån dessa antaganden räknar fram att medarbetarna rest med buss omvandlar vi till beräknade utsläpp med hjälp av Naturvårdsverkets schablonmall, fliken tåg, buss, flyg båt raderna buss landsväg diesel samt buss tätort etanol.
- Drivmedel som personalen gjort egna utlägg för. Utsläppsmängderna beräknar Högskolan genom Naturvårdsverkets schablonmall, fliken kostnad och raden bensin. - bilar som Högskolan leasar. Utsläppsmängderna beräknar Högskolan genom Naturvårdsverkets schablonmall körsträcka - diesel. - medarbetares resor med egen bil i tjänsten För medarbetarnas egna resor i tjänsten har uppskattning gjorts vad gäller drivmedel enligt följande: Drivmedel Andel Bensin 40% Diesel 50% E85 10% Utsläppsmängderna beräknar Högskolan genom Naturvårdsverkets schablonmall fliken körsträcka. Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Se beskrivning ovan
2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt 2015 2014 2013 Verksamhetsel (avser kontorslokaler) 3 279 000 3 410 064 3 692 221 Fastighetsel Värme 2 535 125 2 844 284 2 822 480 Kyla 50 631 106 666 91 000 Totalt 5 864 756 6 361 014 6 605 701 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2015 2014 2013 2015 2014 2013 Verksamhetsel (avser kontorslokaler) 5 456 5 353 5 724 78 83 89 Fastighetsel Värme 4 218 4 465 4 376 60 69 68 Kyla 84 167 141 1 3 2 Totalt 9 758 9 986 10 241 139 155 160 Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2015 2014 2013 El 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är inte normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 2015 2014 2013 Verksamhetsel 58 % 100 % 62 % Fastighetsel % % % Värme 100 % 100 % 100 % Kyla 100 % 100 % 100 % Utanför lokaler % % % Totalt 77 % 100 % 79 %
2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har delvis ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Ja Högskolan har anlitat energikartläggningskonsulter för att energikartlägga en byggnad per år 2013, 2014 och 2015 och ta fram förslag på energisparåtgärder. Energisparåtgärderna har presenterats för och diskuterats med fastighetsägarna. Utifrån energikartläggningarna har en av våra byggnader byggts om så att belysningen släcks kvälls- och nattetid. Vidare har en vattenläcka upptäckts och åtgärdats. Vi arbetar för att även få ner energiförbrukningen från datorer. 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) Förra året fick vi besked från en av våra leverantörer av el att de hade hörsammat vårt önskemål om förnyelsebara källor. I år fick vi besked från samma leverantör att de missat att förnya detta och att de därigenom tyvärr inte levererat el från förnyelsebara källor till Högskolan under 2015. Detta ska åtgärdas så att all el, värme och kyla som Högskolan köper in under 2016 kommer från förnyelsebara källor. Anledningen att vi ej fyllt i uppgifter om fastighetsel är att vi för våra två största fastigheter har avtal där verksamhetselen och fastighetselen faktureras tillsammans. Vi har därför valt att redovisa all förbrukad el som verksamhetsel. 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter
3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st 2015 2014 2013 Upphandlingar och avrop med miljökrav 5 6 0 Upphandlingar och avrop totalt 18 12 5 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 28 % 50 % 0 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts Inga Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: Inga upphandlingar över tröskelvärdet har gjorts 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Nej Annat: Vi har under 2015 tecknat avtal för att hyra en del i en idrottshall. Det har ej varit möjligt att ställa energikrav inom detta. 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav avd et totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr 2015 2014 2013 Upphandlingar och avrop med miljökrav 606 540 5 009 634 0 Upphandlingar och avrop totalt 4 544 670 5 998 623 2 466 939 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 13 % 84 % 0 % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Stor andel inköp av teknisk utrustning utan möjlighet att ställa specifika miljökrav.
3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Uppskattning (förklara på vilket sätt) Beräkning utifrån genomförda upphandlingar och avrop.
4. Frivilliga frågor Frågor om policy 4.1 Har myndigheten internt styrande dokument för IT och miljö? (om ja ange vilka områden som tas upp i dokumentet) Frågor om IT-anskaffning 4.2 Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet ITanskaffningar per år (anges i procent och värde). 2015 2014 2013 Andel (%) % % % Värde (Skr) Skr Skr Skr Hur är uppgifterna framtagna? 4.3 Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om energianvändning 4.4 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft 2015 2014 2013 2015 2014 2013 PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är uppgifterna framtagna?
Frågor om resfria möten 4.5 Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft 2015 2014 2013 2015 2014 2013 Resfria möten Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om förklaring till resultatet 4.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Frågor om energi 4.7 Har myndigheten en strategi för sitt energieffektiviseringsarbete, innefattande nulägesanalys, mål samt handlingsplan med åtgärder, som utgör grunden för ert energieffektiviseringsarbete? 4.8 Producerar myndigheten egen el? (om ja ange hur mycket i kwh) Ja Beräknad produktion 35 000-40 000 kwh per år. Vi har solceller både på vårt bibliotek i Falun som invigdes 2014 och på vår byggnad i Borlänge där vi bedriver forskning och undervisning kring solenergi.